Background: To improve and develop the psychiatric care it is important to evaluate the patient’s experiences. Regarding inpatient psychiatric care the patients’ experiences of satisfaction and quality of care is researched to a relatively small extent. For this reason, it can be difficult to identify important development areas.  Aim: The overall aim with this study was to measure the patients’ experiences of quality of care and satisfaction with inpatient psychiatric care.   Method: Cross-section study with a quantitative approach. Data was collected from one survey with questionnaires and analysed with descriptive and non-parametric statistic methods.  Main result: Regarding satisfaction patients estimated 3,0 of 4,0 in median on all the questions and around 3,0 in average. A slightly higher average (3,2) was seen in questions regarding if the patient would recommend the business to a friend, and how pleased the patients were with the extent of the help they had received. Regarding the experience of quality of care the highest ratings were seen in the dimensions Secluded environment and in Encounter. The lowest ratings were seen in Support. There were no significant differences between the subgroups regarding satisfaction. Neither were there any significant differences in the subgroups regarding quality of care, besides if the patient had previous inpatient care. This led to lower ratings for the experience of Secure environment. Correlation was seen between many of the dimensions and the questions about satisfaction.  Conclusion: This study shows that the participants are pleased in general with inpatient psychiatric care, even though there are low ratings in several areas. To improve the psychiatric care there is a need for further studies to get a broader picture

Det finns lite forskning kring metoder och arbete med par såväl internationellt som i Sverige. Syftet med denna studie har varit att undersöka om tillägg av upplevelsebaserade övningar med fokus på defusion bidrar till ytterligare ökning av den relationella tillfredsställelsen jämfört med traditionell familjerådgivning. Defusion är en av processerna i Acceptance and Commitment Therapy. Studien har bestått av en undersökningsgrupp (n=16, 8 par) som erhållit en work-shop med upplevelsebaserade övningar med fokus på defusion samt en kontrollgrupp (n=16, 8 par). Vi valde att undersöka följande: Finns det en skillnad i utfall vad gäller relationell tillfredsställelse mellan grupperna efter tre sessioner? Finns det en skillnad mellan grupperna vad gäller utfall efter tre sessioner vad gäller: anpassningsförmåga rörande områdena enighet, sammanhållning, tillfredsställelse samt känslouttryck, frekvens av valideringsbeteenden samt grad av kognitiv sammanblandning och upplevelsebaserat undvikande. Resultatet visar på en signifikant skillnad i undersökningsgrupp jämfört med kontrollgrupp avseende sammanhållning samt tillfredsställelse i relationen. Måttliga effektstorlekar har också kunnat påvisas. Slutsatsen som drogs var att denna typ av tillägg vid behandling av par visar lovande resultat och bör väcka intresse för ytterligare forskning och metodutveckling.

SammanfattningDetta är en explorativ kvantitativ studie som syftar till att undersöka eventuella sambandmellan anställdas grundläggande psykologiska behov samt tillfredsställdhet med arbetet.Även motivation behandlas utifrån tanken att motivation uppstår då de grundläggandepsykologiska behoven är tillfredsställda. Studien undersöker även eventuella samband mellanroll på företaget, grundläggande behov och trivsel/ tillfredsställelse.Objektet för studien är är ett stort företag inom friskvårdsbranschen. Den kvantitativametoden består av två delar dels testet MyNeeds, som mäter psykologiska behov samt enkätenCopsoq, som mäter arbetsmiljön. Copsoq kompletterats med några frågor specifika för dennastudie. Datan sammanställdes och analyserades med bivariat analys i ett program för statistiskanalys. Resultatet gav tre statistiskt signifikanta korrelationer. Behovet signifikans korrelerarmed tillfredsställelse med fysiska arbetsförhållanden, behovet bidra korrelerar medtillfredsställelse med det sätt kunskaper används på samt behovet trygghet som korrelerarmed tillfredsställelse med det sätt kunskaper används på.Nyckelord: Grundläggande psykologiska behov, motivation, tillfredsställelse med arbetet,MyNeeds, Copsoq

Previous studies concerning the study of Curiosity have found the presence of a reward mechanism when Curiosity is satiated. This study aims to investigate whether this reward mechanism might be extrapolated to other cognitive systems, specifically that of long-term memory. The key hypothesis for this study is that correctly recalling distant memories is inherently satisfying. Additionally, the more uncertain an event is represented in memory, the more satisfying it should be to retrieve. A total of 30 participants (male = 8, female = 22, mean age = 29.9, standard deviation = 9.4) were recruited and had complete datasets. A within-subjects longitudinal design was employed. Participants were subjected to 5 sessions over a period of 7 days, performing an encoding and retrieval memory experiment hosted on Pavlovia.org with data handling through Proflic.com. Results were analyzed using advanced statistical methods including mixed-method generalized linear models and linear regression. Results show events encoded closer to the time of recall are more satisfying, a finding contrary to what was expected. A direct link between self-perceived confidence in a cognitive task and satisfaction was also observed. It is concluded that the current reward-driven theory of curiosity may need rethinking and future research should aim address this. / Tidigare studier angående nyfikenhet har funnit närvaron av en belöningsmekanism när nyfikenhet är mätt. Denna studie syftar till en undersökning om denna belöningsmekanism kan extrapoleras till andra kognitiva system, särskilt för långtidsminne. Nyckelhypotesen för denna studie är att korrekt återkalla avlägsna minnen är tillfredsställande i sig. Desto mer osäker händelse som är representativ i minnet, desto mer tillfredsställande bör den vara att hantera. Totalt 30 deltagare (hane = 8, hona = 22, medelålder = 29,9, standardavvikelse = 9,4) rekryterades och hade fullständiga datamängder. En longitudinell design inom individer använde. Deltagarna utsattes för 5 sessioner under en period av 7 dagar och utförde en kodning och hämtningsexperiment som var värd på Pavlovia.org med datahantering via Proflic.com. Resultatanalyser med hjälp av avancerade statistiska metoder inklusive generaliserade linjära modeller med blandad metod och linjär regression. Resultaten visar att händelser som är kodade närmare återkallelsestiden är mer tillfredsställande, ett fynd som strider mot vad som förväntades. En direkt koppling mellan självuppfattning förtroende för en kognitiv uppgift och tillfredsställelse observatörer också. Det dras slutsatsen att den nuvarande belöningsdrivna teorin om nyfikenhet kan behöva omprövas och framtida forskning bör syfta till att lösa detta.

No description available.

Pain is a symptom that occurs in many diseases and in emergency care is a common symptom that affects a patient's psychosocial and physical needs. An accurate assessment of a patient’s pain may be difficult to obtain due to the subjective nature of pain and the patient’s inability to accurately express the pain they are experiencing. Nurses can support their patients’ experience by facilitating an increased understanding of pain and pain management. Therefore, patients’ individual needs revealed in the initial intake should dictate the management and decrease of their pain. The aim of this study was to describe adult patients' acute pain management experiences while in the emergency department. The method used in this study was a literature review with a systematic approach. The searches were performed in the databases PubMed and CINAHL, which after a quality evaluation resulted in 16 articles that were included in the review. These articles were analyzed in an integrated analysis that resulted in two main categories and five subcategories. The results showed two main categories that affected the patient’s pain management and satisfaction. These categories were “Caring encounters” and “Pain management”. The patients appreciated when the nurse’s caring encounters recognized their suffering and showed empathy. This could be achieved, among other things, through sufficient information and inclusion in their care. Another factor that affected the patient's experience was the combination of wait time for pain medication to be administered and communication of the patient’s pain relief expectations. With less time for administration and sufficient communication with the nurse, patients' experience of pain treatment was better. This literature review concludes that how the nurse treats their patient directly impacts the patient’s pain management and satisfaction in regard to their pain experience. Confirmation, information and inclusion were important to the patients. Patients who received some kind of pain treatment experienced higher levels of satisfaction with their pain situation. Patients’ knowledge and information of pain treatment further elevated levels of satisfaction / Smärta är ett symtom som förekommer vid många sjukdomstillstånd och inom akutsjukvården är det ett vanligt symtom som påverkar patientens psykosociala och fysiska behov. Att göra en smärtskattning kan vara svårt då smärta är en personlig upplevelse och att patienter inte alltid kan uttrycka sin smärta utan kan behöva hjälp av sjuksköterskan för att kommunicera upplevelser samt behov som smärtan framkallar. Sjuksköterskan kan här stödja patienten i dennes situation genom att underlätta förståelsen för smärtan och hanteringen av smärtan. Patientens individuella behov bör därför ligga i fokus i det initiala mötet som lägger grunden för att möjliggöra hantering och minskad smärta för patienten. Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelse av smärthantering på akutmottagning vid akut smärta. Metoden som används i studien är en litteraturöversikt med systematisk ansats. Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL vilket efter kvalitetsgranskning resulterade i att 16 vetenskapliga artiklar inkluderades i studien. Dessa artiklar analyserades genom en integrerad analys som resulterade i två huvudkategorier och fem underkategorier. Resultatet beskrev två huvudkategorier som påverkade patientens smärthantering och tillfredsställelse. Dessa kategorier var “Bemötande” och “Smärtbehandling”. Patienterna uppskattade när sjuksköterskans bemötande bekräftade deras lidande och visade empati för deras situation. Detta kunde bland annat uppnås via tillräcklig information och delaktighet i sin vård. En annan faktor som påverkade patientens upplevelse var väntetiden till administrerade läkemedel mot smärta och att samtidigt informeras kring vilka förväntningar som patienten kan ha på sin smärtbehandling. Vid kortare tid till administrering och tillräcklig information var patienternas upplevelse av smärtbehandlingen bättre. Slutsatsen av denna litteraturöversikt visar på att hur patienten blir bemött i sin smärtsituation påverkar patienters smärthantering och tillfredsställelse i sin smärtsituation. Bekräftelse, information och delaktighet var viktigt för patienterna. Patienter som fick någon form av smärtstillande hade högre tillfredsställelse av sin smärtsituation. Tillfredsställelsen höjdes också av kunskap och information om smärtbehandlingen.

Previous research into the usability of public websites indicate that with increasing age, people’s use of websites decreases. It is unclear whether the elderly are able to use website to derive vital information, specifically from websites Vårdguiden 1177, Pensionsmyndigheten and Skatteverket. The aim of the current study is to investigate the effectiveness, efficiency, and user satisfaction of tree vital public websites in the elderly population (age >59). The paper covers previous research and defines the concept of usability. In order to assess senior’s impressions of the websites’ navigational usability, and the participants subjective experience, both quantitative and qualitative measures are used. Quantitative methods used for this study are a web questionnaire and system usability scale (SUS) surveys. Whereas observation of study participant is used as a qualitative measure. Results indicate that usability of the 3 websites is not satisfactory in the elderly population.

Ek A & Ohlson I. Empatisk utmattning hos sjuksköterskan. En kvantitativ litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2018.Bakgrund: Empatisk utmattning är ett relativt nytt begrepp och har tidigare benämnts i andra termer. Sjuksköterskor är i riskgruppen att utveckla empatisk utmattning då de arbetar kontinuerligt med människor som upplevt trauma och/eller är i lidande. Symptom sjuksköterskan kan uppleva vid empatisk utmattning är en rädsla för att gå till jobbet, lågt självförtroende samt fysisk utmattning. Om sjuksköterskan har ökad risk för empatisk utmattning kan detta påverka kvalitén och säkerheten i omvårdnadsarbetet och därmed påverka patienten och dennes hälsa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka tidigare forskning om empatisk utmattning inom omvårdnad.Metod: En systematisk litteraturstudie som baserades på 10 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. De 10 artiklarna använde sig alla av mätinstrumentet ProQOL. Databassökningen gjordes i databaserna CINAHL och PubMed med hjälp av blocksök. Studierna genomgick granskning samt evidensgradering av två oberoende författare. Resultaten analyserades genom deskriptiv analys.Resultat: Fyra olika demografiska fakta i relation till empatisk utmattning redovisades i resultatet. I fyra av de 10 studierna framkom det att sjuksköterskorna hade medelnivå av empatisk utmattning (22 till 41 poäng enligt ProQOL). I de resterande sex studierna mättes nivån av empatisk utmattning till under 22 upp till 41 poäng. Stöd från sin chef samt erkännande som sjuksköterska hade signifikant relation till högre nivå av empatisk tillfredsställelse (p=0,000 samt p=0,001).Konklusion: Om sjuksköterskan erbjöds stöd av sin chef samt hade en stark och positiv relation till kollegor genererade detta mindre risk för empatisk utmattning och högre nivå av empatisk tillfredsställelse.Nyckelord: Empatisk tillfredsställelse, empatisk utmattning, omvårdnad, ProQOL, sjuksköterska. / Ek A & Ohlson I. Compassion fatigue in the nurse. A quantitative literature study. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2018.Background: Compassion fatigue is a relatively new concept and has earlier been mentioned in different terms. Nurses are in a risk group to develop compassion fatigue because of their continuous work with people who have experienced trauma and/or suffering. Symptoms that can occur for the nurse while experiencing compassion fatigue are anxiety to go to work, low self-esteem and physical exhaustion. If the nurse has an increased risk to develop compassion fatigue, this can decrease the quality and safety in nursing and affect the patient and the patients’ health. Aim: The aim of the systematic literature review was to study previous research about compassion fatigue in nursing.Method: A systematic literature review that included 10 scientific articles with a quantitative design. The literature-search was done in the databases CINAHL and PubMed using a block strategy. The articles were examined and quality assessed by two independent authors. The results were analyzed by using a descriptive analysis. Result: Four different demographic facts in relation to compassion fatigue was shown in the result. In four of the 10 studies the nurses scored within the average range of compassion fatigue (22 to 41 points according to ProQOL). In the remaining six articles the level of compassion fatigue was below 22 up to 41 points. Manager support and recognition as a nurse had a significant relationship to the nurses levels of compassion satisfaction (p=0,000 and p=0,001).Conclusion: If the nurse was offered support from his or hers’ manager and also had a strong and positive relationship to colleagues, this generated less risk for compassion fatigue and higher levels of compassion satisfaction.Key words: Caring, compassion fatigue, compassion satisfaction, nurse, ProQOL.

Den här studien undersöker vilka bakgrundsfaktorer som ligger bakom slit- och slängbeteende. Med hjälp av beteendeteorin Theory of Planned Behavior, intervjuer och observationer så visar studien att funktion och kvalitét måste samspela med kognitiv tillfredställelse för att någon ska vilja behålla en produkt länge. Studien finner även att människors sociala behov är en faktor som kan påverkas för att öka tiden som en person väljer att behålla en produkt. Målet med studien är att genom väletablerade teorier om emotionell design och tillfredsställning genom produkter presentera ett designkoncept som påverkar bakgrundsfaktorerna till slit- och slängbeteendet. Det uppnås genom att hitta en produktkategori bland artefakter som kastas. Det har framkommit att lampor är en sådan en sådan produkt. Designkonceptet som presenteras i den här studien är en bordslampa designad för att påverka bakgrundsfaktorerna som styr intentionen till att hålla kvar vid en produkt. / This study investigates the background factors behind wear and tear behavior. Using the behavioral theory Theory of Planned Behavior, interviews and observations, the study shows that function and quality must interact with cognitive satisfaction in order for someone to want to keep a product for a long time. The study also finds that people's social needs are a factor that can be influenced to increase the time a person chooses to keep a product. The aim of the study is to present, through well-established theories of emotional design and satisfaction through products, a design concept that influences the background factors for wear and tear behavior. This is achieved by finding a product category among discarded artifacts. It has emerged that lamps are one such product. The design concept presented in this study is therefor a table lamp designed to influence the background factors that control the intention to keep a product.

Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för vilka strategier inom videojournalistik som dagstidningar kan använda för att tillfredsställa användarnas behov och förväntningar. Studien genomfördes genom att använda aktuell forskning, kvalitativ datainsamling och innehållsanalys. Individuella intervjuer genomfördes med ledande personal inom videojournalistik på tre svenska dagstidningar; Sydsvenskan, Bohusläningen och Ystads Allehanda. Analysen jämfördes med tidningsföretagens målgruppers förväntningar och behov, vilka insamlades genom tre fokusgrupper. Den kvalitativa datainsamlingen har teoretisk bas i den så kallade användarteorin.I studien framgår det att de tre tidningsföretagen i dagsläget inte systematiskt analyserar vad användarna har för behov av videojournalistik samt hur formatet skapar tillfredsställelse. De har analyserat statistik men mäter inte grundorsaken till varför videoklippen får gehör. Med utgångspunkt från användarteorin identifierar studien nio typer av tillfredsställelse som användare kan erhålla och önska från videojournalistik; information, underhållning, personlig identitet, social interaktion, närvaro, realism, proportion och omfattning, trovärdighet och empati. De tre sistnämnda är nya och specifika för videoformatet och som tidigare forskning inom användarteorin inte diskuterat. För att kunna tillfredsställa användarnas behov behöver tidningsföretagen vara medvetna om dessa. I studien föreslås att tidningsföretagen bör använda relations- och kommunikationsbaserade strategier för att identifiera olika typer av tillfredsställelse och på så sätt uppfylla kundbehov. De kan då utgå från användarteorin och Vakratsas och Amblers ramverk samt använda sig av olika modeller för analys, exempelvis MAIN- eller COMMAP modellen. I studien dras även slutsatsen att tidningsföretag i sin strategi bör ta med sig användarnas önskan om valmöjligheter gällande videoklippets längd och informationsdjup. Det är också viktigt att de uppfyller användarens förväntningar på klippet genom att ge den information som utlovats. / The purpose of the study is to create a greater understanding of what video journalism strategies newspapers can use to satisfy consumer expectations and needs. The study was conducted by using current research, conducting qualitative research, and content analysis. Individual interviews with managing staff within video journalism at three Swedish newspapers; Sydsvenskan, Bohusläningen, and Ystads Allehanda were conducted. This data was compared to their target audience’s expectations and needs, which were gathered through three focus groups. The data collection of the qualitative research was based on the theory Uses and Gratifications (UGT).The study has identified that the newspapers don't conduct systematic research methods to investigate user needs in video journalism neither how the format can create gratification. It is found that the newspapers analyze statistics but don't research the fundamental cause of why the news videos are popular. With UGT as a foundation the study has found nine gratifications that the users can receive and wish for in video journalism; information, entertainment, personal identity, social interaction, presence, realism, proportion and extent, and empathy. The latter three are new and specific for the video journalism format and have not been discussed in previous research. To be able to satisfy user needs the newspapers need to become aware of these. Therefore, a suggestion presented in the study is that the newspapers use strategies with a focus on relationship and communication to easier identify the gratifications and in that way satisfy the customer needs. In this process, the newspapers can look to UGT, Vakratsas and Ambler´s framework and use models for analysis, for example, MAIN- or COMMAP-model. In conclusion, the study also recommends the newspapers, to give the customers more choices in length and depth in their video journalism. It is important as well to satisfy users’ expectations in videos by providing the promised information.