This thesis aims to study how librarians perceive the identity of the public library. This is done by focusing on how librarians perceive the library’s roles, values, and the role of the librarian. One of the analytical tools used to illustrate this complexity is theories on underlying values and identity perceptions in organizations. The method is semi structured qualitative interviews with public librarians. An initial method to structure the empirical data consists of a phenomenographic approach. The findings show that the overall purpose of the library is to promote a democratic society where all citizens are equally valued. In order to do this the library needs to fulfill three main roles and some values. The main roles of the public library are to promote the availability of information, literature, and to be an open room for meetings. The values are to promote participation, critical thinking, and empathy among library users as well as to confirm users socially. The library’s resourses and services are valued for providng quality, variety, non-comersial intrests, and new perspectives. Furthermore, two basic values are to enrich people, eliminate inequalities, and by doing so promote human equality. The role of the librarian is to make sure that the resources and services of the library meet the criteria of all these roles and values. The librarian thus acts as an intermediary between these roles and values and the needs of the users and is therefore an important part of the library’s identity. The roles, values and the role of the librarian that make up this identity are presented in a model. The study shows that any activity, meeting or recourse that goes against any of the roles or values might be seen as a threat against the library. Another finding is that perceptions of a limitless role of the librarian could also be considered a threat against the library’s identity. This is a two year master’s thesis in Library and Information Sciense.

Denna studie utgår från socialkonstruktivism som belyser sociala beteenden, som är konstruerade och där individer skapar mening genom att samspela med varandra. Datorer, Internet och Digitala medier tar en alltmer större plats i barn och ungdomars liv då de växer upp i en alltmer digitaliserad värld till skillnad från tidigare generationer. Syftet med studien är att utifrån socialkonstruktivism belysa hur hälsobudskap framträder i hälsobloggar kring lärande om hälsa. Frågeställningar: Hur framställs hälsobudskapen kring kropp, träning och kost som skrivs av unga killar respektive tjejer? Vilka hälsoråd ger bloggarna till läsarna?Teorier som användes i studien är socialkonstruktivism, sociokulturellt perspektiv, praktikgemenskap samt Hälsism Metod som används i denna studie är netnografi och konventionell innehållsanalys. Netnografi användes för att observera dagliga bloggars uppdateringar under en tre veckors period medan konventionell kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta insamlad dataempiri. Resultatet i studien visar att bloggars hälsobudskap handlar om att se en vältränad kropp som ett mål, dvs. ett kvitto för hälsa där både kroppens utseende och funktion är viktiga i förmedlingen i att uppnå hälsa. Hälsoråd om träning ges i olika variationer genom hänvisningar till olika digitala verktyg och detta för att öka kunskap bland läsare. Samtidigt handlar dessa råd om att kost handlar ofta om att äta nyttigt, dvs. vara vegetarian eller vegan. / This study is based on social constructivism that highlights socially constructed behaviors where individuals create meaning by interacting with each other. Computers, Internet and Digital media all overshadows a great part of children and young people's lives, because they are growing up in a more and more increasingly digitized world, unlike previous generations.The purpose of the study from a social constructivism perspective is to illustrate how health messages appear in health blogs from a gender perspective. Questions: How is health messages rendered out regarding body, exercise and diet written by young boys and girls? What type of health advice is shared by the bloggers? Theories used in the study is social constructivism, social perspectives, communities of practice and Healthism. Methods used in this study is cyber-ethnography and conventional content analysis. Cyber-ethnography was used to observe the daily blog updates over a three week period while the conventional qualitative content analysis was used to process the collected empirical data. The results of the study show that the health messages from blogs displays the body as a goal, ie, a form of receipt for health where both body appearance and function are important factors in the process of achieving health. Health advice on training is given in different variations by referring to various digital tools in order to increase knowledge among readers. At the same time the advice concerns dieting, it shows that eating healthy also/often means being a vegetarian or vegan.

Syftet i denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv utforska pianolärares syn på kreativt skapande inom pianoundervisning. Detta görs med forskningsfrågorna: Hur ser pianolärare på kreativt skapande i pianoundervisning? Hur beskriver de att de arbetar med kreativt skapande i sin undervisning? Vilka förutsättningar anser de behövs för att kunna arbeta med kreativt skapande i pianoundervisning? Studien är kvalitativ och ett sociokulturellt perspektiv används som teoretisk utgångspunkt. Den forskningsmetod som använts är kvalitativa intervjuer där fyra pianolärare har intervjuats. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom tematisk analys. I resultatet framgår de olika lärarnas synsätt och arbetssätt, uppdelat i tre huvudteman: Pianolärares syn på kreativt skapande, att arbeta kreativt i pianoundervisning, samt förutsättningar för en kreativ miljö. I studiens avslutande kapitel diskuteras resultatets teman med studiens teoretiska perspektiv samt tidigare litteratur och forskning. / The purpose of this study is to explore what creativity means to piano teachers at schools of culture and music, and how they consider themselves working creatively when teaching. This is performed by the following research questions: How do piano teachers see creativity in piano teaching? In what ways do they describe how they work with creativity in their teaching? What conditions do they consider is necessary to be able to work with creativity in piano teaching? This study is qualitative and a sociocultural perspective is used as a theoretical perspective. Qualitative interviews are used as research method, and four piano teachers have been interviewed.  The interviews has been transcribed and analysed through thematic analyse. In the result, the four teachers approach and working are being presented and divided into three main subjects: Piano teachers view of creativity, to work creatively in piano teaching, and conditions for a creative environment. The final chapter discusses the result, the theoretical perspective, the literature and the previous research.

No description available.

Syftet med denna studie är att få inblick i musikers syn på traditionens och genrens påverkan och betydelse för det egna musicerandet. Jag har under min studietid blivit intresserad av att ta reda på hur genrer påverkar musikers musicerande och vilken betydelse det har för musikens utförande. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att musicerande ses som en social aktivitet, där kunskap finns i kommunikation och de redskap som har växt fram i samhället. Datamaterialet består av kvalitativa intervjuer med fyra aktiva musiker. Resultatet visar att distinktionen genrer emellan inte nödvändigtvis behöver vara särskilt stor. Litteraturen i bakgrunden visar emellertid det motsatta. I litteraturen framställs jazzmusiker som gehörsmusiker som inte behöver ta så stor hänsyn till notbilden medan klassiska musiker anammar den med perfektionism. I min studie visar det sig att jazz- och klassiska musiker är lika beroende av traditionen, men hur verk tolkas och bearbetas är individuellt beroende av situation. Det visar sig vidare i studien att begreppet musikalisk frihet har olika betydelse för jazzmusiker än vad det har för klassiska musiker, det är upp till var och en att definiera vilken betydelse den musikaliska friheten har gentemot genren. När informanterna definierar sin respektive genre, förklarar de klassiska musikerna att klassisk musik förvisso är notbunden och studeras inom strikta ramar, men därmed inte sagt att musikerna måste definieras av sin genre, inte nödvändigtvis. En klassik musiker anses också vara experimentell gehörsmusiker, skriva sin egen musik eller improvisera på flera olika sätt. / The purpose of this study is to get an insight into what kind of influence and meaning traditions and genres has on musicians. I have, during my period of study, developed an interest in finding out how genres and traditions affect musician´s musical performances. The study originates from a socio-cultural perspective, which means that playing music is considered as a social activity where a great deal of knowledge comes from communication with other people. The data consists of qualitative interviews with four musicians. The result shows that the distinction between genres is not necessarily great. The background literature however proves the opposite. In the literature, jazz musicians are described as having a good musical ear; they do not pay that close attention to the written note, whilst classical musicians do the opposite. My study shows that jazz musicians and classical musicians are both equally dependent upon tradition, but the way they interpret music is individual and depends upon the situation. Furthermore, the study shows that the term musical freedom has a different meaning for a jazz musician than it has for a classical musician, but it is still up to musicians to define it for themselves within his or her genre. When the interviewees were asked to define their genre, the classical musicians answered that classical music is supposed to be played strictly the way it appears on sheet music within a clear framework, but genre does not always automatically shape a musician nor how they think as individuals.  A classical musician can, according to the result, also experiment and with a good musical ear compose their own music and improvise in many different ways.

Syftet med denna självobservationsstudie är att utforska tillvägagångssätt vid instudering av sång utifrån ett textfokus. I detta arbete beskrivs huvudsakligen tre metoder för sig och när de används kombinerat. Metoderna till instudering är lyssna, rösten och skriva.  Studien är baserat på sociokulturellt perspektivet samt annan relevant information om instudering. Metoden som används i arbetet är videor från övningstillfällen samt loggbok som antecknats efter varje övningstillfälle. Studien är baserad på mig själv där jag under två veckor fört 14 loggboksinlägg och två videoinspelningar när jag aktivt arbetar i 20 minuter per inlägg under hösten 2017. I resultatet visas hur jag använt de tre metoder som är min röst, skrift och hörseln som användes vid instudering av två olika sånger. Slutligen diskuteras resultatet i förhållande till bakrundskapitlet. / This self-observation purpose is to find new ways to learn song with text focus. The study presents three different methods for them self and when they are integrated in each other. The methods that been used is listening, The voice and writing. The study is based on Sociocultural perspective and other relevant research when it comes to studding songs. the method I’ve used for this study is video recording when I practise and notes from practise sessions. For two weeks, I gathered information and 14 practice sessions with two films. One session was 20 minutes each and was gather autumn 2017. Later on, in the result I will present how I used these three methods which are voice, writing and listening which I used to learn the two-different song. At the end the result will be discussed to the earlier research.

Syftet med studien är att undersöka hur en lärare kan stötta elevernas läsförståelse av en faktatext. För att undersöka det genomförs en observation i en klass i årskurs 1 på en interkulturell skola. Teorierna som ligger till grund för studien är det sociokulturella perspektivet, receptionsteorin och textrörligheten. Resultatet analyseras utifrån våra tre forskningsfrågor med textrörlighetsmodellen som analysmetod. I resultatet framkommer olika exempel från observationen, som tyder på att eleverna med stöd av läraren rör sig i en textbaserad textrörlighet. De exempel som framställs visar vilka av de olika dimensionerna från textrörlighetsmodellen som läraren och eleverna rör sig i. En slutsats i studien är att lärarens stöttning är relevant för att elever ska uppnå alla huvudtyper inom textrörlighetsmodellen.

The purpose of this study is to contribute to an increased awareness of how students perceive the subject of history and how they approach the subject of increasing their awareness, through meeting historical characters in novels and film. I am seeking the answer to what opinions students have about studying history, what experiences they have of novels and film as a means to teaching the subject and how they look at material that give life to the thoughts and feelings of historical people, aiming to increase historical awareness. The study is based on qualitative interviews with 15 students in secondary school, The interviews are based on open questions and originate from sociocultural perspective, with its base in phenomenology. The result indicates that students perceive that studying the subject is mainly about historical facts. Several students, and especially students with Swedish as a second language and students with language difficulties, mention that the subject is linguistically difficult, with hard to understand words and phrases. This seems to obstruct an increased awareness of history. The teachers role is considered important. Their capability to interact, explain and clarify is important to bring the subject alive. Students can see the benefits of novels and film to increase historical awareness and many wish for more of that kind of tuition to increase interest and perception. However, many find it difficult to see how this will fit in the time schedule. / Syftet med denna studie är att bidra med ett ökat medvetande angående elevers upplevelser av ämnet historia och om hur de ser på att öka sitt historiemedvetande genom mötet med gestaltande stoff via film och skönlitteratur. Frågorna jag söker svar på är vilka uppfattningar elever på grundskolans senare år har om ämnet historia, vilka erfarenheter de har om skönlitteratur och film i undervisningen, samt hur de resonerar om att använda skönlitteratur och film som en väg mot ett ökat historiemedvetande. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 15 elever från grundskolans senare år. Intervjuerna bygger på öppna frågor och utgår från sociokulturellt perspektiv samt med en fenomenologisk ansats. Resultatet visar att eleverna upplever att historieämnet främst handlar om faktakunskaper. Flertalet elever, och då särskilt elever med svenska som andraspråk samt elever med språkliga svårigheter, lyfter fram att ämnet är språkmässigt svårt med många ord och begrepp, vilket verkar försvåra vägen mot ett ökat historiemedvetande. Lärarnas roll anses viktig och då främst genom interaktion med eleverna för att förklara och förtydliga men även som den som berättar och levandegör innehållet. Elevernas tankar om skönlitteratur och film som ett medel för att nå ett ökat historiemedvetande är splittrade och även om de flesta kan se fördelen med fiktiva berättelser samt att många önskar mer av den typen av undervisning för att öka intresset och förståelsen, har de svårt att se hur det ska hinnas med.

<p>Entrepreneurship has been entered on a supranational political agenda, in the EU and the OECD, and been emphatically described as a fundamental skill and a concern for schools and education. The agenda is reflected to a varying extent at the national and regional political levels. My aim is to describe, analyze and gain knowledge of what entrepreneurship in the Swedish upper secondary schools imply in practice, against the background of a local context. In particular, the conditions for learning.</p><p>My approach is ethnographically inspired and this multiple case study is limited to two upper secondary school programmes. Data has been collected through observations, video recordings, informal conversations with pupils and teachers and formal conversations with headmasters. The material is analyzed in terms of three socioculturally inspiring foci.</p><p>By means of a cultural-institutional focus, the stability and changeability of the programmes were elucidated. The previous institutional frameworks have been partially questioned by the teachers in the field, which has resulted in the following: In one of the upper secondary schools a new locally adapted programme has been composed, and courses and subjects have been integrated in a new way in the other school’s existing programme. The changes in the upper secondary programmes are to a great extent an example of a meeting between top-down and bottom-up initiatives. The changes of the institutional frameworks are connected to a discursive shift of the responsibility for pupils’ learning and education from teachers to pupils and also to teacher’s ambition to adapt interest- and experience-related teaching.</p><p>In a situated focus, both programmes were identified as communities of practice with a joint enterprise, mutual engagement and a shared repertoire. These three dimensions were useful for examining specific aspects of the teaching. There has above all been an altered balance between reification and participation in the teaching as well as boundary crossing both outside the community of practice and within the community.</p><p>Different conditions for learning were identified through an interpersonal focus. Both collaborative learning and cooperative learning were useful, but not sufficient concepts for describing the various forms of team learning. The conditions of cooperation and the pupils’ communication patterns revealed yet another form of team learning, which I call comparative learning. If the risk of everyday concepts getting the upper hand and trivialization can be avoided in team learning, there is in all these learning processes a potential for the pupils being able to develop strategies for handling complex tasks, taking initiatives and responsibility, cooperating and learning from one another in various different ways. In this way entrepreneurship has had an impact on the practice of the classrooms.</p> / <p>Entreprenörskap har förts upp på en överstatlig politisk agenda, inom EU och OECD, där den skrivits fram som en grundläggande färdighet och en angelägenhet för skola och utbildning. Agendan återspeglas i varierande grad på nationell och regional politisk nivå. Mitt syfte har varit att studera och försöka förstå vad entreprenörskap i den svenska gymnasieskolan kan innebära i praktiken. Utifrån syftet och ett sociokulturellt perspektiv formulerades frågeställningarna enligt följande: Hur framförhandlas, organiseras och realiseras undervisningen inom två studerade gymnasieprogram? Vilka sociala gemenskaper bidrar elever och lärare till och deltar i? Vilka former av lärande visar sig? Den etnografiskt inspirerade studien genomfördes i två gymnasieprogram som genom utvecklingsprojekt deltagit i det länsövergripande och EU-medfinansierade projektet PRIO 1, Prioritet företagsamhet i Västerbotten (2000 – 2005). Empiriska data insamlades genom observationer, videoregistreringar, informella samtal med elever och lärare och formella samtal med skolledare. Dessutom insamlades skriftliga dokument. Materialet har analyserats utifrån tre fokus. Genom ett kulturellt-insitutionellt fokus har programmens stabilitet och föränderlighet synliggjorts. I det ena fallet har ett nytt lokalutformat program satts samman, i det andra fallet har kurser och ämnen integrerats inom det befintliga programmet. Förändringarna ses som ett möte mellan top-down-initiativ och bottom-upp- initiativ. Resultatet visar även en diskursiv förskjutning av ansvar från lärare till elev och lärares strävan att tillrättalägg intresse- och erfarenhetsrelaterad undervisning. Ur ett situerat fokus har båda programmen identifierats som praxisgemenskaper med en gemensam uppgift, ett ömsesidigt engagemang och en gemensam repertoar. Utmärkande drag i undervisningen, men koppling till entreprenörskapstanken, har handlat om förändrade avvägningar mellan reifikation och deltagande i undervisningen samt om gränsöverskridande, dels utanför praxisgemenskapen och dels inom gemenskapen. Genom ett interpersonellt fokus har olika villkor för lärande identifierats. Såväl kollaborativt och kooperativt lärande har varit användbara begrepp för att beskriva formerna för samarbetslärande, men inte tillräckliga. Samarbetets villkor och elevers kommunikationsmönster har avslöjat ytterligare en form av samarbetslärande, vilken jag benämnt komparativt lärande. Denna avhandling har således visat på både gemensamma och särskiljande drag när entreprenörskapsinitiativ omsatts i skolans praktik, på två gymnasieprogram.</p>

Jag har genomfört en undersökning där jag har observerat klassrummets fysiska miljö med fokus på dess möblering och utbud av material. Genom att observera två klassrum har jag försökt få en förståelse för hur klassrummets möblering och utbud av material kan gynna elevers lärande och kunskapsinhämtning. Min undersökning är genomförd utifrån forskningsfrågorna; - Hur är klassrummet möblerat? - Vilket material erbjuds eleverna? - Hur använder sig eleverna av materialet och möbleringen? Jag har utgått från ett interaktionistiskt och ett sociokulturellt perspektiv och använt mig av begreppen aktiviteter, interaktioner och verktyg. Förutom det sociokulturella perspektivet har jag även relaterat och jämfört mina resultat till den forskning som tidigare har gjorts på samma område. Det resultat jag har analyserat och diskuterat kring grundar sig på de fältanteckningar jag skrev i samband med observationen samt fotografier från klassrummen. Under mina observationer har jag sett olika möbleringsmöjligheter som, mer eller mindre, kan bidra till ett positivt kunskapsinhämtande för eleverna. Om man jämför med vad tidigare forskare har kommit fram till om utbudet av material verkar det fortfarande inte ha hänt så mycket i de klassrum jag observerade.