Overexpression of monocarboxylate transporters (MCTs) has been shown for a variety of human cancers (e.g., colon, brain, breast, and kidney) and inhibition resulted in intracellular lactate accumulation, acidosis, and cell death. Thus, MCTs are promising targets to investigate tumor cancer metabolism with positron emission tomography (PET). Here, the organ doses (ODs) and the effective dose (ED) of the first 18F-labeled MCT1/MCT4 inhibitor were estimated in juvenile pigs. Whole-body dosimetry was performed in three piglets (age: ~6 weeks, weight: ~13–15 kg). The animals were anesthetized and subjected to sequential hybrid Positron Emission Tomography and Computed Tomography (PET/CT) up to 5 h after an intravenous (iv) injection of 156 ± 54 MBq [18F]FACH. All relevant organs were defined by volumes of interest. Exponential curves were fitted to the time–activity data. Time and mass scales were adapted to the human order of magnitude and the ODs calculated using the ICRP 89 adult male phantom with OLINDA 2.1. The ED was calculated using tissue weighting factors as published in Publication 103 of the International Commission of Radiation Protection (ICRP103). The highest organ dose was received by the urinary bladder (62.6 ± 28.9 µSv/MBq), followed by the gall bladder (50.4 ± 37.5 µSv/MBq) and the pancreas (30.5 ± 27.3 µSv/MBq). The highest contribution to the ED was by the urinary bladder (2.5 ± 1.1 µSv/MBq), followed by the red marrow (1.7 ± 0.3 µSv/MBq) and the stomach (1.3 ± 0.4 µSv/MBq). According to this preclinical analysis, the ED to humans is 12.4 µSv/MBq when applying the ICRP103 tissue weighting factors. Taking into account that preclinical dosimetry underestimates the dose to humans by up to 40%, the conversion factor applied for estimation of the ED to humans would rise to 20.6 µSv/MBq. In this case, the ED to humans upon an iv application of ~300 MBq [18F]FACH would be about 6.2 mSv. This risk assessment encourages the translation of [18F]FACH into clinical study phases and the further investigation of its potential as a clinical tool for cancer imaging with PET.

Det finns tydliga synergier mellan transportsystemet, klimatpåverkan och folkhälsa. Detta skulle transportplaneringen kunna använda till sin fördel för en mer hållbar planering för att åstadkomma en förflyttning från personbilen till hållbara och aktiva transporter i linjer med uppsatta globala och nationella målsättningar. Trots detta kritiseras transportplaneringen för att inte beakta folkhälsa i tillräckligt stor utsträckning, med risk för försämrad välfärd, ökade samhällsklyftor och försämrad folkhälsa som konsekvens. Den här uppsatsen har kartlagt hur kommunala och regionala aktörer arbetar för en förflyttning till aktiva transporter, vilken roll folkhälsoperspektivet har i planeringen samt hur aktörerna förhåller sig till planeringsverktyg och hälsoekonomiska beräkningar för att synliggöra och beakta transportsystemets hälsoeffekter.  Fallen Lidingö stad tillsammans med Region Stockholm och Lunds kommun tillsammans med Region Skåne har studerats genom en intervju- och dokumentstudie. Resvanedata har analyserats för att förstå nuvarande omfattning samt potential för aktiva transporter. Vidare har det samhällsekonomiska värdet av aktiva transporter beräknats som konsekvens av den ökade fysisk aktivitet som genererats. Detta har beräknats med hjälp av Världshälsoorganisationens Health Economic Assessment Tool.  Uppsatsen visar att det finns utrymme att öka andelen aktiva transporter på kortare resor då personbilen utgör 11–22 procent av färdmedelsfördelningen på resor upp till 2,5 kilometer och 49–55 procent på resor mellan 2,5–8 kilometer. Antal sparade liv genom aktiva resor, skulle kunna öka med 45–100 procent om en fullständig förflyttning skulle ske, motsvarande ett betydande samhällsekonomiskt värde.  Kartläggningen visar även att synergierna mellan transportsystemet, klimatpåverkan och folkhälsa inte tas tillvara fullt ut idag och att det finns möjlighet att bredda förståelsen för hållbar transportplanering genom att koppla denna till folkhälsa. Dagens planering uppvisar flera brister när det gäller att beakta folkhälsoperspektivet och missar möjligheter att stärka folkhälsans roll. Bristerna skulle kunna elimineras genom utvecklade målsättningar med ett holistiskt förhållningssätt, utvecklade tvärsektoriella samarbeten samt genom ökad involvering. För att beakta hälsoeffekter i planeringsprocessen behöver planeringsverktyg tas fram och implementeras samt behöver kunskapsnivån om effektsambanden stärkas för att beslutsfattare också ska våga agera utifrån ett folkhälsoperspektiv. / There are clear synergies between the transport system, climate change, and public health. This could be used as an advantage in transport planning for more sustainable planning in order to achieve a major shift from the passenger car to sustainable and active transportation in line with global and national goals. Transport planning is however criticized for not taking public health into account to a sufficient extent with subsequent deteriorating welfare, increasing societal gaps, and deteriorating public health as consequences. Therefore, this thesis has investigated how municipal and regional actors work to achieve a shift toward active transportation, what role the public health perspective has in the planning process, and what the actors think of including planning tools and health economic assessments in order to take health effects of the transport system into account.  The cases of Lidingö municipality together with the region of Stockholm and Lunds municipality together with the region of Skåne have been studied through an interview and document study. Travel habit data have been analyzed to understand the current scope and potential for active transportation. Furthermore, the socio-economic value of active transportation has been calculated on the basis of the level of physical activity it generates. This has been done by using the World Health Organization’s Health Economic Assessment Tool.  The thesis shows that there is room to increase the proportion of active transport on shorter trips, as the passenger car makes up 11–22 percent of trips up to 2,5 kilometers and 49–55 percent for trips between 2,5–8 kilometers. The number of lives saved through active transportation could increase by 45–100 percent if a complete shift was to take place, corresponding to a significant socio-economic value.  The thesis also shows that the synergies between the transport system, climate change, and public health are not fully utilized today and that there is possible to broaden the understanding of sustainable transport planning by linking this to public health. Today’s planning also shows several shortcomings considering the public health perspectives and missing opportunities to strengthen the role of public health. The shortcomings could be eliminated through further developed objectives with a holistic approach, developed cross-sectional collaborations, and increased involvement. In order to take health effects into account in the planning process, planning tools need to be developed and implemented, and the knowledge about the relationship between cause and effect needs to be strengthened so that decision-makers to an increased degree could act from a public health perspective.

No description available.

No description available.

No description available.

The transport sector is facing great challenges for achieving development within the Earth’s boundaries. Currently, LCA studies on heavy- and medium-duty vehicles have mainly assessed the ‘well-to-wheel’ stage and the impact category climate change. To understand the full range of environmental impacts from a truck, a holistic view needs to be adopted, to acknowledge several sustainability dimensions. The development of new vehicle technologies, such as battery electrical vehicles (BEV), the impact will mainly occur in the production and end-of-life stage, thereby it is crucial to adapt a cradle-to-grave approach in LCA. This thesis have interpret Scania’s current LCA results through normalization and weighting. The normalization and weighting methods used have been based on the planetary boundaries (PBs) and other scientific thresholds of earth’s carrying capacity. The normalised results display that considering a heavy-duty truck with diesel (B5) climate change is the major impact, but for BEV with EU electricity mix it is freshwater ecotoxicity, stratospheric ozone formation and climate change that are the main impacts to consider. For the BEV with wind electricity, it is freshwater ecotoxicity and climate change which are the major impacts. According to the weighed results, the impact on ́climate change ́ and ́fossil resource scarcity ́ are most important for diesel (B5) and considering BEV with EU mix it is the impact categories of ́climate change ́ and ́fossil resource depletion ́ followed by ́mineral resource scarcity ́. Considering BEV with wind electricity it is ́mineral resource scarcity ́ followed by ́climate change ́ and ́fossil resource scarcity ́. The weighted results also display that the impact categories, ‘human toxicity cancer’, ‘freshwater ecotoxicity’, ‘particulate matter’ and ‘water resource scarcity’ are important to consider in an LCA of a BEV. Concludingly, it is a need for future research in the area of connecting the PBs with the LCA framework. Moreover, it is a need to develop normalisation reference (NR) and weighting factors (WF) based on a company and sectorial allowances of the carrying capacity to understand a product or company’s environmental impact in absolute terms. / Transportsektorn står inför stora utmaningar för att nå en utveckling inom planetens gränser. I nuläget har LCA studier för tunga och medeltunga transporter fokuserat på ‘well-to-wheel’ vilket är stegen bränsleproduktionen (från källan till tanken) och konsekvenserna av fordonets användning (från tank till hjul) och påverkanskategorin klimat. För att förstå fordonets totala miljöpåverkan, behövs ett holistiskt synsätt för att förstå flera hållbarhetsdimensioner av fordonets miljöpåverkan. Utvecklingen av nya fordonstekniker, så som batterifordon, kommer leda till att miljöpåverkan möjligen främst uppstår i produktions och avfallsfasen av livscykeln, det är därav viktigt att analysera ett fordon från ́vaggan till graven ́. Denna uppsats har analyserat Scanias LCA resultat genom normalisering och viktning. Normaliserings- och viktningsmetoderna som används är baserade på dom planetära gränserna och andra tröskelvärden för planetens bärkapacitet. Det normaliserade resultatet visar att för en diesel lastbil är klimat en betydande påverkanskategori, dock för en BEV (”Battery Electric Vehicle”) med EU elektricitet är det sötvattentoxicitet, stratosfärisk ozonbildning och klimat som är dom mest betydande påverkanskategorierna. Det normaliserade resultatet för BEV med vindenergi visar att det är sötvattentoxicitet och klimat som dom mest betydande påverkanskategorierna. Enligt den valda viktningsmetoden framgår det att klimat och fossil resursutarmning är dom viktigaste påverkanskategorierna för en diesel lastbil. För en BEV med EU mix är den viktigaste klimat och fossil resursutarmning följt av mineralresursbrist. För BEV laddad med energi från vindkraft, är dom viktigaste påverkanskategorierna mineralresursbrist, klimat och fossil resursutarmning. Det viktade resultatet visade även att påverkanskategorierna, humantoxicitet cancer, sötvatten ekotoxicitet, partiklar och vattenresursbrist bör tas i beaktning i en LCA av en BEV. Slutligen behövs det mer forskning kring sammankoppling av planetära gränser och LCA ramverket, även utveckling av normaliseringsreferenser och viktningsfaktorer som är baserat på företags- och sektorsnivåer för utsläppsrätter behövs för att ett företag ska förstå produkters absoluta miljöpåverkan.

Obsessive-compulsive disorder (OCD) is heterogeneous. Clinical presentation of OCD differs by sex and age-of-onset and evidence supports classification based on these subtypes. The prevalence of OCD in the general population is 2%. However, it has been established that women tend to experience onset and exacerbation of OCD during reproductive milestones. In particular, the prevalence of postpartum OCD is between 4 to 9%. This study seeks to examine the effects of past childhood maltreatment and S/Lg-allele status of the 5-HTTLPR polymorphism on perinatal obsessive-compulsive symptoms and aberrant resting state functional connectivity in the postpartum period. Forty women participated in the first visit and sixteen women have been followed up with in the postpartum period. 5-HTTLPR genotype was determined from whole blood samples via polymerase chain reaction and a restriction fragment length digest. We used the Yale-Brown Obsessive-Compulsive Scale and Perinatal Obsessive-Compulsive scale to measure symptom severity. Resting state functional connectivity was determined from functional magnetic resonance imaging data. Obsessive-compulsive symptoms during late pregnancy are significantly predicted by 5-HTTLPR genotype, past history of total childhood maltreatment or childhood emotional neglect and trait anxiety symptoms. Whereas obsessive-compulsive symptoms during the postpartum period are predicted by poor sleep quality and childhood emotional maltreatment or 5-HTTLPR genotype, childhood emotional maltreatment and trait anxiety symptoms. Seed to region-of-interest analysis was employed to evaluate resting state functional connectivity differences between OCD patients and healthy controls in the postpartum period. Compared to healthy controls, OCD patients show greater connectivity between the caudate nucleus with the orbitofrontal cortex, the pars triangularis and the cingulate area. The insular cortex shows decreased connectivity between the right and left, the dorsal anterior cingulate area and the pars opercularis. The amygdala has increased connectivity with the cingulate area, the calcarine fissure, the supramarginal gyrus and decreased connectivity with the gyrus rectus. The above clinical and neuroimaging findings are in line with past work. However, this is the first study to show both 5-HTTLPR genotype and history of childhood maltreatment predict obsessive-compulsive symptoms in a perinatal population. Further, the resting state data replicates findings in the OCD literature but the study is the first to show this in postpartum women. This study serves as a platform for future work to further investigate both gene-environment interactions and distinct neuroimaging correlates in perinatal OCD. / Thesis / Master of Science (MSc)

The electrification of heavy road transport is ongoing in Sweden. Multiple electrification technologies are emerging and electric truck models are being added to the product portfolios of the truck manufacturers. However, questions have remained regarding how the electrification of heavy road transport will unfold in practice, as it has been unclear what roles the actors of the emerging electric heavy road transport ecosystem will enact in terms of who should finance, build, own, operate and use the technical components deemed critical to the transition. This thesis addresses this issue through a case study on the electrification of heavy road transport along E16 Borlänge - Gävle Hamn, based on interviews with representatives of goods owners, haulage contractors, truck manufacturers, the port authority, electrical grid owners and charging infrastructure companies. By exploring the varying perceptions of the transition to electric heavy road transport, the studied case provides insight into how ecosystem actors manage opportunities and challenges through business model innovation and in effect contribute to the development of the ecosystem. First, the thesis addresses how the ecosystem actors perceive business model opportunities and challenges with the transition to electric heavy road transport, what roles these actors could potentially consider enacting in the transition and what roles are considered critical. From the interviews with representatives of the ecosystem actors, a wide range of opportunities and challenges are identified, as well as differing perceptions of specific opportunities, challenges and roles. It is argued that these differing perceptions add to the complexity of the emerging ecosystem, in addition to the multilateral and complementary relationships between actors, and that such complexity could be managed by one or several ecosystem actors enacting a leadership role to guide ecosystem development at its early stages. Second, how the ecosystem actors manage the perceived opportunities and challenges through business model innovation and thus participate in the development of the ecosystem is addressed. From the interviews with representatives of the ecosystem actors, the ecosystem actors are demonstrated to innovate all but one sub-component of the business model to manage these opportunities and challenges, where some actors are innovating to a greater extent than others and in turn managing a greater number of opportunities and challenges. In addition, some ecosystem actors are demonstrated to proactively innovate their business model to drive ecosystem change, as compared to the ecosystem actors who reactively innovate their business model to adapt to change. It is argued that it is the ecosystem actors who proactively innovate a great number of sub-components of the business model who will enact a leadership role and steer the development of the ecosystem, whereas the other actors follow and will have to adapt to the ecosystem leaders. Thus, by combining ecosystem and business model innovation theory, it is demonstrated that in addition to that development at an ecosystem level induces business model innovation, business model innovation inversely induces ecosystem level development. / Elektrifieringen av tunga vägtransporter fortgår i Sverige. Flera elektrifieringstekniker växer fram och elektriska lastbilsmodeller adderas till lastbilstillverkarnas produktportföljer. Frågor kvarstår dock angående hur elektrifieringen av tunga vägtransporter kommer att utvecklas i praktiken, eftersom det har varit oklart vilka roller aktörerna i det framväxande elektriska tunga vägtransportekosystemet kommer att ta när det gäller vem som ska finansiera, bygga, äga, drifta och använda de tekniska komponenter som anses vara avgörande för denna övergång. Detta examensarbete adresserar detta problem genom en fallstudie av elektrifieringen av tunga vägtransporter längs E16 Borlänge - Gävle Hamn, baserad på intervjuer med företrädare för godsägare, åkerier, lastbilstillverkare, hamnmyndigheten, elnätsägare och laddinfrastruktursföretag. Genom att utforska de varierande uppfattningarna av övergången till elektrifierad tung vägtransport, bidrar fallstudien med insikter i hur ekosystemsaktörer hanterar möjligheter och utmaningar genom affärsmodellsinnovation och därmed bidrar till ekosystemets utveckling. Först och främst behandlar examensarbetet hur ekosystemsaktörerna uppfattar affärsmodellsrelaterade möjligheter och utmaningar med övergången till elektriska tunga vägtransporter, vilka roller dessa aktörer potentiellt skulle kunna tänka sig att ta i övergången och vilka roller som anses vara kritiska. Från intervjuerna med företrädare för ekosystemsaktörerna identifieras ett stort antal möjligheter och utmaningar, samt olika uppfattningar om specifika möjligheter, utmaningar och roller. Dessa olika uppfattningar påstås bidra till komplexiteten i det framväxande ekosystemet, utöver de multilaterala och komplementära relationerna mellan dessa aktörer. Dessutom tyder resultaten på att sådan komplexitet skulle kunna hanteras av en eller flera ekosystemsaktörer som intar en ledarroll för att på så vis vägleda ekosystemsutvecklingen i dess tidiga skede. Vidare behandlas frågan kring hur ekosystemsaktörerna hanterar de upplevda möjligheterna och utmaningarna genom att innovera sina affärsmodeller och hur de därmed deltar i utvecklingen av ekosystemet. Från intervjuerna med företrädare för ekosystemsaktörerna påvisas det att ekosystemsaktörerna utvecklar alla utom en delkomponent av affärsmodellen, för att hantera möjligheter och utmaningar. Det framgår även att vissa aktörer innoverar sin affärsmodell i en större utsträckning än andra aktörer och därmed hanterar en större mängd möjligheter och utmaningar. Därtill belyses det att vissa ekosystemsaktörer förnyar sin affärsmodell på ett proaktivt sätt för att driva ekosystemsförändring, jämfört med de ekosystemsaktörer som förnyar sin affärsmodell reaktivt för att anpassa sig till förändring. Resultatet pekar också på att det är de ekosystemsaktörer som proaktivt förnyar ett stort antal delkomponenter av affärsmodellen som kommer att ta en ledarroll och styra utvecklingen av ekosystemet, medan resterande aktörer följer efter och kommer att behöva anpassa sig till ekosystemsledarna. Således, genom att kombinera ekosystems- och affärsmodellsinnovationsteori, påvisas det att utöver att utveckling på en ekosystemsnivå kan medföra affärsmodellsinnovation, kan affärsmodellsinnovation omvänt medföra ekosystemsutveckling.

Introduktion: Interhospital transport innebär att en patient måste förflyttas mellan två sjukhus i en ambulans på grund av en mer specialiserad vård och/eller en viss behandling. Under dessa transporter kan det krävas, förutom prehospital personal, en anestesisjuksköterska. Tidigare studier har visat att anestesisjuksköterskan under dessa transporter ställs inför stressfulla situationer. Bland annat att arbeta i en annorlunda miljö och med utrustning de inte var vana med vilket kunde ge upphov till känslor som oro, stress och ensamhet. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa anestesisjuksköterskans upplevelser av att vårda kritiskt sjuka patienter under interhospitala transporter. Metod: Studien genomfördes med induktivt förhållningssätt och en kvalitativ ansats. Data samlades in genom åtta semistrukturerade intervjuer där fyra genomfördes på ett sjukhus i norra Sverige och de resterande fyra i södra. För transkription och analys av intervjuerna tillämpades en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i följande sex kategorier att få besked att man ska åka på transport ger blandade känslor, att transporter av barn och vakna patienter känns svårare, att stöd och samarbete före under och efter transport är avgörande för att känna sig trygg, att det är utmanande att vårda i en annorlunda miljö, att känna sig otillräcklig och ensam med ett stort ansvar och att riktlinjer och återkommande utbildning är viktigt för en god handlingsberedskap. Slutsats: Vid interhospitala transporter upplevde anestesisjuksköterskor en otrygghet på grund av en ovan arbetsmiljö och ensamarbete, men det framkom även att dessa transporter kunde vara utmanande och spännande. Det fanns en stor önskan av att utbildning och inskolning skulle prioriteras för att skapa mer erfarenhet och kompetens i sin yrkesroll inom interhospitala transporter.

Cycling is a sustainable and health-promoting mode of transportation that addresses issues such as pollution, congestion, and social exclusion. This research focuses on understanding the current cycling culture and infrastructure in Stockholm, Sweden, and compares The Netherlands, to identify ways to enhance cycling in Stockholm. Data for this research were collected through interviews with experts and observational methods in Stockholm. The study analyses how existing infrastructure and historic planning decisions influence cycling behaviour. Additionally, the concept of ‘Path Dependence’ is employed to understand the lasting impact of past decisions on current urban mobility patterns. The results indicate that Stockholm faces unique challenges, such as geographic constraints, harsh winter conditions, and a strong car culture, which hinder the widespread adoption of cycling. The study also identifies the importance of EU-supported initiatives aimed at increasing the cycling modal share and improving safety. Based on the findings through a spatial analysis, the research provides recommendations for improving cycling infrastructure in Stockholm, considering its unique urban context. These recommendations aim to support the transition from car-dominated mobility to sustainable transportation modes, contributing valuable insights to the discourse on sustainable urban mobility in Stockholm. / Cykling är ett hållbart och hälsofrämjande transportsätt som tacklar problem som föroreningar, trängsel och social utestängning. Denna forskning fokuserar på att förstå den nuvarande cykelkulturen och infrastrukturen i Stockholm, Sverige, och jämför med Nederländerna för att identifiera sätt att förbättra cyklingen i Stockholm. Data för denna forskning samlades in genom intervjuer med experter och observationsmetoder i Stockholm. Studien analyserar hur befintlig infrastruktur och historiska planeringsbeslut påverkar cykelbeteendet. Dessutom används begreppet ‘Path Dependence' för att förstå den bestående påverkan av tidigare beslut på nuvarande urbana mobilitetsmönster. Resultaten visar att Stockholm står inför unika utmaningar, såsom geografiska begränsningar, hårda vinterförhållanden och en stark bilkultur, som hindrar den breda användningen av cykling. Studien identifierar också vikten av EU-stödda initiativ som syftar till att öka cykelns andel av transportsätt och förbättra säkerheten. Baserat på resultaten genom en rumslig analys, ger forskningen rekommendationer för att förbättra cykelinfrastrukturen i Stockholm med hänsyn till dess unika urbana kontext. Dessa rekommendationer syftar till att stödja övergången från bil-dominerad mobilitet till hållbara transportsätt och bidra med värdefulla insikter till diskussionen om hållbar urban mobilitet i Stockholm.