Detta examensarbete har genomförts under vårterminen 2016 för högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design vid fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap på Karlstads universitet. Stora delar av arbetet har utförts hos uppdragsgivaren Emerson Process Management AB i Karlstad. Målet med projektet har varit att förbättra företagets interna projektöverlämningar. För att kunna göra projektöverlämningarna mellan projektavdelningen och serviceavdelningen mer enhetliga samt att kunna kvalitetssäkra dem, har en manual tagits fram som är tänkt att användas vid samtliga projektöverlämningar. Manualen innehåller information om hur en projektöverlämning mellan projektavdelningen och serviceavdelningen ska genomföras. Manualen inkluderar en beskrivning på vilka moment som ska ingå i överlämningsfasen av ett projekt samt vem som är ansvarig för de olika momenten. Även information om vilka personer som ska medverka under själva överlämningen, en agenda för överlämningsmötet samt vilka dokument som lämnas över till serviceavdelningen finns förklarat i manualen. Det har även skapats en mall på en mappstruktur som ska kunna användas av projektledarna för att lagra de dokument som serviceavdelningen behöver efter överlämningen från projektavdelningen. Denna mappstruktur, innehållande de dokument som serviceavdelningen behöver, är sedan tänkt kunna kopieras och sparas på en server inom företaget som medarbetarna på serviceavdelningen har tillgång till och där de kan sortera mapparna som de själva önskar. Syftet med detta är att medarbetarna på serviceavdelningen lätt ska kunna hitta de dokument de behöver och därmed spara tid och resurser på att slippa leta igenom onödig information. Att samtliga projektledare använder samma struktur för att lagra dokument kommer även hjälpa till att säkerställa att inga dokument glöms bort eller försvinner i överlämningsprocessen. Förstudien av projektet har innefattat informationsinsamlingar och intervjuer med anställda på de olika avdelningarna inom Emerson Process Management AB. Förstudien har sedan sammanställts i en kravspecifikation och en Service Blueprint. Utifrån detta material har sedan flera olika konceptgenereringar kunnat utföras och genom olika elimineringsmetoder, viktningar samt utvärdering av de framtagna lösningsförslagen kunde ett slutgiltigt koncept väljas. Det valda konceptet testades och en slutanpassning gjordes för att få ett så bra resultat som möjligt. En dialog fördes med personal på Emerson Process Management AB genom hela projektet för att få ett resultat som var anpassat till företagets verksamhet. Det lämnades även över förslag till Emerson Process Management AB på hur implementeringen av de nya rutinerna och verktygen skulle kunna genomföras. Detta för att på ett så bra sätt som möjligt få samtliga berörda parter att acceptera förändringsarbetet och genomföra förändringarna på ett positivt och lättarbetat sätt. / This Degree Project has been carried out during the spring semester of 2016 for the Degree of Science in Innovation and Design Engineering at the faculty of health, science and technology at Karlstad University. Most of the work has been done at Emerson Process Management AB in Karlstad. The purpose of the project was to improve the company’s internal project handovers. In order to make the project handovers between the project department and the service department more uniform and to be able to assure the quality of them, a manual has been developed. The manual includes information about the handover procedure, the different tasks that has to be performed during the project handover and also who is responsible for these tasks. The manual also includes information about the participants that are required to attend the handover meetings, agenda topics and information about what type of handover documents that should be handed over to the service organization during the handover meeting. A template for a folder structure has also been made, that is supposed to be used by project managers to store the documents that the service department will need after the handover. This templates, including the documents involving the projects, is then to be copied and stored on a server that the service department can access. On this server, the staff working in the service department can sort the different templates in a way that they desire to make it easier for them to find the documents they need. The fact that all project managers uses the same folder structure, staff at the service department will easily find the information they need, leading to large cuts in time and resources for the whole company. It also helps to ensure that no documents are forgotten or lost in the handover process. The feasibility study of the project has involved a lot of gathering of information and interviews with staff from different departments of the company. The feasibility study was then compiled in a requirement specification and a Service Blueprint. Based on this material, a number of solutions could then be carried out. Through various elimination methods, weightings and evaluation of the developed solutions, a final concept could then be chosen. The selected concept was tested and a final adjustment was made to get as good a result as possible. A dialogue was conducted with staff at Emerson Process Management AB throughout the project in order to get a result that was adapted to the company's operations. A proposal was also submitted to Emerson Process Management AB on how the implementation of these new procedures and tools would be realized. This was made so that all concerned parties in the best way possible could accept the change and implement it in a positive and easy-to-use manner.

Metoden Kundresekartläggning har använts i årtionden för att kartlägga målgruppers upplevelser, exempelvis kunders upplevelse av en organisations tjänster. I vetenskaplig litteratur saknas beskrivning av hur datainsamling och analys går till i kundresekartläggnings-projekt. För att öka förståelsen för hur metoden går till har kunskap samlats in, främst genom intervjuer med praktiker (user experience designers och tjänstedesigners) erfarna av metoden. Resultatet blev en guide fylld av tips som kan vara bra för praktiker att tänka på inför och under den här typen av projekt, samt hur man kan engagera organisationen (beställaren av kundresekartan) i projektet så att insikterna används vidare även efter leveransen av kundresekartan. I slutet av guiden finns dessutom fem exempel på kundresekartor som praktiker delat med sig av och berättar om.

Through interviews, research, observations and the use of service design methods the author of this report, Jenny Annebäck, executed a Minor Field Study within the field of recycling of PET bottles in Uganda. The project work resulted in thorough studies of service design thinking and methodology, sustainable development, the market and situation in Uganda as well as the consumer group concerned about sustainable development. The result was a pre-study of a future development of a recycling service, visualized through two stakeholder maps, personas and a customer journey map. These three tools constitutes a beginning and a solid ground for further work with developing the service. A service that can contribute to a more sustainable development in the country of Uganda. In the report, examples are stated how to continue with the project as well as how it can be applied in other developing countries. The project work of this Minor Field Study(MFS) lasted from November 2011 until June 2012, as a degree project of 22,5 ECTS credits for the Degree of Bachelor of Science in Innovation and Design Engineering at Karlstad University. The MFS program is organized by the Swedish International Programme Office for Education and Training and financed by the Swedish International Development Cooperation Agency, enabling graduating students to perform a thesis in a developing country. Jenny Annebäck spent the first two months of the project time in Jinja, Uganda, together with her project partner Olga Sabirova Höjerström, both students at Karlstad University. The two project group members performed this Minor Field Study together with Sarah Keller, industrial designer and general manager at Uganda Innovation Factory(UIF). UIF is a product and graphic design company situated in Jinja, working with local designers to encourage Ugandan design and production for the global market. The supervising teacher of this project has been Monica Jakobsson and the examiner professor Fredrik Thuvander, both belonging to the Faculty of Technology and Science at Karlstad University. / Genom intervjuer, undersökningar, observationer och användning av tjänstedesignmetoder utförde författaren av denna rapport, Jenny Annebäck, en Minor Field Study inom återvinning av PET-flaskor i Uganda. Projektarbetet resulterade i noggranna studier av tjänstedesignmetodik, hållbar utveckling, situationen och marknaden i Uganda samt konsumentgruppen upptagna av just hållbar utveckling. Slutresultatet blev i form av en förstudie för en framtida utveckling av en återvinningstjänst för PET-flaskor. Detta visualiserades med hjälp av två intressentkartor (stakeholder maps), personas och en kundresekartläggning (customer journey map). Dessa tre verktyg utgör en början och en solid grund för framtida arbete med utveckling av tjänsten. En tjänst som kan bidra till en hållbar utveckling i landet. I rapporten ges exempel på hur man kan gå vidare med projektet samt hur man kan applicera det i andra utvecklingsländer. Projektarbetet inom denna Minor Field Study(MFS) varade från november 2011 till juni 2012 och utgjorde författarens examensarbete på 22,5 hp på Högskoleingenjörsprogrammet i Innovationsteknik och Design vid Karlstads universitet. MFS organiseras av Internationella programkontoret och finansieras av Sida, Styrelsen för Internationellt utvecklingssamarbete, och möjliggör för kandidatstudenter vid svenska universitet och högskolor att göra ett examensarbete genom en fältstudie i ett utvecklingsland. Jenny Annebäck spenderade de först två månaderna av projektet i Jinja, Uganda, tillsammans med Olga Sabirova Höjerström, studiekamrat på Karlstads universitet. De två projektmedlemmarna utförde MFS projektet tillsammans med Sarah Keller, verksamhetschef på Uganda Innovation Factory (UIF). UIF är en produkt och grafisk designbyrå i Jinja, som arbetar med lokala designers för att främja ugandisk design och produktion för en global marknad. Handledare för Jenny Annebäck har varit Monica Jakobsson och examinator har varit professor Fredrik Thuvander, båda tillhörande Fakulteten för teknik- och naturvetenskap vid Karlstads universitet.

I denna uppsats undersöks internationella turisters informationsbehov före under och efter ett besök i Stockholms skärgård där fallet utgår från samverkansprojektet Stockholm Archipelago. Undersökningens syfte är att få en ökad förståelse för informationsbehov i relation till Stockholm Archipelagos utformning av digitala informationstjänster som skapar bruksvärde för turistupplevelsen i Stockholms skärgård. Undersökningen grundar sig på intervjuer med internationella turister och anställda inom ramen för projektet Stockholm Archipelago. Studien utgår från service-perspektivet; utifrån-och-in med fokus på förståelse för kundernas informationsbehov före, under och efter ett skärgårdsbesök. Undersökningen visar att turisternas gemensamma informationsbehov och att Stockholm Archipelagos digitala tjänster stödjer behoven men hur turisterna vill erhålla informationen skiljer sig åt. Detta för att bruksvärdet främst skapas genom digitala kanaler med användargenererat innehåll som är mer individanpassat. / This paper examines international tourists information needs before, during and after a visit in the Stockholm archipelago, where the case of analys is based on the collaborative project Stockholm Archipelago. The purpose is to gain a better understanding for the information needs in relation to Stockholm Archipelagos strategies towards digital information that creates value-in-use for the tourist experience in the Stockholm archipelago. The study is based on interviews with international tourists and people within the project Stockholm Archipelago. The study takes a service management-perspective; outside-in to understand customers' needs for information before, during and after a visit to the archipelago. The survey shows that tourists' information needs are the same and that Stockholm Archipelagos digital services supports the needs, but how the tourists want to receive information differs. This is because value-in-use is primarily created through digital channels with user-generated content that is more individualized.

Denna uppsats beskriver smart turism, undersöker utvecklingsmöjligheter på tekniskt medierade upplevelser och framställer en fallstudie av Nyköping som turistdestination med ett inbäddat fall Nyköpingshus. Studien baseras på en empirisk forskningsstrategi med kvalitativa undersökningsmetoder. Angreppssättet har en explorativ karaktär med fem olika kvalitativa datainsamlingstekniker. Studiens ramverk tar form i tre kompletterande perspektiv – leverantör, tjänst och konsument. Syftet med studien är att bidra med ny kunskap om smart turism och utvecklingsmöjligheter med tekniskt medierade upplevelser. Undersökningen skapar en helhetsbild av Nyköpings och Nyköpingshus nuläget och avslutar med ett nyläge samt identifierar hur smart turism i samband med tekniskt medierade upplevelser kan stödja nytt värdeskapande hos konsumenterna på en turistdestination. Undersökningen visar att smart turism beskrivs som ett paraplybegrepp som omfattar alla integrerade insatser på en turistdestination för att samla in, forma och kontrollera data som kommer från fysisk infrastruktur, sociala kontakter, statliga eller verksamhetskällor och mänskliga sinnen. För att utveckla en framgångsrik smart turistdestination krävs det tillgång till nödvändiga resurser och besökarnas engagemang genom tekniskt medierade upplevelser. De värdehöjande faktorerna av smarta turistupplevelser som ökar vinsten och prestige för destinationen är turistattraktioner, tillgänglighet, faciliteter, aktiviteter och tillhörande tjänster som medieras genom teknik. Den genomförda studien påvisar att Nyköping och Nyköpingshus har alla förutsättningar att bli ”smartare” i samband med tekniskt medierade turistupplevelser som skulle gynna alla parter – både turister och turistdestinationer. / This paper describes smart tourism, examines opportunities for development with smart experiences and provides a case study of Nyköping as a tourist destination with Nyköping castle as an embedded case. The study is based on empirical research strategy with qualitative research methods. The approach is explorative and uses five different data collection techniques. The structure of this study has three complementary perspectives – supplier, service and consumer. The purpose of this study is to contribute with new knowledge about smart tourism and development opportunities with technology mediated experiences. The survey creates an overall picture of Nyköping and Nyköping castle present situation and concludes with suggestions for development, as well, it identifies how smart tourism with technology mediated experiences can support the creation of new value-in-use for consumer on a tourist destination. The survey shows that smart tourism is described as an umbrella term that covers all integrated efforts of a tourist destination to gather, shape and control the data emerging from the physical infrastructure, social contacts, governmental or business sources and human minds. To develop a successful smart tourist destination requires access to the necessary resources and visitors’ engagement through technology mediated experiences. The value adding factors of smart experiences that increase profits and prestige for destination are tourist attractions, availability, facilities, activities and related services that are mediated through technology. The current study demonstrates that Nyköping and Nyköping castle has all prerequisites to become “smarter” in relation to technology mediated experiences that would benefit all parties – both tourists and tourist destinations.

Sedan 1970-talet har västvärlden gått mot ett mer renodlat tjänstesamhälle, tjänstesektorns ökande konkurrens har lett till framväxten av tjänstedesign. Tjänstedesign-branschen är en växande bransch och syftet med tjänstedesign är att förbättra och utveckla alla kundupplevelser i tjänsteföretag. Byråer inom tjänstedesign-branschen arbetar mot andra företag och relationen, business-to-business, är ofta mer komplex än relationen mellan företag och konsument. Att behålla befintliga kunder är i längden en ekonomisk fördel framför valet att inleda nya kundrelationer, därav undersöks det i denna studie hur inleds samt vilka faktorer är viktiga för att skapa hållbara kundrelationer inom tjänstedesign-branschen? Studien utgår från en kvalitativ ansats där intervjuer med tjänstedesignbyråerna Daytona, Usify, Äventyret och Expedition Mondial har lett till ett resultat som beskriver att den inledande relationen med kunder sker på deras initiativ genom personliga rekommendationer som spridits via word-of-mouth. Det är ofta kunden som kontaktar företagen och inleder relationen. Resultatet visar att samtliga företag skapar projektteam där kunden alltid är involverad, att löften och kundens förväntningar på den levererade tjänsten uppfylls, att personliga relationer mellan kunden och medarbetare skapas genom att ha en nära kontakt. Studiens slutsats har identifierat att i inledningsfasen av en kundrelation är det kunden som tar initiativet och kontaktar företaget på grund av rekommendationer. Fem faktorer som har identifierats som viktiga för att inleda samt skapa hållbara kundrelationer är: kunden tar initiativet till inledande kontakt, hög tjänstekvalitet, ett nära samarbete med kunden, involverade kunder samt vikten av en personlig relation till kunden. / The Western world has since 1970's changed towards a society focused on services, the competition between companies in the service sector has led to the emerge of Service design. Service design is a growing industry and the purpose with service design is to improve and develop customer experiences in service companies. Agencies within service design industry work towards other companies and the relationship, business-to-business, are more complex than the relationship business-to-customer. It's an economical benefit to keep existing customers rather than starting new customer relationships, that's why this study examines how customer relations begins and what factors are important for creating sustainable customer relations in the service design industry? The study is based on a qualitative approach where interviews with service design agencies Daytona, Usify, Äventyret and Expedition Mondial have led to a result describing that the initial relationship with customers takes place on their initiative through personal recommendations spread through word-of-mouth. It is often the customer who contacts the companies and initiates the relationship. The result shows that all companies create project teams where the customer is always involved, that the promises and customer expectations of the delivered service are met, that personal relationship between the customer and employees are created through close contact. The conclusion of the study is that we have identified that in the initial phase of a customer relationship, it is the customer who takes the initiative and contacts the company due to recommendations. Five factors has been identified as important for creating sustainable customer relations: The customer takes the initial contact, high quality of service, close collaboration with the customer, involved customerand the importance of a personal relationship with the customer.

The essay describes how institutionalized standards arise and spreads in the global organizational community. From an institutional perspective, service design is analyzed as an institutionalized standard focusing on its claims to address a current problem in society, the increasing mental health.   The purpose is to analyze how service design is formulated as meaningful in the institutional environment and whether service design meets the characteristics that characterize successful institutionalized standards. Furthermore, the purpose is to analyze the way in which service design is presented as meaningful to address the problem of increasing mental illness. Does service design in this regard fulfill the characteristics that characterize successful institutionalized standards and how does service design look like spreading in this claim?  The approach to achieving the purpose is by distinguishing indicators of the characteristics that characterize successful institutionalized standards. The indicators consist of central meanings of service design based on a general presentation and based on a problem focused presentation. Secondary data in the form of conceptual literature form the basis of the general presentation, and primary data in the form of semistructured interviews focus on the current problem of increasing mental illness.   The conclusion is that service design based on a general presentation already fulfills most characteristics that characterize successful institutionalized standards and thus has a good opportunity to institutionalize and spread. Furthermore, it is concluded that service design focusing on the problem of increasing mental health meets the characteristics required in an external sense to institutionalize and spread. There is, however, no basis for determining whether service design focusing on the problem of increasing mental health internally within the organizational activity has the characteristics required to institutionalize and spread in the global organizational community. / Uppsatsen beskriver hur institutionaliserade standarder uppstår och sprids i det globala organisationssmahället. Utifrån ett institutionellt perspektiv analyseras tjänstedesign som en institutionaliserad standard med fokus på dess anspråk att hantera ett aktuellt problem i samhället, den ökande psykiska ohälsan. Syftet är att analysera hur tjänstedesign framställs som meningsbärande i den institutionella omgivningen och om tjänstedesign uppfyller de egenskaper som kännetecknar framgångsrika institutionaliserade standarder. Vidare är syftet att analysera på vilket sätt tjänstedesign framställs som meningsbärande i anspråk till att hantera problemet med den ökande psykiska ohälsan. Uppfyller tjänstedesign i detta anspråk de egenskaper som kännetecknar framgångsrika institutionaliserade standarder och hur ser tjänstedesignens möjlighet ut till att spridas i detta anspråk? Tillvägagångssättet för att uppnå syftet är genom att urskilja indikatorer på de egenskaper som kännetecknar framgångsrika institutionaliserade standarder. Indikatorerna utgörs av tjänstedesignenens möjliga meningsskapande – och meningsbärande centrala betydelser utifrån en allmän framställning och utifrån en problemfokuserad framställning.  Sekundärdata i form av konceptlitteratur ligger till grund för den allmänna framställningen och primärdata i form av semistrukturerade intervjuer fokuserar på det aktuella problemet med den ökande psykiska ohälsan.   Uppsatsens slutsats är att tjänstedesign utifrån en allmän framställning redan uppfyller flertalet egenskaper som kännetecknar framgångsrika institutionaliserade standarder och har därmed en god möjlighet att institutionaliseras och spridas.  Vidare är slutsatsen att tjänstedesign med fokus på problemet med den ökande psykiska ohälsan uppfyller de egenskaper som krävs i extern bemärkelse för att institutionaliseras och spridas. Det saknas däremot underlag för att avgöra om tjänstedesign med fokus på problemet med den ökande psykiska ohälsan internt inom den organisatoriska verksamheten har de egenskaper som krävs som att institutionaliseras och spridas i det globala organisationssmahället.

Sammanfattning Bakgrund: Lymfödem är en kronisk symtomdiagnos som kräver livslång behandling där egenvård är en viktig del. Bristande egenvård leder till försämrat lymfödem och större benägenhet för erysipelasinfektioner. Problemet är att patienterna känner sig osäkra på egenvård av lymfödem och tvivlar på dess effekt. Syfte: Förbättringsarbetets syfte var att skapa förutsättningar och bättre följsamhet till patienters egenvårdsbehandling för att bidra till bibehållet eller förbättrat stadie av lymfödem och uppleva en god hälso-relaterad livskvalitet. Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med lymfödem, erfarenhet av den lymfterapeutiska vårdtjänsten och redogöra för patienters förbättringsförslag för att förbättra egenvård. Metod: Förbättringsarbetet genomförs med inspiration från tjänstedesign och förbättringsmodellerna 5P, Nolans förbättringsmodell och PGSA.Studien utförs med tematisk analys och beskrevs utifrån delar av Kanomodellen av Noriaki Kano; bas-, uttalade- och omedvetna behov. Resultat: Patienter blir säkrare på att göra egenvård om de har en egenvårdsplan och lymfterapeuterna blir tydligare i sin kommunikation med checklistan och i samskapande med patienten. Resultat från studien visar att lymfterapeuterna behöver bättre kommunicera egenvård och anpassa informationen individuellt. Slutsatser: Genom att patienterna delar med sig av sina erfarenheter och förbättringsförslag kan vi skapa ett lärande och öppna upp för mer patientinvolvering i utvecklingsarbetet. / Summary Background: Lymphedema is a chronic diagnosis that requires lifelong treatment where self-care is an important part. Lack of self-care leads to impaired lymphedema and greater tendency for erysipelas infections. The problem is that patients feel insecure about self-care of lymphedema and doubt its effect.  Purpose: The purpose of the improvement work was to create better compliance to the patients self-care treatment. The purpose of the study was to describe patients 'experiences of the lymphatic care service and living with lymphedema and also the patients' improvement suggestions for improving self-care. Method: With inspiration from service design and the improvement models 5P, Nolan's improvement model and PGSA. The study with thematic analysis method was described from parts of the Kano model by Noriaki Kano; basic-, expected- and  unexpected needs. Results: Patients become more confident in self-care if they have a self-care plan and the Lymphatic Therapists become clearer in their communication by a checklist and in collaboration with the patient. Results from the study show that the lymphatic therapists need to better communicate self-care and adapt the information individually.  Conclusions: By sharing patients' experiences and suggestions for improvement, we can create learning and more patient involvement in development work.

I ett försök att minska klimatavtrycken och samtidigt påskynda den digitala industrialiseringen, deklarerade den Europeiska unionen (EU) år 2014 att dess medlemsländer skulle frångå den linjära ekonomin och ersätta den med en cirkulärekonomisk modell. Sedan övergången inträffade, har den nya modellen blivit en så pass stor succé enligt EU själva att transformationen blivit ostoppbar. Dessa framgångar har således bildat ringar på vattnet och idag vill allt fler bolag och entreprenörer finna en väg in i denna moderna ekonomi. Ett av dessa bolag är Tricircular AB, vars vision är att förändra handeln med vitvaror genom att höja vitvarornas värdeskapande livslängd genom effektivare återanvändning. Denna cirkulärekonomiska tjänst är tänkt att företrädesvis ske på en digital plattform där vitvarureparatörer och kunder som efterfrågar vitvaror ska kunna mötas och paras samman utefter behov.På uppdrag av Tricircular AB, har detta arbete tagit fram preliminära designprinciper gällande det framtida designarbete som är tänkt att forma Tricircular AB:s digitala tjänsteplattform. Genom semistrukturerade intervjuer med potentiella klienter i form av reparatörer och fastighetsägare, har kunskap inhämtats om upplevelser och attityder rörande deras arbetssituation, digitaliseringens påverkan samt arbetsplatsens miljöarbete. Utifrån deras svar har två tematiska analyser gjorts vars underliggande teman har sammanställts och skalats ner till fyra lättförstådda designprinciper formade utefter ett människocentrerat designperspektiv. Resultatet av designprinciperna indikerar att det framtida designarbetet bör arbeta för att forma en tjänst som prioriterar personlig frihet, anpassad effektivisering, tilltro samt transparens. Vidare har designprincipernas allmänna karaktär diskuterats, flexibiliteten i intervjudeltagarnas nuvarande arbetssituation har ifrågasatts och huruvida grönmålning är ett reellt problem som kan lösas genom design. / In an attempt to lower the carbon footprint and simultaneously accelerate the digital industrialization, the European Union (EU) declared in 2014 that its member states would depart from the linear economic model and instead embrace a circular version of economics. Since the transition was initiated, the new model has become such a success according to the EU, that the transformation now must be regarded as unstoppable. The success has caused a ripple effect, making companies and entrepreneurs eager to find their way into this modern economy. One of these companies is Tricircular AB, whose vision is to revamp the white goods commerce by increasing the value-creating lifespan of the appliances through efficient reutilization. This circular economic service will preferably take place on a digital platform on which white goods repairers and customers who requests white goods may gather and be paired up depending on demand.This thesis has on the behalf of Tricircular AB developed the preliminary design principles regarding the future design work which intends to shape Tricircular AB’s digital service platform. By interviewing potential clients in the form of repairers and property managers in a semi-structured interview format, knowledge has been accumulated regarding experiences and attitudes concerning the interviewees work situation, the impact of digitalization and the pro-environmental behaviors at their workplace. Based on the interviewee’s answers, two thematic analyses were performed. The identified sub-themes of the analyses were then compiled and analyzed before four design could be extracted out of the compilation.The resulting design principles indicate that the future design work of the service platform should focus on shaping a service that prioritizes personal freedom, adapted efficiency, trust and transparency. In addition to this the design principles and their trivial nature has been questioned, as well as the flexibility in the interviewees current work situation. Criticism has also been raised regarding the act of green washing and whether it is a real problem which could be solved through design or not.

This thesis explores the stigmas and taboos surrounding youth health centers in Sweden and how this might be hindering young people to visit the youth health centers. It’s exploring how this can be challenged and how the threshold can be lowered by involving the informal support system and bringing the youth health center to the youth arena which allows for a more informal type of support and guidance. The youth health centers in Sweden have been around since 1970 and are a well known and established form of healthcare, yet the majority of the visitors are young women. How come? I’ve been working from the hypothesis that there is a need for more youth to seek help but that they for various reasons don’t manage to make it all the way there. There are many stigmas surrounding topics that the youth health center is dealing with, such as sex, depression, or domestic violence. This is especially true for young people on the edge between childhood and adulthood. Using a human-centered design approach this project has through the involvement of adolescents, midwives and youth workers among others, been exploring challenges and finding opportunities where interaction design can be used to improve the situation for the youth that do not make it to the youth health centers but that want and would benefit from their services. The final design proposal is an ambassadorship, aimed towards adults already part of the informal support system, that will enable youth to feel more empowered to seek help. It is set up to reach the youth in new ways, in an informal manner to bring the solution to the youth and to create a more comfortable space for them to open up within. Part of this is also a service for youth to effortlessly get in contact with the youth health center and to create personal connections to its personnel through link cards and video presentations. These connections are there to prepare the youth and to lower the bar of contact by building trust and humanize the help-seeking process. To make it clear that they are not trying to contact an institution but a person.