This study investigated the motivational factors that encourage employees to engage in obligatory internal E-learning courses, with a focus on incorporating artificial intelligence (AI) and gamification elements to enhance their motivation and commitment. The study drew on Self-Determination Theory (SDT), which emphasizes three core needs for motivation: autonomy, competence, and relatedness. It argued that for motivation to occur, individuals must experience self-governance (autonomy), proficiency (competence), and a sense of belonging (relatedness) in their tasks. Using a qualitative methodology, data was collected through 11 semi-structured interviews with employees who had participated in internal E-courses. Thematic analysis indicate that employees have a strong need for skills development related to their client assignments and professional roles, but that lack of time is a central factor affecting when they undertake these E-courses. Additionally, several employees expressed a lack of community and belonging among the staff regarding these internal E-courses. This result indicates that the three psychological needs for autonomy, competence, and relatedness are not particularly well satisfied at present. To counteract this a conceptual solution was proposed that integrated gamification elements and AI-technology to improve employee motivation. The integration of AI in E-learning was posited as a means to tailor learning experiences more closely to individual needs, thereby potentially increasing motivation by providing personalized challenges and constructive feedback to enhance the employee’s skill development. Furthermore, it was proposed that an AI could be used as an examiner that users could engage in conversation with, in order to create a more interactive learning experience. Lastly it was proposed that the company should implement more group activities and use aspects of social media on their learning platform, to increase a sense of belonging amongst the employees. This conceptual solution is purely theoretical and necessitates empirical testing in future studies to substantiate and confirm the assumptions made.

Sverige befinner sig i en lågkonjunktur och svenska företag har påverkats i stor utsträckning. Många företag har tvingats skära ner på sina resurser, bland annat genom att varsla personal. Medarbetare på företag som drabbats av lågkonjunkturen har därmed hamnat i en osäker situation. Syftet med studien är att undersöka hur en sådan samhällssituation påverkar medarbetares motivation. Studien utgår genomgående från självbestämmandeteorin för att undersöka olika motivationsfaktorer. En kvantitativ enkätundersökning skickades ut via Linkedin. Undersökningen gav 57 giltiga svar från medarbetare i Sverige, främst i åldrarna 18–25. Responsen användes i sin tur som underlag för korrelationstester där sambandet mellan oro inför inflationen testades mot olika motivationstyper. Pearsons test angående sambandet gav därtill ett resultat som visade att det fanns ett signifikant samband mellan undersökta variabler. Utifrån resultatet kunde en slutsats dras om att motivationstypen yttre motivation och det reglerade tillståndet external regulation hade mest betydelse för medarbetare som känner oro inför inflationen. Därmed motiveras medarbetare mestadels av den minst autonoma typen av motivation under osäkra ekonomiska förhållanden. Det dras även en slutsats om att medarbetare som känner oro för sin arbetssituation till följd av inflationen är drabbade av en hög grad amotivation. / Sweden is currently afflicted by a recession that has a big influence on Swedish companies. Several companies are forced to curtail their resources, among them cut down on staff. Employees who work at companies that are affected by the recession find themself in an uncertain work situation. The aim of the study is to identify how an uncertain social situation affects employee motivation. The study is based on the self-determination theory to investigate different motivational factors. A quantitative survey was sent out via Linkedin. The survey yielded 57 valid responses from employees in Sweden, mostly in the ages between 18–25. The response was used as a foundation for correlation tests where the relationship between concerns about the recession was compared to different motivational factors. Pearson’s correlation coefficient showed results where there was a significant connection between studied variables. Based on the results of the correlation tests a conclusion could be drawn about extrinsic motivation and the regulated style of external regulation. External regulation had the most meaning for employees who were concerned about the recession and their work situation. Thus, employees are mostly motivated by the least autonomous form of motivation during uncertain economic times. Another conclusion is that employees who are concerned about their work situation due to the recession are also affected by a high level of amotivation.

Personlig assistans är en insats inom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och syftar till att ge individen kontroll och självbestämmande i sitt liv. Syftet med denna studie var att undersöka hur den assistansberättigade upplever sin personliga assistans utifrån självbestämmande i förhållande till de aktörer som är inblandade i processen såsom sjukvården, Försäkringskassan, kommun, assistansanordnare samt personliga assistenter. Den teoretiska utgångspunkten var Self-determination theory, vilken utgår från begreppen självbestämmande, kompetens och tillhörighet. Semistrukturerade intervjuer med nio assistansberättigade, analyserades tematiskt. Resultaten presenterar fem teman som centrala för upplevelsen av självbestämmande: relationens betydelse - personkontinuitet underlättar; makt, kontroll och kunskap; ingen assistans, inget självbestämmande; kommunikation och stöd för kommunikation samt politik och besparingar. Resultatet visade att relationen till samtliga aktörer påverkar upplevelsen av självbestämmandet, samt att kunskap, kommunikation och stöd är av vikt. Genom att själv vara arbetsledare för sin assistans återtar individen kontrollen över viktiga beslut och kan därmed utöva självbestämmande.

Att upprätthålla regelbundna träningsvanor har visat sig oerhört viktigt för att främja både mental och fysisk hälsa. Denna kvalitativa studie undersöker de motivationsfaktorer som bidrar till att upprätthålla träningsrutiner och hur avsaknaden av dessa kan bidra till upplevt motstånd och därmed begränsa individens strävan om långsiktig fysisk aktivitet. Studien baseras på material från tio intervjuer med personer som har tränat minst två gånger i veckan i ett halvår. Genom tematisk analys framträdde fyra centrala teman: Lyssna på kroppen, Planerat beteende, Återkoppling samt Positiva hälsoeffekter av träning. Dessa teman belyser både främjande och begränsande faktorer vid upprätthållandet av hållbara träningsrutiner samt träningens upplevda hälsofördelar för individen. Resultatet diskuteras utifrån Self-Determination teorin och tidigare forskning kring beteendeförändringar. Det visade hur intern och extern motivation kan komplettera varandra i strävan med att bibehålla varaktiga träningsrutiner. Sammantaget tycks regelstyrt beteende vara en avgörande faktor för att brygga gapet mellan värderingsstyrda och luststyrda träningsvanor.

Syftet med studien var att undersöka projektledares upplevelser av att skapa och upprätthålla motivation i distribuerade projektteam. Undersökningen har genomförts via kvalitativ ansats där nio semistrukturerade intervjuer ligger till grund för studiens empiri. Intervjuerna bearbetades genom tematisk analys där tre teman identifierades. To be clear is to be kind, Bygga relationer och gemenskap, Tillit och transperens är A och O.  Studiens resultat visar att projektledare fokuserar på tydliga mål, kommunikation och social interaktion för att initialt skapa motivation i sina distribuerade team. För att upprätthålla motivation i sina distribuerade team anses relationer och gemenskap vara viktiga faktorer. Flexibilitet, lyhördhet, feedback och återkoppling används för att utvärdera och anpassa ledarskapet efter teamets behov. Studiens slutsatser visar att projektledares motivationsskapande arbete tydligt kan kopplas till Self-Determination Theory och individens behov av kompetens, autonomi och samhörighet. Det är dock viktigt att projektledare har självinsikt samt tar hänsyn till den digitala kontexten där ledarskapet utövas för att förstå och förutsäga effekterna av sitt motivationsskapande arbete.

Tidigare forskning visar att formativ bedömning har en positiv effekt på elevers lärande ochutveckling, men på grund av att den svenska skolan blir mer resultatinriktad blir det svårare attanvända formativ bedömning. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur matematiklärarearbetar med formativ bedömning i undervisningen. Med hjälp av 72 enkätsvar och intervjuer med 5lärare har vi fått svar på våra frågor. Frågorna handlar om hur formativ bedömning används imatematikundervisningen i årskurs 4–6, och hur lärare motiveras genom self-determination theorytill att arbeta, eller inte arbeta, med formativ bedömning. Resultatet visar att formativ bedömninganvänds i stor utsträckning i matematikundervisningen, och att lärare drivs framför allt av en yttremotivation för att arbeta med formativ bedömning. Många olika arbetssätt för formativ bedömninganvänds av lärare i matematikundervisningen. Muntlig feedback är det arbetssätt som används av flestinformanter.

För att nå en senior ledarskapsposition ställs det krav på kunskap och kompetens som kan binda samman organisationens olika funktioner mot gemensamma mål. Ett tillvägagångssätt för att införskaffa sådan kunskap och kompetens är genom ackumuleringen av tvärfunktionell erfarenhet, det vill säga ackumuleringen av erfarenhet från olika organisations-funktioner. Sådan erfarenhet kan antas sprida kunskaper och kompetenser i organisationer, något som leder till både förbättrad kommunikation och effektivitet.Trots att mycket forskning har gjorts kring erfarenhetsbaserat ledarskap saknar vi mer konkret information kring tvärfunktionella karriärer och erfarenheter. Denna fallstudie syftar därför till att undersöka fenomenet mer ingående och bringa nya insikter i hur tvärfunktionell erfarenhet kan underlättas i organisationer med ett sådant mål. Dels undersöker studien hur tvärfunktionell erfarenhet värderas i rekryteringssammanhang och dels vad som motiverar tvärfunktionella ledare till att söka sådan erfarenhet.Fallstudien görs på ett välkänt svenskt produktionsföretag och drar en rad slutsatser; för det första kommuniceras inte målet att öka tvärfunktionella erfarenheter internt i organisationen på grund av andra konkurrerande mål; och för det andra så försvårar produktionsföretagets organisationsstruktur tvärfunktionella karriärer. Slutligen drar studien slutsatsen att de tvärfunktionella ledarna stimuleras av interna motivationsfaktorer, något som indikerar att viljan till att utvecklas redan finns. Detta leder oss till vår övergripande slutsats att produktionsföretaget, för att nå det uttalade målet om att öka tvärfunktionella karriärer inom organisationen, att förändra sin syn på hur de hanterar och förädlar talanger. / Reaching a senior leadership position often requires having the ability to bring the organizations’ different functions together towards common goals. One way to accumulate that type of knowledge and competence is through cross-functional experience, i.e. accumulating experience from different business functions. Such experience can be assumed to disseminate knowledge and competences throughout the organization which can lead to both improved communication and efficiency.Although a fair amount of research has been conducted in the field of experiential learning, we lack more concrete information about cross-functional careers and experience. This case study therefore aims to investigate the phenomenon more thoroughly to bring new insights in how the accumulation of cross-functional experience can be facilitated in organizations with such a goal. The case study investigates two aspects of cross-functional careers; (1) how cross-functional experience is valued when recruiting managers and; (2) what motivates cross-functional managers to seek this type of experience.The case study is conducted on a well-known Swedish manufacturing company and draws a number of conclusions; firstly, the aim to increase cross-functional experience isn’t communicated internally due to other competing goals. Secondly, the organizational structure complicates and partly prevents cross-functional careers. Lastly, the cross-functional managers where all internally motivated indicating that the will to develop exists. This brings us to the general conclusion that the organization needs to change how they handle talented managers.This thesis is written in Swedish.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur anställda upplever motivation i samband med användandet av ett spelifieringsprogram. Detta har konkretiserats med hjälp av frågeställningarna ”På vilket sätt påverkar spelifieringen de anställdas motivation?” och ”Vilka konsekvenser upplever anställda att spelifieringen har för deras arbetssituation?” För att behandla frågeställningarna har åtta semistrukturerade intervjuer med anställda genomförts hos ett företag som använder sig av ett spelifieringsprogram. Vår empiri tolkas med hjälp av Vrooms (1964) Förväntansteori och Ryan och Decis (2000) Self-Determination Theory. Resultatet visar att spelifieringsprogrammet som deltagarna i studien använt har bidragit till yttre motivation hos vissa av de anställda. Ojämlik möjlighet till belöningar samt abstrakta mål har dock begränsat spridningen av denna motivation. Spelifieringsprogrammet har i mycket liten utsträckning påverkat de anställdas arbetssituation. Det har också i låg grad påverkat hur de anställda upplever sin motivation på arbetsplatsen överlag. I stället ser vi att det fyller en funktion som någonting kul och ”extra” för vissa anställda. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about how employees experience motivation when using a gamification program. This has been concretized by the following research questions: “In what way does the gamification affect the motivation of the employees?” and “What consequences do the employees perceive the gamification has on their work situation?” To inquire into these questions eight semi-structured interviews with employees at a company that uses a gamification program have been conducted. Our empirics have been analyzed with the help of Vroom’s (1964) Expectancy Theory and Ryan and Deci’s (2000) Self-Determination Theory. The results show that the gamification program used by the participants in the study has contributed to extrinsic motivation for some of the employees. Unequal opportunity for rewards, as well as abstract goals, has limited the spread of this motivation. The gamification program has to a low degree affected the employees work situation. It has also to a low degree affected how the employees perceive their motivation at the workplace in general. Instead it serves as something fun and “extra” for some of the employees.

Mental träning har fått ett tydligare utrymme i skolan och i samhället där organisationer på olika håll påtalar den goda hälsan. Resultat av flera undersökningar visar att elever kan öka sitt välbefinnande och sina skolprestationer genom mentala träningsmetoder. Syftet med studien är att ta reda på vilka begrepp och metoder som kan vara relevanta inom området för mental träning och spänningsreglering inom gymnasiekursen Idrott och Hälsa 1. Studien är uppdelad i två delstudier där delstudie ett är en innehållsanalys som presenterar relevant litteratur. Delstudie två består av flera intervjuer som sedan kopplas samman med den innehållsanalys vi framställt. De båda delstudierna utgör sedan grunden för vårt resultat och analys. Vi presenterar resultat som skildrar hur undervisning inom området mental träning och spänningsreglering uppfattas utifrån ett lärar - respektive elevperspektiv på tre  skolor inom samma kommun. Resultatet tematiseras utifrån följande centrala begrepp, mentala träningsmetoder, motivation, spänningsreglering/avslappning, där vi jämför respondenternas svar emot varandra. Resultatet visar att undervisning inom mental träning är relativt okänt för eleverna medan lärarna menar att den sker kontinuerligt. Slutdiskussionen handlar vidare om hur undervisningen uppfattas och genomförs. / Mental training has been given a bigger space in schools and in society, where organizations in different parts denounce good health. Results of several studies show that students can improve their well-being and their school performance through mental training techniques. The purpose of this study is to find out what concepts and methods that are frequently used and relevant in the area of mental training and stress control within the subject Sports and Health 1. The study was divided into two sub-studies. The first sub-study is an analysis of this thesis literature. Study number two consists of several interviews that is connected with the content analysis we made. The two sub-studies form the basis of our results and analysis. We present results depicting how education in the field of mental training and stress control is perceived by the teacher - or student perspective on the three schools within the same municipality. The result is thematized by the central concepts, mental training techniques, motivation, stress control/relaxation where we also compare respondents’ answers to each other. The result shows that teaching about mental training is relatively unknown to the students while the teachers believe that it is continuously used. The final discussion is on how education is perceived and implemented.

This thesis provides a study of an open source software project that focuses on the software development of an e-service in a municipal context. The focus is on environmental factors that either limit or promote the motivation to participate in the open source project, the "Parent-Teacher Meeting" project, a web-based communication and information channel whose purpose is to enhance the contacts between schools and parents. The empirical context is situated at the point where traditional information systems (IS) development meets new perspectives regarding organizational structures and boundaries and, as such, provides example of ongoing cross-organizational activities that break current local organizational standards. The objective of this study is to gain a deeper understanding of motivational factors for participation and adopts a sociocultural view on the topic motivation to participate. The empirical material was collected through interviews, conversations, and meetings. Being a subproject (i.e. an initiative to develop an open source software application) within a triple helix project I found an extensive number of stakeholders. The choice was made to focus on the application development; thereby a central group of participants within the development project team was found and these became the focus within the study. Moreover, I have, in this thesis, chosen to conduct a contextual description of the participants and the course of events that lead to the start of the project of study. This has been done so as to present the context, which is the focus for this study, to the reader and to be able to use these descriptions within the analysis. I have, methodologically, approached the problem from a descriptive angle with an interpretative character using a qualitative case study design. Within the thesis, the means by which the case study has been conducted is presented; i.e. the decision regarding research focus, design, and my role as researcher. In relation to the data collection, the main source has been semi-structured interviews, which is consistent with an interpretive case study character and in which my intent is to highlight conditions and events that are important to both groups within the development team. To support the investigation of those factors that can explain and assist with the interpretation of my empirical data, my description and interpretations are built on a theoretical framework based on concepts from IS theories and theories relating to human motivation. The framework, self-determination theory (SDT), is used as a lens to direct the focus onto the situated conditions that influence how individuals experience their participation within the software development project. Given the theoretical basis of an analytical comparison of ideal types of software development constructs, together with influences from motivational theories, the analytical framework used for collecting occurrences of motivational behavior and sociocultural conditions has been constructed. After the findings and my interpretation of them with the assistance of my analytical framework have been presented, a discussion and conclusions are then detailed. The conclusions of the study are argued as being relevant as an explanation for the understanding of intrinsic and internalized extrinsic motivation to participate in a hybrid open source projects. The study contributes to our understanding of some of the challenges that are to be considered when putting together and managing systems or software development processes. In this way, the study may provide some basis for improving and meeting new demands regarding how development is adopted in a mixed scenario and this provides valuable knowledge to both practice and IS research. / Grunden för denna avhandling är en studie av ett öppen källkodsutvecklingsprojekt av en kommunal e-tjänst. Fokus ligger på ett sociokulturellt perspektiv på kontextuella faktorer vilka endera hindrar eller främjar motivation för deltagande. Öppen källkodsprojektet ”Föräldramötet” är en webbaserad kommunikations- och informationskanal vars syfte är att öka och förbättra kontakten mellan hem och skola. Denna empiriska kontext är situerad i en punkt där traditionell IS-utveckling möter nya perspektiv på organisationsstrukturer och gränser samt därigenom ger exempel på pågående tvärorganisatoriska aktiviteter vilka bryter mot nuvarande interna organisationsstandarder. Målet för denna studie är att nå en djupare förståelse för deltagandets motivationsfaktorer och anammar ett sociokulturellt perspektiv på ämnet deltagandemotivation. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer, konversationer samt möten. Då Föräldramötetprojektet är ett underprojekt i ett trippelhelixsammanhang visade det sig initialt finnas ett stort antal intressenter. Det gjordes ett val att fokusera på applikationsutvecklingen; genom vilket en central grupp av deltagare inom utvecklingsprojektet identifierades vilka kom att komma i fokus för denna studie. Vidare har jag i denna avhandling valt att göra en kontextuell beskrivning av deltagarna och den händelsekedja som lett fram till bildandet av det studerade projektet. Detta gjordes för att i enlighet med denna studies fokus belysa sammanhanget för läsaren samt för att använda den inom min analys. Jag har närmat mig problemet från en deskriptiv synvinkel med en tolkande karaktär användande mig av en kvalitativ fallstudiemetod. Inom avhandlingen beskrivs tillvägagångssättet för fallstudiens utförande, t.ex. hur beslut fattats angående forskningsfokus, fallstudiedesign och vad min roll som forskare inneburit. I relation till datainsamlingen, har den huvudsakliga källan varit halvstrukturerade intervjuer. Dessa har varit i konsekvens med en uttolkande fallstudiemetod och har i enlighet med min avsikt utformats för att belysa villkor och händelser som har varit betydande för bägge grupperingarna inom projektgruppen. För att stödja undersökningen av de faktorer som kan förklara och hjälpa med tolkningen av mina empiriska data, har jag byggt mina beskrivningar och tolkningar på ett teoretiskt ramverk baserat på koncept från IS-teorier och teorier relaterade till mänsklig motivation. Det teoretiska ramverket ”self-determination theory” (SDT), används som en lins för att rikta brännpunkten mot de villkor som styr hur individer upplever deras deltagande inom det studerade mjukvaruutvecklingsprojektet. Givet den teoretiska bas, som bygger på analytisk karaktärisering av idealtyper av mjukvaruutvecklingsmodeller sammantaget med influenser från motivationsteorier, har ett analytiskt ramverk, för att inhämta instanser av motiverat beteende och sociokulturella villkor, utvecklats. Efter att ha redogjort för upptäckterna och mina tolkningar av dem, med hjälp av mitt analytiska ramverk, presenteras en detaljerad diskussion med slutsatser. Jag argumenterar för att dessa slutsatser är relevanta som en förklaring för förståelsen av inre samt internaliserad yttre motivation för deltagande inom detta öppen källkodsprojekt av hybridnatur. Studien bidrar till vår förståelse för vissa av de utmaningar som måste beaktas när man ska hantera system eller utvecklingsprocesser. På detta sätt kan studien bidra med en bas för att förbättra och möta nya krav på hur utveckling bedrivs i blandade miljöer och även med kunskap för både praktik och IS-forskning. / PECOI