Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för vilka strategier inom videojournalistik som dagstidningar kan använda för att tillfredsställa användarnas behov och förväntningar. Studien genomfördes genom att använda aktuell forskning, kvalitativ datainsamling och innehållsanalys. Individuella intervjuer genomfördes med ledande personal inom videojournalistik på tre svenska dagstidningar; Sydsvenskan, Bohusläningen och Ystads Allehanda. Analysen jämfördes med tidningsföretagens målgruppers förväntningar och behov, vilka insamlades genom tre fokusgrupper. Den kvalitativa datainsamlingen har teoretisk bas i den så kallade användarteorin.I studien framgår det att de tre tidningsföretagen i dagsläget inte systematiskt analyserar vad användarna har för behov av videojournalistik samt hur formatet skapar tillfredsställelse. De har analyserat statistik men mäter inte grundorsaken till varför videoklippen får gehör. Med utgångspunkt från användarteorin identifierar studien nio typer av tillfredsställelse som användare kan erhålla och önska från videojournalistik; information, underhållning, personlig identitet, social interaktion, närvaro, realism, proportion och omfattning, trovärdighet och empati. De tre sistnämnda är nya och specifika för videoformatet och som tidigare forskning inom användarteorin inte diskuterat. För att kunna tillfredsställa användarnas behov behöver tidningsföretagen vara medvetna om dessa. I studien föreslås att tidningsföretagen bör använda relations- och kommunikationsbaserade strategier för att identifiera olika typer av tillfredsställelse och på så sätt uppfylla kundbehov. De kan då utgå från användarteorin och Vakratsas och Amblers ramverk samt använda sig av olika modeller för analys, exempelvis MAIN- eller COMMAP modellen. I studien dras även slutsatsen att tidningsföretag i sin strategi bör ta med sig användarnas önskan om valmöjligheter gällande videoklippets längd och informationsdjup. Det är också viktigt att de uppfyller användarens förväntningar på klippet genom att ge den information som utlovats. / The purpose of the study is to create a greater understanding of what video journalism strategies newspapers can use to satisfy consumer expectations and needs. The study was conducted by using current research, conducting qualitative research, and content analysis. Individual interviews with managing staff within video journalism at three Swedish newspapers; Sydsvenskan, Bohusläningen, and Ystads Allehanda were conducted. This data was compared to their target audience’s expectations and needs, which were gathered through three focus groups. The data collection of the qualitative research was based on the theory Uses and Gratifications (UGT).The study has identified that the newspapers don't conduct systematic research methods to investigate user needs in video journalism neither how the format can create gratification. It is found that the newspapers analyze statistics but don't research the fundamental cause of why the news videos are popular. With UGT as a foundation the study has found nine gratifications that the users can receive and wish for in video journalism; information, entertainment, personal identity, social interaction, presence, realism, proportion and extent, and empathy. The latter three are new and specific for the video journalism format and have not been discussed in previous research. To be able to satisfy user needs the newspapers need to become aware of these. Therefore, a suggestion presented in the study is that the newspapers use strategies with a focus on relationship and communication to easier identify the gratifications and in that way satisfy the customer needs. In this process, the newspapers can look to UGT, Vakratsas and Ambler´s framework and use models for analysis, for example, MAIN- or COMMAP-model. In conclusion, the study also recommends the newspapers, to give the customers more choices in length and depth in their video journalism. It is important as well to satisfy users’ expectations in videos by providing the promised information.

Omhändertagandet av personer som är i behov av vård skall vara lika för alla med ett respektfullt bemötande. Patienter bör få individanpassad vård tillsammans med ett omhändertagande som innebär personligt bemötande på individens villkor. Behandling och kommunikation är nyckelfaktorer för att möta vården med att förebygga ohälsa och lidande hos patienter. Inom akutmottagningar omhändertas människor som är i akut behov av vård vilket kan innebära att de patienter som söker akuthjälp och får låg prioritet i triage-systemet kan vänta länge på vård. Ett bemötande inom sjukvården bör vara anpassat med hänsyn till lika villkor för alla människor. Hög arbetsbelastning ses på akutmottagningar i hela världen. Orsaker till detta kan bero på att det faktiska antalet personer som besöker vården ökar eller att patienter söker akutvård istället för primärvård. En annan orsak som kan bidra till höga belastningen på akutmottagning kan vara att patienter ofta inte känner till, eller litar på, andra vårdgivare. Patienter som uppsöker akutvård bör få information om hur de kan vända sig till andra vårdgivare där de kan få hjälp. Syftet var att beskriva faktorer som påverkar upplevelsen av vistelsen för patienter på en akutmottagning. Metoden var en litteraturbaserad studie i form av en litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapligt granskade artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultatet var att kommunikation, information, väntetiden, bemötande och tillfredsställdes var faktorer som påverkar patienters upplevelse av vistelse på akutmottagning. Klar och tydlig kommunikation, ett gott bemötande och att ge information angående t.ex. eventuell väntetid kan bidra till en ökad tillfredsställelse hos patienten under vistelsen på akutmottagningen.

Syftet med studien var att undersöka om tillfredsställelse med skiftarbete påverkade work-life balance hos medarbetare inom industri- och sjukvårdssektorn, samt om det fanns skillnader i tillfredsställelse med skiftarbete och work-life balance mellan industrin och sjukvården. Vidare undersöktes om ålder, kön eller hemmaboende barn hade någon betydelse. Resultatet visade att tillfredsställelse med skiftarbete kan predicera work-life balance utifrån work-family conflict samt family-work conflict, och att arbetet inkräktar mer på privatlivet än vice versa, detta gäller båda tjänstesektorerna. Ålder hade viss påverkan på upplevelsen av att arbetet inkräktade på privatlivet. Resultatet belyser riskområden relevanta för att uppnå en god work-life balance.

Forskning om tillfredställelse av akutvården har mest fokuserats utifrån patienternas perspektiv. Patienter som söker akutvård kommer oftast inte ensamma utan har någon med sig, en anhörig. Anhörigas erfarenhet av vården kan sannolikt påverka patientens upplevelse och därmed huruvida vården och mottagandet faller till belåtenhet. Syftet med studien är att undersöka faktorer som påverkar tillfredsställelsen med vården hos anhöriga på akutmottagningen.Metoden var en enkätstudie med tvärsnitts design. Den insamlade informationen analyserades genom statistisk analys. Resultat visar att anhöriga på akutmottagningen var överlag tillfreds med den omsorg sjuksköterskan gav dem. Den undervisning de erhöll från sjuksköterskan var de dock inte lika tillfreds med. Långa väntetider och bristen på uppdatering av dessa, är den faktorn som har mest negativt inverkat på de anhörigas tillfredställelse. För att höja anhörigas tillfredställelse av vården på akutmottagningen är det nödvändigt att arbeta för att patient/anhörig undervisning ska förbättras och upprätta ett system som möjliggör kortare väntetider. / Research on the satisfaction of emergency care has been most focused on the basis of patients’ perspective. Patients seeking emergency care are usually not alone and are often escorted by an accompanying person who may be a family member, a friend, or a carer. The accompanying person’s experience of care is likely to affect the patient’s experience, and thus whether the care, and reception, seems satisfactory. The aim of the study is to explore factors which influence satisfaction with the care in the accompanying person in the emergency department. The method was a survey with crossectional design. The collected data was analyzed by statistical analysis. The result shows that the accompanying person was generally satisfied with the nurse’s care in the emergency department. However, they were not as satisfied with teaching provided by the nurse. Long waiting time, and lack of updating was the factor that had most negative impact on the accompanying persons’ satisfaction. In order to increase the accompanying persons’ satisfaction of care in the emergency department, it is necessary to work for improvement of the patient/ accompanying person teaching and develop and establish a system to enable shorter waiting times.

No description available.

Bakgrund Denna studie är utförd inom Nordea AB som ämnar undersöka området arbetsmotivation. Bakgrunden till studien grundar sig på att företag tenderar att öka sina prestationer om medarbetare är motiverade. Syfte/ frågeställningar Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur en grupp anställda i en välkänd organisation ser på arbetsmotivation och vad som påverkar denna. Vidare avser studien att undersöka om de insatser som cheferna gör upplevs som motiverande och även vad cheferna kan göra för att höja arbetsmotivationen. -       Vad innebär arbetsmotivation enligt medarbetarna på Nordea, och vad påverkar denna? -       Vad kan cheferna göra för att höja arbetsmotivationen hos medarbetarna? Teori De teorier som har använts under studien är målsättningsteorin, Herzbergs tvåfaktorteori och Maslows Behovstrappa. Studien har även använt sig av tidigare forskning. Metod Studien har antagit en kvalitativ metod för att uppnå studiens syfte och vidare besvara frågeställningarna. Datainsamlingen bygger på semistrukturerade intervjuer med fem medarbetare och två chefer. Resultat/Slutsats Utifrån respondenternas svar har rapportförfattaren kunnat kartlägga vad arbetsmotivation innebär för medarbetarna. Det är en drivkraft som får de att vilja gå till arbetet och prestera. Några av de faktorerna som påverkar medarbetarnas motivation är: utvecklingsmöjligheter, arbetsuppgifterna, de sociala relationerna och feedback. Resultaten i denna studie överensstämmer med tidigare forskning, men motsäger även delar av tidigare studier. Exempelvis att de sociala relationerna är en motivationsfaktor, detta är i linje med Maslows behovstrappa men säger emot Herzbergs tvåfaktorteori. Chefer och ledare inom banksektorn, och främst i Sverige kan dra nytta av denna studie eftersom det är av stor vikt för dem att känna till vad som får personalen att prestera till sin fulla potential. Denna studie är genomförd inom den svenska banksektorn och har medarbetarnas åsikter och önskemål i huvudfokus, vilket gör denna studie intressant för chefer inom den svenska banksektorn. Ett förslag till vidare studier är att jämföra konkreta prestationer mellan en bank med omotiverade medarbetare respektive en bank med motiverade medarbetare.

Denna studie undersökte aktiv prokrastinering och tillfredsställelse med studieprocess. Prokrastinering kan definieras som ett uppskjutande av arbetsuppgifter med negativa konsekvenser som följd. Till skillnad från traditionell prokrastinering är aktiv prokrastinering adaptiv till sin natur och förknippad med fördelaktiga personliga egenskaper och konsekvenser, vilket lett till att kritiker inte anser att det kan kallas för prokrastinering. Syftet med studien var att undersöka aktiva prokrastinerares tillfredsställelse med sin studieprocess i syfte att nyansera bilden av aktiv prokrastinering samt att utröna huruvida aktiv prokrastinering går att definiera som en form av prokrastinering. Data samlades in genom självskattningsformulär som delades ut till studenter på Linnéuniversitetet. Grupperna aktiva, passiva och ickeprokrastinerare jämfördes på variabeln tillfredsställelse med studieprocess och korrelationer gjordes. Signifikanta skillnader mellan alla grupper hittades, där ickeprokrastinerare var mest tillfredsställda, och passiva prokrastinerare minst tillfredsställda. Resultatet indikerar att aktiva prokrastinerare upplever negativa aspekter av sitt beteende, trots dess adaptiva natur. Självskattningsformuläret för aktiv prokrastinering utvärderas och implikationer av studien diskuteras. / This study examined active procrastination in relation to satisfaction with the studying process. Procrastination can be defined as a delay of tasks that lead to negative consequences for the individual. In contrast to traditional procrastination, active procrastination is adaptive in nature and associated with positive characteristics and consequences, which has spawned criticism that active procrastination cannot properly be defined as procrastination. The purpose of this study was to examine active procrastinator’s satisfaction with their studying process in order to nuance the view of active procrastination as well as determining whether active procrastination can be defined as a form of procrastination. Data was collected through self-report questionnaires distributed to students at Linnaeus University. The groups active, passive and non-procrastinators were compared on the variable satisfaction with the studying process, and correlations were made. All groups were statistically different, with non-procrastinators being the most satisfied and passive procrastinators the least satisfied. The results indicate that active procrastinators experience negative aspects of their behaviour, despite its adaptive nature. The measure of active procrastination is evaluated and implications of the present study are discussed.

<p>Invandrar kvinnor lider av större ohälsa än svenskar och invandrar män. Delaktighet i meningsfulla aktiviteter är viktigt för att utveckla och bibehålla fysisk hälsa, mental hälsa och livstillfredsställelse. Vidare är delaktighet och inflytande i samhället en grundläggande förutsättning för hälsa. Många arbetsterapeuter har pga. okunskap, svårigheter i bemötandet av patienter med annan kulturell bakgrund. Vidare är flera bedömningsinstrument som arbetsterapeuter använder sig av inte anpassade till olika kulturer. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor från Iran är delaktiga i det svenska samhället. Det som mer specifikt undersöktes var vad de iranska kvinnorna fyllde sin vardag med och om de är tillfredställa med det de gör. Författarna använde sig av aktivitetsdagböcker vid insamlingen av data. Vid namngivandet av aktiviteterna inspirerades författarna av ICF:s begreppsapparat. Resultatet visade att majoriteten av kvinnorna var tillfredsställda med sin vardag. De aktiviteter som oftast utfördes av kvinnorna var ”äta och dricka” och ”hemliv”. De aktiviteter som utfördes minst antal gånger under dagen var, ”tillämpa kunskap” och ”motion”. De flesta aktiviteter utförde kvinnorna ensamma eller tillsammans med släkt eller familjemedlem. Aktiviteterna ”rekreation/fritidsaktiviteter utanför hemmet” och ”arbete och sysselsättning” var de aktiviteter som utfördes procentuellt sett oftast tillsammans med vän eller annan person som inte är släkt eller familjemedlem.</p> / <p>Immigrant women suffer more from bad health than Swedish people and immigrant men. To develop and maintain physical health, mental health and satisfaction in life, participation in meaningful occupations is important. Further, participation and influence in the society is an essential condition for health. Many occupational therapists have difficulty in treating patients with another cultural backgrounds, due to lack of knowledge. Further, several assessments that occupational therapists use are not adapted to different cultures. The aim of the study was to investigate how women from Iran participate in Swedish society. More specifically, the aim was to investigate what occupations the women fill their everday life with, and whetter they were satisfied with their occupations. An occupational diary was used to collect data. To name the occupations, ICF was used as inspiration. The result showed that most women in general were satisfied with their everday life. The occupations most frequently performed by the women during the day were, “applied knowledge” and “exercise”. The result also implied that the women performed most of the occupations alone or with family. “Recreation outside home” and “work and occupy” were occupations that were done in most cases together with a friend or another person not related to the family.</p>

Invandrar kvinnor lider av större ohälsa än svenskar och invandrar män. Delaktighet i meningsfulla aktiviteter är viktigt för att utveckla och bibehålla fysisk hälsa, mental hälsa och livstillfredsställelse. Vidare är delaktighet och inflytande i samhället en grundläggande förutsättning för hälsa. Många arbetsterapeuter har pga. okunskap, svårigheter i bemötandet av patienter med annan kulturell bakgrund. Vidare är flera bedömningsinstrument som arbetsterapeuter använder sig av inte anpassade till olika kulturer. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor från Iran är delaktiga i det svenska samhället. Det som mer specifikt undersöktes var vad de iranska kvinnorna fyllde sin vardag med och om de är tillfredställa med det de gör. Författarna använde sig av aktivitetsdagböcker vid insamlingen av data. Vid namngivandet av aktiviteterna inspirerades författarna av ICF:s begreppsapparat. Resultatet visade att majoriteten av kvinnorna var tillfredsställda med sin vardag. De aktiviteter som oftast utfördes av kvinnorna var ”äta och dricka” och ”hemliv”. De aktiviteter som utfördes minst antal gånger under dagen var, ”tillämpa kunskap” och ”motion”. De flesta aktiviteter utförde kvinnorna ensamma eller tillsammans med släkt eller familjemedlem. Aktiviteterna ”rekreation/fritidsaktiviteter utanför hemmet” och ”arbete och sysselsättning” var de aktiviteter som utfördes procentuellt sett oftast tillsammans med vän eller annan person som inte är släkt eller familjemedlem. / Immigrant women suffer more from bad health than Swedish people and immigrant men. To develop and maintain physical health, mental health and satisfaction in life, participation in meaningful occupations is important. Further, participation and influence in the society is an essential condition for health. Many occupational therapists have difficulty in treating patients with another cultural backgrounds, due to lack of knowledge. Further, several assessments that occupational therapists use are not adapted to different cultures. The aim of the study was to investigate how women from Iran participate in Swedish society. More specifically, the aim was to investigate what occupations the women fill their everday life with, and whetter they were satisfied with their occupations. An occupational diary was used to collect data. To name the occupations, ICF was used as inspiration. The result showed that most women in general were satisfied with their everday life. The occupations most frequently performed by the women during the day were, “applied knowledge” and “exercise”. The result also implied that the women performed most of the occupations alone or with family. “Recreation outside home” and “work and occupy” were occupations that were done in most cases together with a friend or another person not related to the family.

Bakgrund: Personer som insjuknar i kolorektalcancer är ofta mellan 50-70 år gamla. Colon kan undersökas med bariumundersökning, koloskopi eller datortomografi colon (DT colon). Nyttan med DT colon är att tarmen liksom strukturer utanför tarmens vägg kan avbildas samt att cancern kan stadieindelas. Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av DT colon hos patienter som uppvisar symtom på kolorektalcancer. Dessa upplevelser kan vara fysiska och psykiska. Metod: Sökningar utfördes i databasen Pubmed där sökord kombinerades. Efter granskning av abstrakt och studier i sin helhet inkluderades 11 studier som ligger till grund för resultatet. Resultat: Patienter upplevde lite smärta i fem av sju studier. Procentuellt skattades smärta som liten till obefintlig (82-96 %) och som stark (0-3 %) i tre studier. Upplevelse av obehag varierade mellan lite och lite mer än måttligt obehag i sju studier. I en studie skattade 81 % patienter DT colon som inte till lite obehaglig. Obehag under utvidgning av tarmen upplevde majoriteten som inte till lite obehagligt och mindre andel (30,7 % och 17 %) som ganska till mycket obehagligt i två studier. I en kvalitativ studie var utvidgning den mest jobbiga delen av undersökningen. Pinsamhet skattades som låg i två studier och i en kvalitativ studie kände sig patienterna generade. Oro mättes i sju studier där majoriteten var lite eller inte oroliga. Ingen eller lite rädsla upplevdes av patienter i tre studier. I en kvalitativ studie uttryckte några patienter att de varit rädda under DT colon varav en var rädd för att inte kunna hålla andan. Slutsats: Många upplevde lite smärta under DT colon men det fanns de som upplevde större smärta. Upplevelse av obehag varierade i studierna men ett fåtal upplevde mycket obehag. Vissa upplevde mycket och extremt obehag under utvidgning av tarmen. Patienter var lite generade men 1-3 % kände större pinsamhet. Patienterna var lite oroliga. Då få studier tog upp rädsla är det svårt att dra en slutsats.