Skrivundervisning med stöd av genrepedagogik har sedan några år tillbaka bedrivits i flera svenska skolor. Pedagogiken vilar på sociokulturell teoribildning där stöttning och samarbete är centralt. Syftet med denna intervjustudie är att bidra till kunskap om hur verksamma lärare i årskurserna 1–6 upplever arbetet med genrepedagogik. I studien besvaras följande tre frågeställningar: hur arbetar lärarna med genrepedagogik, hur ser låg- och mellanstadielärare på arbetet med genrepedagogik och vilka effekter upplever lärarna att genrepedagogiken ger? Materialet till studien består av fem lärares intervjusvar. Intervjuerna har dels analyserats med hjälp av en innehållsanalysdär svaren har tematiserats utifrån studiens frågeställningar, dels analyserats utifrån de två sociokulturella begrepp som genrepedagogiken utgår från: stöttning och samarbete.  Innehållsanalysen visar att lärarna använder cirkelmodellen som en grund i skrivprocessen när de lär ut en ny genre samt att de använder både systemisk-funktionell grammatik och traditionell grammatik i sin undervisning. De effekter av genrepedagogik som lärarna upplever är genomgående positiva och beskrivs som att eleverna utvecklas i sitt språk och får verktyg som de kan använda i skrivandet. Några lärare lyfter dock negativa aspekter från sina erfarenheter att arbeta genrepedagogiskt som att det tar lång tid och att det fria skrivandet hämmas. Resultatet från analysen som är gjord med stöd av begreppen från den sociokulturella teorin visar att lärarna stöttar sina elever genom checklistor, stödstrukturer och ämnesspecifika begrepp samt genom samarbete. Lärarna beskriver att de upplever att ett genrepedagogiskt arbetssätt skapar tillfällen för elever att samarbeta.

Studiens syfte är att få en djupare förståelse för hur svensklärare ställer sig till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och synliggöra lärarnas självförståelse i arbetssättet. Studien består av fyra intervjuer med svensklärare på mellanstadiet i Mellansverige som arbetar som ämneslärare. Studien visar att lärarna har en positiv inställning till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i svenskundervisningen och anser således att de har en vital roll i eleverna språkliga utveckling. Dock framgår det i resultatet att det skiljer sig åt mellan lärarna och hur de praktiserar arbetssättet beroende på vilka erfarenheter de har och vilken skola de arbetar på. Ett visst motstånd finns där man kan notera en tendens på att den konservativa ämnestraditionen finns kvar utifrån att lärare har svårt att samarbeta och släppa in andra lärare i den egna undervisningen. Vidare visar resultatet att samtliga lärare på ett eller annat sätt arbetar med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i svenskundervisningen. Utifrån lärarnas utlåtanden är det tydligt att de är influerade av Vygotskijs sociokulturella perspektiv och Hallidays systemiska funktionella grammatik. Skillnaderna mellan lärarna är stora och det är enbart två lärare som är medvetna i teorierna och arbetsmodellerna medan de övriga två är omedvetna om dem. Detta synliggörande, som också är en förspråkligande, kan i bästa fall höja lärares professionella medvetenhet och bidra till att möjliggöra kollegiala samtal om hur språk- och kunskapsutvecklande undervisning kan utvecklas. / The purpose of the study is to gain a deeper understanding of how Swedish teachers approach language and knowledge-developing working methods and to make the teachers self-understanding visible in the working method. The study consists of four interviews with Swedish teachers in middle school in Central Sweden. The study shows that teachers have a positive attitude towards language and knowledge development working methods in Swedish teaching and believe that they have a vital role in student language development. However, the results show that there are differences between the teachers and how they practice the working method depending on what experiences they have and which school they work at. There is some resistance where we can see a tendency for the conservative subject tradition to remain based on the fact that teachers have difficulty cooperating and letting other teachers into their own teaching. Furthermore, the results show that all teachers in one way or another work with language and knowledge development methods in Swedish teaching. From the teacher statements, it is clear that they are influenced by Vygotsky's socio-cultural perspective and Halliday's systemic functional grammar. The differences between the teachers are large and only two teachers are aware of the theories and working models, while the other two are unaware of them. This visibility, which is also advocacy, can at best raise teachers’ professional awareness and help to enable collegial conversations about how language and knowledge development teaching can be developed.

I mitt examensarbete undersöker jag hur svensklärare gestaltar genrepedagogik i sin undervisning i ämnet svenska och vilken potential genrepedagogik tillmäts och på vilka grunder. Genrepedagogiken är en stram undervisningsmodell som har sin grund i Australien där undervisningsidealet är synlig undervisning där man namnger språkets delar och lär utdem till eleverna från tidig ålder. I Sverige har genrepedagogiken fått sitt genomslag i ämnet svenska som andraspråk. Där får eleverna möjlighet att skapa texter i olika genrer vilket ger eleverna förutsättningar att förstå och bearbeta olika texttyper. Genom att läraren utför en formaliserad undervisning och anpassar den efter elevernas intresse och behov främjas läroprocessen.Jag har använt mig av kvalitativ metod när jag analyserat svaren från informanterna. Detta är en analysmetod som hjälpt mig att hålla fokus på frågeställningarna, värdera svaren och få tydlighet i analysen. Jag har intervjuat tolv lärare som undervisar på samma skola och precis avslutat en kurs om genrepedagogik.I analys- och resultat delen av mitt examensarbete presenterar jag min empiri som svarar mot mina frågeställningar utifrån olika aspekter beträffande genrepedagogiken och dess påverkan på undervisningen.I min resultatdel kan jag se att lärarna använder sig av genrepedagogik i sin undervisning, dock inte hela tiden utan de delar upp cirkelmodellen och använder sig av de delar de tyckerär det bästa för gruppens och den enskilda individens utveckling. De har utvecklat enförståelse för genrepedagogiken och dess syfte för att utveckla elevernas arbete med olika texttyper, men de vill även fortsätta med en undervisningsmodell som är tydligt funktionaliserad samt ge eleverna möjlighet att utveckla sitt lärande på olika sätt. Nyckelord: Cirkelmodellen, genrepedagogik, inramning, formaliserad undervisning, funktionaliserad undervisning, osynlig undervisning, synlig undervisning

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att ge en översikt över vad aktuell forskning kommit fram till om undervisning med genrepedagogik i årskurserna F–6. I studien besvaras följande tre frågeställningar: hur arbetar lärare med genrepedagogik, vilka elever undervisas med genrepedagogik och vilka effekter får genrepedagogik i undervisningen? Materialet till studien består av 12 empiriska studier, 4 svenska och 8 internationella. Studierna har analyserats systematiskt med stöd av två analysscheman som ordnat innehållet i forskningen tematiskt som underlag för beskrivning av såväl genomförandet av studierna som uppgifter som är relevanta som svar på denna studies forskningsfrågor. Genomgången av forskningen visar att lärare som arbetar med genrepedagogik tar stöd av den pedagogiska modell för undervisning som benämns cykeln för undervisning och lärande eller cirkelmodellen, vilken är indelad i fyra faser som främjar elevernas kompetens att skriva texter i olika genrer. Genomgången visar även att lärare använder systemisk funktionell grammatik och situationskontexten för att göra eleverna medvetna om språkliga drag som är funktionella i sin kontext. Vidare framkommer att lärarna stöttar sina elever genom att hjälpa dem i det som eleverna inte klarar på egen hand. De effekter av genrepedagogik som forskningen redovisar är genomgående mycket positiva och beskrivs som att eleverna stärks i sitt språk och utvecklar såväl sin skrivförmåga som sina ämneskunskaper. I flertalet publikationer som ingår i studien redovisas forskning om genrepedagogik i klassrum med flerspråkiga elever och i några redovisas forskning om genrepedagogik för elever i svårigheter; det finns således ett fåtal studier om genrepedagogik för elever som inte är flerspråkiga eller i svårigheter.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka undervisningsmetoder som används av verksamma svensklärare i grundskolans klassrum för att utveckla elevernas läsförståelse i ämnet svenska men också hur och varför lärarna använder just dessa metoder. Denna undersökning bygger på svar inkomna från utskickade frågeformulär. Dessa frågeformulär bestod av tio frågor som besvarades av fyra verksamma lärare runt om i Sverige. Examensarbetet utgår från det sociokulturella perspektivet där diskussion och interaktion i par, samt stöttning, är centrala delar. Denna studies analysdel har använt en tematisk analys som resulterat i olika huvudteman. De tre huvudteman som behandlas är följande: cirkelmodellen, kooperativa strategier och stöttning. I dessa teman framkommer det att lärare använder sig av en mängd olika metoder i undervisningen med läsförståelse. Dessa metoder innehåller mycket elevaktiva övningar där eleverna gemensamt med läraren utvecklar sin läsförståelse inom ämnet svenska. I resultatet framkommer det även hur lärarna använder dessa metoder. / The purpose of this degree project is to investigate which teaching methods are used by Swedish teachers in primary school classrooms to develop the students' reading comprehension in the subject of Swedish, but also how and why the teachers use these particular methods. This survey is based on responses received from questionnaires sent out (see appendix 2). These questionnaires consisted of ten questions and were sent out to four active teachers around Sweden. The degree project is based on the socio-cultural perspective where discussion and interaction in pairs, as well as support, are central parts. The analysis part of this study has used a thematic analysis which resulted in different main themes. The main themes covered are the following: The circle model, Cooperative strategies and adaptations. In these themes, it appears that teachers use a variety of methods in teaching reading comprehension. These methods contain student-active exercises where the students develop their reading comprehension together with the teacher. The results section also shows how the teachers use these methods.