Idag råder en global problematik i miljön och i det förändrade klimatet, vilket påverkar allt levande på vår planet. Det krävs därför att människan anpassar sina handlingar för att växla om till en hållbar utveckling. Förskolan är en institution som speglar samhället och där formas framtida generationer, det blir därför centralt hur lärare resonerar om och undervisar för en hållbar utveckling. Det framgår dock att förskolans undervisning om hållbar utveckling tenderar att mestadels handla om källsortering och att inte skräpa ned i naturen. I barnlitteratur som handlar om hållbar utveckling föreligger brister genom att innehållet inte når fram till barnen och att böckerna till största del likaså handlar om att sortera skräp, panta samt att inte slänga skräp i naturen. Därav skapades en barnbok som synliggör rödlistade djur och som kan stödja förskollärare i undervisningen, samt därmed avser främja barns lärande om hållbar utveckling. För att ta reda på bokens potential har sex förskollärare provat den i sin undervisning samt därefter återgett sina upplevelser av barnboken genom ett frågeformulär. I resultatet framgår det att förskollärarna upplever barnboken som ett värdefullt didaktiskt material i undervisningen samt att de upplever att boken främjar barns intresse och samtal för hållbar utveckling. Även bokens utvecklingsmöjligheter blir synligt i resultatet. Därmed är en slutsats att boken till stor del stödjer förskollärare samt bidrar till barns lärande om hållbar utveckling.

Syftet med studien är att få syn på hur jag approprierar kulturella redskap på kontrabas inom jazzgenren och hur den sociala kontexten påverkar mitt lärande. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för min studie och fokuserar på ökat deltagande, mästarlära och appropriering av kulturella redskap. Perspektivet, bakgrundslitteratur och relevant forskning inom området presenteras i bakgrundskapitlet. Efter detta följer ett metodkapitel där jag presenterar metoderna; videoobservation och loggbok vilka är de jag valt att använda för att besvara mina forskningsfrågor. Därefter presenteras ett resultat innehållande två huvudrubriker; Att lära sig i en social kontext samt Improvisation och kommunikation. Resultatet behandlar gehörstraditionen, lärlingars beroende av sina mästares erfarenhet, för och nackdelar med att tillhöra en grupp samt avsaknaden av kvinnliga instrumentalister på Musikhögskolan Ingesund. Slutligen diskuterar jag resultatet utifrån refererad tidigare forskning och bakgrundslitteratur. Diskussionen innehåller bland annat kritiska faktorer inom gehörsspel, hur studenter blir mer centrala deltagare i den sociala praxisen med hjälp av sina lärare samt hur genusperspektivet kan ge en bakgrundsförståelse för de mentala svårigheter jag möter under studiens gång. / The aim of this project is to study how I develop my double bass skills in the jazz genre, using cultural tools that depend on the social context.  The sociocultural perspective focuses on enhanced participation, apprenticeship and learning trough cultural tools which is what I base my study on.  The theoretical perspective, relevant literature, and previous research is presented in the background chapter. In the following chapter I present the methods that I’ve used to answer my research questions, which are videoobservation and keeping a journal. Subsequently I present the results to my study using two headlines; To learn in a social context and Improvisation and communication. The result describes the tradition of playing by ear, apprentices’ reliance on their more experienced masters, pros and cons of group affiliation and the lack of female instrumentalist on Musikhögskolan Ingesund.  Finally, I discuss the results using the previous research and background literature. The discussion is mainly about critical factors that affect playing by ear, how students become more central participants in the social praxis guided by their teachers and how a gender perspective can explain the mental difficulties that I faced during my study.

Concept cartoons are a didactic tool, which are alike cartoons and address concepts and phenomena within the science subjects. The available Concept cartoons on the Swedish National Agency for Education's website are mainly aimed for pupils from 10 to 15 years old, however there are only a few for pupils from 7 to 9 years old. This study aims to describe and develop various aspects in a Concept cartoon to make primary school pupils' prior knowledge visible of a specific biological content. The method of the study is design research and has been used to develop a Concept cartoon for pupils in ages six to nine, based on data from audio recording and observation. Based on a Concept cartoon conversations were held and recorded together with groups up to three pupils. Through three design cycles, we have analyzed and developed a Concept Cartoon that will highlight the pupils' prior knowledge of bird survival. In the data, some visual and textual aspects can be distinguished that are significant for the students to be able to express their biological prior knowledge. The results from the study show that students in year two discuss and relate to the visual aspects before the textual aspects in a Concept cartoon. With the removal of details that do not refer to the biological content and the introduction of false statements, students direct a greater focus on the concept of the Concept cartoon and social learning occurs. / Concept cartoons är ett didaktiskt verktyg som efterliknar serieteckningar, samt tar upp begrepp och fenomen inom de naturvetenskapliga ämnena. Tillgängliga Concept cartoons på Skolverkets webbplats riktar sig främst till årskurs 4–9, och det finns bara ett få till årskurs 1–3. Den här studien syftar till att kartlägga och utveckla olika aspekter i en Concept cartoon för att synliggöra just lågstadieelevers förkunskaper om ett specifikt biologiskt innehåll. Studien har utgått från designforskning för att utveckla en Concept cartoon för åk 1–3 baserad på data från ljudinspelning och observation. Under studien spelades samtal in i grupper om 2–3 elever i årskurs två där samtal har förts tillsammans med eleverna utifrån en Concept cartoon. Genom tre designcykler har vi analyserat och utvecklat en Concept cartoon som ska framhäva elevernas förkunskaper om fåglars överlevnad. I data kan några visuella och textuella aspekter urskiljas som är betydelsefulla för att eleverna ska kunna uttrycka sina biologiska förkunskaper. Resultatet från studien visar att elever i årskurs två diskuterar och relaterar till de visuella aspekterna före de textuella aspekterna i en Concept cartoon. Med borttagning av detaljer som inte syftar till det biologiska innehållet och införandet av falska påståenden, riktar eleverna ett större fokus på konceptet för Concept cartoons och ett socialt lärande uppstår.

Samhällskunskapsämnet ska bidra till att utveckla elevers kunskaper om demokratiska värden, mänskliga rättigheter samt utveckla förståelse för olika förhållanden och strukturer i samhället. Dessa kunskaper är avgörande för elevers möjlighet att leva och verka i samhället. Elever i läs- och skrivsvårigheter behöver dock ofta stöd i sin inlärning. Samhällskunskapslärare behöver därför ha kunskap om olika undervisningsmetoder i ämnet som ger dessa elever möjlighet till inlärning. Forskning om undervisningsmetoder i samhällskunskap för elever i dessa svårigheter är begränsad. Det är därför av vikt att undersöka samhällskunskapslärares erfarenheter för att bidra till en mer likvärdig undervisning för alla elever. Syftet med denna studie är därmed att bidra med kunskap om hur mellanstadielärare möjliggör lärande för elever i läs- och skrivsvårigheter inom ämnet samhällskunskap. Denna studie utgår från två frågeställningar som berör vilka undervisningsmetoder lärare beskriver att de använder för att möjliggöra lärande i samhällskunskap hos elever i läs- och skrivsvårigheter samt vilka möjligheter och utmaningar dessa metoder genererar. För att undersöka samhällskunskapslärares beskrivningar av undervisningsmetoder kombineras en sociokulturell teoribildning med en kvalitativ analys baserad på semistrukturerade intervjuer. Åtta lärare från tre olika skolor intervjuades och intervjuerna analyserades med en tematisk analys där fem kategoriseringar lyftes fram. Studiens resultat visar att samhällskunskapslärarna använder olika undervisningsmetoder för elever i läs- och skrivsvårigheter, inklusive gemensam läsning, läsförståelsestrategier och användning av digitala verktyg. För skrivande används både metoder som hjälper elever att visa kunskaper och metoder som främjar lärande, inklusive digitala verktyg och muntlig framställning. Kooperativt lärande är också en metod som påvisas främjar lärande i samhällskunskap för elever i läs- och skrivsvårigheter. Utmaningar med användning av metoderna benämner lärarna är att nå alla elever, skapa ett samarbetsvänligt klimat och hitta differentierat material. Slutligen konstateras att skapandet av lärandemöjligheter för elever i läs- och svårigheter genererar en positiv inlärningsmiljö som gynnar lärandet i samhällskunskap för alla elever. / Civics education aims to contribute to the development of pupils' knowledge of democratic values and human rights, as well as to foster an understanding of various social conditions and structures. These knowledge areas are crucial for pupils' ability to live and function in society. However, pupils with reading and writing difficulties often require additional support in their learning process. Therefore, civics education teachers need to have knowledge of different teaching methods that provide these pupils with opportunities for learning. Research on teaching methods in civics education for pupils with such difficulties is limited. Investigating civics education teachers' experiences is crucial for promoting equitable education. The purpose of this study is to provide knowledge on how primary school teachers facilitate learning for pupils with reading and writing difficulties in civics education. This study addresses two research questions regarding the teaching methods described by teachers to facilitate learning in civics education for pupils with reading and writing difficulties and the opportunities and challenges these methods generate. To examine civics education teachers' descriptions of teaching methods, a sociocultural theory is combined with a qualitative analysis based on semi-structured interviews. Eight teachers from three different schools were interviewed. The interviews were analyzed using thematic analysis which generated five categories. The findings of the study indicate that civics education teachers utilize various teaching methods for pupils with reading and writing difficulties, including shared reading, reading comprehension strategies and the use of digital tools. For writing, both methods that assist pupils in demonstrating knowledge and methods that promote learning are utilized, including digital tools and oral presentations. Cooperative learning is also identified as a method that is shown to enhance learning in civics education for pupils with reading and writing difficulties. Challenges identified by teachers in implementing these methods include reaching all pupils, fostering a cooperative climate and finding differentiated materials. Finally, it is concluded that creating learning opportunities for pupils with reading and writing difficulties generates a positive learning environment that benefits the learning in civics education for all pupils.

Syftet med denna studie är att undersöka hur musikteorilärare förhåller sig till lektionsinnehåll, elevinflytande och återkoppling i en skolform utan läroplan. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på kunskap och kunskapstradering mellan människor. Datainsamlingen är gjorde genom semistrukturerade intervjuer som sedan bearbetats genom tematisk analys. I arbetets resultatdel presenteras lärarnas tankar kring ämnet musikteori samt hur de jobbar med lektionsinnehåll och elevinflytande. Det framkommer att samtliga lärare jobbar mycket med praktiska övningar till vilka också är kopplade till elevernas aktuella repertoar. Vidare framkommer också att alla tre lärare använder sig av skapandeuppgifter för att omsätta teori i praktiken. I diskussionen lyfts ett slags rundgång där det förs en argumentation huruvida lärarna bär med sig värderingar och idéer från sin egen studiegång vid kulturskolan till musikhögskolan, för att sedan återföra dessa till kulturskolan igen som examinerade lärare. I diskussionen framgår också att musikteori (som skolämne) står i förändring och där både elevinflytande ökar och där innehållet alltmer går från ett genremässigt, klassiskt innehåll till ett elevrelaterat innehåll där eleverna får jobba med den musik de själva spelar, eller är intresserade av. / The purpose of this study is to investigate how music theory teachers relate to lesson content, student influence and feedback in a non-curriculum school format. The study is based on a sociocultural perspective with a focus on knowledge trading between people. The data collection is done through semi-structured interviews which are then processed through thematic analysis. In the results section of the work, the teachers' thoughts on the subject of music theory and how they work with lesson content and student influence are presented. It appears that all teachers work a lot with practical exercises which are also linked to the students' current repertoire. Furthermore, it appears that all three teachers use creative tasks to put theory into practice. In the discussion, an argument is made as to whether the teachers carry values and ideas from their own course of study at the Swedish kulturskola to the music college, in order to then bring these back to the kulturskola again as qualified teachers. The discussion also shows that music theory (as a school subject) is changing in that there is not only an increase in student influence, but also the content is increasingly moving from a genre-wise, classical content to a student-related content where the students have to work with the music they themselves play, or are interested in.

Syftet med vår studie är att erhålla insikter angående hur förskollärare högläser med fysisk bok och digitala verktyg för att främja barns lärande och utveckling. Vår empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex olika förskollärare från två kommuner under en tvåmånadersperiod. Studiens resultat visar att förskollärarna använder traditionell- och digital högläsning på olika sätt, där olika högläsningsmetoder och kulturella redskap tillämpas för att bidra med scaffolding och främja barnens språkliga kompetenser och allsidiga utveckling. Enligt vårt studieresultat ställer det krav på förskollärares kompetenser samt att högläsningen påverkas av förskollärarens förhållningssätt. Förskollärarens förhållningssätt påverkar barns tillgång till kulturella redskap samt att förskollärares digitala kompetens influerar den digitala högläsningen eftersom förskollärare antyder att digitala verktyg är komplicerade att använda. Förskollärarna använder texter, bilder, konkreta artefakter och läsplattor med projicering för att främja barns språkutveckling, intresse för ord och läsning samt för att bidra till barnens långsiktiga lärande och utveckling. Resultatet visar även att traditionell högläsning genomförs i små barngrupper, vilket bidrar till en social samvaro, medan digital högläsning används för att främja barns tillgänglighet till text och bild i stora barngrupper.

Språk och lärande har nära anknytning till varandra och varje barn ska få möjlighet att uttrycka sig med hjälp av olika uttrycksformer (Läroplan för förskolan [Lpfö18], 2018). Förskollärare är ansvariga för att ge barnen i förskolan de förutsättningar som behövs för att språkutveckling ska ske (Lpfö18, 2018). Syftet med denna studie var att få kunskap om hur förskollärare resonerar om sitt arbete med TAKK och bildstöd och hur detta påverkar barns språkutveckling. Den teori som användes var det sociokulturella perspektivet som utgår från Lev Vygotskijs teorier om att samspel och sammanhang och att lärande sker när människor ingår i sociala interaktioner. Inom sociokulturellt perspektiv lades fokus på begreppen: redskap, mediering och den närmaste utvecklingszonen. Metoden som valdes var semistrukturerade intervjuer vilket valdes för att få reda på förskollärarnas resonemang om TAKK och bildstöd. Intervjuer genomfördes med sex legitimerade och verksamma förskollärare. Resultatet visade att förskollärare använder TAKK och bildstöd som redskap för att stödja barns språkutveckling, både i spontana och rutinsituationer i förskolan. TAKK och bildstöd används för att skapa ett sammanhang i barns vardag, bidra till språkutveckling och hjälpa barn i deras kommunikation. Förskollärare anpassar användandet av TAKK och bildstöd efter det individuella barnets förutsättningar och behov. Då förskollärarna anser att TAKK och bildstöd gynnar alla barns språkutveckling används det med alla barn på förskolan. Förskollärare samverkar med vårdnadshavare för att främja barns språkutveckling både i hemmet och på förskolan

Elever med språkstörning kan ha svårt att tillgodogöra sig matematikundervisningen, vilket kan påverka deras kunskapsutveckling och möjlighet att nå de fastställda kunskapskriterierna. Därför är det nödvändigt att undersöka hur språkstörning kan påverka elevernas matematikinlärning och vilka metoder som finns för att inkludera dessa elever i undervisningen. I detta examensarbete genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med utvalda matematiklärare på högstadiet för att undersöka dessa frågor. Insamlad empiri analyserades utifrån en tematisk analys i enlighet med Braun och Clarks (2006) beskrivning. Resultatet visar att Vygotskijs sociokulturella lärandeterori än idag har ett stort inflytande på dagens undervisning. Samtliga lärares svar genomsyrades av detta perspektiv och visar på vikten av att anpassa materialet och arbeta i mindre grupper för att ge eleverna med särskilda behov det stöd de behöver. Lärare använder flertalet olika strategier i sin strävan att inkludera elever med språkstörning i matematikundervisningen och eftersträvar en variation. Dessa strategier inkluderar användning av visuella hjälpmedel, repetition och övning, bildstöd, scaffolding och utomhusmatematik. Slutsatsen av detta examensarbete förklarar vikten av att beakta elevernas språkliga behov när det gäller matematikundervisning och att olika metoder kan användas för att inkludera elever med språkstörning. Specialpedagogen har en viktig roll i att samarbeta med lärarna och hjälpa till att anpassa materialet och ge extra stöd till de elever som behöver det. Det är av stor vikt att de eleverna med särskilda behov inte exkluderas från den normala undervisningen utan ska få uppleva en social inkludering.

Denna studie är gjord utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Syftet med studien är att ta reda på vilka metoder jag tillämpar när jag instuderar trumkomp från en Youtubevideo samt undersöka om min övningsmotivation förändras, och i så fall hur, under denna process. Med videodokumentation och loggbok kom jag fram till att jag använde fills, munspelande, och Youtubevideons metoder för att appropriera trumkompen. Min övningsmotivation blev bättre när jag fick jag-kan-känsla, när jag var pigg, och hade tillräckligt svåra utmaningar. På ett analytiskt sätt, samt både självständigt och ibland med Youtubevideons instruktioner approprierade jag trumkompen olika mycket. / This study is done from a sociocultural perspective. A chapter with area orientation and previous research is also presented. The aim of the study is to find out which methods I apply when rehearsing drum beats from a Youtube video and to investigate whether my practice motivation changes, and if so how, during this process. With video- and logbook documentation, I came to the conclusion that I used fills, mouth-playing, and the Youtube video’s methods to appropriate the drum beats. My exercise motivation got better when I got the I-can-feeling, when I was energetic, and had challenges that were doable. In an analytical way, as well as both independently and sometimes with the Youtube video's instructions, I appropriated the drum beats to different extents.

Syftet med studien är att ta reda på vilka strategier lärare använder för att främja nyanlända elevers svenska språkutveckling i svenskundervisningen samt vilka utmaningar de möter på vägen. För att uppnå detta har empiriskt material samlats in och undersökts efter förslaget om ett kvalitativt förhållningssätt till semistrukturerade intervjuer av Bryman (2018). Studien bygger på sociokulturell teori, som utgår från att elever lär sig genom interaktion och kommunikation med andra. Slutsatsen utifrån studiens resultat är att lärarna är överens om att det är viktigt med en varierad undervisning och varierat material för att möta elevernas individuella behov och förutsättningar. Resultatet av analysen visar att samarbete mellan lärare, studievägledare och speciallärare är av stor vikt för att hjälpa eleverna lyckas i skolan. Detta samarbete kan bidra till att skapa en mer stödjande och sammanhållen lärandemiljö för eleverna. Det har visat sig att de förkunskaper och erfarenheter som eleverna bär med sig i form av exempelvis familjebakgrund och relation till sitt modersmål är några av de faktorer som påverkar språkutvecklingen. Dessutom är ett gott samarbete mellan hem och skola viktigt för att eleverna ska kunna följas upp och utvecklas. / The aim of this study is to find out which strategies and methods teachers use to promote newly arrived students' Swedish language development in Swedish education. To achieve this, empirical material has been collected and investigated following the suggestion of a qualitative approach to semi-structured interviews by Bryman (2018). The study is based on sociocultural theory, which explains how students stipulates that learn through interaction and communication with others. Based om the study’s results, the conclusion is that teachers agree that it is important to have varied teaching methods and materials to meet the individual needs and conditions of students. The analysis of the results shows that collaboration between teachers, study counselors, and special education teachers is crucial in helping students succeed in school. This collaboration can contribute to creating a more supportive and cohesive learning environment for students. It has been shown that the prior knowledge and experiences that students bring with them, such as family background and relationship to their mother tongue, are some of the factors that impact language development. Furthermore, a good collaboration between home and school is also important for students to be able to be followed up and develop.