I denna studie undersöks hur narrativ och äventyr kan användas som en konstpedagogisk metod. Syftet med ett studien är att hitta metoder för att tillgängliggöra, engagera och skapa intresse för konstupplevelser till barnfamiljer. I barnkonventionen, som blev lag år 2020, står det att alla barn skall ha rätt till att ”till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet”. Därför är det viktigt att utveckla metoder som syftar till att nå målgruppen genom engagemang och intresse. På historiska museer används ofta äventyr och narrativ som ett pedagogiskt grepp, vilket har visat sig blivit populärt för målgruppen. Men skulle detta arbetssätt kunna användas i konstsammanhang också? Undersökningen genomförs genom semistrukturerade intervjuer av konstpedagoger och museipedagoger, samt genom utvecklandet av ett konstpedagogiskt material utformat som ett narrativ. Materialet prövas tillsammans med en barnfamilj som efteråt uttryckt hur deras upplevelse varit. Resultatet visar på att narrativet kan skapa engagemang och lust för att lära samt att det kan öppna upp för barns fortsatta fantasiskapande.

Ständiga samhällsförändringar berör förskolans arena i form av förändringar i arbetssätt, läroplan samt ökade kvalitetskrav. Samtidigt är aspekten kring huruvida dessa omställningar påverkar förskollärarnas tillgång till resurser, social gemenskap och kollegialt lärande tämligen outforskad. Detta skapar ett behov att identifiera och diskutera faktorer som berör förskollärares sociala arbets- och inlärningsmiljö. Syftet med studien var att undersöka förskollärares upplevelser av kollegialt lärande i arbetslaget och dess relation till social hälsa på arbetsplatsen. Den teoretiska referensramen inkluderar: sociokulturellt perspektiv på lärande och KASAM. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att en stark teamkänsla i förskollärares arbetslag bidrar till god social hälsa på arbetsplatsen. Teamkänslan beskrevs som nyckeln till ett välfungerande arbetslag där känslan av ett meningsfullt arbete stärktes genom gemensamma aktiviteter. Socialt stöd mellan kollegor beskrevs vara väsentligt för arbetstrivseln. Känslan av socialt stöd stärktes i utmanande situationer där kollegor hjälper varandra. Gemensamma möten med chef och kollegor lyftes fram som betydande för det kollegiala lärandet. Tidsbrist för gemensamma möten inverkade negativt på det kollegiala lärandet och fler tillfällen för diskussion och reflektion önskades. / Constant societal changes affect the preschool arena, which is reflected in changes in working methods, curriculum and increased quality requirements. The aspect of whether these changes affect preschool teachers' access to resources, social community and collegial learning is rather unexplored. This creates a need to identify and discuss factors that affect preschool teachers' social work and learning environment. The purpose of the study was to investigate preschool teachers' experiences of collegial learning in the work team in relation to social health in the workplace. The theoretical frame of reference includes: Sociocultural perspective on learning and SOC. Ten semi-structured interviews were conducted and analyzed with a qualitative content analysis. The results show that a strong team spirit in preschool teachers' work teams contributes to social health in the workplace. Team spirit was key to a well-functioning work team where the feeling of meaningful work was strengthened through joint activities. Social support between colleagues was described as essential for job satisfaction. Social support was strengthened in challenging situations where colleagues help each other. Joint meetings with managers and colleagues were highlighted as important for collegial learning. Lack of time for meetings had a negative impact on collegial learning and more opportunities for discussion and reflection were desired.

This study's aim is to shine a light on students' attitudes on board games in the leisure time centre. Do students in middle school know the social benefits of board games, and what resources do they need to experience board games? The study looks into students' attitude on the importance of an engaged teacher in leisure time centres and also an engaged adult person in other similar environments. Vygotsky's theories around mediation and proximal development are the foundation of the study and terms such as cognitive development and social development are central for the analysis. The empirics consists of pair interviews with ten (10) students in the age range 9-13 which has been analysed from a content analysis perspective. The conclusion is that the sociocultural perspectives’ different ideas are very much present while pupils play board games in the leisure time centre, and that there is a mainly positive attitude toward board games. However, the study cannot prove that students experience the same learning as studies prove exists.

Bakgrunden till denna studie är en vision om att kunna göra skillnad för alla barn i skolan när det handlar om en tillgänglig lärmiljö. Speciellt i de lägre skolåren sker övergångar varje år från förskola till förskoleklass och till sist in i årskurs ett. Vårt intresse riktas mot hur handledning kan utveckla samarbete och förhållningssätt inom och mellan de olika verksamheterna. Det ger också en inblick i specialpedagogens profession och vilka prioriteringar de intervjuade specialpedagoger gör i sitt arbete. Som metod valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. För att skapa en inblick i studien intervjuades åtta specialpedagoger om hur de ser på lärmiljö ur olika infallsvinklar. Som teoretiskt stöd i analysen av empirin användes den sociokulturella teorin. Resultatet visar att specialpedagogen kan utveckla verksamheten genom handledning under förutsättning att specialpedagogen är inkluderad i arbetslaget. Den kan då vara ett stöd för lärarna genom att arbeta för goda relationer och ett bra samarbete när det gäller att möta barn/elever utifrån deras individuella förutsättningar och behov. Respondenterna i studien upplever att personal på skolan förväntar sig att specialpedagoger ska arbeta med enskilda elever och utredningar, eventuellt ha kontakter med vårdnadshavare och externa verksamheter. Ordet handledning är laddat och lärare har en bild av att någon utifrån ska tala om hur de ska agera i vissa situationer. Därför är det önskvärt att använda ett annat begrepp som till exempel professionella samtal. Studiens resultat bidrar med fördjupad kunskap om hur specialpedagogen kan arbeta med handledning i lärarlag och en insikt om hur specialpedagogen kan bemöta och utveckla en verksamhet utifrån ett barns perspektiv / The background to this study is a vision of being able to make a difference for all children in school when it comes to an accessible learning environment. Especially in the lower school years, transitions take place every year. Our interest is directed towards how supervision can develop cooperation and attitudes within and between the various activities. It also provides an insight into the special educator's profession and what priorities the interviewed special educators make in their work. As a method, a qualitative approach with semi-structured interviews was chosen. To create an insight into the study, eight special educators were interviewed about how they view the learning environment from different angles. Sociocultural theory was used as a theoretical support in the analysis of empirics. The results show that the special educator can develop the school activities through supervision, provided that the special educator is included in the work team. It can then be a support for the teachers by working for good relationships and a good collaboration when it comes to meeting children / students based on their individual conditions and needs. The respondents in the study feel that staff at the school expect special educators to work with individual students and investigations, possibly have contacts with guardians and external activities. The word supervision is loaded and teachers have a picture that someone from outside should talk about how they should act in certain situations. Therefore, it is desirable to use another term such as professional conversations. The results of the study contribute with in-depth knowledge of how the special educator can work with supervision in teaching teams and an insight into how the special educator can respond to and develop an activity from a child's perspective.

Utvecklingen inom industribranschen sker snabbt där maskiner, processer och fabriker blir både mer komplexa och mer avancerade. Industribranschen ställer höga krav på de som ska arbeta inom industrin och det ställer nya krav på yrkeslärarna som ska utbilda den framtida arbetskraften. Detta innebär att yrkeslärare behöver kontinuerlig fortbildning och yrkeskompetensutveckling för att vara up to date med sitt grundyrke och sin yrkesidentitet. Syftet med studien var att beskriva yrkeslärares erfarenheter av och möjligheten till yrkeskompetensutveckling inom sitt yrkesområde på industritekniska programmet inriktning produkt och maskinteknik. En kvalitativ forskningsansats användes utifrån semistrukturerade intervjuer (n=4) med yrkeslärare på industritekniska programmet. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. De fyra informanterna jobbade på tre olika skolor varav två av skolorna bedrivs i helt kommunal regi medan den tredje bedrivs ute hos ett företag på uppdrag av kommunen. I resultatet framkom tre huvudkategorier av yrkeslärares erfarenheter av yrkeskompetensutveckling; Behov av yrkeskompetensutveckling, Främjande faktorer för yrkeskompetensutveckling samt Hindrande faktorer för yrkeskompetensutveckling. I studien framkommer att yrkeskompetensutveckling är viktigt utifrån den förändring som sker inom industribranschen. Möjligheter till yrkeskompetenutveckling sker genom exempelvis utbildningar eller externa aktörer men yrkeslärarna upplevde även hinder till densamma då skolorna oftast anordnar kompetensutveckling som ska passa alla lärare på hela skolan eller på grund av för stram ekonomi. / Developments in the industrial industry are cutting fast. Machines, processes and factories are becoming both more complex and more advanced. The industry places high demands on those who will work in the industry and it places new demands on the vocational teachers who will train the future workforce. This means that vocational teachers need continuous training and vocational skills development to be up to date with their basic profession and professional identity. The aim was to describe vocational teachers' experiences of and the possibility of continuing professional development within their professional area in the industrial engineering program focusing on product and mechanical engineering. A qualitative research approach was used based on semi-structured interviews (n=4) with vocational teachers on the engineering program. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. The four informants worked at three different schools, two of which are run entirely municipally, while the third is conducted at a company on behalf of the municipality. In the result, three main categories emerged; Need for continuing professional development, Promoting factors for continuing professional development and obstacles for continuing professional development. The study shows that vocational skills development is important based on the change that is taking place in the industrial industry. Opportunities for professional development are made through, for example, education or external actors, but vocational teachers also experience obstacles to the same as schools usually arrange competence development that should suit all teachers throughout the school or due to tight finances.

Studiens syfte är att ta reda på vad musiklärare på kulturskolor, utan tidigare erfarenhet av distansundervisning, har dragit för lärdomar av att undervisa på distans under pandemin covid-19. Dessutom undersöks på vilka sätt lärare kan tänka sig att undervisa på distans i framtiden samt vilka råd de vill ge till andra som ska ställa om till distans- undervisning. I bakgrundskapitlet ges en bild av hur situationen ser ut när det gäller distansundervisning på kulturskolor under pandemin, samt forskning som rör distans- arbete och undervisning med digital teknik. I teoridelen definieras lärdomar och lärande, samt lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Metoden som används för datainsamling är semistrukturerad kvalitativ intervju. Jag har intervjuat fem musik- lärare från fem olika kulturskolor. I resultatet kartläggs och kategoriseras de lärdomar som framkommit. Dessutom redogörs för olika användningsområden för distans- undervisning, samt råd som kan underlätta vid en framtida omställning. I diskussionen jämförs resultatet med den litteratur och den forskning jag använt mig av i studien. Slutsatsen jag har kommit fram till är att lärarna i studien har lärt sig många olika saker av att undervisa på distans, samt att personliga egenskaper spelar stor roll för hur lyckad omställningen till distansundervisning blir. Lärarna ser flera användnings- områden för distansundervisning, samtidigt som uppfattningen är att metoden inte kan ersätta den interaktion som äger rum vid närundervisning. / The purpose of the study is to examine what music teachers at municipal music and arts schools in Sweden, with no previous experience of online teaching, have learned from teaching remotely during the covid-19 pandemic. The study also examines how teachers might consider teaching remotely in the future and what advice they want to give to others who are going to switch to online teaching. The background chapter gives a picture of the situation regarding distance education at municipal music and arts schools during the pandemic, as well as research on teleworking and teaching with digital technology. The theory defines lessons and learning, as well as learning from a socio- cultural perspective. The method used for data collection is semi-structured qualitative interview. I have interviewed five music teachers from five different municipal music and arts schools in Sweden. The result identifies and categorizes the lessons learned from online teaching. In addition, it describes various uses of online teaching, as well as advice that can facilitate future transitions. In the discussion, the results are being compared with the literature and the research I have used in the study. I have come to the conclusion that the teachers in the study have learned many different lessons from teaching remotely, and that personal qualities play a major part in how successful the transition to online teaching is. Teachers see many uses for online teaching, but a common opinion is that this way of teaching cannot completely replace the interaction that occurs when teaching takes place in person.

I dagens internationaliserade samhälle lever vi i en mångkultur som präglas av olika kulturer och språk. Förskolan blir en social mötesplats där kultur och språk samverkar med hjälp av barn, pedagoger och vårdnadshavare. Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar för språkutveckling som ges till flerspråkiga barn samt hur förskollärare förhåller sig till att främja denna utveckling som en del av det praktiska arbetet med språk i förskolan. Vi har valt att ha flerspråkig barnlitteratur som utgångspunkt då högläsning och samtal om litteratur lyfts som en viktig del av läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018). Som underlag för studien har vi använt oss av teorierna om Translanguaging (Kirsch, 2018; Garcia, 2018) samt det sociokulturella perspektivet (Vygotskij via Säljö 2014; Strandberg, 2009). Vi har intervjuat 10 förskollärare från 7 olika förskolor för att kunna undersöka hur förskollärare upplever arbete med flerspråkighet och vilka resurser som finns tillgängliga för ändamålet. Materialet som samlades in genom intervjuerna har sedan analyserats och bearbetats för att kunna fastställa ett resultat utifrån respondenternas erfarenheter av arbete med flerspråkighet i förskolan. Resultatet presenterar att svenska är det primära språket som används i förskolans verksamhet men att barnens möjligheter till språkutveckling av sitt modersmål eller sina vårdnadshavares modersmål främjas genom engagerade pedagoger som ser flerspråkighet som en styrka och en resurs. Det visar sig även att barns språkutveckling är beroende av det sociala samspelet som sker och att barn lär sig och utvecklar sina språkkunskaper tillsammans med andra. Vi ser även att digitala verktyg är en mycket uppskattad resurs för att kunna erbjuda barnen bilderböcker på flera olika språk som en del av språkutvecklingen och att flerspråkiga pedagoger är en stor fördel för barns språkutveckling i förskolan. Slutligen framgår det att förskollärarna lägger stor vikt vid att fånga upp barnens intresse kring språk och att samverkan med vårdnadshavare är en viktig del i barnens språkutveckling eftersom den utvecklingen sker både på förskolan och i hemmet.

Föreliggande studies syfte är att undersöka hur musiklärarstudenter med inriktning sång i de olika genrerna jazz, folkmusik och klassisk musik ser på pianots roll i sångundervisning. Tidigare litteratur och forskning berör pianots användande inom ramen för instrumentalundervisning och hur det kan påverka olika undervisningssituationer. Studien har en kvalitativ forskningsansats och utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande. Semistrukturerade, kvalitativa intervjuer har använts som metod för att undersöka de individuella uppfattningar som finns hos musiklärarstudenterna angående pianots roll i sångundervisning. Materialet har sedan analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att pianot har en kulturell betydelse, vilket gestaltas genom erfarenheter av hur pianot har använts inom olika genrer och allmänna förväntningar på att använda pianot. Dessutom framkommer att musiklärarstudenterna har ambivalenta förhållningssätt till pianots roll, vilket skildras i beskrivningar av vilka möjligheter och svårigheter pianots olika användningsområden kan föra med sig. I diskussionen lyfts frågor angående innebörden av att ta efter sin lärares didaktiska val gällande förhållningssätt till pianot i sångundervisning, men även frågor som berör musiklärarutbildningen som traditionsinriktad respektive nytänkande. Slutligen diskuteras sångundervisning med eller utan piano, med utgångspunkt i pianots möjligheter och svårigheter. / The purpose of this study is to examine how music teacher students specialized in the different genres jazz, folk music and classical music view the function of the piano in singing lessons. Previous research refers to the use and influence of the piano regarding instrumental teaching. The study is qualitative and is based on the sociocultural perspective on learning. Semi structured interviews have been used as a method to investigate what individual perceptions the music teacher students have on the functions of the piano in singing lessons. To analyse the material, thematic analysis has been used as a method. The result shows that the piano is culturally associated, which is seen in the different use of the piano within different genres. The piano as an instrument associated with general expectations has also been observed. Furthermore, it appears that the music teacher students have ambivalent approaches to the function of the piano, which is depicted in descriptions of the possibilities and difficulties that can occur in different ways of using the piano. In the discussion, questions about the ability to adopt the teacher’s didactic choices is mentioned. Also, the role of the music teacher program based on tradition and rethinking is discussed. Additionally, the consequences of teaching singing students with or without the piano is discussed, based on the possibilities and difficulties of the use of the piano.

The purpose of this study is to investigate whether the students' upbringing environment has influenced their will to play music and which their method of preferable choice is when learning a new piece of music playing guitar. Previous research shows that children growing up in a musical environment often start playing music themselves and that their motivation to play is depending on support and stimulation from family members and teachers. Research also shows that children usually start making or playing music with their hearing, but by learning to read sheet music they further develop their musical skills. The method of study is semi structured interviews with five students in the aesthetic program in music in the upper secondary school. As a complement to the interviews, the students have been given a musical piece and asked to learn it before the interviews. The study has been analysed from a sociocultural perspective largely based on Vygotsky's view of the environment’s impact on children's upbringing. The study shows that all students in the study have started playing guitar at an early age because of there being musicians around them growing up. The results also show that most of the students prefer to learn new pieces playing their guitar using hearing instead of sheet music. / Syftet med studien är att undersöka ifall informanternas uppväxtmiljö har påverkat deras vilja att musicera och vilka instuderingsmetoder de föredrar när de lär sig spela något nytt på gitarren. Tidigare forskning visar att barn som växer upp i en miljö där musik är centralt ofta själva börjar musicera och att deras motivation är beroende av stöttning och stimulans från familj och lärare. Forskning visar också att barn oftast börjar musicera med hjälp av sitt gehör men genom att lära sig läsa noterad musik så utvecklar de deras musikaliska färdigheter. Studiens metod är semistrukturerade intervjuer med fem elever på det estetiska programmet i musik på gymnasiet. Som ett komplement till intervjuerna har eleverna fått ta del av ett instuderingsmoment i form av ett stycke musik de blivit ombedda att lära sig spela inför intervjuerna. Studien har blivit analyserad ur ett sociokulturellt perspektiv till stor del utifrån Vygotskijs syn på omgivningens påverkan av barns uppväxt. Studien visar att samtliga elever i studien har börjat spela gitarr i tidig ålder till följd att det funnits musicerande människor i deras omgivning när de vuxit upp. Resultatet visar också att majoriteten av eleverna föredrar att lära sig nya stycken på gitarren med hjälp av sitt gehör över noter.

Efter ett beslut från regeringen blir skolan allt mer digitaliserad. Digitala verktyg bör dock fylla en funktion för elevernas lärandeprocess. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka, problematisera och analysera hur lärare arbetar med digitala verktyg i idrott och hälsa på gymnasiet och på vilket sätt det bidrar till elevernas lärande. Vi har ställt oss frågorna: Vilka digitala verktyg används och hur nyttjas de av de tillfrågade lärarna i idrott och hälsa? På vilket sätt anser de tillfrågade lärarna att användandet av digitala verktyg bidrar till elevernas lärande? samt Vilka för- och nackdelar anser de tillfrågade lärarna att det finns med digitala verktyg i idrott och hälsa i förhållande till lärande?   Metod Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och har en kvalitativ ansats, där sju lärare har intervjuats i ett handplockat urval. Analysen gjordes med hjälp av en tematiserad färgkodning. Resultat Resultatet visar påfallande positiva attityder och resonemang för användandet av digitala verktyg i idrott och hälsa, exempelvis att film kan bidra till att öka elevernas rörelseförmåga och att pulsklockor ger eleverna förståelse i träningslära. En utmaning kan vara att hantera tekniska problem och att vissa verktyg distraherar eleverna från undervisningen.    Slutsats Slutsatsen är att digitala verktyg kan bidra till elevernas lärandeprocess om lärarna som använder dem har god kompetens och därav använder det på rätt sätt. Samt om eleverna har förståelse för att digitala verktyg ska användas till undervisningens ändamål och därför inte ägnar tiden åt att göra icke skolrelaterade saker på telefonen. / The Swedish school becomes more and more digitized after a decision from the Government of Sweden. However, digital tools should have a function for the pupils learning process. Aim The purpose of this study is to investigate, problematise and analyse how teachers work with digital tools in physical education at the Swedish upper secondary school and how it contributes to the pupils learning. In this study we have asked following: What digital tools are used and how are they used by the surveyed teachers in physical eduaction? How does the surveyed teachers deem that the tools contribute to the pupils learning? and According to the surveyed teachers, what are the advantages and disadvantages with digital tools in physical education in relationship to learning? Method The study is based on a sociocultural perspective and have a qualitative approach, where seven teachers have been interviewed in a hand-picked selection. The analyse was done using a thematic color coding. Results The result shows strikingly positive attitudes and arguments for the use of digital tools in physical education. For example, to show a video clip can contribute to increase the pupils movement ability and heart rate trackers can help the pupils to understand physiology. A challenge can be to deal with technical malfunctions, and also that some tools distract the pupils from the lesson.   Conclusion The conclusion is that digital tools can contribute to the pupils learning process if the teacher who use it have good skills and does it correctly. Also that pupils need to understand that digital tools should be used for teaching purposes and not for spending time on other funnier things on their phones.