No description available.

<p>Analysen visar på att flygplatsfrågan är en diskussion som byggs utifrån en ekonomisk representation, där olika bilder framträder. Samarbete och tillväxt är två tankelinjer i flygplatsfrågan. I materialet framträder tankar kring samarbete, både som något svårt att lösa men också nödvändigt för utveckling och framtid. Den andra framträdande tanken bygger på tillväxt, en konkurrenstanke kring ökning av produktion och marknadsvinster. Konkurrenstanken är starkt närvarande i både samarbets- och tillväxtdiskussionerna, samtidigt framstår i analysen en alternativ konkurrensbild växa fram. Flygplatsfrågan kan ses som en investeringsdiskussion, exempelvis att investera i samarbete, som kan generera i större och bättre arbetsmarknad, kraftfullare och bättre utbildningsmöjligheter som också syftar till bättre livskvalité. En konkurrenskraftig plats att vara aktiv i genererar i bättre ekonomi, vilket gäller både i företag- eller verksamhets-, individuella- och i den politiska sfären.</p>

Uppsatsens syfte var att få en bild av föreställningar, beskrivningar och reflektioner kring begreppet skam. Studien är uppbyggd kring en fokusgrupp bestående av fem professionella socialarbetare i Stor- Stockholm. Som gruppintervju ger fokusgrupp en bredare skala av idéer än i en individuell intervju då beskrivningarna av begreppet växer fram genom en mellanmänsklig dynamik. De yttre ramarna för fokusgruppen var att diskussionen skulle beröra relevans för det sociala arbetet, uttryck för skam, kön, och kulturella aspekter. Definitioner inom psykologin, socialt arbete, socialpsykologin och en funktionalistisk distinktion mellan skam och skuld har använts. De teoretiska analysredskapen utgörs av ett biopsykologiskt perspektiv och ett socialpsykologiskt perspektiv. Därutöver gjordes en jämförelse med utvald nationell och internationell forskning kring begreppet skam. Sammanfattningsvis gav resultatet ett komplext och svårbeskrivet begrepp. Närheten till skuld, föreställningar kring skam med otaliga funktioner och skillnader mellan kvinnlig och manlig skam med starka kopplingar till subjekt - och objektroller var aspekter som togs upp.

Analysen visar på att flygplatsfrågan är en diskussion som byggs utifrån en ekonomisk representation, där olika bilder framträder. Samarbete och tillväxt är två tankelinjer i flygplatsfrågan. I materialet framträder tankar kring samarbete, både som något svårt att lösa men också nödvändigt för utveckling och framtid. Den andra framträdande tanken bygger på tillväxt, en konkurrenstanke kring ökning av produktion och marknadsvinster. Konkurrenstanken är starkt närvarande i både samarbets- och tillväxtdiskussionerna, samtidigt framstår i analysen en alternativ konkurrensbild växa fram. Flygplatsfrågan kan ses som en investeringsdiskussion, exempelvis att investera i samarbete, som kan generera i större och bättre arbetsmarknad, kraftfullare och bättre utbildningsmöjligheter som också syftar till bättre livskvalité. En konkurrenskraftig plats att vara aktiv i genererar i bättre ekonomi, vilket gäller både i företag- eller verksamhets-, individuella- och i den politiska sfären.

Syftet med denna studie var att förstå och beskriva upplevelser av delaktighet under rehabiliteringsprocessen. Studien utgick från fem intervjuer som utfördes hos personer som har varit långtidssjukskrivna och som har deltagit i olika rehabiliteringsinsatser. Intervjuerna bearbetades kvalitativ, textanalysen utfördes utifrån hermeneutisk teori och metod. Frågeställningen var inriktad mot klienternas upplevelse av delaktighet under rehabiliteringsprocessen. Resultatet visade att delaktighet har förekommit vid rehabiliteringen, men begreppet har olika ansikten. Det konstaterades att motivation är nära förknippad med graden av engagemang i olika rehabiliteringsaktiviteter. Även handlingsutrymme och inflytande i de beslut klienterna har deltagit i har spelat roll för individens delaktighet. Vidare alla klienter hade en hög grad av tillhörighet/ samhörighet. / The purpose of this study was to understand and describe the experiences of the participation during the rehabilitation process. The study started out from five interviews with persons who have been long term sick and who have taken part in different rehabilitation programs. The interviews were worked up by a qualitative method, the analysis of the text were made by a hermeneutic theory and method. The question of the study was directed towards the clients' experiences of involvement during the rehabilitation process. The result showed that the clients have felt an involvement in the rehabilitation process, but the concept has different faces. It has been established that motivation is close related to the level of commitment of different activities of the rehabilitation. The ability to private action and influence in the decisions where the clients were involved has also played a part for the participation of the individual. Furthermore all clients had a strong sense of belonging.

Syftet med uppsatsen var att behandla förhållandet mellan inhyrda konsulter och ordinarie personal. Förhållandet avsåg att mäta skillnaderna mellan dessa två anställningsformer i förtroende för de inhyrda. Målet var sedan att se om förtroendet kunde förklaras med hjälp utav upplevelsen av tillhörighet eller upplevelsen av hot. Undersökningen utfördes med en kvantitativ ansats och resultatet togs fram med hjälp av SPSS, genom en linjär regression som gjordes på sekundärdata gjord av en samling forskare på Mittuniversitetets samhällsinstitution. Urvalet bestod av 137 svarande på en enkät som skickats till sammanlagt 237 personer, vilket gav en svarsfrekvens på 50,2%. Utskicket gjordes till tre olika företag där det fanns inhyrd kompetens. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan anställningsformerna på förtroende för de inhyrda. De inhyrda hade högre grad av förtroende till sig själva än vad de ordinarie hade för de inhyrda. Vidare kunde slutsatser dras till att graden av förtroende kunde förklaras med upplevd tillhörighet men inte i någon större utsträckning med hot. Det vill säga tillhörighet påverkade förtroendet men inte hotbilden.

Både svensk och internationell forskning har visat att diskriminerande strukturer är en del många universitetsstudenters vardag. Syftet med denna studie var att belysa hur kvinnliga studenter med utländskt ursprung berättar om vardagsrasism och förhållningsstrategier i relation till vardagsrasism. Efter sex öppna intervjuer och en e-post intervju analyserades kvinnornas berättelser narrativt och utifrån ett intersektionellt perspektiv. Kvinnornas berättelser konstruerade en varierande vardagsrasism, vilken baserades på ett samspel mellan kön och etnisk tillhörighet samt resulterade i förhållningsstrategier som humor, förminskande och distansering. Kvinnornas berättelser belyste vidare vardagsrasism som ett existerande problem, vilket inverkade på deras förhållningssätt gentemot skilda delar av universitetsvärlden.

Uppsatsen syftar kartlägga den känsla av social tillhörighet som individer med utomsvensk bakgrund upplever i dagens Sverige. Hur Sverige och svenskhet erfars och utefter vilka villkor vardagen struktureras. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes och den subjektiva verklighetsupplevelsen analyserades med hjälp av en abduktiv ansats. Det empiriska materialet tolkades mot bakgrund av ett socialkonstruktionistiskt ramverk kombinerat med stigmabegreppet och behovet av tillhörighet för skapandet av identitet.   Resultaten visar att det i Sverige existerar en strukturell diskriminering baserad på etnicitet och ett andregörande av individer med utomsvenskt påbrå, ett andregörande vilket har sin grund i ett förgivettaget vitt tolkningsföreträde. Maktobalansen tvingar individen in i en avvikande roll som paradoxalt nog krävs för att integreras. Att vara svensk är därför ingenting lätt att bli då kategoriseringarna är starkt etablerade och svårförenliga med en blandad nationell bakgrund, något bristen på adekvat terminologi i det svenska språket belyser. Språkkunskaper, socialt engagemang och meningsfulla relationer visar sig ha en signifikant effekt på skapandet av sammanhang och tillhörighet. / This paper aims to identify the feeling of social belonging which individuals of non-swedish descent are experiencing in Sweden today. The relationship to Sweden and it’s citizens and which structural terms the individual is living after. To answer this qualitative semistructured interviews were performed and the subjective interpretation of reality was analyzed with an abductive method. The empirical material was viewed against a background made of social constructionism, stigmatization and the need of belonging for the creation of identity.   The results show that in Sweden there exists a structural discrimination based on ethnicity and an othering of individuals of non-swedish descent, an othering which has a ground in a preconception of a white definition of reality. This power imbalance forces the individual into a position as a deviant, which paradoxically is required for integration. To be swedish is therefore nothing which comes easy as the categories are tightly constructed and hard to integrate with a mixed national background, something the lack of adequate terminology in the swedish language portraits. Knowledge of language, commitment in various settings and meaningful relationships are shown to have a significant effect on the creation of context and belonging.

Strategisk affärsutveckling har länge varit ett fenomen åtskilliga företag velat bemästra. Då ett kontinuerligt förändrande marknadslandskap präglar dagens affärsutveckling är det svårt att bedriva effektiv strategisk affärsutveckling. Denna studie syftar till att beskriva och öka förståelsen kring hur ett modernt IT-företag med hjälp av ett balanserat styrkort som strategiskt verktyg skall kunna förbättra den förändringsbaserade affärsutvecklingen utifrån de anställdas perspektiv. Fyra års akademisk erfarenhet inom ekonomi samt ett brinnande intresse för strategisk affärsutveckling ligger till grund för denna studie. Studier har visat att generellt sett närmare 80 procent av anställda inom olika företag upplever oklarheter kring begreppet förändring och hur det påverkar organisationens strategiska utveckling. Således har vi valt att i det teoretiska avsnittet fokusera på strategisk affärsutveckling, vidare har vi belyst konceptet Change Management samt hur förändring påverkar den strategiska utvecklingsprocessen. Dessa koncept kopplas sedan ihop med det strategiska management-verktyget: balanserat styrkort. Vi, författarna har använt oss av en abduktiv ansats där vi fokuserat på teorier för att analysera verkligheten för att sedan återkoppla till teori. På så vis har vi skapat en modell som skall förbättra förhållandet mellan dessa faktorer. Studien som är av kvalitativ natur har gjorts på ett företag verksamt på den svenska IT-marknaden. Respondenterna har varit företagets anställda, vilka har god insyn och erfarenhet inom branschen. Resultatet har visat att det krävs att de anställda integreras i besluts- och utvecklingsprocesserna av den anledning då det skapar ökad motivation och delaktighetskänsla ur respektive anställds perspektiv. Vidare har studien visat att kommunikationen gällande visionen och företagets långsiktiga planering är avgörande i det syfte ledningen vill förmedla vart de anställda bör sträva och hur de ska förhålla sig till företagets strategiska riktlinje. Vidare har studien även visat att relations- och tillhörighetskänsla är något som är viktigt då det ökar de anställdas individuella identifiering gentemot företaget och bidrar till ökad effektivitet och motivation. I studien har vi jämfört den teoretiska referensramen som sedan med hjälp av den empiriska undersökningen mynnar ut i en analytisk diskussion där vi redogör för de argument vi för i analysen samt huruvida dessa kan besvara studiens syfte och problemformulering. / Strategic business development is a phenomenon that every manager wants to master. Because of continuous market-changes, it has become difficult to control and adjust strategic changes. This thesis is aimed to describe and increase the knowledge of how modern heterogeneous organizations with several business departments in the IT-industry can based on the balanced scorecard introduced by Kaplan and Norton (1999), improve their businesses, concerning changes in business development from the employee's perspective. The authors of this study have four years of academic experience in business administration and management, which has been a starting point for realizing this thesis. Studies has shown that generally close to 80 per cent of the employee's in various organizations are finding difficulties to understand the concept of change  and how it affects their respective organization. Based on these assumptions we have categorized our theoretical framework on three major subjects: strategic business development, Change Management, and to finally conclude and develop a balanced scorecard to control the process of change. This study is based on an abductive research approach where the authors through various of well-known theories has preformed empirical gathering, which eventually had lead to a better understanding of how these major management concepts can interact to develop a better starting point for our research organization. The study has been realized through a qualitative approach in an organization established in the Swedish IT-industry. The respondents in this research have been employees with good expertise and insight of the organization. The research has included the individuals' personal perspectives regarding the effectiveness of business strategy and how this could be created and realized to increase the motivation in the company. The study has further showed that the importance of communicating a strong vision is crucial for creating motivation and belongingness amongst the employees in the company. Another important element in the process has been the need of social identity amongst the workers, which according to the study has developed barriers between the divisions.  We have further in this study compared the empirical gatherings with theory to later analyze and determine a more suitable approach regarding these concepts. Finally, we have compared our studies to answer our purpose and research question which is the aim of this study. To conclude, we have discussed how this study could be transferable to other organizations and criticized our qualitative approach.

Frågor om var man kommer ifrån är något som ofta ställs i dagens samhälle. Syftet med denna studie är att undersöka upplevelsen av att leva med tre olika kulturer. Hur individer med en annan etnisk bakgrund än den svenska upplever sin kulturella tillhörighet och formar sina/sin identitet.  Jag vill studera hur mycket dessa individers hemmamiljö, samhället samt deras vänner påverkar identitetsskapandet. Även i vilka situationer de väljer att vara och bete sig på ett visst sätt, samt vilka olika roller de eventuellt spelar i olika situationer. Detta är en sociologisk kvalitativ studie, med en fenomenologisk ansats som bygger på sju intervjuer med individer i åldrarna 25-40 som biologiskt har två olika kulturella bakgrunder, och som lever i Sverige. Det finns flera tidigare studier som belyser olika faktorer i formandet av en individs identitet, så som etnicitet, kultur, språket och interaktion med andra individer. De teoretiker jag har valt att använda i denna kvalitativa studie är Goffman, och Berger &amp; Luckmann. Då dessa teoretiker behandlar identitetsskapandet, något som passar min studie. Intervjuerna har kodats efter valda teorier och begrepp. Resultatet visar att faktorer som etnicitet, kultur och olika roller i skilda sammanhang påverkar en individs identitetsskapande. Respondenterna bedömer sig själva utifrån hur de upplever att andra människor bedömer dem. Slutsatsen i denna studie visar att respondenterna har svårt att identifiera sig som svenskar. Deras identitetsskapande skiljer sig åt beroende på känslan av upplevd tillhörighet, i olika roll framträdanden i interaktion och möten med andra människor.