Submitted by Mariana da Silva Cassemiro null (ma.cassemiro@gmail.com) on 2018-04-05T22:37:37Z No. of bitstreams: 1 TESE VOLUME FINAL_Mariana Cassemiro.pdf: 2065397 bytes, checksum: 77a5727a6184b672736d2db4f6796d02 (MD5) / Approved for entry into archive by Elza Mitiko Sato null (elzasato@ibilce.unesp.br) on 2018-04-06T17:45:28Z (GMT) No. of bitstreams: 1 cassemiro_ms_dr_sjrp.pdf: 2065397 bytes, checksum: 77a5727a6184b672736d2db4f6796d02 (MD5) / Made available in DSpace on 2018-04-06T17:45:28Z (GMT). No. of bitstreams: 1 cassemiro_ms_dr_sjrp.pdf: 2065397 bytes, checksum: 77a5727a6184b672736d2db4f6796d02 (MD5) Previous issue date: 2018-03-01 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES) / Esta pesquisa, de natureza qualitativa e base etnográfica, objetiva investigar a (co) construção de conhecimentos teórico-práticos na formação inicial de professores de língua inglesa no norte do Brasil a partir de uma perspectiva sociocultural, conforme proposta por, principalmente, Johnson (2009), Vieira-Abrahão (2012), Johnson e Golombek (2011, 2016) e Lantolf e Poehner (2014), respondendo à grande pergunta de pesquisa: Como se dá a (co) construção de conhecimentos teórico-práticos na formação inicial de professores de inglês em uma universidade pública no norte do Brasil?. Outras três questões orientaram o desenvolvimento desta investigação: (1) Quais conceitos cotidianos e científicos de língua, ensino e aprendizagem são apresentados pelos alunos-professores antes de cursarem a disciplina de Metodologia I?; (2) Quais conceitos científicos de língua, ensino e aprendizagem são introduzidos e de que modo são trabalhados nas disciplinas de Metodologia I e II e Estágio I e II?; (3) Quais conceitos cotidianos e científicos de língua, ensino e aprendizagem podem ser inferidos das práticas e dos discursos dos alunos-professores por ocasião dos estágios supervisionados e como esses conceitos se relacionam aos conceitos científicos introduzidos nas disciplinas de Metodologia I e II e Estágio I e II? . Os instrumentos de coleta e geração de dados utilizados foram gravações de aulas em áudio, diários da pesquisadora, questionários, sessões de feedback, entrevistas e relatórios de estágio. Os resultados mostraram que a maioria dos conceitos de língua, ensino e aprendizagem apresentados pelos futuros professores refere-se a concepções tradicionais. Os conceitos científicos de língua, ensino e aprendizagem introduzidos no curso de formação são oriundos dos paradigmas estrutural e comunicativo de ensino de línguas estrangeiras e foram diretamente transmitidos aos alunos-professores. No estágio supervisionado, os conceitos que sobressaíram possivelmente dizem respeito aos adquiridos por meio da aprendizagem de observação, com pouca influência dos conceitos introduzidos no curso de formação. / This ethnographic and qualitative research study aims at investigating the (co) construction of teacher knowledge in initial teacher education in the north of Brazil from a sociocultural perspective as proposed mainly by Johnson (2009),Vieira-Abrahão (2012), Johnson and Golombek (2011, 2016) and Lantolf and Poehner (2014), answering the major research question: How does the (co) construction of teacher knowledge occur in initial teacher education in the north of Brazil?. Three other questions oriented the development of this investigation: (1) What language, teaching and learning everyday and scientific concepts are held by teacher-learners before taking Metodologia I? (2) What language, teaching and learning scientific concepts are introduced and how are they worked in Metodologia I and II and Estágio I and II?; (3) What language, teaching and learning everyday and scientific concepts can be inferred from the teacher-learners’ practices and discourses at internship and how are these concepts related to the scientific ones introduced in Metodologia I and II and Estágio I and II? The instruments used to collect data were audio class recordings, researcher’s diaries, questionnaires, feedback sessions, interviews and internship reports. The results showed that most language, teaching and learning concepts held by the future English teachers refer to traditional conceptions. The language, teaching and learning scientific concepts introduced in the teacher education program came from structural and communicative paradigms in the second language teaching framework and were directly transmitted to teacher-learners. At internship the inferred concepts are likely to refer to the ones acquired through apprenticeship of observation, with little influence from the ones introduced in the teacher education program.

Syftet med denna studie är att undersöka hur mellanstadieelever kommunicerar med varandra när de spelar datorspel tillsammans för att synliggöra hur spel kan påverka elevers muntliga kommunikativa språkfärdigheter i engelska. Forskning tyder på att datorspel kan förbättra elevers ordförråd i engelska genom att de kommunicerar och samarbetar med andra personer. Studien grundar sig i Vygotskijs sociokulturella perspektiv där språket är ett redskap för att lära sig nya saker. För att besvara studiens syfte har en mellanstadieklass observerats när de har spelat ett datorspel i par. Eleverna har observerats och spelats in. Resultatet visar att eleverna mest kommunicerade med sin kamrat de spelade tillsammans med. När eleverna pratade med varandra angående ord i spelet översattes de inte till svenska. Istället försökte eleverna förklara för varandra vad ordet betydde och hur det skulle användas. När eleverna sa ett engelskt ord i ett svenskt sammanhang böjdes ordet med en svensk ändelse. Eleverna visade att de hade förståelse för hur orden skulle användas och i vilket sammanhang ordet kan användas. / The purpose of this study is to examine how middle school pupils communicate between them when they are playing computer games to visible how games can affect pupil’s oral communication language skill in English. Scientists believe that computer games can improve pupil’s vocabulary through communication and collaboration with other people. This study is using Vygotskij’s sociocultural perspective, that the language is a tool to learn new things. To answer this study’s purpose a class of middle school pupils has been observed while playing a computer game in pair. The result show that the pupils communicated a lot with their partner. When they talked about an English word they did not translate it. Instead they talked about its meaning and how it was supposed to be used. When they bent an English word in a Swedish sentence they used Swedish grammar and suffix. The pupils showed that they had language skill to use the English words that occurred in their dialogues.

Health differs among people and education about health is of value to maintain and develop health. In a developing country as Fiji may the definition of health be of different holistic character, compared to industrial countries. It is important to clarify that no view of health is more right or wrong, but has been adapted to the existing conditions and culture within the arena. Knowledge about how to teach about health in a developing country is needed, where health is not as prioritized as other factors, for example to have an income. The aim of this study is to identify health as a concept and identify what strategies that are being used by the teachers to implement health education in Fiji. The research questions were used as contribution to the study’s aim to help the researchers understand how the participants of the study define health as a concept and investigate how pedagogical strategies are being used and what challenges they experience with their teaching. The study has an ethnographic approach with interviews and observations, which are methods used in a qualitative research. The results show there is lots of knowledge about certain themes within health among the teachers, but limited knowledge about health from a holistic perspective. The main conclusion regarding the study’s aim is that there are limited knowledge on how to conduct health education at the two participating schools in Fiji. The definition of health among the interviewed teachers were equivalent and with limited understanding of the concept.

SammanfattningSyftet med studien är att få reda på hur pedagoger beskriver och arbetar med begreppen ”barns inflytande” och delaktighet i förskolan. Detta är viktigt att få en inblick i, då dessa begrepp benämns som strävansmål i förskolans styrdokument, Lpfö 98/16 (Skolverket, 2016).Metoden som valts i studien är semi-strukturerade intervjuer, för att undersöka pedagogernas uppfattningar kring deras erfarenheter av barns inflytande och delaktighet i förskolan och vad begreppet betyder för dem som pedagoger. Fyra pedagoger intervjuades till studien.I studiens resultat kan man utläsa att begreppet inflytande definieras som att det handlar om att involvera barnen i verksamheten och att de får möjlighet att bestämma men också om hur barnen blir delaktiga i verksamheten. Pedagogerna är enade om att barnen bör ha möjlighet till inflytande över sin vardag. Det gäller att hitta en strategi så möjligheten finns till att se varje barn och dess intresse. Det är viktigt att barnen får uttrycka sina åsikter och att man som pedagog tar till sig av dem. Pedagogerna tydliggör vikten av hur kroppsspråk och bilder är bra hjälpmedel för att visa tydlighet, förstå och göra sig förstådda, då de yngre barnen kan sakna det verbala språket. Dessa hjälpmedel underlättar för barnen att kunna påverka sin situation och möjligheten till inflytande i verksamheten. / The purpose of this study is to find out about pre-school teachers´ description and work with the concept of "children´s influence" and participation. This is important since this is one of the preschool assignment according to the preschool curriculum Lpfö 98 (Skolverket, 2016).To study preschool teachers' experiences and thoughts about children's influence and partici-pation in preschool, semi-structured interviews were conducted with four preschool teachers. The study results show that the concept of influence is defined as involving the children in the business and that they have the opportunity to decide, but also how the children participate in the activities. The preschool teachers show a variation in experiencing children’s influence the meanings and conception differentiated. Some preschool teachers perceive it as children should decide more in preschool. Others believe children should be more involved in every-day decisions and activities.Children should have the opportunity to influence their everyday lives, as a preschool teacher this is about finding a strategies and opportunities to see each child and its interest. The preschool teachers clarify the importance of how body language and images are useful tools to show clarity and understanding, when younger children don´t have the verbal language. It is important for the preschool teacher to be responsive, listening and enable possibilities for the children to express their needs and desires.These educational strategies make it easier for the children to influence their situation and the ability to influence in preschool.

In today’s school, reading difficulties are a common problem which must be attended to at an early stage for the good of the pupils. The aim of the study was to investigate how ten teachers describe their teaching strategies for pupils with reading difficulties in grades 1–3. Motivation is also examined as a central part of the study. To answer the questions posed by the study, interviews were conducted, compiled and analysed on the basis of sociocultural and motivation theories. Previous research serving as a foundation for discussion concerned early literacy, reading difficulties, perspectives on learning to read, and the teacher’s role. The conclusions that can be drawn from the results show that it is essential for the teacher to find the right level for all pupils, and the teacher should be there all the time as a support for pupils with reading difficulties. The teacher also needs to find a balance between inner and outer motivation so that the pupils will feel interested in reading.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare uppfattar sitt förhållningssätt under dokumentationstillfället samt vad som kan orsaka ett förändrat förhållningssätt hos förskolläraren under tiden han eller hon dokumenterar. Detta kommer att sättas i relation till barns lärande för att få syn på hur förskollärarens förhållningssätt under dokumentationstillfället kan komma att påverka förutsättningarna för barns lärande. Genom en enkätundersökning har vi kommit fram till ett resultat som delats in i fyra kategorier. Kategorierna påvisar tydligt att förskollärarna har delade åsikter vad det gäller vilka förutsättningar de ger för barns lärande under tiden de dokumenterar. Däremot är förskollärarna förhållandevis enade om att läroplanens (Skolverket, 2016) dokumentationskrav skapar stress och att de saknar den utbildning de anser sig behöva för att leva upp till kravet. Till följd av detta upplever förskollärarna att de under dokumentationstillfället upplever en avsaknad av fokus. Förskollärarens bristande fokus under dokumentationstillfället är enligt vårt resultat ett faktum. Slutsatsen visar att en bristande fokus på barnen under dokumentationstillfället kan påverka barns möjligheter till lärande negativt. Genom att förskolläraren är medveten om sitt förhållningssätt och väljer att inkludera barnen i dokumenterandet kan dokumentationstillfället, likt den pedagogiska dokumentationen i sin helhet, gynna barns förutsättningar för lärande.

Syftet med föreliggande studie är att, genom självobservation, få en ökad förståelse för tidig utveckling på ett brassinstrument samt studera tillägnandet av instrumentspecifika tekniker. Studien behandlar en lärandeprocess i trombon på nybörjarnivå under instrumentallektioner och enskild övning som ägt rum på en svensk musikhögskola. Metoden som använts i föreliggande studie är självobservation genom videodokumentation. Bearbetning och analys av videodokumenterat material har genomförts med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, i vilket lärande förstås genom socialt samspel och användande av medierande redskap. Resultatet presenteras utifrån transkriptionsanteckningar från det observerade videomaterialet med betoning på hur centrala redskap använts under processens inledning, mitt och slutskede. Resultatet visar en påtaglig relation mellan svårigheters uppkomst och tillägnande av nya färdigheter. I diskussionen diskuteras slutligen studiens resultat i förhållande till det sociokulturella perspektivet. / The aim of the present study is to, through self-observation, obtain a deeper understanding of early progress on a brass instrument and to study the acquisition of instrument specific techniques. The study processes a learning process in trombone at the beginner level during instrumental lessons and individual exercise, both of which have taken place at a Swedish academy of music. The method used in present study is self-observation through video documentation. Processing and analysis of the video content is based on a sociocultural perspective, in which learning is comprehended by social interaction and the use of mediating tools. The presented result is based on transcription notes from observation of the video content with focus on how tools have been used during the prelude, the middle and the final stage of the process. The result shows a remarkable relation between the appearance of difficulties and the acquisition of new abilities. The result of the study is eventually discussed in relation to the sociocultural perspective on learning.

Syftet med denna studie har varit att synliggöra uppfattningar om vilket lärande som sker på fritidshemmet. Studien söker svar på frågorna, Vad lär sig eleverna på fritidshemmet enligt grundlärarna, samt på vilket sätt arbetar de med elevernas lärande? Vad lär sig eleverna på fritidshemmet enligt dem själva, samt vilka aktiviteter ägnar de sig åt när de är på fritidshemmet? Vad lär sig eleverna på fritidshemmet enligt vårdnadshavarna? Vad lär sig eleverna på fritidshemmet enligt rektorerna, samt på vilket sätt uppfattar de att grundlärarna arbetar med elevernas lärande? Jag har valt att undersöka detta utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I studien har en kvalitativ metod använts och tre grundlärare med inriktning mot fritidshem, tio elever, fem vårdnadshavare och tre rektorer har intervjuats. Resultatet av studien har analyserats med hjälp av fritidspedagogikens kunskapsområden och olika centrala begrepp inom det sociokulturella perspektivet. Några av de viktigaste resultaten som framkommer i studien är att det på fritidshemmet sker ett socialt, språkligt och naturvetenskapligt lärande. Resultatet visar även att lärande som har med utvecklandet av elevernas identitet och genus att göra hamnar i skymundan. En slutsats som dragits av studien är att både grundlärarna och rektorerna är medvetna om att det sker ett lärande på fritidshemmet. En annan slutsats är att fritidshemmets lärande kan vara svårt att precisera för elever och vårdnadshavare. / The purpose of this study has been to visualize perceptions of what learning is taking place in the after-school centre. This study attempts to answer the following questions: What do the students learn at the after-school centre according to the teachers, and in what way do they work with the students learning? What do the students learn at the after-school centre according to themselves, and what type of activities do they speak about? What do the students learn at the after-school centre according to the guardians? What do the students learn at the after-school centre according to the principals, and in what way do they think the teachers are working with the students learning? I have chosen to examine all this from a sociocultural perspective, using a qualitative method. In total, three teachers , ten students, five guardians and three principals have been interviewed. The results have been analyzed using the available pedagogical knowledge within the field and key concepts inherent in the sociocultural perspective. Some of the most important results show that in the centre, education comes in the form of social and linguistic learning as well as in the natural sciences. The results also shows that learning in regard to the development of the students identity and gender is being overshadowed. One conclusion that can been drawn is that both the teachers and the principals are well aware of the learning capabilities of the after-school center. Another is that the exact type of learning that happens can be hard to pinpoint for both the students and their guardians.

Det här arbetet syftar till att få en tydligare bild på om lärare arbetar med tyst läsning i sina klasser och hur dessa lärare i sådana fall arbetar med det i sina klasser. Undersökningen grundar sig i fyra frågor vilka är: Hur arbetar lärare med tyst läsning? Vad bidrar tyst läsning med för svenskämnet enligt lärarna?Vad för sorts litteratur får eleverna tillgång till att läsa? Skönlitteratur/ fakta m.m.?Vad anser lärare att målet med tyst läsning är för deras elever? Dessa frågor är alla skrivna med utgångspunkt i att verksamma lärare ska kunna svara på dem. Detta gjordes för att studiens huvudsakligen grundar sig i en enkät. Alla de svar som har samlats in analyseras och ses genom ett sociokulturellt perspektiv. Enkäten och den presenterade forskningen visar att lärare arbetar på det sättet som forskningen säger att lärare bör arbeta med tyst läsning, genom att ha det som komplement till den annan läsundervisning. / This work aims at getting a clearer picture of teachers’ work with silent reading in their classes. Do they use silent reading and how in that case are they working with it in their classes? This is based on four questions which are: How do teachers work with silent reading?What does silent reading contribute to the Swedish subject according to the teachers?What kind of literature do students have access to reading? Fiction/non-fiction, etc.? What do teachers think the aim of silent reading is for their students? These questions are all based on the assumption that if given to an active teacher, she should be able to answer them. This was done because the study mainly is based on a questionnaire. All the answers collected are analyzed and viewed through a sociocultural perspective. The questionnaire show that teachers work in the same way as the research say they should with silent reading, which is like a complement to the other reading lectures.

Syftet med denna studie var att undersöka de didaktiska val förskollärare gör i samband med läsvilan. Empirin till studien samlades in genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare. Analysen av empirin gjordes med hjälp av en fenemenografisk analysmodell i sju steg som synliggör hela analysprocessen. Läsvilan är en aktivitet som vanligtvis förläggs efter lunch i svenska förskolor. Barnen som deltar på läsvilan är de som inte längre sover på dagen under sin tid på förskolan. Läsvilan ses traditionellt som en aktivitet där förskollärarna läser högt ur en bok i syfte att barnen ska varva ner. Studiens resultat visade att förskollärarna gör didaktiska val där de beaktar de didaktiska frågorna: vad, hur och varför inför läsvilan. Resultatet visade att förskollärarna använder läsvilan som ett sätt att utveckla barns språk samt till att kompensera för brist på högläsning i hemmet hos vissa barn. Dessutom synliggör denna studie att förskollärarna gör medvetna val när de väljer böcker att högläsa ur vid läsvilan samt hur förskollärarna menar att högläsning är språkutvecklande för barnen. Studien pekar vidare på att förskollärare gör didaktiska val vid utformandet av förskolans läsmiljö där de dessutom i en del fall tar hjälp av bibliotek och vårdnadshavare. / The aim of this study was to investigate the didactic choices preschool teachers make in the so-called reading rest. This qualitative study was conducted via semi-structured interviews with five preschool teachers. The data has been analyzed with phenomenographic analysis model, which is based on seven different analysis steps that make the entire analysis process visible.  The reading rest is an activity that in most cases takes place after lunch in Swedish preschools. The ones who attend at the reading rest are the children who no longer sleep during daytime at the preschool. The reading rest is traditionally seen as an activity that preschool teachers use to make children unwind when they read a book aloud. However, the findings in this study suggests that preschool teachers consider the didactic questions: what, how and why (our translation) before conducting the reading rest. The preschool teachers use the reading rest as an ability to teach children language skills and in addition compensate for the lack of reading in the children's home environment for some children. Furthermore, this study reveals that preschool teachers make didactical choices when choosing books to read aloud, and how they perceive reading aloud helps develop children's language skills. Moreover, this study suggests that preschool teachers make didactical choices when they choose and deploy their preschools reading environment, making it easily accessible for the children. Additionally, some of the preschool teachers create this reading environment by incorporating libraries and parents in the process.