<p>Sverige är indelat i två regioner; 18 landsting och 290 kommuner. Dessa delar ansvarar för den samhällsservice som finns där vi bor i form av skola, förskola, äldreomsorg och socialomsorg. Det råder en decentraliserad organisationsstruktur där förvaltningarna i respektive kommun är självstyrda. E-förvaltning är ett aktuellt område där staten önskar utveckla och förbättra sina olika verksamheter med hjälp av IT. Många kommuner utvecklar nu e-strategier och handlings för att strukturera sin IT-verksamhet. Järfälla och Haninge kommun har kommit en bit på vägen för att förbättra sin e-förvaltning genom två olika tillvägagångssätt. Järfälla har i dagsläget upprättat sin e-strategi och ska nu se över hur omorganiseringen av verksamheten ska se ut. Haninge kommun har konsoliderat sin IT-support och drift samt kartlagt en viss del av IT-verksamheten, och ska nu sammanställa en konkret e-strategi. Gemensamma tjänster (shared services) är ett koncept som har använts flitigt inom den privata sektorn i många stora internationella företag. Det går ut på att lägga en enhet inom organisationens gränser som hanterar de gemensamma stödfunktionerna som finns i verksamheten. Vi avser att genomföra en förstudie med en nulägesanalys av kommunernas verksamhet i relation till deras IT-funktioner. Därefter ämnar vi bidra med en nyttoanalys som kan underlätta i utvärderingen av IT-relaterade investeringar och eventuellt införande av gemensamma tjänster. Vi kommer fram till att det finns ett antal parametrar som kommunerna bör fokusera på när de värderar sin IT-verksamhet och e-strategi. Vi ser en möjlighet att införa en gemensam tjänsteenhet för vissa av IT-funktionerna, medan drift och support troligen lämpars sig bäst för outsourcing. Rekommendationen är att först göra en tydlig och detaljrik kartläggning av IT-verksamheten och organisationen för att sedan bedöma hur infrastruktur skall se ut och e-strategin utformas.</p>

Sverige är indelat i två regioner; 18 landsting och 290 kommuner. Dessa delar ansvarar för den samhällsservice som finns där vi bor i form av skola, förskola, äldreomsorg och socialomsorg. Det råder en decentraliserad organisationsstruktur där förvaltningarna i respektive kommun är självstyrda. E-förvaltning är ett aktuellt område där staten önskar utveckla och förbättra sina olika verksamheter med hjälp av IT. Många kommuner utvecklar nu e-strategier och handlings för att strukturera sin IT-verksamhet. Järfälla och Haninge kommun har kommit en bit på vägen för att förbättra sin e-förvaltning genom två olika tillvägagångssätt. Järfälla har i dagsläget upprättat sin e-strategi och ska nu se över hur omorganiseringen av verksamheten ska se ut. Haninge kommun har konsoliderat sin IT-support och drift samt kartlagt en viss del av IT-verksamheten, och ska nu sammanställa en konkret e-strategi. Gemensamma tjänster (shared services) är ett koncept som har använts flitigt inom den privata sektorn i många stora internationella företag. Det går ut på att lägga en enhet inom organisationens gränser som hanterar de gemensamma stödfunktionerna som finns i verksamheten. Vi avser att genomföra en förstudie med en nulägesanalys av kommunernas verksamhet i relation till deras IT-funktioner. Därefter ämnar vi bidra med en nyttoanalys som kan underlätta i utvärderingen av IT-relaterade investeringar och eventuellt införande av gemensamma tjänster. Vi kommer fram till att det finns ett antal parametrar som kommunerna bör fokusera på när de värderar sin IT-verksamhet och e-strategi. Vi ser en möjlighet att införa en gemensam tjänsteenhet för vissa av IT-funktionerna, medan drift och support troligen lämpars sig bäst för outsourcing. Rekommendationen är att först göra en tydlig och detaljrik kartläggning av IT-verksamheten och organisationen för att sedan bedöma hur infrastruktur skall se ut och e-strategin utformas.

Sammanfattning Titel: Ålderns påverkan på användningen av mobila betalningar- En kvantitav studie. Författare: Timmy Berta och Igor Krulj Handledare: Klaus Solberg Soilen Examinator: Ulf Ågerup Högskola: Halmstad Högskola, Sverige. Nivå: Kandidatuppsats, Strategisk Marknadsföring (15 hp), Vårterminen 2013 Nyckelord: Mobil betalning, framtida betalningar, kontanter, ålderns inverkan på mobila betalningar, mobila tjänster, internet betalningar, smartphone tjänster, internet handel, mobil säkerhet.   Problemformulering Hur påverkar konsumenternas ålder användningen av mobila betalningstjänster? Hur påverkas användningen av mobil betalning beroende på konsumenternas kunskap utifrån deras ålder? Har konsumenterna en annan syn att se på säkerheten hos mobila betalningstjänster utifrån deras ålder?   Syfte Syftet med denna uppsats är att, med utgångspunkt i den teoretiska referensramen och en kvantitativ studie, mäta hur konsumenternas ålder påverkar användningen av mobila betalningstjänster. Vidare vill vi undersöka och analysera om säkerhet är avgörande för användningen av mobila betalningstjänster och om konsumenter är villiga att övergå till mobil betalning utifrån deras ålder. Slutligen vill vi få fram ett resultat där läsaren ser hur fördelningen av konsumenternas användande ser ut i de olika åldrarna.   Teoretisk referensram Här presenteras olika teorier för att förstå mobila kommunikationens utveckling, samt de olika betalningsmedlen. Teorier kring faktorerna säkerhet, enkelhet och användning tas upp med fokus på mobil betalning. Slutligen presenteras teorier vilka anses vara avgörande för användning av en ny teknologi. All teori är utifrån ett åldersperspektiv.   Metodik Vi har valt att göra en kvantitativ studie. Datainsamlingen består av 380 respondenter i Halmstads tätort som medverkat i vår enkätundersökning, tillsammans med tidigare nedskrivna teorier och information.   Empirisk studie I empirin presenteras svaren ur enkätundersökningen med diagram och korstabeller.   Slutsats Det finns ett samband mellan användning av mobila betalningstjänster och ålder. Desto högre ålder på konsumenten, leder till minskad användning av mobila betalningstjänster. Äldre människor har en vilja till att börja använda mobil betalning, men deras kunskap om mobilens funktioner begränsar detta. Majoriteten av respondenterna anser att deras vardag hade underlättats om de kunde överföra pengar och betala köp via mobilen. Ifall en marknadsmässig betrodd mobil betalningstjänst utifrån ett säkerhetsperspektiv finns i existens, är konsumenterna villiga att börja använda denna tjänst. / Abstract Title: The age impact on the usage of mobile payments – A qualitative study. Authors: Timmy Berta och Igor Krulj Supervisor: Klaus Solberg Soilen Examiner: Ulf Ågerup University: Halmstad University, Sweden Level: Bachelor thesis, Strategic Marketing (15 hp), springterm 2013 Keywords: Mobile payment, future payments, cash, age impact on mobile payments, mobile services, internet payments, smartphone services, e-commerce, mobile security.                                      Problem formulation How does consumer’s age affect the usage of mobile payment services? How is the use of mobile payment depending on consumer’s knowledge based on their age? Has consumers a different view on the safety of mobile payment services based on their age?   Purpose The purpose of this paper, based on the theoretical framework and a quantitative study, is to measure how consumer age affects the use of mobile payment services. Further, we investigate and analyze if the perceived security is vital to the use of mobile payment services, and if consumers are willing to switch to mobile payment services based on their age. Finally, we will get a result that the reader can see how the distribution of consumer usage presents depending on age.   Theoretical framework Presents different theories for understanding mobile communications development, and the various means of payments available. Theories of factors based on safety, simplicity and use are presented with a focus on mobile payments. Finally, we present theories which are considered crucial for the use of a new technology.All theory is based on an age perspective.   Methodology We have decided to make a quantitative study. The data collection consists of 380 respondents from urban Halmstad who participated in our survey, together with previously impaired theories and information.   Empirical study The empirical data presents responses from the survey with charts and crosstabs.   Conclusion There is a relationship between the use of mobile payment services and age. The higher the age of the consumer are the fewer are using mobile payment services. Older people have a desire to start using mobile payments services, but their knowledge of the mobile's features limits the usage. The majority of respondents believe that their lives had been more convenient if they could transfer money and pay for purchases via their mobile phone. If a market trusted mobile payment services existed based from a security stand of view, then consumers are willing to start using this service.

No description available.

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar i framtiden med att kunna tillhandhålla de välfärdstjänster som förväntas av dem, detta framförallt på grund av en ökande äldre befolkning. För att klara av dessa utmaningar har digitalisering och utnyttjandet av dagens teknik lyfts fram som en lösning, där e-tjänster har en betydande roll för kommuner. Samtidigt har flera kommuner uppgett att de har problem med att hinna med att utveckla e-tjänster i takt med samhällsutveckling samt att befintliga e-tjänster inte används i den utsträckning som förväntas. Syftet med studien är således att utforska fenomenet “införandet av e-tjänster” inom kommuner i Sverige, med fokus på varför kommuner väljer att införa de e-tjänster de gör. En kvalitativ metod har använts där en små-N-studie har genomförts. Datainsamlingen har bestått av sju semistrukturerade intervjuer där totalt åtta olika kommuner ingått. Respondenterna har valts ut baserat på den information de kunnat förse. En innehållsanalys har sedan genomförts där ett antal kategorier har identifierats genom öppen och axial kodning. Resultat och analysen visar att kommunernas val av e-tjänster påverkas av hur de identifierar och hantera idéer på e-tjänster, en samling av olika hinder för införandet av e-tjänster samt deras samarbeten med andra kommuner och offentliga organ gällande e-tjänster. Studien kan bidra med en ökad medvetenhet för kommunerna om varför de väljer de e-tjänster de gör, vilket kan underlätta och förbättra deras arbete med e-tjänster. Detta kan hjälpa kommunerna att uppnå den potential som finns med e-tjänster och bemöta de utmaningar de står inför i framtiden. / Sweden's municipalities face major challenges in the future to be able to provide the welfare services that are expected of them, primarily due to an increasing elderly population. To cope with these challenges, digitalization and the utilization of today's technology have been highlighted as a solution, where e-services have a central role for municipalities. However, several municipalities have stated that they have problems with developing e-services in step with societal development and that existing e-services are not used to the expected extent The purpose of the study is thus to explore the phenomenon of "the introduction of e-services" within municipalities in Sweden, with a focus on why municipalities choose to introduce the e-services they do. A qualitative method has been used where a small-N study was carried out. The data collection consisted of seven semi-structured interviews in which a total of eight different municipalities were included. The respondents have been selected based on the information they were able to provide. A content analysis has then been carried out where a number of categories have been identified through open and axial coding. The analysis shows that the municipalities' choice of e-services is influenced by how they identify and manage ideas for e-services, a collection of obstacles to the introduction of e-services as well as their collaborations with other municipalities and public bodies regarding e-services. The study can contribute to an increased awareness for the municipalities about why they choose the e-services they do, which can ease and improve their work with e-services. This can help the municipalities to fulfill the existing potential with e-services and meet the challenges they are facing in the future. This study is written in Swedish.

This thesis examines the concept of a digital transformation as it features in a number of strategy, policy, and evaluation documents issued by entities with a role in Norwegian public administration. The drive for digital public services and their stated results, objectives, and prerequisites, is delineated through a focus on the Norwegian Tax Administration’s flagship digitalisation project Fremtidens Innkreving (The Future’s Collection). Through the methodological approach of Critical Discourse Analysis, in combination with a theoretical framework drawing on Foucault’s writings on discourse, the thesis demonstrates how the representation of a digital transformation produces a set of discursive conditions. The thesis identifies four key statements that represents the documents’ vision and detail the way in which the statements rely on each other to acquire their textual function and legitimacy. With digital public services, the process of collecting, sharing, and managing data is set to function seamlessly in a digital eco system where users would experience less bureaucracy and more simplicity. To achieve this vision, the information fuelling these processes has to function in a specific way and be awarded certain properties. Therefore, this thesis argues that the discourse on a digital transformation of public services relays an understanding of information as both malleable and without contextual boundaries.  This is a two year master’s thesis in Library and Information Science. / Denna uppsats undersöker begreppet digital transformation så som det framträder i ett antal strategier, policydokument och utvärderingsrapporter utfärdade av aktörer med en roll i norsk offentlig förvaltning. Drivkraften för digitala offentliga tjänster och deras uttalade resultat, mål och förutsättningar beskrivs genom en fokus på den norska skattemyndighetens flaggskeppsprojekt för digitalisering, Fremtidens Innkreving (Framtidens Uppbörd). Genom en metodologisk ansats av kritisk diskursanalys, i kombination med en teoretisk ram som bygger på Foucaults skrifter om diskurs, demonstrerar avhandlingen hur representationen av en digital transformation skapar en uppsättning diskursiva villkor. Denna uppsats identifierar fyra nyckeluttalanden som representerar dokumentens vision och detaljerar hur dessa uttalanden förlitar sig på varandra för att uppnå sin textuella funktion och legitimitet. Med digitala offentliga tjänster ska processen för att samla in, dela och hantera data fungera sömlöst i ett digitalt ekosystem där användarna upplever mindre byråkrati och mer enkelhet. För att uppnå denna vision måste informationen som driver dessa processer fungera på ett specifikt sätt och tilldelas vissa egenskaper. Därför argumenterar denna avhandling för att diskursen om en digital transformation av offentliga tjänster förmedlar en förståelse av information som både formbar och utan kontextuella gränser.   Det här är en tvåårig masteruppsats i bibliotek och informationsvetenskap.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att undersöka användarmedverkan vid utveckling av digitala tjänster hos statliga förvaltningsmyndigheter i Sverige. Tidigare har forskning fokuserat på att undersöka kommuner och deras involvering av användaren vid utveckling av tjänster. Forskning visar att tjänstemän i kommuner har en mer negativ attityd gentemot utveckling av tjänster och därmed negativa till involveringen av användaren i utvecklingen. Anledningen beror på att det är ett tidskrävande arbete som inte har ekonomisk nytta och där det inte finns tillräckligt med kunskap hos de anställda för att driva arbetet med användaren. Litteraturen är idag flera år gammal och i behov av uppdatering. Utöver det har forskningens mål tidigare varit kommuner och därmed skiftas fokuset här till högre organ, nämligen statliga förvaltningsmyndigheter. Studien har utgått utifrån en kvalitativ metod med inslag av abduktiv ansats, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med nio anställda verksamhetsutvecklare och UX-designers från fem olika myndigheter: Arbetsförmedlingen, CSN, Skatteverket, Tillväxtverket och Transportstyrelsen. Resultatet visar att användarmedverkan bedrivs, dock till en begränsad nivå. Myndigheterna har en betydligt mer positiv inställning till involvering av användaren jämfört med kommunernas tjänstemän och det finnsdessutom en önskan att involvera användaren ytterligare. Utmaningar som påverkar till vilken grad användarmedverkan bedrivs är bland annat bristande resurser som budget och relevant kompetens hos anställda. Den mest förekommande utmaningen är dock bristande tid, där reformer från regeringen orsakar korta deadlines, varav myndigheterna tvingas släppa arbetet med användaren och fokusera på det nyinkomna, statliga uppdraget. Studien ökar förståelsen för de statliga myndigheternas arbetssätt och bidrar till framtida forskning, i hopp om att öka kunskapen och ta itu med utmaningarna som de anställda ställs inför vid utveckling av tjänsterna. / The aim of this study has been to examine government agencies’ user participation of citizens, when developing public e-services. In previous research papers, the aim of the studies have been to examine municipalities and their involvement of users in the development of public e-services. The studies show that the officials have a negative attitude towards the development of services and consequently, being negative towards involving the user in the process. The reason for this being, a time-consuming work that has no financial benefits and the employees not having enough knowledge to work with the user. However, those studies are many years old and in need of an update. Moreover, researchers’ aim has previously been municipalities, and therefore the focus is now shifting to higher grounds, namely state agencies. This study is based on a qualitative method with an abductive approach, where semi-structured interviews have been conducted with nine government employees, possessing roles such as business developers and UX-designers, from five different government agencies: The Swedish Public Employment Service, The Swedish Board of Student Finance, The Swedish Tax Agency, The Swedish Agency for Economic and Regional Growth, and The Swedish Transport Agency. The results show that user participation is managed, although to a certain extent. The agencies have a more positive attitude to the involvement of users, compared to the municipalities, and there is a wish to include the user even more. The challenges that affect to what degree the user is involved, are lack of resources, such as budgets and lack of employee-competence. The most recurring challenge however, is time, where legal reforms from the government cause short deadlines, of which the agencies are forced to drop the user-based work and focus on implementing the new laws.The study increases the understanding of the agencies’ work and contributes to future research, in hopes of increasing the knowledge and learning ways to deal with the challenges the employees are faced with when developing public e-services.

This study investigate a Collaboration between municipalities that cooperate to develop e-services. One larger municipality helps the smaller municipalities by providing them with fully developed e-services, help maintain a technical platform, support and materials in order for them to be able to drive their own process of change. The object of this study is to contribute knowledge that can form the basis for potential improvements of the Collaboration of e-services. The aim of the study is to find out what the reason is that some participating municipalities have launched several e-services while others none? How they experience the development of e-services that are conducted in Collaboration, and what challenges they experience in the development work? To collect empirical data we did qualitative interviews with both participating municipalities and with informants central in this Collaboration. We have had access to documents, their contract, and their planning tool that includes videos, manuals, and templates. The result of this study identifies a number of crucial points that need to be taken into account in continued Collaboration. These are: You cannot measure success with number of launched e-services: There are lack of “change management”: How homogeneity can help in the long run: and that Process mapping is the next step to take for the smaller municipalities. The study's result also show the challenges that may appear along the way towards more efficient, attractive and competitive county. For the participating municipalities these are time constraints, difficulty in prioritizing among other tasks, resistance from administrations and administrators, how they organize themselves internally on their own. The results also show that all participants wants this, and that several of them are working in a way that may pay off in the long run.

Since the turn of the century, the focus in marketing has shifted to a service-centred view, where co-creation of value between customer and business is central. Services, which are characterized by intangible resources, co-production and heterogeneity, account for the majority of employment in society today. Much research has been done on how customers perceive services and how it affects trust and satisfaction. Therefore, this study aims at investigating the role of the service company in the value creation process by studying how they facilitate the value creation of the customer and how their value offerings can affect the customer's experience of the service. The empirical part of the study is based on interviews made with representatives from two companies, Pinchos (restaurant) and Fysiken (gym), which are classified as experience and credence services. Their perspective on customer experience and expectations has then been compared with their customers' actual experience and expectations through interviews with current or former customers. The study shows that the role of the respective companies in the value creation process in this case is great as the customers of these companies have a lot of responsibility and control over their own experiences. Therefore, value creation is a major part for both companies because they have to offer the resources that the customer needs to independently create value of the service. / Sedan sekelskiftet har fokus inom marknadsföring gått från en varucentrerad till en tjänstecentrerad vy, där samskapande av värde mellan kund och företag är centralt. Tjänster, som karaktäriseras av immateriella resurser, samproduktion och heterogenitet, står idag för majoriteten av sysselsättningen i samhället. Mycket forskning har gjorts om hur kunder uppfattar tjänster och hur detta påverkar tillit och nöjdhet. Därför syftar denna studie på att undersöka tjänsteföretagets roll i den värdeskapande processen genom att studera hur de underlättar för kunden att skapa värde och hur deras värdeerbjudanden kan påverka kundernas upplevelse av tjänsten.Den empiriska delen i studien baseras på intervjuer gjorda med representanter från två företag, Pinchos (restaurang) och Fysiken (gym), som klassats som upplevelse- respektive förtroendetjänster. Deras perspektiv på kundernas upplevelse och förväntningar har sedan jämförts med deras kunders faktiska upplevelse och förväntningar genom intervjuer med nuvarande eller tidigare kunder. Studien visar på att respektive företags roll i den värdeskapande processen i dessa fall är stor då kunderna till dessa företag har mycket ansvar och kontroll över sina egna upplevelser. Därför blir värdeunderlättande en stor del för båda företagen eftersom de måste erbjuda de resurser som kunden behöver för att självständigt kunna skapa värde av tjänsten.