Ett designförslag för Sundsvalls stadsbiblioteket om att öka tillgänglighet med fokus på både den fysiska och digitala informationstillgången. Detta innebär en förädling av entréområdet i biblioteket, alltför att göra digitala tjänster mer lättförståeliga och tillgängliga för biblioteksanvändarna.  Rapporten redovisar hela designprocessen, genom analysfas, kreativ fas och presentationsfas där den slutliga lösningen presenteras.  I analysfasen hämtades fakta och information genom möten med bibliotekspersonalen, en enkätundersökning (30), intervjuer och på platsobservationer. Den kreativ fasen utfördes genom skissarbete och rumslig skissmodellering i CAD för att därigenom hitta en balanserad lösning av digital tillgänglighet i ett specifikt rum. I presentationsfasen har en sammanställning gjort av de tidigare upptäckterna och där presenteras det slutliga designarbetet som en lösning till designutmaningen.

En utvärderande studie av digitala touchpoints i ett besöksflöde. Teorier som nyttjas i studien är mentala modeller, situerad kognition och externa reprepresentationer. I metodvalet utvärderas kontextuell design samt service walkthrough angående vilken metod som är mest lämplig.  Totalt deltog 15 testdeltagare i en uppgiftsbaserad testning med kontextuell design, service walkthrough med paus och service walkthrough utan paus. Resultatet visar att alla digitala touchpoints möter testdeltagarnas bild tillräckligt bra för att de ska klara den uppgiftsbaserade testningen. Efter detta följer en diskussion angående hur teorierna kan länkas till resultatet och med detta även hur flödet kan förbättras och vad man ska tänka på vid vidareutveckling av systemet.

This essay treats a service design project and is about how new technology in dishwasher could create value for the end user. This new technology enables dishwasher for having an internet connection and making them act as computers, being that they can send and receive information. To evaluate the possible values that a connected dishwasher could contribute to users, information was collected in how users relates to their dishwashers. This was accomplished with the use of service design methodology and the use of tools such as interviews and observations. This resulted in the development of three persona named Lisa, Tomas and Daniel. Those personas were placed in different custom journeys, which contributed to a deeper understanding of what they are experiences when using a dishwasher in different context. After a completed user study, it was found that a smart dishwasher could make it easier for users but in different ways. This resulted in a prototype in form of an app which works as a medium between the dishwasher and the user. The concept has been co-created with users so that it is well grounded in user needs. The project was in collaboration with Asko Appliances AB, there Andreas Holmèn was the supervisor. Asko Appliances AB are located in Lidköping, where they are developing domestic dishwashers. This project was the degree project of the Bachelor of Science in Innovation and Design engineering at Karlstad University. The supervising teacher was Monica Jakobsson and examiner of the course was Professor Leo de Vin. / Denna rapport behandlar ett tjänstedesignprojekt om hur modern teknik kan appliceras på en diskmaskin för att skapa mervärde för slutanvändaren. Den moderna tekniken innebär att diskmaskinen kopplas upp till internet och därmed agerar som en dator, med att den kan skicka och lagra information. För att ta reda på vad en sådan diskmaskin skulle kunna ge för mervärde för slutanvändare så samlades data in på hur användare förhåller sig till sin diskmaskin. Detta gjordes med tjänstedesignsmetodik med olika intervjuer och observationer som mynnade ut i tre persona, namngivna som Lisa, Tomas och Daniel. Dessa placerades i olika Customer Journeys vilket bidrog till en större förståelse för hur de upplever olika situationer kopplat till dess diskmaskin. Efter en utförd användarstudie konstateras det att en smart diskmaskin kan förenkla vardagen på lite olika sätt beroende på användare. Detta resulterade i en app som ska fungera som ett medium mellan diskmaskinen och användaren. Konceptet har utvecklats med användare för att lösningen ska kunna tillgodose deras olika behov. Projektet utfördes tillsammans med Asko Appliances AB med Andreas Holmèn som handledare. Asko Appliances AB är beläget i Lidköping, där dom bland annat utvecklar diskmaskiner för hushållsbruk. Arbetet har gjorts i kursen Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i Innovationsteknik och design på Karlstad universitet. Projektets handledare har varit Monica Jakobsson och Leo de Vin har varit examinator.

This thesis is a service design project that has been carried out in cooperation with the telecom company Telia Sweden (belonging to TeliaSonera AB). The purpose of the report was to examine Telia's fixed broadband service for private customers from a customer perspective. Previously, the service has mainly been developed from a technology-driven perspective. During the broadband subscription, the customers are able to borrow a router from Telia but it has been noticed that some customers opt out Telia’s router. The objective of this work has been to deliver useful customer insights and improvement proposals to Telia within the framework of the broadband service. In the project, a service design methodology was used where the focus has been on interactions with customers. The interactions consisted of in-depth qualitative interviews. The project consisted of five phases. An initial preparation phase with a literature study on service design methods, the Internet and broadband technology as well as learning about and understanding the company. During the preparation phase internal hypotheses about the service problem areas were collected. The initial phase was followed by three iterative loops with customer interactions, insight analysis, ideation and conceptualization. Customer insights and concepts have been tested, evaluated, and deepened during the project. In the last phase the result was processed and the insights were rated for easier implementation. A major problem area for many customers was the Wi-Fi and Wi-Fi range, because the technology is perceived as difficult and abstract. The conclusion is that Telia should help their clients to improve the Wi-Fi quality and the project work led to three ultimate concepts tested on customers. Also six recommendations were delivered to Telia. / Detta examensarbete är ett tjänstedesignprojekt som har utförts i samarbete med telekombolaget Telia Sverige (tillhörande TeliaSonera AB). Syftet med rapporten har varit att undersöka Telias fasta bredbandstjänst för privatpersoner ur ett kundperspektiv. Tidigare har tjänsten främst utvecklats utifrån ett teknikdrivet perspektiv. Under tiden som bredbandskund hos Telia får kunden låna en router men Telia har märkt att en del kunder väljer bort routern. Målet för arbetet har varit att leverera användbara kundinsikter och koncept på förbättringsförslag till Telia inom ramen för bredbandstjänsten. I projektet har en tjänstedesignmetodik använts där fokus har legat på interaktioner med kunderna. Interaktionerna har bestått av djupgående kvalitativa intervjuer. Projektet har bestått av fem faser. En inledande förberedande fas med förstudie om bland annat tjänstedesignmetoder, internet och bredbandstekniken, samt tid för att lära känna och förstå företaget. Under den förberedande fasen samlades även interna hypoteser om tjänstens problemområden in. Den inledande fasen följdes av tre iterativa loopar med kundinteraktioner, insiktsanalys, idégenerering och konceptualisering. Kundinsikter och koncept har testats, utvärderats och fördjupats under projektets gång. I den sista fasen bearbetades och rangordnades resultatet för att insikterna lättare ska kunna implementeras på företaget. Ett stort problemområde för många kunder var Wi-Fi och Wi-Fi-täckningen, då tekniken upplevs som svår och abstrakt. Slutsatsen är att Telia borde hjälpa sina kunder att själva förbättra Wi-Fikvalitén och arbetet ledde fram till tre slutgiltiga koncept som testades på kunder och utvärderades. Även sex rekommendationer till Telia levererades.

I omställningsprocessen mot ett mer hållbart samhälle kan en designer ha en viktig roll för social innovation och samverkan. En designer kan underlätta för föreningar att själva lösa sina problem genom nerifrån-och-upp metoder. Detta betyder att den traditionella designerrollen är i förändring och att nya färdigheter efterfrågas. Det här projektet har utforskat ett praktiskt och föreningsdrivet designangreppssätt. Målet med designprocessen var att designa en tjänst för stadsodlingsprojekt baserade i Stockholm. Tjänsten utvecklades tillsammans med aktiva medlemmar i projekten för att göra odlingen mer effektiv, tillgänglig och enkel att sprida. / More and more, designers take the role of facilitators in social innovation processes by using collaborative approaches aiming at a transition towards sustainability. To do so, they collaborate with active communities that create solutions for their own problems through bottom-up approaches. Consequently, the role of professional designers is shifting and new design skills and approaches are required. This project explored a community driven design approach, on a practical level. The goal of the design process was to design a service for urban farming communities situated in Stockholm. This service was co created with members of the communities to make them more efficient, better accessible and easier to replicate.

Idag skiftar industrin sitt fokus från att producera fysiska produkter till att utveckla tjänster. En ökande konkurrens på marknaden gör att företag måste använda effektiva utvecklingsprocesser för att snabbt lansera tjänster av hög kvalitet. Tjänster definieras ofta utifrån deras immateriella karaktär vilket komplicerar mätning av kvalitet. För att bestämma kvalitet kan fysiska produkter kontrolleras mot en kravspecifikation genom att testas och mätas. Tjänster däremot utgår ifrån hur väl de uppfyller kundernas och användarnas behov. För att öka tjänsters kvalitet är det viktigt att förstå kunderna och användarna och i praktiken blir det allt vanligare att involvera dem i utvecklingen. Tjänster har nyligen fått stor uppmärksamhet i industrin och i forskningen och den allmänna beskrivningen av tjänster omfattar många olika ämnesområden. Detta innebär att det inte finns en entydig definition av vad en tjänst är och det saknas en vedertagen tjänsteutvecklingsprocess som möjliggör involvering av användarna. Vidare efterfrågar forskningen studier i hur kund- och användarinvolvering bör ingå i utvecklingen av tjänster, speciellt i ett tidigare skede, och hur det påverkar tjänsters resultat. Utifrån en litteraturstudie har denna studie föreslagit en process för att involvera centrala intressenter, till exempel kunder, användare och interna intressenter, i utvecklingen av tjänster. Processen implementerades sedan i ett praktikfall där examensarbetet samarbetspartner, ett mindre IT-företag, gett i uppdrag att utveckla ett koncept av en friskvårdstjänst. Praktikfallet omfattade endast de första delarna i utvecklingen där exempelvis teknisk utveckling och lansering inte ingick. Efter att processen implementerats levererades ett färdigt koncept till samarbetspartnern och en ny justerad process presenterades baserad på analyser från empirin. Denna studie styrker dagens forskning genom att påvisa att kund- och användarinvolvering i tjänsteutvecklingen kan bidra till en effektiv process, tjänster av hög kvalitet, en ökad kundlojalitet till företaget och en ökad marknadsacceptans. Däremot är det avgörande att involveringen sker på rätt sätt med rätt intressenter. Innan utvecklingen bör syftet med intressenternas involvering definieras omsorgsfullt så att involveringsmomenten kan anpassas därefter. Efter att syftet med intressenternas involvering bestämts kan processen från denna studie med fördel implementeras i all tjänsteutveckling. Sökord: tjänsteutveckling, tjänstedesign, kundinvolvering, användarinvolvering, process / Today the industry is shifting focus from producing goods to developing services. With increasing competition on the service market companies need to establish efficient development processes to quickly launch services of high quality. Services are often defined in terms of its intangible nature, which complicates the measurement of quality. Goods can be physically tested and measured to be checked against a requirement specification. On the other hand, quality in services is based on how well they meet customer and user needs. To gain quality the understanding of customers and users is crucial and in practice it is becoming increasingly common to involve customers and users in the service development. Services have recently gained attention within the industry and research. Furthermore, the general description of services includes a variety of subject areas. Because of this there is no established definition of what a service actually is and the research lack recognized processes for its development. In addition, the research request studies on how customer and user involvement should be part of the development of services, especially in the early stages, and how it affects the services’ results. Based on a literature study, this thesis has proposed a process for involving key stakeholders, including customers and users, in the development of services. The process was then implemented in a case where a small IT company commissioned to develop a concept of a wellness service. The case comprised only the first stages of the full development where, for example, technical design and launch was not included. After the process was implemented, a final concept was delivered to the business partner and a new adjusted process was presented based on the analysis of the empirical data. This study verifies today's research by demonstrating that customer and user involvement in service development can contribute to an efficient process, quality, increased customer loyalty to the company and a greater market acceptance. However, it is crucial that the right stakeholders are involved according to a purpose. Before the development, the purpose of the stakeholder involvement must be defined carefully so that activities can be designed accordingly. After this, the adjusted process presented in this study can advantageously be implemented in any service development. Keywords: Service development, Service design, Customer involvement, User involvement, Process

The purpose of this thesis is to explore the design of a digital communication tool for caregiver-patient communication with language barriers. This is done through a case study at Worldish, a company that develops a digital communication tool named Helen. An iterative service design approach is used in the case study to understand enablers and complicators for usage of a digital communication tool in care consultations with language barriers. Also, for investigating how the design of such tool better can be adapted to fit the service process of a care consultation. The case study is divided into phases where the first two, phase A and B, investigates the care consultation process with and without language barriers as well as how a digital communication tool is used in this process. These phases results in several insights about what in the care consultation process with language barriers that enable and complicates the usage of a digital communication tool. In total, this thesis identifies four enabling factors and six complicating factors for usage of a digital communication tool in the care consultation process. In the third and fourth phase, phase C and D, two design-iterations are conducted where design ideas are ideated, prototyped and tested with users. These phases results in design features and insights connected to how the design of a digital communication tool can better be adapted to the service process. In total this thesis identifies six guidelines that serves as inspiration for someone who wants to create or adapt the design of a digital communication tool to the service process in a care consultation with language barriers.

VR är en simulerad upplevelse genom bilder, ljud och andra sensorer som simulerar enanvändares fysiska och mentala närvaro i en virtuell värld. Förutom att användas till spel kanVR ge nya möjligheter inom arbetslivet. Syftet med undersökningen är att ta fram nya sätt förstadsplanerare att jobba med hjälp av VR. I undersökningen vill vi besvara följandefrågeställningar: “Hur kan VR mediet användas för designprocessen inom stadsplanering?”och ”Upplevs en VR applikation som ett möjligt substitut eller tillägg för designprocessen istadsplanerares arbete?”. I undersökningen har vi arbetat med VR genom att skapa enapplikation där användaren befinner sig i en virtuell värld som grundar sig i traditionellaarbetssätt för stadsplanering. Arbetet har följt principer för tjänstedesign. Vi har haftintervjuer med tre stadsplanerare med olika erfarenheter som vi intervjuade vid två olikatillfällen. Första intervjun gav oss insikt i hur de jobbar och vad de skulle behöva i derasdesignprocess. Därefter hade vi en andra intervju efter gestaltningen blev klar för att ta framundersökningens resultat på hur stadsplanerare skulle kunna använda mediet VR inomdesignprocess för stadsplanerare. Resultatet på de senare intervjuerna pekade på att det fannspotential med gestaltningen vi hade tagit fram för att de skulle kunna använda det i derasdesignprocess. Informanterna kom med många förslag om hur och vad som skulle behövas iVR-applikationen för att det skulle kunna tänkas användas i stadsplanering, samt specifikaförbättringsförslag för den aktuella gestaltningen. / VR is a simulated experience through images, sounds and other sensors that simulate a user'sphysical and mental presence in a virtual world. In addition to being used for games, VR canprovide new opportunities in working life. The purpose of the study was to develop new waysfor city planners to work with the support of VR. In the study, we wanted to answer thefollowing questions: "How can the VR medium be used for the design process in cityplanning?" and "Can a VR application be perceived as a possible substitute or addition to thedesign process in city planners' work?". In the survey, we have worked with VR by creatingan application where the user is in a virtual world based on traditional working methods forurban planning. The work has followed principles for service design. We have had interviewswith three city planners with different experiences that we interviewed on two differentoccasions. The first interview gave us insight into how they work and what they would needin their design process. The second interview was performed after the design of the prototypewas completed, to provide the results on how city planners could use the medium VR in theirdesign process. The results of the second round of interviews indicated that there waspotential with the design we had developed as a tool in their design process. The informantscame up with many suggestions on how and what would be needed in the VR application tomake it a useful tool in city planning, as well as specific improvement proposals for thecurrent design.

This thesis presents a preliminary design of a demand forecasting service using a service design approach. The service aims to provide a better user experience when forecasting demands for the Operational Managers (OM) in an online food-delivery platform. Based on the internal user interviews, demand forecasting is essential to plan the right yet efficient balance between order demand and delivery supply. However, some limitations were discovered in the existing process that creates unnecessary manual work, and therefore less time productivity. This thesis explores whether to create a better digital and centralized forecasting service and can be introduced to reduce the manual tasks as much as possible using Machine Learning models. The research methodologies used in this thesis are the user-centric design methods, for example, semi-structured interviews, Affinity diagrams, Stakeholder Mapping, Persona, User Journey Mapping, and Service Blueprint. Moreover, the research highlights the current gaps in the forecasting process and presents comprehensive suggestions in designing the forecasting service. The results also combined the stakeholder aspirations to ensure operational efficiency and user-centric design methods to solve those gaps. / Denna uppsats presenterar en preliminär design för en tjänst för efterfrågeprognostisering med hjälp av en tjänstedesignmetod. Tjänsten syftar till att ge en bättre användarupplevelse vid prognostisering av efterfrågan för de operativa cheferna på en online-matleveranstjänst. Intervjuer med interna användare visade att prognostisering av efterfrågan är viktig för att kunna planera en korrekt men effektiv balans mellan efterfrågan och antalet kurirer. I den nuvarande processen upptäcktes dock några begränsningar som skapar onödigt manuellt arbete och mindre tidsproduktivitet. Förslaget var att skapa en bättre digital och centraliserad prognostiseringstjänst och minska de manuella uppgifterna så mycket som möjligt med hjälp av maskininlärningsmodeller. I forskningen tillämpades användarcentrerade designmetoder, till exempel halvstrukturerade intervjuer, affinitetsdiagram, intressentkartläggning, persona, kartläggning av kundresor och service blueprint. Dessutom belyste forskningen de befintliga luckorna i hela processen och presenterade omfattande förbättringsförslag för utformningen av prognostiseringstjänsten. Resultaten kombinerade också intressenternas ambitioner för att säkerställa operativ effektivitet med användarcentrerade designmetoder för att lösa rätt problem. Prognostiseringstjänsten utvecklades av företaget utgående från forskningsresultatet.

Digitalisering medför nya möjligheter för offentlig sektor att designa service till medborgare och användarcentrerade e-tjänster står högt på agendan. Användarupplevelse och användbarhet är två nyckelbegrepp som fokuserar på interaktionen mellan användare och system för att uppfylla användarens behov och samtidigt erbjuda en högre grad av funktionalitet. Tjänstekvalitet, vilket innebär användarens förväntade servicenivå och uppfattningar om den mottagna servicenivån, har i forskning förknippats med en högre grad av uppfattad användbarhet och positiv användarupplevelse. Syftet med studien är att identifiera, beskriva och förklara kritiska framgångsfaktorer för hur e-tjänster uppfattas bidra till en högre grad av tjänstekvalitet genom en högre grad av uppfattad användbarhet och en högre grad av positiv användarupplevelse hos individuella användare i åldern 40 till 50 år i en svensk kommun. I studien tillämpas fallstudiemetoden och för att undersöka studiens syfte skapas en litteraturbaserad analysmodell och semistrukturerade personliga intervjuer kombinerat med användningstester genomförs. Som fallorganisation valdes en svensk kommun och som fallstudieobjekt valdes en representativ e-tjänst. I studien genomförs fem semistrukturerade intervjuer med individuella användare i målgruppen 40 till 50 år, vilka är de mest frekventa användarna av fallorganisationens e-tjänster. Utifrån studien kan tre slutsatser dras. Den första slutsatsen är att användaren uppfattar tjänsteleverantören som en central aktör, vilket gör centraliserad tillgänglighet i kombination med informationskvalitet till kritiska framgångsfaktorer för en högre grad av upplevd tjänstekvalitet. Det innebär dels att användaren uppfattar användarresan i ett större perspektiv där alla tidigare interaktioner är betydelsefulla för att forma uppfattningen av tjänstekvalitet, dels att användaren förutsätter att tidigare interaktioner, framför allt tidigare lämnade kontakt- och personuppgifter, ska finnas centraliserade och tillgängliga. I den andra slutsatsen är kommunicerbarhet en kritisk framgångsfaktor för en högre grad uppfattad tjänstekvalitet. Kommunicerbarhet, framför allt instruerande kommunikation, bidrar till att skapa tydlighet med tydliga instruktioner och enkelhet, samt förifyllda fält som underlättar användarens hantering av ärendet vilka tillsammans bidrar till en lägre ansträngnings- och svårighetsgrad. Den tredje slutsatsen är att den uppfattade graden av tjänstekvalitet baseras på det upplevda värdeskapande e-tjänsten erbjuder och vilka behov e-tjänsten uppfyller. För att skapa ett mervärde för användaren bör e-tjänsten betraktas ur ett ekosystemperspektiv för att både skapa mervärde för användaren och främja interaktion mellan aktörer/organisationer i en samskapande process. Studien ger ett kunskapsbidrag till fallorganisationen, informatikstudenter och praktiker inom tjänstedesign och innefattar en beskrivning av hur nuläget för en specifik e-tjänst uppfattas ur både perspektivet användbarhet och användarupplevelse. Studien bidrar med förklaringskunskap till hur och varför användbarheten och användarupplevelsen samspelar till att forma den uppfattade tjänstekvaliteten av den enskilda e-tjänsten. Studien bidrar även till vägledande kunskap genom utformning av en generisk serviceresa vilken visualiserar generella drag hos e-tjänsten som bidrar till en högre grad uppfattad tjänstekvalitet hos individuella användare.