Studiens syfte är att undersöka förskollärares arbetssätt kring surfplattor i verksamheten. För att få svar på vårt syfte har följande frågeställningar formulerats: Vilka arbetssätt med surfplattor utför förskollärare i verksamheten? Vilka eventuella möjligheter/hinder upplever förskollärare med att använda surfplattor i sin dagliga verksamhet? Den tidigare forskning vi tagit del av synliggör förskollärares arbetssätt med surfplattor samt deras förhållningssätt till verktyget. Studien bygger på en kvalitativ metod där det har utförts observationer av två förskollärare som arbetar på samma förskola i Halland. Studiens teoretiska utgångspunkt som använts för att analysera resultatet är det sociokulturella perspektivet. Resultatet visade förskollärarnas olika arbetssätt kring surfplattor, deras inställning till verktyget samt hur verktyget kan användas som ett hjälpmedel i verksamheten. Slutligen visar studiens slutsats att förskollärares arbetssätt kring surfplattor kan påverkas av olika faktorer, även hur surfplattor kan implementeras till förskollärares fördel. Slutsatsen vidrör även de bristande kunskaper förskollärare besitter om verktyget och den fortbildning de upplever att de vill få ta del av.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka klasslärares uppfattningar om vilka faktorer som påverkar elevers motivation till att läsa, med fokus på hur de arbetar med motivation till att läsa. Syftet besvaras genom kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär med åtta klasslärare. Det kan konstateras att lärarna lyfter olika faktorer som påverkar elevers motivation till att läsa, och att de arbetar med att väcka och upprätthålla motivationen på olika sätt. Utifrån en fenomenografisk ansats och analys har fem beskrivningskategorier framkommit. Dessa är: läs- och språkkunnighet, material och medier, läsande förebilder, incitament och studiemiljö. Beskrivningskategorierna betraktas som variationer på lärarnas sätt att se på elevers motivation till att läsa. Inom ramen för fenomenografin kan såväl läs- och språkkunnighet som material och medier anses vara de mest framträdande av beskrivningskategorierna. Läs- och språkkunnighet tycks vara den beskrivningskategori där lärarna är mest enhälliga, medan material och medier är den kategori som är mest uttömmande. Det är även dessa kategorier som tydligast går att härleda till elevers motivation till att läsa. / The purpose of this study is to examine primary school teachers’ perceptions about which factors that affect pupils’ motivation to read, with focus on how the teachers work with the motivation to read. The purpose is answered through qualitative, semi-structured, interviews with eight teachers.  It can be established that the teachers raise different factors that affect pupils’ motivation to read, and that they work with awakening and sustaining the motivation in different ways. Through a phenomenographic approach and analysis, five description categories have emerged. These are: literacy and language proficiency, materials and media, reading role models, incentives, and study environment. The description categories are considered variations of the ways that teachers view pupils’ motivation to read.  Within the scope of phenomenography, literacy and language proficiency, as well as materials and media, can be considered the most prominent of the description categories. Literacy and language proficiency seems to be the description category where the teachers are most unanimous, while materials and media is the most extensive category. These are also the categories that most clearly can be associated with pupils’ motivation to read.

Detta är ett självständigt arbete som handlar om hur jag utforskar min egen övning där jag memorerar texter ur två olika sånger under två separata veckor. Arbetet genomförs ur ett sociokulturellt perspektiv och grundar sig i tidigare forskning och självständiga arbeten om minne och musicerande utantill. Arbetet har dokumenterats genom videoobservationer och loggboksanteckningar under övningstillfällen hösten 2022. Resultatet presenterar olika teman som observerats och svarar där igenom på mina frågeställningar vilka redskap jag använder mig av och vilka faktorer som påverkar svårighetsgraden på lärandet av olika texter. I diskussionen sätter jag resultatet i relation till tidigare litteratur kring ämnet, forskning och det sociokulturella perspektivet. / This is a self-study about how I study my own practice where I memorized two different song lyrics in two separate weeks. The study is made with a sociocultural perspective and is based on previous research and studies about memory and playing music without sheet music. The study was being documented through video recordings and notes in a logbook in the autumn of 2022. The result presents different themes that came to be observed and they answer my research questions about which cultural tools I use and what it is that affects the degree of difficulty when learning song lyrics. In the discussion I put my result in relation to the previous literature, research and the sociocultural perspective.

Denna studie utforskar distansarbetares upplevelser av kommunikation och skriftlig feedback inom organisationer. Studien undersöker utformningen av skriftlig feedback och dess inverkan på informationsupptagning samt hur distansarbetarnas upplevelser kan ses utifrån det sociokulturella perspektivet. Studien syftar till att ge ökad förståelse för hur skriftlig feedback i distansarbetsmiljön uppfattas och påverkar mottagarna. Studiens metod bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt för att utforska distansarbetares upplevelser. Genom en digital enkät med öppna frågor strävade studien efter att fånga djupare insikter från deltagarna. Efter en tematisk analys betonade resultatet vikten av den skriftliga feedbackens utformning, där önskemålet om framåtblickande intentioner och förståelse för arbetet framkom. Resultaten understryker behovet av tydlig och anpassad skriftlig feedback, med hänsyn till individuella tolkningsprocesser och understryker att utformningen av skriftlig feedback har en avgörande påverkan på hur informationen tas emot. En positiv grundton underlättar informationsupptagningen och ökar mottagarens mottaglighet, medan en negativ ton riskerar att skapa försvarsläge och minska motivationen att förbättra sig. Studien lyfter även fram teknologins roll som en central artefakt för kommunikation i distansarbetet och tar fram utmaningar som fördröjd kommunikation. För fortsatt forskning föreslås studier om kulturella påverkningar på feedbackmottagande och olika kommunikationsverktygs inverkan. Resultaten från studien är relevanta för organisationer som strävar efter att förbättra kommunikation och feedback i en alltmer distansarbetsinriktad miljö. / This study explores distance workers experiences of communication and written feedback within organizations, with focus on examining the design of written feedback and its impact on information absorption. The study also focuses on how their experiences can be seen from the sociocultural perspective. The study aims to provide increased understanding of how written feedback in the distance work environment is perceived and affects the recipients. The methodology is based on a qualitative approach to explore their experiences. Through a digital survey with open questions, the study captured deeper insights. The results emphasized the importance of the design of the written feedback, where the desire for forward-looking intentions and understanding of the work emerged. The results underline the need for clear written feedback, taking individual interpretation processes into account and underline that the design of written feedback has an influence on how the information is received. A positive tone facilitates the absorption of information and increases the  receptivity, while a negative tone risks creating defensiveness and reducing the motivation to improve. The study also highlights the role of technology as a central artefact for communication in distance work and highlights challenges such as delayed communication. For further research, studies on cultural influences on feedback reception and the impact of different communication tools are suggested. The results of the study are relevant to organizations that strive to improve communication and feedback in an increasingly distance work-oriented environment.

En förutsättning för lärande i förskolan är god kommunikation och att skapa trygghet för barnen. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur man kan minska/undvika språkbarriärer i förskolan genom att ge exempel på hur förskollärare uttrycker att de möter barn med annat modersmål. Studien är kvalitativ och jag har använt semistrukturerade intervjuer som metod för datainsamling. Studien har analyserats genom ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av begrepp som proximal utvecklingszon, scaffolding och socialt lärande samt de språkliga begreppen indikativ-, semiotisk- och retorisk funktion. I resultatet framkommer det att de deltagande förskollärarna uppfattar sig själva ha en viktig roll i barnens lärande och kommunikation. Resultatet delas in i fyra kategorier utifrån deltagarnas svar: förskollärarens syn på språkbarriärer, förskollärarens roll, utmaningar och möjligheter i arbetet med språkbarriärer och förskollärarens stöd och hjälpmedel. Förskollärarna ger exempel på hur de stöttar barnens lärande genom verbal och icke-verbal kommunikation samt vilka utmaningar och möjligheter de ser i arbetet med språkbarriärer i förskolan. Det framkommer i resultatet att förskollärarens kompetenser och erfarenheter är av stor vikt för hur undervisningen bedrivs samt i hur barnens behov tillgodoses i förhållande till språkliga barriärer. / One condition for learning in preschool is good communication and to create security for the children. The purpose of this study is to elucidate how to reduce/avoid the occurrence of language barriers in preschool by giving examples of preschool teacher’s expression on work with them. The study is qualitative, and semi-structured interviews have been used as a method of collecting empirical data. The study has been analyzed through a sociocultural perspective using the concepts of the zone of proximal development, scaffolding, and social learning as well as the linguistic concepts of indicative-, semiotic-, and rhetorical functions. The results show that the participating preschool teachers perceive themselves as having an important role in the children’s learning and communication. The results are divided into four categories from the participants answers: preschool teachers view on language barriers, the role of preschool teachers, challenges and possibilities in working with language barriers and preschool teachers support and aids. The preschool teachers also provide examples of how they support children’s learning through verbal and nonverbal communication as well as which challenges and opportunities they encounter in the work of language barriers in a preschool setting. The results show that preschool teacher’s competence and experiences is of great importance for how the education is conducted and to make sure that children who experience language barriers are accommodated to.

In today’s Swedish preschool curriculum there are demands of using digital tools. The Swedish government wants to change this and has sent a request to Skolverket (the Swedish educational authority) to revise the preschool curriculum so that the digital tools no longer have a prominent part in it. The aim of the present study has, with this in mind, been to examine how preschool teachers feel about digital tools in Swedish preschool. The study used qualitative interviews as a means of collecting data and took theoretical support in the sociocultural perspective. The findings that were made, among others, was that male and female preschool teachers approached digital tools in both similar and different ways. Similarities between the cohorts were partially that they both had a mindful approach when using digital tools and saw scaffolding and interplay between children as paramount in children's exploration of digital tools. All respondents opposed the use of digital tools as a means of “babysitting”, tranquilizing, or means of passing time. Differences between the groups were partially the shifting digital competency in the respondents. The competencies of the male preschool teachers came from interest while the female preschool teachers' competencies came from continuous training, education etc. Another difference that came forth in the study was the difference in responsibility between the interviewees, whereas the male preschool teachers were found to have a greater responsibility regarding the digital tools at their preschools.

Det matematikdidaktiska forskningsfältet visar att användning av olika representationsformer är att föredra för elevers kunskapsutveckling. I vårt tidigare självständiga arbete framkom olika strukturer av representationsformer, vilket vi i denna studie väljer att benämna som representationsmönster, och mönstret Konkret-Bild-Abstrakt var den struktur som det fanns störst forskningsstöd för. Forskning synliggör även att samtal i matematikundervisning är viktigt för elevens kunskapsutveckling och att det utforskande samtalet är det samtalsmönster som läraren bör eftersträva. Dock erbjuder inte forskningen några enkla svar på hur läraren ska nå de utforskande samtalen. I denna empiriska studie vill vi därför undersöka om lärares användning av olika representationsmönster kan påverka vilket typ av samtal som uppstår i matematikklassrummet. Studiens resultat visar att det går att identifiera olika kombinationer mellan representations- och samtalsmönster. Resultatet visar även att när läraren 3 använder flera representationsformer samtidigt blir samtalen i klassrummet av mer utforskande karaktär, tillskillnad från när läraren endast använder sig av en eller två representationsformer. I studien har även lärarens användning av den specifika representationsformen Konkret modell visat sig medföra ökat elevengagemang och delaktighet, vilket i sin tur främjat de Utforskande samtalen. / The field of mathematics education research shows that the use of various forms of representation is preferable for students' knowledge development. In our previous independent project, different structures of representations emerged, which we choose to refer to in this study as representational patterns. The Concrete-Image-Abstract pattern was identified as the most successful structure. Research also highlights that conversations in mathematics instruction are crucial for students' knowledge development and that exploratory conversations are the type of dialogue teachers should aim for. However, research does not provide straightforward answers on how teachers can achieve these exploratory conversations. Therefore, in this study, we aim to investigate whether teachers' use of different representational patterns can influence the type of conversations that arise in the mathematics classroom. The study's results show that it is possible to identify various combinations of representational and conversational patterns. The results also indicate that when teachers use multiple forms of representations simultaneously, classroom conversations tend to be more exploratory in nature, compared to when teachers use only one or two forms of representation. Additionally, the study found that the teacher's use of the specific representation form concrete model, leads to increased student engagement and participation, which in turn promotes exploratory conversations.

The purpose of this study is to observe some factors that may affect the understanding of subtraction with borrowing. The study is done in a foreign environment, in Kenya. Factors that will be looked into are: the classroom environment, the situation of learning in a second language. The study will also observe factors that can cause an erroneous answer and what those may look like. Within this area manipulatives will be mentioned. The study has used a qualitative as well as quantitative approach. The qualitative method has been accomplished through interviews and observations, the quantitative method through tests given to the learners. For the analysis of the observations, Cobb’s and Yackel’s model (1995) of the mathematical classroom has been used. The study is interpreted from a sociocultural perspective focusing interaction. The result in this study shows that the interaction in the classroom is important to the individual learning, perceptions of mathematics and the expectations on the individual. Learning in a second language can be a barrier. The use of manipulatives can work as a scaffold, but it can also hinder the learner to develop a deeper understanding. / Syftet med studien är att studera faktorer som kan påverka förståelsen av subtraktion med växling. Studien är gjord i en annan lärmiljö, i Kenya. Faktorer som kommer att uppmärksammas är lärmiljön i klassrummet och att inlärningen sker på ett för eleven andra språk. Studien kommer också att uppmärksamma faktorer som kan bidra till ett felaktigt svar och hur de kan se ut. Inom detta område kommer laborativt material nämnas. Studien har både ett kvalitativt och kvantitativt tillvägagångssätt. Den kvalitativa metoden har genomförts genom intervjuer och observationer, den kvantitativa metoden med hjälp av elevtester. Cobbs och Yackels (1995) modell över matematik klassrummet har använts som analysmaterial. Studien tolkas utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Focus är på interaktionen.   Resultaten i studien visar att interaktionen I klassrummet är viktigt för det individuella lärandet, uppfattningen om matematik och förväntningar på individen. Undervisning på ett andra språk kan bli ett hinder. Användandet av laborativt material kan fungera som ett stöd, men kan också hindra utvecklandet av en djupare förståelse.

Denna studie syftar till att synliggöra lärares erfarenheter av hur elevers kommunikationmöjliggörs med hjälp av bildstöd i träningsskolan. I träningsskolan har alla elever enintellektuell funktionsnedsättning men denna studie belyser också icke verbala elever, samtelever med Autism Spektrum Tillstånd (AST). Alla elever har en grundläggande rätt attkommunicera, och bild anses enligt forskning vara ett bra verktyg i kommunikationen bådevid intellektuell funktionsnedsättning och vid AST. I denna studie ger sex lärare sinaerfarenheter av Alternativ och Kompletterande Kommunikation och hur bildstöd fungerar somstöd för kommunikation och socialt samspel. Lärarna beskriver också till vilka syften och ivilka sammanhang bildstöd används. Studien bygger på kvalitativa intervjuer och analysen ärgjord utifrån ett sociokulturellt perspektiv.Lärarna har erfarenheter av att använda Alternativ och Kompletterande Kommunikation.Resultaten visar att bildstöd löper som en röd tråd i träningsskolan och möjliggörkommunikation för många icke verbala elever med intellektuell funktionsnedsättning ochAST. Lärare använder bild till i stort alla aktiviteter under en skoldag. Olika bilder användsoch bidrar både till elevers kunskapsinhämtning och sociala samspel, främst tillsammans medläraren. Det är viktigt att bygga på elevers intressen och motivation. Det kan emellertid varasvårt med tvåvägskommunikation, lärare har erfarenheter av att elever har svårt att självainitiera kommunikation. De elever som tar initiativ kommunicerar ofta med Picture ExchangeCommunication System (PECS). Bildscheman fungerar som lärares information till elever.Lärare uttrycker att utan bildstöd skulle det vara svårare med kommunikation i träningsskolan. / This study aims to display teachers’ experiences of how students’ communication is madepossible with help of visual support in compulsory school for pupils with learning disabilitieswith orientation training school. In the training school every student has an intellectualdisability, but this study also highlights nonverbal students and students with AutismSpectrum Disorder (ASD). All students have a fundamental right to communicate, and visualsupport is, according to the research, a good tool for individuals with both intellectualdisability and ASD. In this study, six teachers give their experiences of how Argumentativeand Alternative Communication and visual support provides support for communication andsocial interaction. The teachers also describe for what purpose and in what context visualsupport is used. The study is based on qualitative interviews and the analysis is made from asociocultural perspective.The teachers have experience in usingArgumentative and Alternative Communication. Theresults show that visual support runs through every area of the compulsory school for pupilswith learning disabilities and enables communication for many nonverbal students withintellectual disabilities and ASD. Teachers use visual support in all activities throughout theschool day. Various pictures are used and contribute to students’ aquisition of knowledge andsocial interaction, together with the teacher. It is important to build on students’ interests andmotivation. However, it can be difficult with communication that goes two ways, teachershave the experience that students have difficulties initiating communication themselves. Thestudents who take their own initiatives often communicate through Picture ExchangeCommunication System (PECS). Visual schedules function as teachers’ information to thestudents. Teachers express that without visual support, the communication would be moredifficult in compulsory school for pupils with learning disabilities orientation training school.

Over 20,000 Swedish lower high school students are currently learning mathematics in English but little research has been conducted in this area. This study looks into the question of how much second language learner training teachers teaching mathematics in English to Swedish speaking students have acquired and how many of those teachers are using effective teaching practices for second language learners. The study confirms earlier findings that report few teachers receive training in second language learning but indicates that some of the teaching practices shown to be effective with second language learners are being used in some Swedish schools / Mer än 20 000 högstadiet elever i Sverige har valt att lära sig matematik på engelska, men det finns väldigt lite forskning inom området. Detta arbete granskar hur mycket utbildning i andraspråksinlärning har lärare som undervisar matematik på engelska till svensktalande elever och hur många av de undervisnings-strategier som tidigare forskning har visat att vara effektiva används numera under matematiklektionerna på engelska? Arbetet bekräftar tidigare forskning, som visar att få lärare som undervisar matematik på engelska till svensktalande elever har fått utbildning i andraspråksinlärning, men den här forskningen visar att några av de effektiva strategierna numera används under matematiklektioner i vissa skolor. / <p>Matematik</p>