Syftet med den här studien är att undersöka hur tränare rekryteras på klubbnivå inom barn- och ungdomshandboll. Studien utgår ifrån följande tre frågeställningar: Hur rekryteras handbollstränare i Stockholms handbollsklubbar? Hur arbetar handbollsklubbar med utbildning? Har kvinnor och män samma möjligheter som handbollstränare? Fem sportchefer från några av de största handbollsklubbarna i Stockholm har intervjuats med en semi-strukturerad intervjuform och svaren som framkommit har analyserats och diskuterats i relation till den tidigare forskningen kring ämnena: rekrytering av tränare, utbildning och genus. Av resultaten framkom att alla som vill får bli tränare, men att bara vissa blir tillfrågade, vilket är en begränsande faktor. Flera av klubbarna har intentioner att rekrytera unga ledare, men resultatet blir mer ofta att föräldrar får ”ta sitt ansvar” och ta hand om laget för att ingen annan tränare finns tillgänglig. Synen på förbundets utbildningar är delad. Bas-utbildningen anses givande medan Tränarskola 1 ofta omnämns som för tidskrävande eller att den har för enkla kunskaper. Flera av klubbarna har interna utbildningar, som de anser är mer givande för specifika målgrupper. Kvinnor och män har samma möjlighet att bli tränare. Trots detta är det majoritet manliga tränare i alla klubbar. Detta härleder då till en större sannolikhet att de som blir tillfrågade för tränarroller faktiskt är män. Alla handbollsklubbar som deltog i studien har liten eller ingen struktur alls för hur tränare skall rekryteras och bibehållas. Om handbollsklubbar skulle vara mer medvetna om konsekvenser av rekrytering och deras agerande, så skulle fler klubbar kunna rekrytera fler tränare. Framförallt handlar det om att tillfråga fler och inte utesluta någon vid urvalet. Det är också viktigt med mentorskap vid nyrekryterade tränare och visa dem uppskattning för att få dem att stanna längre som tränare. Detta skulle minska dagens ledarbrist och samtidigt leda till personlig utveckling hos tränarna och fler som vill vara närvarande.

Within organizational psychology, previous research has shown that there is a relationship between burnout on team-level and individual team members’ burnout, but little is known if this contagiousness of burnout is also relevant within sport contexts. Therefore, the first aim of the present study was to examine the effect of perceived teammate burnout on athletes perceptions of their own burnout. Furthermore, previous research has suggested that highquality coach-athlete relationship has several positive outcomes for the athlete. Recently, researchers have found evidence that a high-quality coach-athlete relationship is linked with less symptoms of burnout in athletes. Therefore, the second aim was to investigate whether a high-quality coach-athlete relationship can mediate the relationship between perceived teammate burnout and individual burnout. Male and female athletes (N=102) performing five different competitive team sports at different levels participated in a cross-sectional study and completed questionnaires measuring individual athlete burnout, perceptions of teammates’ burnout and the quality of perceived coach-athlete relationship. The mediation regression analysis showed that the regression between perceived teammate burnout and individual burnout was significant. No mediation effect of quality of coach-athlete relationship was found when applying a Sobel test. The findings support the preliminary research on burnout contagiousness within the field of sport and to further examine the relationship between quality of coach-athlete relationship and athlete burnout more research is encouraged. / Inom organisationspsykologi har tidigare forskning visat att det finns en relation mellan utbrändhet på gruppnivå och individuell gruppmedlems utbrändhet, men det finns lite forskning om denna smittsamhet av utbrändhet också gäller inom idrottssammanhang. Därav var första syftet med föreliggande studie att undersöka effekten av upplevelsen av lagkamraters utbrändhet på idrottarens upplevelse av egen utbrändhet. Forskning har vidare visat att en högkvalitativ tränare-idrottare relation har flera positiva utfall för idrottaren. Nyligen har forskare funnit bevis att en högkvalitativ tränare-idrottare relation är kopplat till mindre symtom av utbrändhet hos idrottare. Därmed var andra syftet att undersöka huruvida en högkvalitativ tränare-idrottare relation kan mediera relationen mellan upplevelsen av utbrändhet hos lagkamrater och individuell utbrändhet. Manliga och kvinnliga idrottare (N = 102) från fem olika tävlande lagsporter på olika nivåer deltog i tvärsnittsstudien. De fick fylla i frågeformulärer som avser mäta individuell utbrändhet, upplevelsen av lagkamraters utbrändhet och kvalitén på den upplevda tränare-idrottare relationen. Mediator- och regressionsanalyser visade att regressionen mellan upplevelsen av lagkamraters utbrändhet och individuell utbrändhet var signifikant. Ingen medierande effekt av kvalitén på den upplevda tränare-idrottare relationen hittades med Sobel-test. Resultaten stödjer den preliminära forskning om smittsamhet av utbrändhet inom idrott och att ytterligare undersöka relationen mellan kvalitén på den upplevda tränare-idrottare relationen och individuell utbrändhet uppmuntras.

Fysisk aktivitet är en faktor för att uppnå en god hälsa för individen. Dock handlar inte allt om fysisk aktivitet, för att må bra och uppnå en god hälsa anses det vara gynnsamt att både kropp och psyke är i harmoni. Att öka sin mentala tuffhet genom mental färdighetsträning kan påverka människor positivt både inom den fysiska prestationen och i det vardagliga livet. Yrket som Personlig tränare (PT) handlar om välmående och att få människor att må bra i sin helhet. PT hjälper människor med den fysiska förmågan, denna studie avser att ta reda på hur PT arbetar med mental färdighetsträning. Syftet med denna studie var att beskriva om PT tillämpar mental färdighetsträning och hur de skapar förutsättningar för att hjälpa sina adepter att uppnå mental tuffhet. Metoden var utav kvalitativ ansats då en öppen enkät låg till grund för studien. Urvalet bestod utav 16 yrkessamma PT. I studien framkom det att de PT som deltagit i studien skapar förutsättningar att uppnå mental tuffhet till sina adepter, detta genom tillämpning av mental färdighetsträning. Deltagarna upplever att mental färdighetsträning har positiva effekter på sina adepter, genom att adepterna upplever kontakt i sina muskler, reducerad stressnivå, ökad motivation och ökad självkänsla. / Physical activity is a factor to achieve good health. Although to achieve good health it is considered favorable to achieve harmony between mind and body. Mental skills training can improve performance in physical training as well as the daily life. Mental skills training is a tool to increase mental toughness. Personal training (PT) as a profession is about helping people feel good as a whole. PT usually help people with different kinds of physical activity, but it’s also interesting to look at how they work with mental skills training. The purpose of this study was to describe how PT apply mental skills training and how they provide conditions for their adepts to achieve mental toughness. The method used in this study was of a qualitative approach. An open questionnaire was the basis of the study which consisted of 16 participants. The study found that the PT are trying to provide the conditions for their adept at achieving mental toughness through mental skills training. The participants experience that mental skills training has a positive effect on their adepts, since the adepts experience contact in their muscles, reduced stress levels, increased motivation and increased their self-esteem.

Studien syftar till söka fördjupad förståelse för hur sex personliga tränare talar om de metoder de använder för att stötta klienter att nå förändring från en stillasittande till en fysisk aktiv livsstil. Med grund i Illeris lärteori samt den transteoretiska förändringsmodellen undersöks vilka pedagogiska metoder som kan skönjas i informanternas berättelser. För att nå informanternas subjektiva erfarenheter har insamling av data skett via semistrukturerade intervjuer. Ur en tematisk analys utkristalliserades centrala teman och subteman som ligger till grund för studiens resultat. Resultatet visar att informanterna främst utgår från individens känslor till den egna kroppen, till träning samt till det individuella målet i arbete med att stödja en livsstilsförändring. Vidare visar resultatet att det genom kommunikation och samspel skapas engagemang som främjar klientens utveckling.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur föräldrars beteende upplevs av tränare inom barn och ungdomsfotboll, på vilka sätt tränare upplever att det påverkar dem och hur tränare tycker att idrottsrörelsen ska arbeta med att skapa bättre föräldrabeteenden. Nedan är frågorna som vi vill ha besvarade i denna uppsats. <ul type="disc">Hur påverkar föräldrarna tränarnas arbetssituation? Vilka strategier använder sig tränarna av för att bygga relationer med föräldrarna? Hur vill tränare att föräldrar ska bete sig? Metod Studiens ansats är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Med hjälp av en tematisk analys undersöktes fotbollstränarnas upplevelser av föräldrarnas beteenden. Målsättningen var att få svar på ovanstående frågeställningar och djupare förståelse för hur fotbollstränare upplever föräldrarnas beteenden varför vi anser att semistrukturerade intervjuer var det bäst lämpade tillvägagångssättet. Urvalsgruppen bestod av sju aktiva fotbollstränare i Stockholmsområdet med minst två års tränarerfarenhet i barn- och ungdomsfotboll. Resultat Resultatet visar att tränarna upplever att de flesta föräldrar hade tillit och förståelse för deras arbete och att de engagerade sig och hjälpte till mycket med sådant som underlättar och stödjer tränarnas arbete i form av skjuts, material och cuper. Vidare visar studien att det endast var några enstaka föräldrar som var oengagerade. Tränarna var eniga om att med tydlighet, längre framförhållning och god kommunikation så kunde man bygga bra relationer med föräldrarna. Slutsats Engagemanget varierade bland föräldrarna men i det stora hela var det av positiva uppslag. Resultatet visar att fotbollstränarna och föräldrarna kunde hamna i diskussioner om speltid, laguttagning och spelverksamhet och det upplevde tränarna som mindre önskvärt. Framgångsfaktorn för att upprätthålla bra relation med föräldrarna var genom att ha fler föräldramöten och träffar under säsongens gång. Det som tränarna önskade sig var pålitliga och stöttande föräldrar i både medgång och motgång.

This study is about sport club leaders’ experiences of the gap between sport science and sport practice. The purpose of this research was to answer four specific questions: a) Does it differentiate between coaches and organizational leaders in high performance sport, when it comes to using sport science? b) How do practitioners in sport perceive sport science research? c) In what way does practitioners in high performance sport obtain inspiration and new knowledge? d) What constrains a successful process of implementing scientific knowledge in sport practice? To answer these questions, semi-structured interviews were made with six participants, included three coaches and three organization leaders in Swedish high-performance sport. This study takes theoretical attachment in the way sport science play for having an evidence-based practice in sports. Among the participants there were a strong consensus that sport science makes or can do an important contribution to high-performance sport. An important finding was the difference between coaches and organizational leaders in perceived closeness to sport science, in relation to their own reality, which also related to difference in using sport science. Coaches perceived science being closer to their reality and also use sport science more than the organizational leaders do. Coaches are most likely to observe other coaches to get new ideas. Time and recourses were important constrains to use sport science. Organizational leaders perceive a longer process in integrate scientific findings than coaches do. Strategies to get sport science taking more place in sport practice can be to coordinate findings in channels where practitioners know to go, and to be announced in an consist and informal way, that makes taking part of it fun and interesting.

Barns idrottsdeltagande i Sverige minskar med stigande ålder från 7–12 år, framför allt ungdomstjejers deltagande. Genom att jämföra spelares och tränares perspektiv är syftet med studien att förklara vilka motivationsfaktorer som får 15-åriga tjejer att spela fotboll samt förklara hur tränaren påverkar dessa motivationsfaktorer. Med hjälp av Självbestämmandeteorin och de psykologiska grundbehoven för inre motivation och välbefinnande: Autonomi, kompetens och samhörighet har tjejernas motivation granskats. För att få både spelarnas och tränarnas perspektiv av motivationen gjordes empiriinsamlingen via intervjuer med tre kvinnliga 15-åriga fotbollsspelare och tre fotbollstränare i tre fotbollsföreningar i Skåne. Därefter jämfördes svaren. Sju teman/motivationsfaktorer identifierades: 1. Kärlek till sporten, 2. Tänka på annat, 3. Påverka och vara delaktig, 4. Feedback och beröm, 5. Utvecklas, 6. Gemenskap och lagsammanhållning och 7. Trygghet. Resultatet visar både likheter och skillnader mellan spelarna och tränarnas svar. Likheterna är att samhörighets- och kompetensbehovet är viktigast och autonomin mindre viktig. De centrala motivationsfaktorerna är gemenskapen, att få utvecklas och få beröm. Skillnaderna handlar om att tränarna förstorar vikten av kärlek till sporten, det vill säga att fotboll är kul. Dessutom anses vikten av att som spelare få påverka och vara delaktig i olika beslut mindre betydande än vad den är. Spelarna fokuserar även mer på att utvecklas utan att satsa, medans tränarna tror att tjejerna vill nå högre och göra karriär. Slutsatsen är att det finns många faktorer som påverkar att spelarna fortsätter spela fotboll. Mycket beror på att tränarna har en god överblick av vad spelarna tänker, känner och vill. Med hjälp av sin ledarstil, sin personlighet och sina egenskaper möter tränarna spelarnas psykologiska grundbehov, autonomi, kompetens och samhörighet, som bidrar till att de känner välbefinnande och en självständig inre motivation att fortsätta spela fotboll. / Decreasing levels of sport participation among adolescent girls are a cause of concern. Therefore, by comparing players’ and coaches’ perspective, the aim of this study is to understand the motivation of playing football among fifteen-year-old girls and how the coach effects the motivation. Interview data were analyzed using a comparison method and Self-Determination theory. Results demonstrate both similarities and differences between the themes/motivation factors: 1. Love for the sport, 2. Think of something else, 3. Influence and participation, 4. Feedback and praise, 5. Progress, 6. Friends and team cohesion and 7. Safety and stability. Similarity: Need for competence and relatedness is most important. Difference: Coaches exaggerate the importance of Love for the sport, diminish Influence and participation and believe that the girls want to become professional football players. Conclusion: Many factors affect why adolescent girls continue to play football. A big part is because the coaches recognize what the players want. Through its leadership, coaches meet the players’ psychological basic needs, i.e. autonomy, competence, relatedness, which helps them feel psychological health, well-being and intrinsic motivation.

Individuell elitidrott kan vara ensamt och motivationen behöver vara stor under en lång period för att prestera på topp och bibehålla träningsmängden. Det har visat sig att tränare är en av de viktigaste influenserna för idrottares motivation. Därmed är syftet med studien att pröva självbestämmandeteorin för att öka förståelsen om hur motivation uppstod under relationer mellan elitidrottare och respektive tränare. Det teoretiska ramverket inkluderar tre psykologiska behov i form av autonomi, kompetens och samhörighet. Behoven behövs för att tillfredsställa inre motivation och välbefinnande hos idrottarna. Det finns även många yttre faktorer som motiverar dem, därför har även yttre regleringar inkluderats. Studien är retrospektiv och totalt genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med elitidrottare och tre med deras primära tränare i Sverige. Insamlad empiri bearbetades och analyserades genom en kvalitativ tematisk analys. Ur analysen utvecklades underteman baserat på de tre psykologiska behoven. I resultatet redovisas dessa baserat på relevans utifrån båda perspektiven och exemplifieras av: kommunikation, utveckling, involvering, individanpassning och situationsanpassat ledarskap, uppmärksammas, ge och få respekt och trygghet. Resultatet indikerar på många likheter, få skillnader och att relationerna var uppskattade. Det framkom även att elitidrottarna motiverades av alla tre psykologiska behov och att det existerade en hierarki mellan dem. Autonomi och kompetens var de starkaste behoven och influerade inre motivation och självbestämd yttre motivation mest. Samhörighet var ett mer distalt behov, som ändå visade sig vara viktigt för elitidrottarna. Slutsatsen är att självbestämmandeteorin ökade förståelsen om att regleringsprocesserna bestående av identifierad och integrerad reglering. Dessa var betydelsefulla för elitidrottarnas internalisering av inre- och självbestämd yttre motivation. Prövningen av teorin ledde även till slutsatsen att den kan behövas kompletteras med fler behov eller modeller för att vara ändamålsenlig i en kontext med elitidrottare. / Individual elite sports can be lonely, and motivation needs to be great for a long period of time in order to maintain the performance level. Coaches are one of the most important influences of athletes’ motivation. Therefore, the aim of this study is to test the Self-Determination Theory (SDT) to increase understanding of how motivation arose during relationships between elite athletes and their primary coaches. A comparative design was used, and empirical data based on semi-structured interviews was analyzed using a qualitative thematic analysis. The result presents many similarities and few differences based on the athletes’ and coaches’ perspective. Seven themes were developed based on the three psychological needs of SDT: communication, development, involvement, individualized and situational leadership, attention, give and receive respect and feeling secure. Conclusion: A hierarchy was found between the psychological needs and internalizing identified and integrated regulations was important to elite athletes intrinsic and self-determined extrinsic motivation.

The aim of this study was to better understand how the supportive role from coaches and engagement from parents is associated the behavioral and psychological outcomes for adolescents participating in organized sports. Behavioral adjustments were defined as youth delinquency and psychological outcomes as depressive symptoms and subjective well-being. The data used in this study were from the Youth and Sports (YeS) project, of which an analytical sample of N=421 7th graders participating in organized sports was selected. Results from a hierarchical regression analysis showed that 7.5% of parental engagement and coach support explained variance in adolescents’ subjective well-being and 3.4% explained depressive symptoms. The same pattern was not found in delinquent behavior, however, we did find an interaction effect, where coach support moderates the link between parents’ engagement and delinquency. Therefore, results suggest that adolescents participating in organized sports with engaged parents and support from their coach displayed better behavioral and psychological adjustments in adolescence. / Syftet med denna studie var att bättre förstå hur en stödjande roll från tränare och engagemang från föräldrar är associerade med beteendemässiga och psykologiska faktorer för ungdomar som deltar i organiserad idrott. Beteendemässig faktor definierades som ungdomsbrottslighet och psykologiska faktorer som depressiva symtom och subjektivt välbefinnande. Datan som användes i denna studie var från projektet Youth and Sports (YeS), av vilket ett analytiskt urval av N=421 i årskurs 7 som deltar i organiserad idrott valdes ut. Resultatet från en hierarkisk regressionsanalys visade att 7,5 % av föräldrarnas engagemang och stöd från coachen förklarade variationer i ungdomarnas subjektiva välbefinnande och 3,4 % förklarade depressiva symtom. Samma mönster hittades inte i brottsligt beteende, men vi hittade en interaktionseffekt, där stöd från coachen modererar kopplingen mellan föräldrars engagemang och brottslighet. Därför tyder resultaten på att ungdomar som deltar i organiserad idrott med engagerade föräldrar och stöd från sin tränare har den mest fördelaktiga effekten på beteendemässiga och psykologiska anpassningar i tonåren.

Fysisk aktivitet är viktigt för att uppnå god hälsa, dock har barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning lägre frekvens av fysisk aktivitet vilket påverkar deras hälsa negativt. Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att undersöka vad som möjliggör deltagande i fysisk aktivitet för barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med studien var att undersöka parasporttränares erfarenheter kring vad som möjliggör deltagande i fysisk aktivitet för barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Metoden i studien var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sju parasporttränare i Stockholms län intervjuades under våren 2022 med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat. Studiens övergripande tema visade att parasporttränarna behövde se individen och acceptera hen för den hen är. Temat uppkom ur kategorierna: förutsägbar kontext, ramverk, tränarens engagemang och att se individen. Kategorierna växte fram ur tio subkategorier. Slutsats. Studien belyste parasporttränares erfarenheter vilka visade att förståelse och acceptans från vuxna runt barnen och ungdomarna var viktiga aspekter för att främja deltagande i fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet för barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning behöver prioriteras och tilldelas nödvändiga resurser. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-21.</p>