No description available.

Laborativ matematik har funnits som arbetsmetod inom matematikundervisningen under lång tid och har varit föremål för många diskussioner. Med en litteraturstudie var vårt syfte att undersöka vad forskning säger om att arbeta med laborativt material i grupp och i helklass med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Databasen ERIC användes för att hitta vetenskapliga artiklar kring ämnet. Resultaten visar att det har gjorts mycket narrativ forskning på området. Laborativt material utgör en grund för konkretisering av abstrakta matematiska tankar och för kommunikation vid grupparbete och arbete i helklass. Det gäller även vid arbete i helklass där även lärarens roll är avgörande. De flesta studier visar en positiv effekt av att använda laborativa material, några få visar en negativ effekt och en studie har kommit fram till att det finns för lite forskning angående effekten av laborativa material. / Manipulatives have been used in mathematics for a long time and has been subject of debate. With a systematic literature review the purpose was to examine what research says about working with manipulatives in groups and in whole class based on the socio-cultural perspective. The ERIC database was used to gather scientific articles about the subject. The result shows that a lot of narrative research has been done in this area. Manipulatives can serve as a base for concretisation of abstract mathematical thoughts and for communication while working in groups or in whole class. During whole class work the teacher's role is especially crucial. Most studies show a positive effect when using manipulatives, a few show a negative effect and one study has concluded that there is too little research on the effect of manipulatives.

No description available.

In 2020, the Swedish Armed Forces will issue the publication that will operationalize the Military Strategic Doctrine of 2016. This new doctrine, named Doctrine for Joint Operations, is planned to cover all the Armed Forces' operational activities at peace time, crisis and war in the execution of Joint Operations. This study clarifies the underlying reasoning and motives behind the introduction of the four concepts: maneuver thinking, mission tactics, flexibility and integration thinking as building blocks in the collective name Swedish operational art in Doctrine for Joint Operations 2020. The study is based on a number of interviews with the authors of the doctrine development group. The study shows that the basic foundation of Swedish operational art is based on the idea of ​​the flexible, creative and enterprising officer and an organization that encourages and gives room for innovative actions. The building blocks of the Swedish operational art are clearly inspired by the experiences of other countries armed forces. Relevant elements that fit the conditions of the Swedish Armed Forces have been selected to be included in the doctrine. The study shows that the doctrine developers attach great importance to the concepts of initiative and flexibility. These permeate all other building blocks and acts as facilitators. The practical application of the Swedish operational art can possibly be a challenge for many of the employees whose daily tasks often involves cases of administrative nature, where possibilities for own creative solutions are limited. Here, a challenging dynamic arises as we see that the Doctrine for Joint Operations is more clearly directed at the Armed Forces as a war fighting organization and not the more mundane peace administrative activities. It is probably not enough with well-worded messages and guidelines in a book to introduce a new way of thinking in the organization. A structured implementation will require a longer period of time in order for the theoretical approaches to be transformed into practical actions. An absolute application of Swedish operational art is likely to challenge and test the Armed Forces' innovation propensity and acceptance for new ways of thinking. / Under 2020 ger Försvarsmakten ut den publikation som ska operationalisera Militärstrategisk doktrin från 2016 i operativa utgångspunkter. Denna nya doktrin, med namnet Doktrin för gemensamma operationer är planerad att täcka all Försvarsmaktens operativa verksamhet i såväl fred, kris och krig vid genomförandet av gemensamma operationer. Denna uppsats klargör vilka bakomliggande resonemang och motiv som ligger bakom införandet av de fyra begreppen: manövertänkande, uppdragstaktik, flexibilitet och integrationstänkande som byggstenar i samlingsnamnet svensk operationskonst i Doktrin för gemensamma operationer. Studien bygger på ett antal intervjuer med författarna i doktrinutvecklingsgruppen. Studien visar att det grundläggande fundamentet för den svenska operationskonsten bygger på tanken om den flexibla, kreativa och initiativtagande officeren och en organisation som uppmuntrar till och ger utrymme för detta. Det framgår att svensk operationskonst är tydligt inspirerad av andra länders erfarenheter då man valt att välja ut delar som man ansett vara mest relevanta för Försvarsmaktens förutsättningar, där de olika byggstenarna kompletterar varandra. Begreppen initiativ och flexibilitet ges stort utrymme och genomsyrar samtliga byggstenar då de möjliggör tillämpningen av de övriga fullt ut. Den praktiska tillämpningen av den svenska operationskonsten kan möjligen bli en utmaning för många av de anställda vars vardag ofta handlar om handläggning av ärenden med administrativ karaktär, där möjligheterna för egna kreativa lösningar är begränsade. Här uppstår det en utmanande dynamik då vi anser att Doktrin för gemensamma operationer riktar sig mer tydligt mot Försvarsmakten som krigsorganisation och inte den mer vardagliga fredsadministrativa verksamheten. Det räcker sannolikt inte med välformulerade budskap och riktlinjer i en bok för att introducera ett nytt tankessätt i organisationen. Det kommer krävas en strukturerad implementering under längre tid för att det teoretiska förhållningssättet ska omvandlas till praktiska handlingar. En absolut tillämpning av den svenska operationskonsten kommer sannolikt utmana och pröva Försvarsmaktens innovationsbenägenhet och acceptans för nyskapande.

Grundskolan är alltid ett aktuellt ämne i det svenska offentliga rummet. Verksamhetens professionalism påverkas av dess ledare, både lärare och rektorer. Det pedagogiska ledarskap som utövas sätter en prägel på hur eleverna når måluppfyllelsen eller ej. Forskning finns i överflöd om ledarskap och pedagogik, men kanske inte i samma utsträckning när det kommer till rektorernas roll i det hela. Därför har det föranlett mig att undersöka vilken uppfattning olika skolledare har om det pedagogiska ledarskapet. Rektorerna sätter en ton och påverkar sina medarbetare vilka i sin tur påverkar eleverna. Produktion av empiri har skett genom intervjuer med olika skolledare. Analys av materialet har visat på återkommande mönster och i vissa fall ett resultat som motsäger tidigare forskning. Skolledarna uppfattar det pedagogiska ledarskapet som ansvaret att, tillsammans med alla individer i verksamheten, utveckla lärandet med hjälp av visioner och struktur. Skolledaren har dock sista ordet  och denna lutar sitt pedagogiska ledarskapt mot det formella chefskapet.

Bakgrund: Mat och måltider kan intas på olika sätt; med familjen, med vänner eller ensam. Familjemåltider och kompismåltider är två olika typer av måltider som ungdomar naturligt har i sin vardag. Forskning menar att familjemåltider värderas högt medan kompismåltiderna är ett sätt att umgås och skapa relationer med kompisar. Mat kan förebygga folksjukdomar och den sociala samvaron i en måltid uppskattas av ungdomar men det som äts i de olika måltidssituationerna påverkas av vem man äter med – familj, kompisar eller ingen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ungdomars syn på hemlagad mat, måltider och att äta tillsammans. Metod: Data samlades in genom 14 semistrukturerade kvalitativa intervjuer baserade på en frågeguide med öppna frågor. För att rekrytera intervjupersonerna kontaktades rektorer och HKK-lärare på grundskolor i två svenska kommuner. Intervjupersonerna hade fyllt 15 år och gick i årskurs nio. Exklusionskriterierna var framför allt geografiska. I enlighet med de fyra etiska huvudkraven behandlades all data konfidentiellt. Intervjupersonerna och deras skolor gavs fingerade namn. Resultat: Studiens deltagare upplevde hemlagad mat och familjemiddagar som norm. Hemlagad mat upplevdes generellt som nyttigare; fisk och köttbullar som man själv lagat var nyttigare eftersom man visste vad som fanns i. Det var vanligare att äta ute med kompisar än med familjen och kompismåltiden upplevdes som roligare än familjemåltiden men i kompismåltiden gavs onyttigare mat som pizza och hamburgare företräde. Slutsats: Vi ser utifrån vårt resultat att det finns ett gap mellan ungdomars kunskap om nyttig mat och deras förmåga att tillämpa denna kunskap i måltidssituationer utanför familjen. Vi ser därför en möjlighet att använda den här studiens resultat till att hitta nya undervisningskanaler där vi kan främja förmågan att välja nyttig mat i alla sammanhang. / Background: Food and meals can be consumed in various ways; with family, friends or alone. Research claims that family meals and meals with friends are different kinds of meals occuring naturally in day-to-day of youth. Research points to the appreciation of family meals whilst meals with friends constitute a way to hang out. Healthy food is known to being able to prevent some national diseases and being toghether is appreciated by youth. What is actually eaten in different meal situations, however, is affected by with whom you dine with – family, friends or no-one. Objective: The objective of this study was to inquire into youth’s view on food, meals and eating together. Method: Data was collected through 14 semi-structured qualitative interviews based on a guide with open end questions. To recrute the interviewees, principals and home economics teachers in compulsory schools in two Swedish communes were contacted. The interviewees had turned 15 and were in the final year of compulsory school. The exclusion criteria were mainly geographical. In compliance with the ethical demands, all data was treated confidentially and the interviewees and schools received ficticious names. Results: The participants perceived home cooked food and family dinners as norm. Home cooking was generally perceived as healthier; fish and meat balls prepared by one self was seen as healthier since one knew what was in them. It was more common to eat out with friends than with family and meals with friends were percieved as more entertaining than family meals. Meals with friends were often spontaneous acts where more unhealthy food, like pizzas and hamburgers, were prioritized. Conclusion: We can detect a gap between youth’s knowledge on healthy food and their ability to apply that knowledge in meal situations outside of the family. We therefore see a possibility to use the result of this study to find new channels of education so that youth can develop the ability to apply previously aquired knowledge on the importance of healthy food also when eating with friends.

Författare: Celsing, Tom & Ekström, ZackariasHandledare: Backman, JyriNyckelord: Tillsammans för fler i rörelse, Svenska Spel, sponsorskap, folkhälsaSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur framgångsrikt projektet “Tillsammans förfler i rörelse” varit under pandemiåret 2021 för de Specialidrottsförbund anslutna tillprojektet. Metod: Vi har i uppsatsen utgått från en kvalitativ analysmetod där den empiriskainsamlingen är gjord utifrån en dokumentanalys samt en enkät som besvarats av 44 SFanslutna till projektet “Tillsammans för fler i rörelse”. Genom en tematisk analys kan vi hittasamband mellan de olika förbundens tankar kring samarbetet och få en tydlig bild av vad somhar fungerat bra med Svenska Spel sponsring i form av “Tillsammans för fler i rörelse”. Teori: Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från funktionalismen tillsammans med AGIL-systemet och utbytesteorin. Resultat och slutsatser: Resultaten som visas i denna studie är baserade på en undersökningdär 44 av 65 specialidrottsförbund anslutna till “Tillsammans för fler i rörelse” deltog.Enkäten består av 7 frågor som huvudsakligen fokuserar på de erfarenheter förbunden harfrån det pågående samarbetet med “Tillsammans för fler i rörelse”. Resultatet avundersökningen visade på en överväldigande positiv inställning bland förbunden till projektet“Tillsammans för fler i rörelse” samt Svenska Spel och Riksidrottsförbundet. Bland svarenkunde vi dra slutsatsen att projektet “Tillsammans för fler i rörelse” starkt har hjälptförbunden att få mer utövare till sina respektive sporter och därigenom uppnått målet medprojektet, att få fler människor i rörelse. Slutsatsen av resultaten avslöjade att Svenska Spels sponsringsstrategi har hjälpt det svenskasamhället med bidrag till folkhälsan. Svenska Spels strategi visar på stor potential förnuvarande och framtida varumärkesexponering.

Syftet med denna fallstudie är att belysa vilka kooperativa strukturer som tillämpas i eleversmatematikundervisning samt varför, detta utifrån ett lärarperspektiv. Tyngdpunkten ligger vid hurdet kooperativa lärandet påverkar elevernas kunskapsutveckling i ämnet matematik utifrån läraresupplevelser. Data samlas in genom kvalitativa intervjuer och observationer som komplement, fyralärare och elever från förskoleklass till och med årskurs tre deltar i studien. Analysen sker genomen hermeneutisk ansats där den insamlade datan kategoriseras, analyseras och tolkas. Resultatetvisar att samtliga lärare tillämpar kooperativa strukturer så som EPA-modellen och lärpar.Strukturerna bidrar med att stärka elevernas samarbetsförmåga och relationsskapande medvarandra, vilket är viktigt för att skapa kooperativa strukturer i klassrummet enligt lärare. Detskapar ett inkluderande klassrumsklimat där alla elever kan bidra med kunskap och lärande.Resultatet påvisar även att eleverna genom kooperativt lärande utvecklar sin matematiskakompetens. Den matematiska kompetensen innefattar åtta förmågor som eleverna behöver för attbemästra olika matematiska utmaningar som eleverna möter, både i skolan och i sitt dagliga liv.Med stöd i lärares upplevelser, intervjuer, observationer, teori och forskning, visar studien attkooperativt lärande och strukturer som tillämpas, stöttar och utvecklar elevernas lärande ochkompetens i matematikämnet genom att främja deras förmågor, kunskaper samt attityd, prestationoch inställning

Singing in choirs is one of the most common hobbies in Sweden and different sorts of choral singing has been organized in Sweden for over 200 years. The tradition of choral singing stems from church, school, universities, communities and different sorts of movements, but like every society and all music, the Swedish culture of choral singing has been through a lot of changes due to social, economic, political and technological changes in both the Swedish society, Western Europe and the world as a whole. Swedish choral singing today consists of a wide spread of different sorts of choirs focusing on different music and genres but also on different purposes. Except for being a music activity, choir singing is a way to meet new people, be part of something and also a resource for happiness and wellbeing. This has given ground to new types of choirs that want to use the communal feeling of making music together as a way to bring together people that might not had met otherwise. Since the 1970s, Sweden has been an immigration land and in the so called refugee crisis in 2015 over 160,000 people sought for asylum permits due to having to leave their countries because of war, political conflicts and poverty. This, and the long history of accepting refugees, has turned Sweden into a country characterized by multiculturalism. In order to help with integration, different project has started to create places where immigrants can meet other swedes. Some of these projects are the integration choirs that seeks to create a place where immigrants and swedes meet through singing, and the singing also becomes a way to learn the Swedish language and about Swedish culture. In this study I seek to find how the choral singing can help people integrate and what function the music has for that purpose. I look to four different choirs, where two are coined integration choirs and two represent choirs in the pop music spectra. I study how the choral singing becomes integrating and what happens with the Swedish choral tradition in the meeting of new cultures. I take an ethnomusicologic approach and follow out a music culture analysis by using participant observations and interviews to find answers. The results show that choral singing can help with integration, not only by being a way to learn the language, but more importantly because of musics power to bring people together, and this way of using choral singing is actually not something new. But there is a new society that needs it. The result also presents an opportunity for future research and gives a starting point for how this sort of knowledge could be applied in more choirs to help with issues of integration and segregation.

Bakgrund: Det råder idag en brist på verksamma distriktssköterskor i Sverige samtidigt som befolkningen ökar. Ett resultat av detta är att mer ansvar läggs på de få distriktssköterskor som finns. Ansvaret ökar genom personcentrerad vård samtidigt som mer, mer avancerad medicinsk utrustning skall hanteras och fler barn och unga vuxna vårdas i hemmet. Syfte: Syftet med denna studie var att uppnå en djupare förståelse för de upplevelser distriktssköterskor fått genom att arbeta tillsammans med unga patienter med kärlkateter i patientens hemmiljö för att stärka deras autonomi. Metod: Semistrukturerade intervjuer gjordes med åtta distriktssköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys där meningsenheter skapades vilka sedan kodades, och som skapade underkategori och kategorier. Resultat: Utgjordes av två huvudkategorier med tillhörande underkategorier.Den första huvudkategorin blev- Jag går en bit på vägen med dig handlade om hur distriktssköterskan anpassade sig efter varje patientsituation med tillhörande underkategorier Trygghet i yrkesrollen. Bjuder på sig själv. Varje möte är en utmaning. Patienten och dess familj, medaktörer i vården. Stöd eller inte från verksamheten.Nästa huvudkategori blev - Min roll i vårdandet vilket bestod av hur distriktssköterskornas olika upplevelser av att stärka en patients autonomi påverkade den vårdande relationen, med tillhörande underkategorier: Att anpassa samtalet. Vägen till att stärka patientens autonomi. När vården blir vardag. Slutsats: Mötet med barn och unga vuxna patienter är en professionell utmaning för distriktssköterskan. Distriktssköterskans trygghet i sin yrkesroll möjliggör att goda relationer kan skapas med både patient och familj. Distriktssköterskans upplevelse vid vårdmöten påverkades av distriktssköterskans inre tankar och värderingar. När distriktssköterskan var lyhörd för patientens behov och närståendes önskemål, framträdde ett tydligt personcentrerat förhållningssätt. / Background: There is a shortage of practicing nurses in Sweden while the population is increasing every year. More children and young adults receive care in their own homes.As a result, much more responsibility is being put on the community specialist nurses. For instance, providing person-centered care while simultaneously being able to manage complex medical equipment. The Aim: The aim of this study is to achieve a deeper understanding about the experiences district nurses have while working together with young patients with vascular catheters in their home environments to strengthen their autonomy. Method: Semi-structured interviews with eight district nurses were conducted in this study, and qualitative content analysis were used in this essay, on the grounds that this method seeks to discern the meaning of speech acts, text, gestures, and lived expressions. The result: Two main categories were found in the result, one was I walk with you for a while with following subcategories: The assurance in her professional role. Let them see more than just a health worker.Every meeting is a challenge. The patient and their family are playing a part in the care we provide. The support or not from the workplace.The second main category was My part in the caretaking with following subcategories: Adjust to the conversation. The way to strengthen the patient's autonomy. When caring becomes everyday. Conclusion: Meeting children and young adult patients is a professional challenge for the district nurse. By developing a sense of security in their professional role, it is possible for good relationships to be created with both the patient and their family.It became apparent that the district nurse's attitude at care meetings had a clear effect on the relationship with the patient and the family. By being sensitive to the patient's needs and the wishes of relatives, an approach that focuses on individual patient requirements could clearly emerge.