Denna studie syftar till att visa hur elever med ett annat modersmål än svenska upplever och deltar i modersmålsundervisningen, samt hur elevernas egna upplevelser av hur erfarenheter i modersmålsundervisningen påverkar deras identitetsutveckling och prestationer i svenskämnet. En kvalitativ metod har använts för att samla in data, bestående av semistrukturerade intervjuer med elever i årskurs 9 på högstadiet som deltar i modersmåls- och svenskundervisning. Studien fokuserar specifikt på svenskämnet och inte på svenska som andraspråk. Tidigare forskning har visat att både modersmål och modersmålsundervisningen spelar en väsentlig roll i att stärka flerspråkiga elevers skolresultat och identitetsutveckling. Dessa studier understryker vikten av att bevara och utveckla elevernas förstaspråk i skolan, vilket bidrar till förbättrad förståelse och kompetens i andraspråket samt stärker deras kulturella och personliga identitet. Forskningen pekar även på att negativa attityder från samhället och skolmiljön kan motverka dessa fördelar genom att minska elevernas motivation och deltagande i modersmålsundervisningen. Resultaten från studien visar att eleverna värderar sina modersmål och modersmålsundervisningen högt då de anser att dessa stärker deras språkfärdigheter och identitet, samt bidrar till en ökad personlig tillhörighet. Trots många positiva aspekter stöter eleverna på faktorer såsom schemakonflikter, trötthet efter skoldagen och negativa attityder från omgivningen, vilket påverkar deras motivation att delta i undervisningen. Eleverna uttrycker dock att deras känslomässiga band och anknytning till modersmålet är starkare än effekten av dessa hinder, vilket understryker modersmålets betydelse för deras identitetsutveckling. Denna studie framhäver modersmålets centrala roll i att främja språkutvecklingen i svenska. Resultaten visar även att modersmålet inte bara stödjer förbättrad resultat i skolan utan också väsentligt bidrar till att stärka elevernas identitet, vilket framhävs i teorier om språkets roll för personlig och kulturell identitetsutveckling.

This study is a part of the social science program on Linnaeus University. The purpose of this study is to understand how Somali women in Sweden look upon their cultural identity. We also aim to understand how their cultural identity is affected by living there life with an influence from two different cultures. In this perspective we are focusing on how media in Sweden is presenting Somalia and Somali people. The data in this study has been collected through qualitative interviews with 7 Somali women. These women have been identified through a contact person or by the women that has participated in the interviews. The number of women in this survey has been limited by the possibility to find candidates that fitted with the defined research criteria’s. One essential part in our findings is that the women’s view on their cultural identity tends to be dynamic and depending on the situation. Though there might also be a conflict in the women’s feelings towards their cultural identity and ambivalent emotions might be present. We have also concluded that the women see the media picture as one dimensional and negative. The media reflection might have an impact on the identity for the individuals since the self-identity must relate to the stereotyped reflection.

Syftet med denna här studie är att undersöka idéer om ”svenskhet”. Det är tydligt av mina informanters diskussion om svenskhet att det finns flera sätt att förstå och förhålla sig till svenskhet. Mina informanter ser sig själva som svenskar, men är också medvetna om att andra kan se dem som invandrare, det vill säga som icke-svenskar. De teman jag behandlar är mina informanters förståelse av svenskhet, och det de ser som de främsta hindren för att uppnå svenskhet, nämligen personnamn, förmåga att tala svenska och tankar om hemland. / The purpose of this study is to investigate what ideas about “Swedishness”. As my informants discuss the subject, it is clear that there are different responses to what is meant by Swedishness and several ways to look at it. My informants think of themselves as Swedish, but also aware that others may view of them as immigrants, that is non-Swedish. The themes I have looked closely at are my informants ideas about Swedishness, and what they think are obstacles to attain Swedishness in the eyes of others, that is personal names, ability to speak Swedish, and ideas about homeland.

Fenomenet Employee Advocacy spås vara framtidens nya trend och innebär marknadsföring av en organisation via medarbetarna. Fler företag börjar se betydelsen av att medvetet använda sina medarbetare som ambassadörer för att sprida företagets budskap. Företag har länge förlitat sig på traditionella marknadsföringsmetoder, men i takt med dagens högteknologiska och konkurrensutsatta miljö är den önskade målgruppen allt svårare att nå. Vi har undersökt huvudkontoret på företaget Stammen (fiktivt namn) som står inför en utmaning. Stammen har under lång tid förlitat sig på att sitt stabila rykte inom branschen ska generera nya affärer och medarbetare. Under en tid har Stammen börjat märka att kännedomen av företaget hos allmänheten är begränsad. Vår fallstudie äger rum när idén om att implementera Employee Advocacy möter medarbetarnas reaktion till tanken om ett formbart ambassadörskap. Syftet med fallstudien är att nå en fördjupad förståelse av hur Employee Advocacy verkar i teorin och i praktiken. Employee Advocacy som begrepp har tillämpats till stor del som ett fenomen som går att styra. Det som har lämnats relativt outforskat i relation till begreppet Employee Advocacy är perspektivet som synliggör individens behov och benägenhet till att vilja vara ambassadör. Vi har därför valt att belysa Employee Advocacy utifrån den behovsorienterade traditionen och perspektivet av organisationsengagemang. För att få en fördjupad förståelse för Stammens situation har vi använt oss av fallstudie som forskningsdesign med en kvalitativ datainsamlingsmetod. Vår data har samlats in genom tre steg. Inledningsvis genomförde vi en attitydkartläggning i form av en enkät. I nästa steg genomfördes etnografiska observationer. Slutligen höll vi kvalitativa intervjuer med personer på olika positioner inom företaget. Tillsammans triangulerades de tre delarna och utgjorde vårt resultat. Sammanfattningsvis kunde perspektivet av organisationsengagemang hjälpa oss att synliggöra tre olika ambassadörstyper. Ambassadörsstyperna stod i kontrast till den normativa styrningen av Employee Advocacy vilket utgjorde spänningsfältet mellan individen och förväntningarna på att vara ambassadör. Vår studie visar komplexiteten i att implementera ett färdigt Employee Advocacy-koncept i en organisation vars kommunikationstradition inte tidigare har uppmuntrat till ambassadörskap.

Syftet med denna studie är att undersöka vilket syfte kvinnan haft vid anslutning till en organisation samt kvinnans roll i dagens organisationer. Det organisatoriska fältet som respondenterna tillhör är ideella organisationer. Uppsatsen belyser även på vilket sätt som dessa organisationer kan ha kunnat påverka kvinnans sociala-, ekonomiska-, och kulturella kapital. I och med att kvinnorna som deltagit i studien har anslutit sig till organisation av olika anledningar har det framkommit att deras kapital påverkats på olika sätt. Kommunikationen mellan medlemmarna i en organisation samt den roll som kvinnan valt att inta i en organisation kan förstås utifrån vilka möjligheter till inflytande och makt som hon har. Frågeställningen som har behandlats i min studie är “På vilket sätt kan organisationer påverka kvinnans sociala-, ekonomiska-, och kulturella kapital?”. Denna studie har gjorts utifrån en kvalitativ metod där nio intervjuer genomfördes med kvinnor som deltar i olika typer av ideella organisationer. Att kvinnornas delaktighet och erfarenhet vad gäller organisationer har skiftat var ett medvetet val som jag som forskare hade i åtanke när jag kontaktade mina respondenter. Analysen har utförts med hjälp av Mary Jo Hatch organisationsteori och Pierre Bourdieus teori om kapital. Slutsatsen som kan dras i denna studie är att organisationerna som kvinnorna deltagit i har haft en påverkan på kvinnornas kapital. Organisationens påverkan på kapitalet uttryckte sig olika för alla, men gemensamt för samtliga var att organisationerna haft störst påverkan på det sociala- och kulturella kapitalet.

This thesis examines how different persons origin from Eritrea express their diasporic belonging in Sweden and how this appears in their stories about their former homeland. This has been done by five qualitative interviews that has been processed using a narrative analysis. The diasporic belonging is operationalized to the three diaspora indicators; Dispersion, Homeland Orientation and Boundary-Maintenance. These indicators help us to understand the persons dispersions in the transnational social field and different levels of long-distance nationalism in their homeland orientated positions. The result shows that the diasporic belonging differs depending on self-perceived events and stories among people of the Eritrean diaspora in Sweden. The narratives in the study discern different beliefs about religion and political participation in the direction to Eritrea, which indicates that the Eritrean diaspora in Sweden is dynamic and multifaceted.

Den växande trenden att företag använder sig av personalinhyrning för att vara konkurrenskraftiga innebär ofta osäkra och ostabila anställningar för konsulterna som hyrs in. Dessa anställningar påverkar också konsulternas lojalitet och tillhörighetskänsla gentemot företagen, vilka är andra viktiga faktorer i företagens framgång. Därför är syftet med denna studie att skapa en djupare förståelse för hur konsulterna upplever sin lojalitet till företagen, vilka faktorer som kan påverka den samt företagens inverkan i lojalitetsskapandet. För att undersöka syftet har två frågeställningar formulerats. En kvalitativ metod med intervjuer genomfördes där åtta konsulter som är uthyrda till olika kundföretag deltog. Intervjuguiden skapades utifrån den teoretiska referensramen, innehållande teorier kring bland annat lojalitet och tillhörighet, för att fånga konsulternas upplevelser kring deras arbetssituation. Resultatet från intervjuerna delades in i olika teman som sedan analyserades utifrån teorier och litteratur. Utifrån analysen besvarade vi våra frågeställningar och drog slutsatser om vilka faktorer som konsulterna upplever påverkar lojaliteten samt vilken inverkan de upplever att företagen har. De faktorer som konsulterna upplevde påverkar var främst otryggheten i anställningen, kommunikationen samt storleken på företagen. Företagens inverkan var främst inkludering i företagen, hur väl konsulterna togs omhand och sågs som en del av företaget. Bemanningsföretaget verkade även som en extra trygghet för konsulterna och kunde ha en kompenserade inverkan om kundföretaget inte mötte konsulternas förväntningar.

<p>Uppsatsens syfte var att få en bild av föreställningar, beskrivningar och reflektioner kring begreppet skam. Studien är uppbyggd kring en fokusgrupp bestående av fem professionella socialarbetare i Stor- Stockholm. Som gruppintervju ger fokusgrupp en bredare skala av idéer än i en individuell intervju då beskrivningarna av begreppet växer fram genom en mellanmänsklig dynamik. De yttre ramarna för fokusgruppen var att diskussionen skulle beröra relevans för det sociala arbetet, uttryck för skam, kön, och kulturella aspekter. Definitioner inom psykologin, socialt arbete, socialpsykologin och en funktionalistisk distinktion mellan skam och skuld har använts. De teoretiska analysredskapen utgörs av ett biopsykologiskt perspektiv och ett socialpsykologiskt perspektiv. Därutöver gjordes en jämförelse med utvald nationell och internationell forskning kring begreppet skam. Sammanfattningsvis gav resultatet ett komplext och svårbeskrivet begrepp. Närheten till skuld, föreställningar kring skam med otaliga funktioner och skillnader mellan kvinnlig och manlig skam med starka kopplingar till subjekt - och objektroller var aspekter som togs upp.</p>

<p>Enligt Konventionen om barnets rättigheter och Läroplanen för förskolan har barn rätt att göra sina röster hörda och bli lyssnade till. Hur detta ser ut i praktiken och vad som krävs av den vuxne för att samtal med barn ska fungera ömsesidigt är vad denna studie försöker inringa. Utifrån samtal och deltagande observationer under tio dagar av två femåriga pojkar och två femåriga flickor vid en förskola har fyra ögonblicksbilder, kallade livsberättelser, tolkats fram. Syftet är att undersöka hur barnen gestaltar sin livsberättelse i samtal och samspel och vad som framstår som viktigt i deras liv vid undersökningstillfället.</p><p>Studien utgår från hermeneutisk tolkningslära, narrativ teori och ett relationellt psykologiskt perspektiv. En problematisering ges av begreppet barnperspektiv, vilket är centralt för förståelsen av barns livsvärld. I forskningsöversikten ges en kortfattad beskrivning av detta begrepp relaterat till aktuell forskning. Också forskning om barnsamtal beskrivs.</p><p>Tre gemensamma teman i barnens livsberättelser, så som de presenteras i studien, kan läsas fram; tillhörighet, makt och kön som organiserande princip. Tillhörighet handlar om tillgång till olika gemenskaper som femårsgruppen, flickorna, pojkarna och bästisar. Tillhörighet innebär social inkludering, vars subjektiva dimension utgörs av barnets upplevelse av att ”få vara med”. Barn konstruerar tillhörighet genom likhet i intressen, kamratlighet och snällhet. Makt handlar om rangrodning och hierarkier, Att vara stor är liktydigt med makt. Social exkludering är ett maktuttryck, vars subjektiva dimension är barnets upplevelse av att bli utesluten. Exkludering kan också vara ett sätt att värna om en upprättad gemenskap. Kategorisering och genrekonstruktioner påverkar barnets möjligheter att delta. Kön som organiserande princip manifesteras i tydliga flick- respektive pojkgemenskaper där barn gör kön, men barnen utmanar också den traditionella tudelningen mellan feminina och maskulina positioner.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att lyfta fram några barns egna tankar om lek och vänskap och undersöka vad dessa värderingar och konkreta handlingar kan säga om a) skillnader och likheter över kulturgränser, b) hur barnen upplever och påverkar maktfördelningen genom leken och genom sina kamratrelationer samt c) vad gruppfördelning, rollfördelning och val av lekkamrater kan säga om tillhörighet och gruppens inneboende genusrelationer. Studien är komparativ och gäller barn i Sverige och Brasilien.</p><p>Genom en kvalitativ processorienterad metod har observationer kompletterats av deltagande observation, gruppsamtal samt enskilda samtal. Det empiriska materialet utgörs av loggboksanteckningar och bandade samtal. Totalt tolv enskilda samtal har bandats, vilket omfattar tre pojkar och tre flickor från respektive land.</p><p>Studien vilar på en kombination av teoretiska och begreppsmässiga influenser. Foucaults diskursteori samt barndomsdiskurser ramar in förståelsen av lek. För analysen av barnens grupplek har även genusteorier använts. Hermeneutiska teorier samt barnperspektiv är ytterligare teoretiska influenser i studien. Etiska frågor kring metod och samtal med barn har beaktats.</p><p>Av analyserna framgår att regellekar dominerade barnens lekval i bägge kulturer. Det framgår att barn i Trancoso lekte i större och mer åldersintegrerade grupper till skillnad från Göteborgsbarnen som föredrog lek i parrelationer, vilket ofta medförde en relationsproblematik utan motsvarighet i Trancoso. Klassaspekten och materiella tillgångar spelade en viktig roll för de brasilianska barnen och kom att påverka upplevelsen av tillhörighet i förhållande till lek och vänskapsrelationer. Olika former av maktstrukturer påverkade och organiserade barnens lek. Dels bestod dessa maktstrukturer av omgivande vuxnas kommentarer kring leken, men även av förhandlingar, bestraffningar samt inkludering och exkludering av lekkamrater i givna lekgrupper. Även genusaspekten visade sig ha en organisatorisk funktion i barnens lek.</p>