No description available.

Syftet med studien var att studera äldre människors, boende i särskilt boende, känsla och upplevelse av egen livskvalitet. Frågeställningarna för studien var "Vad främjar och hindrar känslan och upplevelsen av livskvalitet hos äldre", "I vilket sammanhang och med vem upplever äldre hög livskvalitet" och " Hur har känslan och upplevelsen av livskvalitet förändrats efter det att man flyttat till ett särskilt boende". Valet av begreppen, välbefinnande, tillfredsställelse och lycka, är gjord utifrån Bengt Brüldes blandade livskvalitetsteori. Studien vilar således på Brüldes teori och tankar kring livskvalitet och hur livskvalitet kan undersökas. Studien har en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer genomförts med sex äldre personer boende i särskilt boende i en mindre kommun. Analysen skedde enligt DePoy och Gitlins fyra tanke- och handlingsprocesser vid kvalitativa analyser. Ett induktivt förhållningssätt anammandes där kategorier, taxonomier och teman plockades fram. De kategorier som framträdde främst var hälsa, betydelsefulla relationer och social samvaro med andra, övriga kategorier som nämndes av informanterna var trygghet/otrygghet, ekonomi samt ödmjukhet. Studien visar liknande resultat som tidigare bedriven forskning, nationellt som internationellt. De likheter som framträtt är att en god hälsa är en bidragande orsak till en ökad känsla och upplevelse av livskvalitet, men också betydelsen av nära och goda relationer till familj och vänner. Vidare lyfts betydelsen av goda levnadsvillkor så som ekonomi upp av informanterna. Likväl lyfter informanterna vikten av fritidsaktiviteter men också tidigare erfarenheter från livet. Det som framträtt som mest intressant i analysen är vår tolkning av att äldre är ödmjuka, vilket kan påverka deras känsla och upplevelse av egen livskvalitet genom att de ej alltid kan med att fråga om den hjälp eller det stöd de är i behov av. Det finns enligt oss grund till att finna arbetssätt inom socialt arbete med äldre för att bibehålla och främja känslan och upplevelsen av egen livskvalitet bland äldre under de åren de är boende i ett särskilt boende. Detta utifrån analysen där vår tolkning visar på att äldres ödmjukhet kan komma att påverka känslan och upplevelsen av egen livskvalitet negativt. / The aim of the study was to examine elderly´s, residents of nursing homes, feeling and experience of their own Quality of Life by examining their sense of well-being, satisfaction and happiness. The questions for this study was "What promotes and prevents the feeling and the experience of Quality of Life in elderly", "In what context and with whom perceive elderly high Quality of Life" and "How has the feeling and perception of Quality of Life changed after they moved to a nursing home". The choice of terms, well-being, satisfaction and happiness, has been made from Bengt Brüldes mixed Quality of Life theory. The Study is thus based on Brüldes theory ant thoughts about life and how Quality of Life can be examined. The study has a qualitative approach, in which semi-structured interviews were conducted with six elderly living in nursing homes in a small community. The analysis was done according to DePoy and Gitlins four thought and action processes of qualitative analysis. An inductive approach was used where categories, taxonomies and themes were picked up. The categories that emerged were primarily health, meaningful relationships and social interaction with others. Other categories that emerged were help/support, security/unsecurity, economy and humility. The study shows similar results to previous research projects nationally and internationally. The similarities that emerged is that good health is a contributing factor to an increased feeling and perception of Quality of Life, but also the importance of close and good relationships with family and friends. Furthermore, informants raised the importance of good living conditions so as economy. Nevertheless informants lift the importance of extracurricular activities but also past experience of life. What emerged as the most interesting in the analysis is our interpretation of the elderly as humble, which can affect their sense and experience of their own Quality of Life if their humbleness affect their ability to ask for help and support. Due to the findings of the study we are of the meaning that its of importance in social work with elderly to maintain and promote the feeling and perception of Quality of Life among elderly living in nursing homes. This is based on the analysis where our interpretation suggests that elderly's humility may affect their feeling and experience of individual Quality of Life negatively.

Föreliggande studie har med stöd av åtta bakgrundsvariabler utrett om det föreligger signifikanta skillnader i hur anställda inom revisionsområdet i Sverige rangordnar motivationsfaktorer. Vidare har meningen varit att applicera den teoretiska referensramen på undersökningens resultat för att kartlägga skillnader i hur respondenterna rangordnat motivationsfaktorer samt analysera hur det kommer sig att olika demografiska variabler värderar motivationsfaktorerna olika. Studien genomfördes med hjälp av en kvantitativ undersökning i form av enkäter som skickades ut till sex revisionsbyråer. Samtliga svar från enkäterna kodades i sin helhet och presenterades därefter under åtta olika bakgrundsvariabler. Studiens resultat, det vill säga de statistiskt signifikanta skillnader som har uppstått har förklarats utifrån innehållsbaserade motivationsteorier såsom ERG-teorin och Herzbergs tvåfaktorsteori. Resultatet visade att merparten av motivationsfaktorerna i relation till bakgrundsvariablerna icke var statistiskt signifikanta.

Bakgrund: Sjuksköterskor är genom sitt yrke utsatta för risken att drabbas av empatitrötthet, vilket innebär avsaknad av empatiskt engagemang. Den empatiska förmågan ses som en grundläggande del av omvårdnaden, men sjuksköterskor som regelbundet utsätts för situationer där det krävs ett högt empatiskt engagemang kan tillslut utveckla empatitrötthet. Det kan medföra svårigheter, som påverkar sjuksköterskans välbefinnande och förmåga att utföra arbete, och på sikt kan empatitrötthet leda till konsekvenser både för patienten, arbetsplatsen och organisationen i stort.  Syfte: Syftet var att sammanställa faktorer som har visat sig ha en koppling till empatitrötthet hos sjuksköterskor och således skulle kunna minska eller öka risken för utveckling av empatitrötthet.  Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats, samtliga studier utförda med mätinstrumentet ProQOL 5. Artikelsökning har genomförts i databaserna CINAHL och PubMed. Studierna har genomgått kvalitetsgranskning och evidensgradering. Resultatet har analyserats genom deskriptiv analys. Resultat: Två huvudteman har presenterats i resultatet: Demografiska faktorer samt arbetsplatsrelaterade faktorer, varav fem demografiska faktorer och tre arbetsplatsrelaterade faktorer. I sex av studierna framgick det att sjuksköterskans utbildningsnivå kan påverka utvecklingen av såväl empatisk tillfredsställelse som empatitrötthet. I fem av studierna framgick det att stöd från chef och kollegor är en annan påverkande faktor.  Konklusion: Sjuksköterskor som känner stöd från sin chef och sina kollegor samt sjuksköterskor som vidareutbildar sig och/eller får utbildning på arbetsplatsen löper mindre risk att drabbas av empatitrötthet. Nyckelord: Empati, Empatisk tillfredsställelse, Empatitrötthet, Omvårdnad, Professionell livskvalitet, Sjuksköterska / Background: Through their profession, nurses are exposed to the risk of suffering from compassion fatigue, which means a lack of empathic commitment. The empathic ability is seen as a fundamental part of nursing, but nurses who are regularly exposed to situations where a high level of empathic commitment is required can eventually develop compassion fatigue. It can lead to difficulties which affect the nurse's well-being and ability to perform work-related tasks, and in the long run, compassion fatigue can lead to consequences for the patient, the workplace and the organization. Aim: The aim was to compile factors that have been shown to be linked to compassion fatigue in nurses and thus could reduce or increase the risk of developing compassion fatigue. Method: A literature review based on 10 scientific articles with a quantitative approach, all studies performed with the measuring instrument ProQOL 5. Article searches have been performed in the databases CINAHL and PubMed. The studies have undergone quality review and evidence grading. The result has been analyzed by descriptive analysis. Results: Two main themes have been presented in the results: demographic factors and workplace-related factors, of which five demographic factors and three workplace-related factors. In six of the studies, it was shown that the nurse's educational level can affect the development of both compassion satisfaction and compassion fatigue. Five of the studies showed that support from managers and colleagues is another influencing factor. Conclusion: Nurses who feel supported by their manager and colleagues, as well as nurses who further their education and / or receive training in the workplace, are less likely to suffer from compassion fatigue. Keywords: Compassion fatigue, Compassion satisfaction, Empathy, Nurse, Nursing, Professional quality of life

Utvecklingen av digitaliseringen har resulterat i att pappersbaserade kontanter har effektiviserats till bankkort och internetbetalningar, vilket har möjliggjort att utförandet av bankärende kan göras dygnet runt och varsomhelst. Till följd av utvecklingen har den traditionella fysiska bankrelationen begränsats och övergått till en mer digital relation. Dessutom har den pågående pandemin påskyndat digitaliseringen och skapat ett nytt normalläge för bankverksamheten där en digital relation har blivit allt mer centrerad. Det har resulterat i att digitaliseringen idag inte längre är frivilligt utan ett mer framtvingat beteende. Därav är det viktigt att kvalitén i den digitala relationen tillgodoses för att bankerna ska bibehålla långvariga relationer. För att undersöka kvalitén i den digitala relationen utgår studien från relationskvalitet tillsammans med tre påverkande faktorer såsom engagemang, förtroende och tillfredsställelse. Till skillnad från tidigare forskning kommer studien att tillämpa relationskvalitet i en digital kontext, vilket gör att studien använder en annan form av empiri. Studien har valt att undersöka SME-bankrelationer eftersom de är en stor och viktig kundkrets och det är därför intressant att undersöka hur SME upplever kvalitén i den digitala relationen med banken idag.   Studiens metod baseras på en positivistisk filosofi med en deduktiv forskningsansats där befintliga teorier utgör studiens teoretiska referensram. En kvantitativ forskningsmetod har tillämpats för att samla in studiens empiriska data genom en internetenkät. Därefter utfördes en analys av studiens resultat som är baserat på svar från 176 respondenter, där resultatet påvisar att förtroende och tillfredsställelse påverkar kvalitén i den digitala SME-bankrelationen. / The development of the digitalization has resulted in a change from paper-based cash to card and internet payments. This change has made it possible to execute bank related activates all hours of the day and can be performed anywhere. As a result, the physical bank relations are limited and replaced by digital solutions. The on-going pandemic has accelerated the digitalization further, where the digital environment is the new normal. As a result, digitalization today is no longer voluntary but instead a more forced behavior. In order for the banks to retain long term customer relationships, it is critical that the quality is fulfilled despite the digital interactions. To investigate the quality of digital relations within banking, this study examines the quality of the relations together with three influential factors: engagement, trust and satisfaction. Unlike earlier research within this field, this study will apply the quality of the relations in a digital context, which results in an alternative empirical focus. The study investigates SME- bank relations since that is a large and important customer group. Therefore, it is of great interest to examine how SME experience the quality of digital solutions within banks. The method of this study is based on a positivistic philosophy with a deductive approach where the theoretical framework is based on previous research. A quantitative research method is applied to collect the empirical data through internet-based surveys. The result of the study was analyzed based on the answer from 176 respondents. The result shows that trust and satisfaction effects the quality of digital relations between banks and SME.

Det förefaller tillfredsställande att minska sin osäkerhet. Med tanke på hur generell osäkerhet är som psykologiskt fenomen och hur viktig känslan av tillfredsställelse är som grund för beteende förtjänar sambandet att utredas närmare. Det finns idag ingen tydlig kvantifiering av psykologisk osäkerhet och huruvida grad av minskad osäkerhet predicerar tillfredsställelse är oklart. I denna studie undersöktes sambandet genom ett datoriserat experiment, där deltagarna skattade sin osäkerhet på olika ords betydelser och sedan skattade sin överraskning och tillfredsställelse när de fått veta rätt svar. Experimentet genomfördes på 18 deltagare rekryterade via annonser på universitetet och relaterade hemsidor. I direkt motsats till hypotesen visade resultaten att ju högre den initiala osäkerheten var, desto lägre blev tillfredsställelsen av att eliminera den. Sambandet förklaras av att prestation hade stor betydelse för tillfredsställelse där rätta svar ledde till högre tillfredsställelse och felaktiga svar ledde till lägre tillfredsställelse. Osäkerhet hade inte någon effekt på tillfredsställelse när effekten av prestation kontrollerades för.  Deltagarna besvarade även ett personlighetstest som visade att grad av Neuroticism var relaterat till ett starkare negativt samband mellan tillfredsställelse och lösande av osäkerhet, kontrollerat för prestation. Våra resultat tyder på att upplevda krav på prestation kan överskugga tillfredsställelsen vid lösande av osäkerhet. Effekten av prestation på tillfredsställelse i relation till osäkerhet är inte tidigare utförligt undersökt och mer forskning kan ge ny information om inställningen till inlärning. / It appears satisfying to decrease ones uncertainty. Considering how general uncertainty is as a psychological phenomenon, and how important the sense of satisfaction is as a basis for behavior, this connection deserves to be further examined. As of today, there is no clear quantification of psychological uncertainty, and whether degree of decreased uncertainty predicts satisfaction is unclear. In this study, this connection was examined through a computerized experiment where participants estimated their uncertainty on the meaning of different words and then estimated their surprise and satisfaction when receiving the correct answer. The experiment was performed on 18 participants recruited with posters on campus and related internet sites. Contrary to the hypothesis, the results showed that the higher the initial uncertainty, the lower the satisfaction was when eliminating it. The connection is explained by the impact of performance on satisfaction, where correct answers lead to higher satisfaction and incorrect answers lead to lower satisfaction. Uncertainty had no effect on satisfaction when the effect of performance was accounted for. The participants also answered a personality questionnaire which showed that higher degrees of Neuroticism was related to a stronger negative connection between satisfaction and the resolution of uncertainty, when performance was accounted for. Our results suggest that perceived performance demands may overshadow the satisfaction received when resolving uncertainty. The effect of performance on satisfaction in relation to uncertainty has not been extensively examined and further studies may provide new information about the attitude towards learning.

Under det senaste decenniet har utvecklingen ökat drastiskt av streaming av filmer, serier, dokumentärer och sport. Utvecklingen har medfört att nya over-the-top (OTT) företag har inträtt marknaden. Några av världens största underhållnings- och telekomföretag har under de senaste åren satsat på denna typ av plattform. Konkurrensen ökar ständigt då det idag finns ett stort antal olika streamingtjänster för en konsument att välja mellan. Konsumenten får en alltmer betydelsefull roll i utvecklingen av dessa tjänster samtidigt som e-lojalitet blir en viktigare faktor för att skapa konkurrensfördelar online.  Studiens syfte är att undersöka huruvida de 8C:na och eWOM skapar förtroende samt tillfredsställelse, i förlängning, e-lojalitet gentemot OTT-plattformar. Studien utgår från en deduktiv forskningsansats med kvantitativ karaktär. Genom en enkätundersökning har empirisk data insamlats och därefter analyserats genom deskriptiv statistik samt regressionsanalyser.  Resultatet påvisar att faktorerna care, customization, character, contact interactivity och eWOM har en positiv inverkan på förtroende och tillfredsställelse. Vidare antyder resultatet att förtroende och tillfredsställelse i sin tur har en stark positiv påverkan på e-lojalitet. Slutligen har även en modell utformats baserat på studiens resultat, denna kan lämnas som ett praktiskt och teoretiskt bidrag. Modellen visar vilka faktorer OTT-företag bör ta hänsyn till vid erbjudandet av tjänster för att främja e-lojalitet bland deras konsumenter. / Over the past decade, the development of streaming entertainment such as movies, TV shows, documentaries and sports has increased drastically. This development has resulted in a number of new OTT (over-the-top) companies entering the market. Some of the world's largest entertainment and telecom companies have in recent years invested in this type of platform. The competition is constantly increasing as a variety of streaming services are available for the consumers to choose from. The consumer’s role is continuously growing in the development of these services, while e-loyalty is becoming a more important factor in creating competitive advantages online.  The purpose of the study is to investigate whether the 8Cs and eWOM create trust and satisfaction, by extension, e-loyalty to OTT platforms. The study is based on a deductive research approach of a quantitative nature. Through a survey, empirical data have been collected and then analyzed through descriptive statistics and regression analysis.  The results indicate that care, customization, character, contact interactivity and eWOM have a positive impact on trust and satisfaction. Furthermore, the results suggest that trust and satisfaction in turn have a strong positive impact on e-loyalty. Lastly, a model has been designed based on the results of the study, which can be provided as a practical and theoretical contribution. The model demonstrates which factors OTT companies should take into account when offering services to promote e-loyalty among their consumers. This paper is written in Swedish.

I en affärsvärld där företag är ständigt utsatta för konkurrens är det viktigt för företagen att veta hur de ska inneha lojala kunder. Syftet med studien är att undersöka vilken påverkan kundengagemang, kundupplevelser inom sociala medier och tillfredsställelse har på kundlojalitet. Det teoretiska ramverket presenterar grunden för studiens nyckelord. Därefter kommer det konceptuella ramverket som synliggör att det existerar en hypotes för varje oberoende variabel. H1 är den första hypotesen: “Kundengagemang genom sociala medier har en positiv inverkan på kundlojalitet.”. Den andra hypotesen är H2: “Kundupplevelser genom sociala medier har en positiv inverkan på kundlojalitet.”. Den tredje hypotesen är H3 “Tillfredsställelse har en positiv inverkan på kundlojalitet”.  För att samla in data till studien så valdes det att göra en enkätundersökning med en likertskala där respondenterna fick svara på flera påståenden. För att få fram ett resultat från datan så gjordes flera multipla regressionsanalyser i spss. I resultatet framkom det att H1 inte accepteras då det inte fanns en tillräckligt hög signifikansnivå, medan H2 och H3 accepteras. Detta innebär att Kundupplevelser inom sociala medier och Tillfredsställelse har en positiv inverkan på Kundlojalitet, medan Kundengagemang inom sociala medier har en negativ inverkan på Kundlojalitet. / In a business world where companies encounter constant competition it becomes important to know how to hold customers' loyalty. The purpose of this study is to examine the effect of customer engagement, customer experience in social media and satisfaction on customer loyalty. The theoretical framework presents the theoretical foundation of study’s keywords. The next chapter is the conceptual framework and here is where the hypotheses are presented. The first hypothesis  H1 “Customer engagement through social media has a positive outcome on customer loyalty.”  The second hypothesis H2 ``Customer experience through social media has a positive outcome on customer loyalty.” The third hypothesis H3 "Satisfaction has a positive outcome on customer loyalty.  To gather the data a survey was used with a likert scale.The participants got to answer a number of statements. To produce a result SPSS was used to perform several multiple regression analyses. The results indicate that H1 cannot be accepted because the p-value does not meet the necessary threshold to be significant, whilst both H2 and H3 surpass the threshold of significance. This implies that the use of customer experiences and satisfaction has a positive outcome on customer loyalty. On the other hand the use of customer engagement has a negative outcome on customer loyalty.

The Covid-19-pandemic has had a profound impact on people's everyday lives, disrupting routines and forcing individuals to adapt to new challenges and restrictions. One of the somewhat significant changes brought with the pandemic has been in consumption behavior, whereas many people were altering their purchasing habits in response to the crisis. Such as impulse buying behavior. Accordingly, the purpose of the study was to examine how individuals’ impulse buying behavior changed during as well as after the pandemic in Sweden. Additional purpose was to investigate which factors that influenced the changed behavior with a focus on contentment, loneliness, fear and boredom. Empirical data was collected through a qualitative study with focus groups divided into three different age intervals, where the participants answered and discussed a series of questions. The results of the study indicate that the majority of individuals did not experience a significant increase or decrease in their impulse consumption habits during the pandemic, but with a notable shift in the types of products being purchased. Fear as a factor appeared as to the risk of infection, as well as towards the stores running out of stock. Online consumption was also the chosen alternative way to consume, yet consumption of food continued to be purchased through physical stores. Findings also showed that various emotions appeared with impulse consumption and variated throughout the groups. While positive feelings arise with an impulse purchase, the feeling then turns into anxiety. Boredom and loneliness was identified as a motivating factor, however not for all participants. As the pandemic was established to have reached its end, individuals reverted back to their pre-pandemic purchasing ways once physical stores reopened and social interactions resumed as normal. Overall, the study wants to contribute to further knowledge and understanding of what can influence individuals' consumption behavior. This research study will be written in swedish. / Covid-19-pandemin har haft en djupgående inverkan på människors vardag, hindrat rutiner och tvingat individer att anpassa sig till nya utmaningar och restriktioner. Till följd av pandemin visade konsumtionsbeteenden på en markant förändring, dock snarare en omdirigering av vad som konsumeras. Syftet med studien var således att undersöka hur konsumtionsbeteenden, med fokus på impulsköp, har förändrats under såväl som efter pandemin i Sverige. Syftet var även att undersöka vilka faktorer som påverkade det förändrade konsumtionsbeteendet med en inriktning på tillfredsställelse, ensamhet, rädsla och tristess. En kvalitativ studie genomfördes via fokusgrupper genom en uppdelning i tre olika åldersintervall där informanterna svarade och diskuterade ett antal frågor. Resultatet av studien visar att majoriteten av individerna inte upplevde någon signifikant ökning eller minskning i sina impulskonsumtionsvanor under pandemin, men med en anmärkningsvärd förändring i de typer av produkter som köptes. Rädsla som faktor förekom vid smittorisk samt vad gäller att produkter ska ta slut. Onlinekonsumtionen var också det alternativ som valdes, men livsmedel fortsatte att köpas i fysiska butiker. Resultaten visade även att olika känslor förekom i samband med impulskonsumtion och varierade mellan grupperna. Medan positiva känslor uppstår vid ett impulsköp övergår känslan sedan i ångest. Tristess och ensamhet identifierades som en motiverande faktor, dock inte för alla deltagare. När pandemin konstaterades ha nått sitt slut återgick individerna till sitt köpbeteende före pandemin när de fysiska butikerna öppnade igen och det sociala samhället återupptogs som vanligt. Slutligen vill studien bidra till ytterligare kunskap och förståelse om vad som kan påverka individers konsumtionsbeteenden.

Partnervåld är ett globalt folkhälsoproblem som drabbar män och kvinnor samt är kostsamt för samhället på grund utav dess konsekvenser. Utsatthet för partnervåld samt attityder till partnervåld är något som kan påverka hur människor mår i sina partnerrelationer. Syftet med studien var att undersöka hur den upplevda relationstillfredsställelsen kan skilja sig vid olika aspekter av partnervåld, specifikt utsatthet för partnervåld och attityder till partnervåld bland unga universitetsstudenter. Studien använde normaliseringsprocessen som teoretisk grund för att nyansera och förklara förhållanden mellan relations-tillfredsställelse, utsatthet för partnervåld samt attityder till partnervåld. För att undersöka detta utfördes en tvärsnittsdesign med en enkät. Totalt ingick i studien 545 respondenter, men efter internt bortfall bestod urvalet av 220 respondenter, varav 144 kvinnor, 75 män och 1 annan. Resultatet visade på en signifikant skillnad av den upplevda relations-tillfredsställelsen mellan de som var utsatta respektive ickeutsatta för partnervåld. Vidare visade resultatet ingen signifikantskillnad gällande relations-tillfredsställelse och accepterande attityd respektive icke-accepterande attityd till partnervåld. Slutligen diskuterades resultatet utifrån tidigare forskning och teori. / Partner violence is a globally occurring public health problem that affects both men and women and is costly to society because of its consequences. Victimization to partner violence and attitudes to partnerviolence is something that can affect how people feel in their relationships. The purpose of the study was to examine perceived relationship satisfaction in relation to partner violence, specifically victimization of partner violence and attitudes to partner violence among young college students. The study used the normalizationprocess as the theoretical basis to explain the relationship between relational satisfaction, victim to partner violence and attitudes toward partner violence. A cross sectional design was used. A total of 545 respondents participated in the study, of which 220 respondents were included in the final sample (144 women, 75 men). The result showed a significant difference in perceived relationship satisfaction between victimization to partner violence and non-victimization to partner violence. The result showed no significant difference regarding relationship satisfaction and an accepting attitude and non-accepting attitude towards partner violence. Findings are discussed in view of previous research and theory.