Denna fallstudie hade som syfte att undersöka utvecklingen av e-tjänster i en myndighet, med fokus på hur de kan anta ett användarcentrerat förhållningssätt. Data har samlats in från myndighetsanställda som är involverade i utvecklingen av e-tjänster, genom en förstudie samt semistrukturerade intervjuer. Data har sedan analyserats genom tematisk analys. Studien avslöjade att myndigheten står inför flera utmaningar när det gäller att implementera ett användarcentrerad praxis, på grund av begränsad kunskap om varför ett användarcentrerat förhållningssätt är viktigt, varierande förutsättningar för att involvera interna och externa användare samt ett inåtvänt myndighetsperspektiv. Resultaten lyfter fram behovet av ett bättre stöd till de anställda inom myndigheten och fler utbildningar i tjänstedesign och användarcentrerad utveckling samt metoder för användarinvolvering. Genom att förbättra den interna kapaciteten och främja en användarcentrerad kultur kan myndigheten bättre anpassa sin e-tjänsteutveckling till användarnas behov och förväntningar.

Detta examensarbete är ett projekt inom metodiken tjänstedesign som utforskar ekosystemet av aktörer i kedjan av trygghetslarm för äldre i Malmö Kommun. Syftet med detta examensarbete var att utforma förslag till tjänstekoncept som uppfyller de behov som användaren av trygghetslarmet upplever. Detta med hänsyn till alla involverade aktörer inom ekosystemet i kedjan av trygghetslarm för äldre. Dessa skulle utformas genom att identifiera de främsta problemområdena, samt relaterade primära behov, som uppstår i relationerna mellan de olika involverade aktörerna i den nuvarande tjänsten. Denna kvalitativa forskningsmetod har främst använts för att, utifrån insikter insamlade genom kundinteraktioner, designa om och utveckla en användarcentrerad tjänst. Parallellt har den tillika använts för att skapa en hållbar och konkurrenskraftig tjänst gentemot tjänsteleverantören. Denna metod utgår från en iterativ process där varje iteration består av fyra steg: kundinteraktioner, kundinsikter, idégenerering och triggermaterial. De kundinteraktioner som genomfördes genererade insikter som analyserades och användes för att generera konceptidéer som iterativt utvecklades under fyra iterationer till två slutkoncept.  Utifrån de identifierade problemområdena, med relaterade primära behov, identifierades två behovsgrupper; Ensamanvändare och Primäranvändare. Med hänsyn till de primära behoven för behovsgruppen Ensamanvändare utformades ett tjänstekoncept som benämndes Äldreguiden. För behovsgruppen Primäranvändare utformades riktlinjer för utveckling av det befintliga systemet som benämndes Design guidelines för Information. Slutsatsen av examensarbetet är att det framtagna förslaget för tjänstekoncept samt de utformade riktlinjerna ses ha potential att tillmötesgå de analyserade primära behov som de två identifierade behovsgrupperna upplevde. / This Master’s degree project is a project in the methodology of Service Design that explores the ecosystem of actors within the chain of security alarms for the elderly in Malmö Municipality. The purpose of this degree project was to draft proposals for service concepts that meet the needs of the security alarm user. This takes into account all involved actors in the ecosystem in the chain of security alarms for the elderly. These proposals would be designed by identifying the main problem areas, as well as related primary needs arising in the relationships between the various involved actors in the current service. This qualitative research method has been used primarily to design and develop a user-centered service based on insights collected through customer interactions. In parallel, it has also been used to create a sustainable and competitive service towards the service provider. This method is based on an iterative process where each iteration consists of four steps: customer interactions, customer insights, idea generation and triggers. The customer interactions conducted generated insights that were analyzed and used to generate concept ideas that were developed iteratively during four iterations into two final concepts. Based on the identified problem areas, with related primary needs, two needs groups were identified; Ensamanvändaren and Primäranvändaren. Considering the primary needs of the need group Ensamanvändaren, a service concept was developed, called Äldreguiden. For the Primäranvändaren need group, guidelines were developed for the development of the existing system, called Design guidelines för Information. The conclusion of the thesis is that the draft proposal for service concepts as well as the guidelines developed are seen as having the potential to meet the primary needs identified for the two analyzed needs groups.

Syftet med denna studie var att ta fram en process för hur modern teknik kan användas för att organisationer ska lyckas med strategisk kompetensförsörjning. Begreppet datadrivna beslut används när så kallade klassificeringsalgoritmer kan hjälpa oss att upptäcka en ’önskad kompetens som saknas’ eller ’föreslå ett område som vi behöver utveckla’. Metoden utgår från tjänstedesign och denna studie använde sig av en empati karta, som skapades från en enkät studie på det sociala yrkesnätverket LinkedIn med virtuell snöbollsmetod (jmf. respondentdriven sampling). Den utgår från kvalitativa data som beskriver insikter utifrån användarnas upplevelser och drivkrafter. Sedan var det viktig att definiera vilka aktörer som berörs av utmaningen för att kunna beskriva stegen i en användarresa och ta fram en designskiss. Design processen inkluderade även intervjuer med huvudaktörerna för att kunna undersöka rotorsaker och sålla idéer med hjälp av klusteranalys. Slutligen testades en digital prototyp och för att utvärdera vad som fungerade och titta på förbättringar skapades feedback matris. Underlaget för att undersöka problemet kommer från behovet inom användargruppen och perspektiv från aktörer, som sedan validerats genom att använda flera olika verktyg hämtade från tjänstedesign. Slutsatsen var att datadrivet beslutsfattande går ut på att använda mätbara indikatorer och data för att fatta beslut som är i linje med strategiska mål inom kompetensförsörjning. Detta redovisas som en användarresa som består av stegen ”Initiera & kartlägga”, ”Genomföra & uppföljning” och ”Utvärdera & reflektera”. / The purpose of this study was to develop a process for how modern technology can be used for organizations to succeed in strategic competence provision. The concept of data-driven decisions is used when so-called classification algorithms can help us discover a 'desired competence that is missing' or 'suggest an area that we need to develop'.  The method is based on service design and this study used an empathy map, which was created from a survey on the professional social network LinkedIn using the virtual snowball method (cf. respondent-driven sampling). It is based on qualitative data that describes insights based on the users' experiences and driving forces. Then it was important to define which stakeholders that are affected by the challenge in order to be able to describe the steps in a journey map and produce a design sketch. The design process also included interviews with the main stakeholders in order to investigate root causes and sorting ideas using cluster analysis. Finally, a digital prototype was tested and to evaluate what worked and look for improvements, a feedback matrix was created. The basis for investigating the problem comes from the need within the user group and perspectives from stakeholders, which are then validated by using several different tools taken from service design. The conclusion was that data-driven decision-making involves define measurable indicators and data to make decisions that are in line with strategic goals in competence provision. This is reported as a user journey consisting of the steps "Initiate & map out", "Implement & follow up" and "Evaluate & reflect".

Med ökad användning av elektricitet av både privatpersoner och industri står Sverige inför en utmaning att täcka upp för belastningen i framtiden. Denna utmaning har i denna studie fått stå som grund för att utforska hur designfiktion kan ge återkoppling om framtida komplexa tjänstesystem. Detta utifrån att designfiktion visat sig ha potential inom framtidsforskning och design av interaktiva produkter för att skapa en samtalsrymd av kritiskt tänkande. Sex experter inom utveckling av tjänster och teknik inom elbranschen har intervjuats och fått läsa designfiktioner som visar en fiktiv framtid om 25 år. Resultatet visade att återkopplingen innefattar värdering av framtidsscenarion, beskrivningar av alternativa framtider, och engagerade resonemang kring framtiden och dess konsekvenser. Deltagarna kritiserade framtidsscenarion och resonerade utifrån olika aspekter och perspektiv. Resultatet gick därför i linje med teori om hur designfiktion kan skapa en samtalsrymd som kan stötta kritisk reflektion kring komplexa utmaningar i tjänstesystem. Slutsatsen var att designfiktion har potential att vara en effektiv metod för att få stakeholders att reflektera över möjliga konsekvenser av framtidsscenarion utifrån flera perspektiv och aspekter.

The purpose of the essay is to study why and how the Swedish Transport Administration has applied quality management and service design. This study applies the institutional theory and theory behind New Public Management. Total Quality Management and service design are used as study objects. A qualitative method with an abductive approach has been used. The authors use primary and secondary data, which have been collected through semi-structured interviews and (final) reports from the Swedish Transport Administration. According to the employees and (final) reports, The Swedish Transport administration was motivated to apply quality management due to faults in the facilities, and service design due to lack of railway descriptions. The Swedish Transport Administration's quality management work takes place, among other things, through the four-step principle, the project model and ISO standards when working on railways. The Swedish Transport Administration works with service design from an outside and in perspective, to understand its customers and to create successful outcomes in the organization. This is done by, among other things, introducing service maps and creating value for customers. / Syftet med uppsatsen är att studera varför och hur Trafikverket har tillämpat kvalitetsstyrningsarbete samt tjänstedesignarbete. Denna studie tillämpar den institutionella teorin och teorin bakom New Public Management. Total Quality Management och tjänstedesign används som studieobjekt. En kvalitativ metod med en abduktiv ansats har använts. Författarna använder sig av primär-och sekundärdata, vilka har samlats in genom semistrukturerade intervjuer samt (slut)rapporter från Trafikverket. Enligt de anställda och (slut)rapporterna, motiverades Trafikverket till att tillämpa kvalitetsstyrning på grund av fel i anläggningarna och tjänstedesign på grund av bristande järnvägsbeskrivningar. Trafikverkets kvalitetsstyrningarbete sker bland annat genom fyrstegsprincipen, projektmodellen och ISO standarder vid arbete på järnväg. Trafikverket arbetar med tjänstedesign utifrån ett utifrån- och in perspektiv, för att förstå sina kunder och skapa framgångsrika utfall i organisationen. Detta genom att bland annat införa tjänstekartor och skapa värde för kund.

<p>Design Thinking är ett spännande och fortfarande relativt outforskat område med rötter i Service Management. Med hjälp av designerns verktyg och metoder och en mångvetenskaplig grund med fokus på kundens behov kan Design Thinking bidra till att utveckla produkter och tjänster och genom detta öka lönsamheten för företag. Syftet är att göra en deskriptiv studie av området Design Thinking som metodiskt arbetssätt vid tjänsteutveckling. Detta appliceras sedan på verkligheten för att komparativt se hur tre svenska bolag arbetar med tjänstutveckling inom en av världens största tjänstebranscher utifrån områdena Service Management och Design Thinking. Uppsatsen beskriver utvecklingen från Service Management till Design Thinking och hur man har gått från att utveckla tjänster till att <em>designa</em> tjänster. Uppsatsen har använt en kvalitativ metod vid datainsamling. Detta har gjorts genom intervjuer med de tre valda försäkringsbolagen samt med en tjänstedesignbyrå som samarbetat med ett av bolagen. Teoriavsnittet inleds med en teoretisk bakgrund där en djupare förståelse skapas inom områden Service Management och Design Thinking. Detta för att underlätta tolkningen och analysen av teorierna. En teoretisk modell för tjänsteutveckling har valts ut för respektive område, samt en som tolkas dess skillnader och likheter. Samtliga teorier har sedan tolkats och analyserats utifrån den empiriska studien av försäkringsbolagen. Några slutsatser som uppsatsen har genererat är att de studerade försäkringsbolagen inklusive tjänstedesignföretaget arbetar utifrån kundens behov när det utvecklar tjänster. Däremot visar undersökningen att försäkringsbolagen inte interagerar med kunden i den utsträckning som teorin säger samt att försäkringsbolagen anlitar tjänstedesignföretaget i ett senare skede av tjänsteutvecklingen än vad som egentligen är syftet enligt teorin. Intresset för Design Thinking kommer främst från tjänstedesignföretaget och inte i första hand  från försäkringsbolagen. Utvecklingen från Service Management till Design Thinking visar även att designerns roll har förändrats då denne nu kommer in och är med genom hela processen istället för att som tidigare endast vara med i slutskedet.</p> / <p>Design Thinking is a relatively young and unexplored field with its roots in Service Management. By using the tools and methodology of designers, working in multidisciplinary teams and focusing on the consumers needs Design Thinking can contribute to the development of services and thereby increase the profitability for business. The objective of this paper is to construct a thorough description of the field Design Thinking and its methodology in service development. This is subsequently applied to the swedish insurance sector to comparatively describe how three insurance companies develop their services in one of the worlds greatest service industries. The paper initially describes and explores the development from Service Management to Design Thinking and how one has gone from merely developing services to <em>designing </em>services. Some conclusions that the paper has discovered are that the insurance companies we studied focus on consumer need. However, the study shows that the companies don't interact with the consumer to the extent that is described in the the theorethical models relevant for the paper. According to the study of Design Thinking, the designer is supposed to be involved throughout the entire process and not merely in the later fases as they are in Service Management. The analysis shows that the insurance companies choose to recruit designers only when they feel it to be neccesary, not involving them in the business development which is the next competitive advantage for companies today.</p>

Design Thinking är ett spännande och fortfarande relativt outforskat område med rötter i Service Management. Med hjälp av designerns verktyg och metoder och en mångvetenskaplig grund med fokus på kundens behov kan Design Thinking bidra till att utveckla produkter och tjänster och genom detta öka lönsamheten för företag. Syftet är att göra en deskriptiv studie av området Design Thinking som metodiskt arbetssätt vid tjänsteutveckling. Detta appliceras sedan på verkligheten för att komparativt se hur tre svenska bolag arbetar med tjänstutveckling inom en av världens största tjänstebranscher utifrån områdena Service Management och Design Thinking. Uppsatsen beskriver utvecklingen från Service Management till Design Thinking och hur man har gått från att utveckla tjänster till att designa tjänster. Uppsatsen har använt en kvalitativ metod vid datainsamling. Detta har gjorts genom intervjuer med de tre valda försäkringsbolagen samt med en tjänstedesignbyrå som samarbetat med ett av bolagen. Teoriavsnittet inleds med en teoretisk bakgrund där en djupare förståelse skapas inom områden Service Management och Design Thinking. Detta för att underlätta tolkningen och analysen av teorierna. En teoretisk modell för tjänsteutveckling har valts ut för respektive område, samt en som tolkas dess skillnader och likheter. Samtliga teorier har sedan tolkats och analyserats utifrån den empiriska studien av försäkringsbolagen. Några slutsatser som uppsatsen har genererat är att de studerade försäkringsbolagen inklusive tjänstedesignföretaget arbetar utifrån kundens behov när det utvecklar tjänster. Däremot visar undersökningen att försäkringsbolagen inte interagerar med kunden i den utsträckning som teorin säger samt att försäkringsbolagen anlitar tjänstedesignföretaget i ett senare skede av tjänsteutvecklingen än vad som egentligen är syftet enligt teorin. Intresset för Design Thinking kommer främst från tjänstedesignföretaget och inte i första hand  från försäkringsbolagen. Utvecklingen från Service Management till Design Thinking visar även att designerns roll har förändrats då denne nu kommer in och är med genom hela processen istället för att som tidigare endast vara med i slutskedet. / Design Thinking is a relatively young and unexplored field with its roots in Service Management. By using the tools and methodology of designers, working in multidisciplinary teams and focusing on the consumers needs Design Thinking can contribute to the development of services and thereby increase the profitability for business. The objective of this paper is to construct a thorough description of the field Design Thinking and its methodology in service development. This is subsequently applied to the swedish insurance sector to comparatively describe how three insurance companies develop their services in one of the worlds greatest service industries. The paper initially describes and explores the development from Service Management to Design Thinking and how one has gone from merely developing services to designing services. Some conclusions that the paper has discovered are that the insurance companies we studied focus on consumer need. However, the study shows that the companies don't interact with the consumer to the extent that is described in the the theorethical models relevant for the paper. According to the study of Design Thinking, the designer is supposed to be involved throughout the entire process and not merely in the later fases as they are in Service Management. The analysis shows that the insurance companies choose to recruit designers only when they feel it to be neccesary, not involving them in the business development which is the next competitive advantage for companies today.

Ökande sjukskrivningar och allt fler som lider av psykisk ohälsa är idag ett problem i Sverige. En aktör vars involvering kan förstärkas när det kommer till att främja hälsa är arbetsgivaren. Det övergripande syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur arbetsgivaren kan hjälpas i sin roll i sjukskrivningsprocessen och för att motverka psykisk ohälsa. Detta gjordes i samverkan med digitalbyrån NetRelations i Stockholm för projektet Stöd för rätt sjukskrivning (SRS) som ägs av Sveriges Kommuner och Landsting. SRS har det övergripande målet att förbättra för alla inblandade i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Behoven som identifierats i denna studie togs fram för att vara till grund för hur SRS kan utvecklas med arbetsgiven som användare. En kvalitativ ansats valdes och en tematisk analys gjordes utifrån data från fem intervjuade chefer inom den privata sektorn i Sverige. Huvudresultatet är att arbetsgivaren för att kunna öka en individs arbetsförmåga och arbeta preventivt mot psykisk ohälsa har behov av (1) mer kunskap om sjukskrivning, (2) att enklare kunna identifiera när någon mår dåligt, (3) att få stöd för bedömning av insatser, (4) att få hjälp med kommunikation och samverkan och (5) att ha tillgång till verktyg och information riktad mot arbetsgivare. Behoven har stöd i tidigare forskning om vad som skapar en frisk arbetsplats och kan om tillgodosedda i framtiden innebära att anställdas arbetsförmåga ökar. För att arbetsgivare ska ta till sig information och stöd krävs utifrån resultatet att den är noga utformad för dessa som användare. Resultaten har en betydelse dels för det fortsatta arbetet inom SRS, men också för att visa på hur vi kan inkludera arbetsgivaren för att skapa ett friskare Sverige.

Syftet med studien är att ta reda på hur tre olika innovativa tekniker kan användas för att samla in användarinsikter i en tjänstedesignprocess. Detta genomförs med ett designcase som handlar om besökarnas upplevelse av Norrköpings Symfoniorkesters konserter. Symfoniorkestern behöver hjälp med att locka fler besökare till konserterna och nya sätt behöver användas för att samla in användarinsikter för att få så många olika perspektiv som möjligt av konsertupplevelsen. Det var 20 personer som deltog i studien med en blandning av personer, dels de som idag går på Norrköpings Symfoniorkesters konserter och dels de som inte besöker dem. Deltagarnas uppgift i studien var att gå på två av deras konserter och dokumentera sina upplevelser med hjälp av tre olika innovativa tekniker: designsond, app och automatisk kamera. Resultatet av studien visar att den första tekniken designsonden gav en fördjupad bild av deltagarnas syn på konsertupplevelsen och hjälpte till att bredda fokus i tjänstedesignprocessen. Den andra tekniken,appen, kunde ge en mer detaljerad information i realtid om deltagarnas konsertupplevelse på plats. Den tredje tekniken, automatisk kamera, kunde ge ett detaljerat flöde automatiskt på plats över deltagarnas konsertupplevelse som visade mönster och beteenden som kunde kopplas till konsertupplevelsen. Studien visar på att de tre teknikerna gör att användaren hamnar i fokus under hela tjänstedesignprocessen, vilket är grunden för att kunna arbeta användarcenterat. Tillsammans blir teknikerna ännu mer kraftfulla att använda då de kan komplettera varandra i en tjänstedesignprocess. / The goal of the study is to find out how three different innovative techniques can be used to collect user experience in a service design process. This is carried out using a design case regarding the user experience of the Norrkoping’s Symphony Orchestras (SON) concerts. This is a symphony orchestra that has experienced increasing difficulty in attracting more visitors, and new methods are needed to tackle the problem. Therefore, in this study mobile ethnography and innovative methods will be used. There were 20 participants in the study, including a mix of people who regularly attend SON-concerts and those who do not. The participant’s task in this study was to attend two of SON-concerts and document their experience using three different innovative techniques: Probe, smartphone application and automatic camera. The result of the study shows that the probe gave a much more detailed look into the participants’ view of the concert experience, and contributed in widening the focus of the service design process. The application gave a more detailed information in real-time, on sight. The automatic camera gave a more detailed flow, automatically on sight, of the concert experience. That may show certain patterns and behaviors of the participants linked to the concert experience. The study shows that the three innovative techniques puts focus on the user throughout the entire service design process, which is the foundation for working user-centered. If the techniques are used in combination they become more effective as they complete each other in a service design process.

Denna studie undersöker hur olika beröringspunkter påverkar kundengagemanget inom dagligvaruhandeln. Då trenden går mot att se till kundens helhetsupplevelse inom ett företags ekosystem snarare än det enskilda köpet blir kundengagemang och omnikanal två begrepp som kan ses som högst aktuella att studera när företag idag ska utforma sin beröringspunktarkitektur. Beröringspunkter är alla de kontaktpunkter, såväl fysiska som digitala, mellan ett varumärke och en kund. Dessa beröringspunkter verkar tillsammans och bidrar alla genom omnikanalsperspektivet till en sammansatt kundupplevelse. Skapandet av denna upplevelse kallas tjänstedesign och inbegriper att noggrannt orkestrera den beröringspunktsarkitektur i vilket kunden befinner sig under sin kundresa. Vidare undersöker denna studie ovannämnda process i ljuset av Process Virtualization Theory (PVT) vilken verkar som ett verktyg för att förstå i vilken utsträckning en beröringspunkt lämpar sig för digitalisering. Därtill appliceras Uses and Gratification Theory (UGT) för att förstå de bakomliggande faktorer som påverkar kundengagemang. Mot bakgrund av detta teoretiska ramverk utförs tretton stycken semistrukturerade intervjuer med card sorting för att undersöka vilka attityder och beteende som finns relaterade till de olika beröringspunkterna för ett specifikt företag inom den svenska dagligvaruhandeln. Resultatet visar att de viktigaste beröringspunkterna för kundengagemang är erbjudanden, rabatter och medlemskap samt den fysiska butiken. Den sistnämnda inbegriper butikens atmosfär, utbud och geografiska läge. Dessa beröringspunkter är den huvudsakliga anledningen till att en kund väljer att handla hos en viss butik. Det finns även andra faktorer som påverkar valet och olika faktorer spelar olika stor roll beroende på situation, dock antyder resultaten att de andra faktorerna oftast endast spelar en sekundär roll. Resultaten kan även till stor del förklaras av de två ovannämnda modellerna. För att öka sitt kundengagemang som företag inom dagligvaruhandeln förslås slutligen att det bör investeras i digitala lösningar som förstärker upplevelsen kring beröringspunkter i omnikanaler, i den usträckning PVT-modeller antyder att det skulle vara lämpligt. Dessa lösningar bör även inkorporera de motivationsfaktorer som UGT-modellen föreslår i de viktigaste beröringspunkterna. Ett användande av dessa lösningar som digitala verktyg skulle möjligtvis kunna leda till att den fysiska och digitala världen bättre kan mötas genom en omnikanal vilket slutligen bidrar till en mer sammansatt och positiv kundupplevelse genom hela kundresan. / This paper examines the importance of different touchpoints within a customer journey for increased customer engagement, focusing specifically on the grocery market. Because of the trend within the commerce industry to consider at customer’s overall experience as oppose to the individual purchase, customer engagement and omnichannel are therefore highly relevant approaches for a company to consider when forming their touchpoint architecture.  Touchpoints can be physical as well as digital points of contact between a brand and a customer. These touchpoints normally work in joint co-operation with each other, through omnichannels, for a complete customer experience. This complete experience is formed through the process of service design which includes a thoroughly designed touchpoint architecture in which the customer travels as part of her customer journey. Furthermore, this paper examines to which extent a process can be digitalised through applying the Process Virtualization Theory (PVT) model. In order to understand the customer engagement process and the reasons behind customer engagement the Uses and Gratification Theory (UGT) model is also applied. With this theoretic background in place thirteen semi-structured interviews with a card sorting exercise was conducted to examine the attitudes and behaviours related to, and associated with, a company’s touchpoints within the Swedish grocery market industry. The customer research presented in this paper shows that the most important touchpoints for customer engagement are store offers and discounts, a grocery store’s atmosphere and supply and finally store location. These touchpoints are the main reasons to why customers choose to engage with a grocery store brand as they are perceived as the most important reasons a specific brand is chosen. There are other reasons too, and often the choice of brand is also determined by convenience and time available. However, the study shows that these reasons are only secondary to the former reasons. These results are supported by the two models mentioned above. In order to increase customer engagement a brand should therefore put resources into digital solutions, to the extent possible according to the PVT model, to reinforce the motivational factors from the UGT-model in these touchpoints. This way the physical and digital world would meet through omnichannel as the solutions would assist customers in their customer journey to make their overall experience better.