Syftet med undersökningen var att ta reda på hur sex lågstadielärare arbetar med lässtrategier i samband med högläsning och textsamtal. Undersökningen syftade även till att ta reda på vilka frågor lärarna ställer under dessa samtal för att kontrollera elevernas förståelse, samt vilka fördelar undervisningsmetoden har ur ett lärarperspektiv. Undersökningen utgick främst från det sociokulturella perspektivet som innebär att elever lär sig bäst genom dialog tillsammans med andra. En semistrukturerad intervjustudie genomfördes med sex legitimerade lågstadielärare. Resultatet av undersökningen visade att samtliga lärare använder sig av högläsning och textsamtal dagligen i samband med lässtrategiundervisning. Lärarna utgår från olika modeller och en majoritet av respondenterna har inspirerats av lässtrategimodellen En Läsande klass. Resultatet visade även att lärarna arbetar med frågor på, mellan och bortom raderna för att kontrollera elevernas förståelse under textsamtal redan i tidig ålder. Lärarna upplever att högläsning tillsammans med textsamtal utvecklar elevernas läsförståelse och användning av lässtrategier. Samtliga respondenter menar dock att denna typ av undervisning hade varit mer utvecklande för eleverna i mindre grupper. / The purpose of this study was to investigate how six primary school teachers work with reading strategies along with reading aloud and text conversations. The study also aimed to find out what kind of questions teachers use during these conversations in order to assess students' understanding, and the benefits of the teaching method from a teacher's perspective. The theoretical approach of the study is based on the sociocultural perspective, which means that pupils learn through dialogue with others. An interview study was conducted with six licensed primary school teachers. The result showed that all teachers use reading aloud and text discussion along with reading strategy daily. The teachers use different models and a majority of the respondents are inspired by the reading strategy model “En läsande klass”. The result also evinces that the teachers use questions on, between and beyond the lines to verify students understanding during text conversations at an early age. The teachers experience that reading aloud together with text discussion develop students reading comprehension and their use of reading strategies. All respondents also believed that this type of teaching would have been more developing for pupils in smaller groups.

Studien syftar till att bidra med kunskap om, i vilken utsträckning läromedel i matematik föreslår laborativa aktiviteter. Forskning visar att det är gynnsamt för elever att arbeta laborativt. Metoden som valdes är en kvalitativ innehållsanalys. Det skapades ett analysschema med hjälp av tidigare forskning och läroplanen från 2011, specifikt för den här studien. Utifrån analysschemat analyserades tre olika läromedel för årskurs fyra i matematik. Studien har använt det sociokulturella perspektivet för att skapa förståelse för laborativa aktiviteter. En laborativ aktivitet genomförs antingen med ett laborerande arbetssätt eller ett konkretiserande arbetssätt. För att analysera och tolka resultaten har tidigare forskning och variationsteorin används.  Resultatet visar att laborativa aktiviteter främst förekommer inom kunskapsområde Taluppfattning och tals användning. Det visar även att det är laborerande arbetssätt som används mer än konkretiserande arbetssätt vid de laborativa aktiviteterna.  Pedagogiska material föreslås till störst andel av de laborativa aktiviteterna. Läromedlen i studien föreslår laborativa aktiviteter i olika stor utsträckning. Ett läromedel som föreslår få laborativa aktiviteter kräver mer av läraren. Det betyder att läraren själv får hitta och producera laborativa aktiviteter. Läromedel som föreslår många laborativa aktiviteter skapar förutsättningar för lärare att arbeta laborativt. Studien har bidragit till mer kunskap om laborativa aktiviteter i läromedel. / This study aims to contribute knowledge of what extent teaching materials in mathematics suggest laboratory activities. The teaching materials in the study suggest laboratory activities to various extent. The method chosen is a qualitative content analysis. An analysis scheme was created using previous research and curriculum from 2011, specifically for this study. Based on the analysis scheme, three different teaching materials for grade four, mathematics were analyzed. The study has used the socio-cultural perspective to create an understanding of laboratory activities. A laboratory activity is carried out either with a laboratory method or a concretized method. In order to analyze and interpret the results, previous research and the theory of variation have been used. The result shows that laboratory activities mainly occur in the knowledge areas of numerical understanding and the use of numbers. It also shows that laboratory methods are used more often than concretized methods in the laboratory activities. Educational materials are suggested for most laboratory activities. Research shows that it is beneficial for students to work with laboratory activities. A teaching material that suggests few laboratory activities requires more from the teacher. This means that teachers themselves have to find and produce laboratory activities. Teaching materials that suggest many laboratory activities creates conditions for teachers to work laboratory. This study has contributed to more knowledge about laboratory activities in teaching materials.

This study aims to find out the preschool teachers 'experiences and competence about the learning app Polyglutt and in what way Polyglutt can contribute to children's multilingualism from the preschool teachers' perspective. The study has been conducted with the help of semi-structured interviews with ten licensed preschool teachers. The results report the preschool teachers' experiences and competence about Polyglutt. It is also clear how the teaching is conducted in spontaneous and goal-oriented situations and how the relationship between Polyglutt and multilingualism is perceived and utilized in the activities. The conclusion of the study is that Polyglutt is a helpful tool in theory, but it is difficult to work with the learning app in children's groups where the majority of children have a mother tongue other than Swedish. / Detta examensarbete syftar till att ta reda på förskollärares erfarenheter och kompetens om lärandeappen Polyglutt. Studien vill även undersöka på vilket sätt Polyglutt kan bidra till barns flerspråkighet utifrån förskollärarnas perspektiv. Undersökningen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med tio legitimerade förskollärare. I resultatet redovisas förskollärarnas erfarenheter och kompetens om Polyglutt. Det framgår även hur undervisningen bedrivs i spontana och målstyrda situationer samt hur relationen mellan Polyglutt och flerspråkighet uppfattas och tas tillvara på i verksamheten. Slutsatsen för studien är att Polyglutt är ett hjälpande redskap i teorin men det är svårt att arbeta med lärandeappen i barngrupper där majoriteten av barnen har annat modersmål än svenska.

Denna studie har till syfte att undersöka förskollärarnas uppfattning och användande av lek i relation till lärande i förskolans verksamhet. Studien ska belysa och handla om att studera lekens betydelse för barns lärande, utifrån några förskollärares perspektiv.  Frågeställningen för studien är: Hur uppfattar förskollärarna leken som redskap för barns lärande och utveckling?  För att besvara på studiens syfte och frågeställning har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra förskollärare med genomgående lång erfarenhet. Detta metodval valdes för att få så utförliga svar som möjligt på de frågor som används under intervjun där eventuella följdfrågor kan ställas. Resultatet har bearbetats genom analys av ljudinspelningar där datamaterialet har transkriberats. Studiens resultat visar att förskollärarna har en gemensam syn på uppfattningen av vad lek är. De menar att barn lär sig genom leken och att lekens roll har en central och betydande plats i förskolan. Det är genom leken förskollärarna har möjlighet för att nå alla barn genom deras intressen och behov. Alla fyra förskollärare påstår att lek och lärande hör ihop, det är genom leken som barnen får möjlighet till att upptäcka och få kunskap om nya saker. Förskollärarna belyser att leken är meningsskapande för barns lärande och utveckling eftersom de tycker att leken är det mest betydelsefulla verktyget att använda för att främja den sociala utvecklingen. Alla förskollärare lyfter att man som vuxen bör vara närvarande i barnens lek eller finnas i närheten, ett deltagande ska ske på barnens villkor. / The purpose of this study is to investigate the preschool teachers' perception and use of play in relation to learn in the preschool's activities. The study will shed light on and be about studying the importance of play for children's learning, from the perspective of some preschool teachers.  The question for the study is: How do preschool teachers perceive play as a tool for children's learning and development?  To answer the study's purpose and question, qualitative interviews were conducted with four preschool teachers with consistently long experience. This method choice was chosen to get as detailed answers as possible to the questions used during the interview where any follow-up questions can be asked. The result has been processed by analysis of audio recordings where the data material has been transcribed. The results of the study show that preschool teachers have a common view of what perception is. They believe that children learn through play and that the role of play has a central and significant place in preschool. It is through play that preschool teachers have the opportunity to reach all children through their interests and needs. All four preschool teachers claim that play and learning belong together, it is through play that children get the opportunity to discover and gain knowledge about new things. The preschool teachers highlight that play is meaningful for children's learning and development because she thinks that play is the most important tool to use to promote social development. All preschool teachers emphasize that as an adult you should be present in the children's play or be nearby, participation must take place on the children's terms.

Innebandy är idag en av Sveriges största sporter vilket gör det intressant att veta mer om vad som påverkar lärandemiljön och välbefinnandet inom innebandyn. Lärandemiljön är allt som kan påverka lärandet vilket innebär att det är ett brett område med många faktorer som påverkar. Komplexiteten i att skapa en god lärandemiljö gör att det krävs ett ständigt arbete som berör både ledare och spelare inom olika innebandylag. Syftet med studien var att ur aktiva innebandyspelares perspektiv, belysa lärandemiljön och välbefinnandet inom idrott. Studiens teoretiska grund bygger på sociokulturellt perspektiv och Känslan av sammanhang (KASAM). Insamlingsmetod för materialet i studien består av semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att det är många aspekter som påverkar lärandemiljön där en trygg och öppen lärandemiljö tillsammans med olika dimensioner av ledarskapet i laget belystes som viktiga. Även gemenskap och lärande ansågs vara av betydelse för lärandemiljö. Då det är många aspekter som spelar in i en god lärandemiljö är det något som borde finnas i åtanke hos alla som är involverade inom och runt om laget för att synliggöra om det är något som behöver förändras. / Floorball is today one of Sweden's biggest sports, which makes it interesting to know more about what affects the learning environment and well-being in floorball. The learning environment is everything that can affect learning, which means that it is a broad area with many factors that affect. The complexity of creating a good learning environment means that constant work is required that affects both leaders and players within floorball teams. The purpose of the study was to, from the perspective of active floorball players, shed light on the learning environment and well-being in sports. The theoretical basis of the study is based on a socio-cultural perspective and Sense of Coherence (SOC). The collection method for the material in the study consists of semi-structured interviews which were then analyzed through a qualitative content analysis. The results showed that there are many aspects that affect the learning environment where a safe and open learning environment together with different dimensions of the leadership in the team were highlighted as important. Community and learning were also considered important for the learning environment. As there are many aspects that come into play in a good learning environment, it is something that should be kept in mind by everyone involved within and around the team to make it visible if there is something that needs to be changed.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare synliggör sitt arbete med matematik i förskolans verksamhet. Frågeställningarna i denna studie besvarar förskollärarna hur de synliggöra matematiken för barnen i förskolan. Studien bygger på tidigare forskning och kvalitativ metod i form med insamlat data från aktiva förskollärare. Utgångspunkten är Vygotskijs teori och det insamlade materialet har analyserats utifrån teorin det sociokulturella perspektivet. Detta perspektivet är vald för att få en förståelse för hur förskollärarna arbetar med matematiken. Resultatet i studien visar att de kompetenta förskollärarna använder matematiken i planerande och oplanerade aktiviteter för barnen. Resultatet påvisar även att det är förskollärarnas ansvar att väcka en nyfikenhet hos barnen för att göra matematiken spännande och lustfylld.

Utgångspunkten för den här litteraturstudien är det sociokulturella perspektivet där lärandet sker i samspelet med varandra. Kamratbedömning delar samma utgångspunkt. Syftet med den här litteraturstudien är att sammanställa och analysera vad forskningen säger om kamrat-bedömningens effekter på matematiklärande. Metoden som används för att få fram ett resultat är en systematisk litteraturstudie. Tjugotre forskningsstudier har kartlagts och analyserats. Resultatet visar att kamratbedömning ger positiva effekter för elevers lärande när det används i ämnet matematik. I det här arbetet delas kamratbedömningens effekter in i två teman (sociala effekter och kognitiva effekter) och fem underteman (samspel, beteende, feedback, reflektion och förståelseutveckling). Resultatet diskuteras utifrån synen på kunskap och lärande utifrån det sociokulturella perspektivet. Avslutningsvis diskuteras vidare forskning och konsekvenser för undervisningen. / The starting point of this literature study is the socio-cultural perspective where learning takes place through interaction with each other. Peer-assessment shares the same point of view. The purpose of this literature study is to compile and analyze what the research says what peer assessment has for effect on mathematics learning. The method that was used for this research is a systematic literature study. Twenty-three research studies have been mapped and analyzed. The result shows that peer tutoring gives positive effects when methods is used it in mathematics. In this study has divided effecter of peer tutoring into two themes (social effects and cognitive effects) and five subthemes (interaction, behavior, feedback, reflection and understanding development). The result is discussed from the viewpoint of knowledge and learning from the socio-cultural perspective. Finally, further research and implications for teaching are discussed.

Syftet med denna studie är att förstå lärares mål med högläsning samt hur eleverna upplever högläsningen i grundskolans årskurs 4–6. De frågeställningar jag kommer utgå ifrån är: Varför och hur ofta använder sig lärare av högläsning? Vilken typ av arbete sker under och efter högläsningen? Hur upplever elever högläsning? Till denna studie kommer både en kvalitativ och kvantitativ metod användas i form av intervju och enkät. Sammanlagt har tre lärare intervjuats med olika erfarenheter av högläsning och sammanlagt har 84 elever deltagit i enkätundersökningen. Intervjuerna transkriberades och sammanställdes och enkäterna sattes ihop till 12 tabeller, en tabell för varje fråga. Dessa resultat jämfördes senare för att finna likheter och skillnader. Arbetet utgår från det sociokulturella perspektivet. Resultatet visade att alla tre lärare arbetade på olika sätt där avkoppling och boksamtal nämndes och de hade ett eller flera mål med högläsningen. Eleverna såg inte på högläsning på samma sätt som lärarna gjorde men de har lärt sig flera saker med hjälp av högläsning så som nya begrepp och flera upplevde att deras läsmotivation ökades. Det framkom att lärarna har varit en inspiration till läsglädje och läslust för eleverna. Flera elever tar även högläsningsrollen hemma där de väljer att läsa högt för sina syskon. / The purpose of this study is to understand teachers' goals with reading aloud as well as how the pupils perceive reading aloud in compulsory school year 4–6. The questions that will be used to for this study are: Why and how often do teachers read aloud? What kind of work is done during and after the reading? How do pupils experience reading aloud? For this study, both a qualitative and quantitative method will be used in the form of interview and a survey. In total, three teachers were interviewed with different experiences of reading aloud and a total of 84 pupils participated in the survey. The interviews were transcribed and compiled, and the surveys were compiled into 12 graphs, one graph for each question. These results were later compared to find similarities and differences. The work is based on sociocultural perspective. The result showed that all three teachers worked in different ways where relaxation and book talk were mentioned, and they had one or more goals with reading aloud. The pupils did not look at reading aloud in the same way as the teachers did, but they have learned several things with the help of aloud reading such as new words and some feel that their reading motivation had gotten stronger. It turned out that the teachers have been an inspiration for reading enjoyment and reading pleasure for the pupils. Several pupils also take the role of reading aloud at home where they choose to read aloud to their sibling.

The purpose of this Master’s thesis is to explore how libraries’ storytime for babies and toddlers can be construedas a reading promotion event which boosts early literacy, by ways of a multiple-case study of storytime at four public libraries in western Ireland. The study will also explore how the different libraries design these events and include different elements of traditional reading and storytelling, multimodal reading and technology, participation, and accessibility and inclusion through a sociocultural lens. The theoretical framework is constructed on the concepts and theory related to literacy development and reading promotion, and works as an analytical tool through which the empirical data collection will be examined. Data was collected through observations of storytimes at four public libraries in Ireland, as well as interviews with the involved librarians. The results show that although the librarians do not actively work to implement national and EU storytime templates, they offer programmes which are in tune with their participants’ needs, and invoke engagement and excitement about reading among children and parents or guardians alike.

Instrumentgruppen knäppinstrument är en historiskt sett ny instrumentgrupp i genren svensk folkmusik och har på förhållandevis kort tid blivit en naturlig del i genrens kulturgemenskap. Denna studie syftar till att undersöka hur den svenska folkmusikgenren kan anpassas för att spelas på knäppinstrument och hur genrens praxisgemenskap kan upplevas påverka instrumentalundervisning. Tidigare forskning relaterat till ämnet är begränsad och fokuserar ofta på appropriering av genren, inte på undervisning i genren. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och datainsamling skedde via kvalitativa intervjuer som analyserades tematiskt. I resultatet framkommer att instrumentgruppen har en komplex ackompanjerande roll i genren vilket baseras på strukturen av genrens traditionella melodier. Undervisning i genren lämnar dessutom över mycket ansvar på studenten själv, både gällande appropriering av spelteknik och praxisgemenskap. I sista kapitlet diskuteras överlämnande av ansvar till eleven när de undervisar i genren svensk folkmusik. / Plucked instruments in Swedish traditional folk music is from a historical perspective a new instrumental group and has in a relatively short period of time become a natural part of the genre’s cultural community. This study aims to examine how the genre Swedish folk music can be adapted to plucked instruments and how the genre can affect tutoring instrumental lessions. Earlier research within the subject is limited and is often more focused on appropriation of the genre rather than teaching within the genre. The study is done from a sociocultural perspective and data was collected through interviews and the material was analyzed through thematic analyzation methods. The results show that the instrument group has an advanced accompanying musical roll to play in the genre, one that is based on the melodic structure of the traditional melodies. The tutoring in the genre also gives a lot of responsibility to the student itself, both when it comes to technical and cultural appropriation. The last chapter discusses the handover of responsibility to the student during tutoring when teaching within the genre Swedish folk music.