Syftet med den här undersökningen är att beskriva och analysera vilka fördelar och nackdelar det finns med att utkontraktera en transportplaneringsprocess till en extern part. Undersökningen genomfördes på uppdrag av BT-Europe i Mjölby på avdelningen som ansvarar för distribution av produkter och reservdelar. BT är i grunden ett svenskt företag som startade sin verksamhet 1946 och är idag världsledande tillverkare av eldrivna lagertruckar. År 2000 förvärvades BT av Toyota och detta skapade en världsledande konstellation inom truckbranschen. Bakgrunden till undersökningens syfte är att arbetet med att effektivisera och förbättra transportplaneringsprocessen inom BT har blivit eftersatt på grund av den kraftiga produktionsökningen de senaste 5 åren. Detta har lett till stigande kostnader för distribution av färdiga produkter och reservdelar. I dagsläget finns inget centralt kontrollorgan över transportplaneringsprocessen på BT utan all transportplanering av produkter och reservdelar till truckar, sker lokalt på varje marknadsbolag i Västeuropa. I en framtid har BT som förhoppning att bedriva transportplaneringsprocessen på central nivå, antingen inom koncernen eller genom att utkontraktera transportplaneringsprocessen till en extern part, det vill säga till ett fjärdepartslogistikföretag. Vid beslut om transportplaneringsprocessen ska genomföras centralt internt eller utföras externt med hjälp av en fjärdepartslogistiker finns en rad viktiga faktorer att ta i beaktning. De faktorer som valts att studera i denna undersökning är kärnverksamhet, processens mognad, flexibilitet, kontroll, beroende och transaktionskostnader. Dessa faktorer studeras genom att undersöka inom vilka områden BT anser sig att besitta kärnkompetens idag och i en framtid, samt hur BT ser på faktorer som flexibilitet, beroende och kontroll vid en eventuell outsourcing. Genom att ställa detta mot vad fjärdepartlogistikföretag erbjuder för lösningar till sina kunder och hur de hantera faktorer som flexibilitet, kontroll och beroende, kan för- och nackdelar med en utkontraktering av transportplaneringsprocessen definieras. En fördel med att utkontraktera transportplaneringsprocessen uppnås genom att ingå ett samarbete med en fjärdepartslogistiker och därigenom kan BT få tillgång till spetskompetens och tillgång till större distributionsnätverk. En annan fördel med ett nära samarbete med en leverantör av fjärdepartslogistiska tjänster är att det kan skapa ökad flexibilitet för BT. Detta genom att BT i ett samarbete kan tillgå skräddarsydda lösningar för företagsunika behov samtidigt som möjligheten att byta transportleverantörer ökar, då fjärdepartsaktörer vanligen arbeter med korttidskontrakt emot transportföretagen Nackdelar som kan uppkomma med utkontraktering av transportplaneringsprocessen är att denna process kan komma att ses som betydande för framtida verksamhet. Det kan då vara förenat med risk att tappa kompetens inom området. En nackdel är även att outsourcing av transportplaneringsprocessen kan innebär en beroendeställning för BT gentemot en tilltänkt fjärdepartsleverantör. Kontrollen av processen som koordinerar försörjningen av färdiga produkter och reservdelar från BT till företagets kunder eller marknadsbolag överlämnas därmed till en extern part.

Economic analysis is often employed for the purpose of efficient decision-making and allocation of societies’ resources and has been utilized in the Swedish national infrastructure planning since the 1960’s. The topic of this report is the utilisation of CBA in investigating the benefits and costs of transport investments in Sweden and its consequent role as a decision basis. It is the study of various actors’ perspectives on CBA itself, and not least its role within Swedish transport-planning. On the one hand the study concerns the actors interpretation of the current practice, on the other; their perspectives of how CBA ideally should be utilized. The purpose of the study is to be able to, by combining existing ideas, insights and competences in ways which can bridge the diverse perspectives, increase awareness concerning the utilisation and role of CBA in Swedish transport planning. The goal is not to argue against the use of CBA as a method or decision basis, nor to study the technicalities of the method, but rather, it is an attempt to make sense of CBA through the interpretation of various actors’ perspectives from commission to decision. Two main research questions are put forth to lead towards this purpose: First, how does the understanding of CBA vary among actors? And secondly, how can CBA be utilised to its full potential in transport planning? / Ekonomisk analys används ofta för att uppnå ett effektivt beslutsfattande och fördelning av samhällets resurser, i den svenska nationella infrastrukturplaneringen har de nyttjats sedan 1960-talet. Ämnet för denna rapport är användningen av CBA för att utreda nyttor och kostnader av transportinvesteringar i Sverige och dess åtföljande roll som beslutsunderlag. Det är en studie av olika aktörers perspektiv på samhällsekonomisk analys (CBA), och inte minst dess roll inom svenskt transportplanering. Å ena sidan gäller studien olika aktörers tolkning av nuvarande praxis, å andra sidan deras perspektiv på hur CBA helst bör användas. Syftet med studien är att, genom en kombination av befintliga idéer, insikter och kompetenser på ett sätt som kan överbrygga olika perspektiv, öka medvetenheten om användningen och betydelsen av CBA i svensk transportplanering. Målet är inte att argumentera mot användningen av CBA som metod eller beslutsunderlag, inte heller att studera de tekniska aspekterna av metoden, studien syftar snarare att försöka skapa förståelse för CBA genom tolkning av olika aktörers perspektiv från beställning till beslut. Två huvudsakliga forskningsfrågor lyfts fram för att leda mot detta syfte: För det första, hur varierar förståelsen av CBA mellan aktörerna? Och för det andra, hur kan CBA utnyttjas till sin fulla potential i transportplaneringen?

Bakgrund & Problem: Transport och distribution utgör grundläggande aktiviteter i ett transportföretag, såsom en 3PL-aktörs, verksamhet. I denna verksamhet är tunga transporter vanligt förekommande vilket utgör en betydande del av världens totala koldioxidutsläpp. Samtidigt som bränsleförbrukning står för en stor del av ett åkeris totala kostnader driver det även CO2-utsläpp i en redan, sett ur ett miljömässigt perspektiv, ansträngd värld. Att på sikt reducera dem globala CO2-utsläppen kommer kräva en omställning av transportsektorn och en övergång från fossila bränslen till mer förnyelsebara. För det enskilda åkeriet kan minskad bränsleförbrukning sänka kostnaderna samtidigt som det är fördelaktigt för miljön då det leder till minskade CO2-utsläpp. Vad driver då bränsleförbrukningen i ett åkeri? I denna studie ligger fokus främst på sparsam körning, transportplanering och teknologi som de faktorer som påverkar bränsleförbrukningen. I sammanhanget är även val av bränsle relevant men denna faktor har analyserats separat då det snarare är en faktor som driver CO2-utsläpp än bränsleförbrukningen i sig. Syfte: Syftet med denna studie är att studera ett urval av transportföretaget GDL:s åkerier och dess verksamhet med primärt fokus på bränsleförbrukning och CO2-utsläpp. Ambitionen vid arbetets slut är att kunna betygsätta åkeriernas verksamhet med utgångspunkt i deras bränsleförbrukning och de faktorer som driver den. Studien syftar även till att klargöra maktförhållandet mellan uppdragsgivare, som GDL, och åkerier. Metod: Studien tillämpar ett positivistiskt vetenskapligt synsätt med abduktion som angreppssätt. Baserat på de frågeställningar som studeras i detta arbete har en kvalitativ forskningsmetod applicerats överlag med små inslag av kvantitativa aspekter. Slutsats: De faktorer som huvudsakligen driver bränsleförbrukning är sparsam körning, transportplanering och teknologi. Sparsam körning är den faktor som denna studie bedömer ha störst påverkan och en fullständig implementering kan resultera i en bränslereduktion på 10-30 5(95) procent. Förutom mängden bränsle som förbrukas har även val av bränsle möjligheten att påverka företag positivt, främst miljömässigt men även ekonomiskt, där alternativa bränslen är huvudsakligt fokus. I denna studie hanteras bränslen som är förekommande inom studiens åkerier och bland dessa har HVO klart lägst CO2-utsläpp. Inflytandet från större aktörer, som GDL, är i nuläget svårt att precisera och varierar mellan åkerier. GDL:s position på marknaden borde, om så önskas, möjliggöra att ett större inflytande utövas gentemot de mindre aktörer som till stor del kör åt GDL. / Background & Problem: Transportation and distribution, such as 3PL, pose an essential part of a logistics company’s scope of duties; especially heavy transports, which account for a big part of the worldwide CO2-emissions, are an essential part of the business. Whilst fuel consumption makes up the majority of a company’s total consecutive expenses, it also augments carbon dioxide emission in our already flawed world. Therefore, the aim in the long run is a readjustment in the transport sector which includes the transition from fossil fuels towards renewable energy sources as well as the reduction of fuel consumption in general. This is also in the interest of the distribution companies, as they thereby can save expenses and reduce their ecological footprint at the same time. Yet, what determines the fuel consumption of a distribution company? To decry that, this study will primarily focus on eco-driving, route planning as well as technology as the main drivers of fuel consumption. It hereby is necessary to consider the chosen kind of fuel as an important factor regarding the CO2-emissions; this, however, will be analyzed separately. Purpose: The purpose of this paper is to study a selection distribution companies that primarily work on behalf of GDL, to examine which factors drive fuel consumption and CO2 emissions 6(95) within these companies. This papers ambition is to fairly evaluate the distribution companies and grade them accordingly, based on factors that drive fuel consumption and CO2 emissions. Additionally, this paper also aims to clarify the power structure between outsourcers, such as GDL, and their distributors. Method: This paper applies a positivistic scientific view with abduction as an approach. Based on this papers research questions it was determined that a qualitative research method should be applied throughout the study, with minor quantitative elements. Conclusions: The main factors for fuel consumption are parsimonious driving, route planning as well as technology. Hereby, frugal driving was ranked as the most important one as it can lead to a saving of 10-30 percent. Furthermore, the amount of used fuel can be positively influenced through the choice of certain fuel types. This has economical as well as ecological effects; the study focusses on renewable fuels, such as HVO, which has by far the lowest CO2- emissions amongst the fuels that were drawn into consideration. Influence by bigger actors, such as GDL, makes it hard to determine between different companies’ standings, as GDL’s position directly influences their smaller distributers.

Syftet med denna uppsats är att bidra till ökad kunskap och resonera kring biltrafikens potentiella negativa konsekvenser för stadsplaneringen inom flera svenska städer och med Helsingborg som exempel. I denna fallstudie presenteras bilens historia och uppkomst i Sverige och hur planeringen av de svenska städerna och samhället har präglats av biltrafiken. Hållbarhet kopplas starkt till trafik och städers utveckling och därför belyses även begreppet i uppsatsen. Metoderna för arbetet har baserats på vetenskapliga böcker och artiklar samt intervjuer med tjänstepersoner från kommunen som är insatta i ämnet. Resultatet från detta arbete har varit bland annat svar på frågeställningar där jag i undersökningen har åstadkommit svar för hur situationen i Helsingborg förefaller.Helsingborg är en svensk stad belägen i söder av nationen i region Skåne vid Öresund mittemot Danmark. Staden har en viktigt geografisk placering då den påverkar utvecklingsmöjligheterna för omkringliggande område, kommuner och regioner. Staden bemöter problem med luftföroreningar som överstiger gränsen för normal förorening och dessutom svårigheter med biltrafiken som drabbar invånarna med bullernivåer, olyckor, otrygghet, trängsel som är motbjudande och konkurrerar samt ständigt hotar andra färdmedels förutsättningar. Ett verktyg som Helsingborgs kommun har i förfogande för att minska biltrafikens resor är bland annat parkering, tillgänglighet av andra färdmedel och nya förtätade hållbara stadsförnyelseprojekt som exempelvis H+. / The purpose of this study is to further develop knowledge of this topic and discuss the potential negative effects of car traffic on urban planning in multitude of Swedish cities, with Helsingborg as an example. In the study, the car's historical importance and origin in Sweden is presented and how the planning of the Swedish cities and society has been characterized by car traffic. Sustainability is vigorously associated with the development of traffic and cities and therefore the term is also highlighted in the essay. The methods for this work have been based on scientific books and articles as well as interviews conducted with officials from the municipality who are acquainted with the matter at hand. The results of this work have been primarily answers to question formulations inquired in the outset of the attained examination. The answers were cited after analysis in relation to the situation in Helsingborg.Helsingborg is a Swedish city located in the south of the nation in the region of Skåne by the Öresund, opposite of Denmark. The city has an important geographical location as it affects the development opportunities of the surrounding area, municipalities and regions. The city faces complications regarding air pollution with numbers exceeding the limit of normal pollution. Other issues generated as repercussions of car traffic that affects residents substantially are excessively high noise levels, accidents, insecurity, congestion which is repulsive and consistently competing as well as constantly threatening the conditions of other means of conveyance. One tool that the Municipality of Helsingborg has at their disposal in order to reduce car travel is predominantly parking, availability accessibility of other means of transport and also new densified sustainable urban renewal projects such as H+.

Denna studie har undersökt spårvägsprojektet i Lund utifrån fokuset platsmarknadsföring, tillgänglighet, tillväxt och hållbar utveckling. Den har även fokuserat på motiven bakom spårvägen. Studien gör detta genom en kvalitativ forskningsmetod, där en textanalys har utförts av Lunds kommuns planeringsdokument. Resultaten av textanalysen identifierar de ovan nämnda perspektiven och deras relation till spårvägen.  Studien drar slutsatsen att medan spårvägen främst agerar som ett transportmedel, används den även som ett verktyg för platsmarknadsföring och varumärkesbyggande för att skapa en attraktiv stadsmiljö. Den attraktiva stadsmiljön eftersträvas eftersom den attraherar människor och investeringar. Införandet av spårvägen innebär dock både positiva och negativa effekter. Även ifall spårvägen uppmuntrar markvärdeshöjningar och ekonomisk tillväxt, kan det även leda till försämrade sociala förutsättningar där bostäder blir mindre överkomliga. Den tidigare forskningen förtydligar att det finns avvägande intressen mellan ekonomiska vinster och allmännyttan. Därutöver föreställs perspektiven om tillgänglighet och platsmarknadsföring, med ett fokus på att förstärka varumärket snarare än att tillgodose invånarnas behov. Samtidigt är spårvägens potential att förbättra tillgänglighet och miljökvalitet erkänd, men farhågor kring social rättvisa lyfts fram. Studien bygger på begränsad information, det föreslås därför att alternativa metoder och perspektiv på Lunds spårväg används för att vidare bidra till en mer holistisk bild av ämnesområdet. För att återge en sammanfattande syn så belyser studien vikten av att planeringen av spårvägar balanserar ekonomiska, sociala och miljömässiga effekter. / From the vantage points of place marketing, accessibility, growth, and sustainable development, this study looked at the Lund tram project. It has also concentrated on the tramway's goals. The study used a qualitative research methodology, and planning documents from the municipality of Lund were subjected to text analysis. The text analysis's findings reveal the perspectives mentioned above and how they relate to the tramway.   According to the study's findings, the tram serves primarily as a mode of transportation but is also employed as a tool for place marketing and branding to create a pleasing urban environment. A desirable urban environment appeals to both people and investments. However, the tramway's embodiment calls for both favourable and unfavourable outcomes. The tramway promotes economic growth and increases in real estate values, but it can also exacerbate social conditions by making houses more expensive. There are trade-offs between economic advantages and the public interest, according to earlier studies. In addition, rather than emphasizing resident requirements, the perspectives of accessibility and location marketing are envisioned as strengthening the brand. While acknowledging the tramway's potential to increase accessibility and environmental quality, social justice problems are also brought up. Since the study is based on limited data, it is advised that different approaches and viewpoints on Lund's tramway be taken to contribute to a more comprehensive understanding of the topic. The study emphasizes the significance of balancing economic, social, and environmental aspects in the planning of tramways in order to present a summarized view.

Utsläppen från transportsektorn minskar inte i nog snabbt takt trots att hållbarhet är en prioriterad fråga på övergripande nivå genom bland annat Agenda 2030 och Målbild 2030. Åtgärdsvalsstudier (ÅVS), utredningar som tillämpas tidigt i transportinfrastrukturplaneringen, har potential att bidra till en mer hållbar infrastrukturplanering. Samtidigt har hållbarhetsmål idag en begränsad betydelse för val av åtgärder i åtgärdsvalsstudier. Det saknas konkreta direktiv för hur aktörer inom planeringen av transportsystemet ska agera och prioritera i praktiken för att bidra till omställningen mot ett hållbart transportsystem. Syftet med studien är att öka förståelsen för vilka förutsättningar som finns för ökad integrering av hållbarhet i åtgärdsvalsstudier. Målet är att identifiera brister i metoder och processer som bidrar till svårigheter att integrera hållbarhet i åtgärdsvalsstudier samt föreslå hur metoder och processer kan utvecklas för en ökad integrering av hållbarhet i åtgärdsvalsstudier. Studien belyser frågeställningarna främst utifrån perspektivet regionala planerare på Trafikverket i Norrbottens och Västerbottens län. Studien är kvalitativ och baseras på en litteraturstudie och en fokusgrupp. Fokusgrupp valdes som metod för att generera nya idéer för hur ett konkret arbete med hållbarhet i åtgärdsvalsstudier skulle kunna se ut. Fyra planerare som på olika sätt arbetar med åtgärdsvalsstudier på Trafikverket deltog i fokusgruppen. Resultatet från fokusgruppen och litteraturstudien analyserades med koppling till studiens frågeställningar. Studiens resultat visar på att det är komplext att arbeta med övergripande hållbarhetsmål såsom Målbild 2030 i åtgärdsvalsstudier. En orsak till detta är bland annat bristande vägledning i hur målarbetet konkret ska gå till i åtgärdsvalsstudier vilket medför att arbetet med att ta fram mål för den enskilda åtgärdsvalsstudien är tids- och resurskrävande och mindre vikt läggs därmed på hållbarhetsmål. Det råder även bristande vägledning och expertstöd gällande framtagande och genomförandet av icke-fysiska åtgärder, så kallade steg 1 och 2 åtgärder. Planerarna upplever också en hopplöshet i att andra parametrar än hållbarhet värderas högre vid prioritering av åtgärder i planeringsprocesser som följer efter slutförandet av en åtgärdsvalsstudie. Studien har resulterat i ett antal slutsatser kring hur metoder och processer kan utvecklas för en ökad integrering av hållbarhet i åtgärdsvalsstudier. Ett förslag är att identifiera relevanta hållbarhetsmål för en åtgärdsvalsstudie och formulera specifika mål för åtgärdsvalsstudien utifrån nedbrytningen av övergripande mål. Ett annat förslag är att värdera om ett åtgärdsförslag har negativ, positiv eller neutral påverkan på ett hållbarhetsmål för att få en helhetsbild över vilka mål ett åtgärdsförslag bidrar till att uppfylla. Gällande steg 1 och 2 åtgärder finns behov av expertstöd i åtgärdsvalsstudier samt metodutveckling kopplat till framtagandet av icke-fysiska åtgärdsförslag. Det finns också behov av att utveckla ÅVS-handboken och utbildningar inom ÅVS-metodiken, särskilt kopplat till framtagande av mål. Sammanfattningsvis pekar studien på att det krävs uppdaterade handledningar kopplat till åtgärdsvalsstudier. Detta kan ses som en möjlighet till att utveckla arbetet med hållbarhet i åtgärdsvalsstudier genom att hållbarhet integreras mer i den generella handledningen för åtgärdsvalsstudier och därigenom blir en naturlig del av metodiken. Studiens resultat pekar därmed på att det finns goda möjligheter att utveckla arbetet med hållbarhet i åtgärdsvalsstudier. / Emissions from the transport sector are not declining fast enough, even if sustainability is a prioritised issue through for example Agenda 2030. Strategic choice of measures (Åtgärdsvalsstudier), investigations early in transport infrastructure planning, have the potential to contribute to more sustainable infrastructure planning. At the same time, today sustainability goals have a limited significance for the choice of measures in strategic choice of measures. There are no concrete directives for how actors in transport infrastructure planning should act and prioritise in order to contribute to the transition towards a sustainable transport system. The purpose of the study is to increase the understanding of what prerequisites there are for an increased integration of sustainability in strategic choice of measures. The aim is to identify shortcomings in methods and processes that contribute to difficulties in integrating sustainability in strategic choice of measures. The aim is also to propose how methods and processes can be developed for an increased integration of sustainability in strategic choice of measures. The study illuminates the aim mainly from the perspective of regional planners at the Swedish Transport Administration in the counties of Norrbotten and Västerbotten. The study is qualitative and based on a literature study and a focus group. Focus group was selected as a method to generate new ideas about how a concrete work with sustainability in strategic choice of measures could look like. Four planners who work in different ways with strategic choice of measures at the Swedish Transport Administration participated in the focus group. The results from the focus group and the literature study were analysed based on the research questions. The result of the study indicates that it is complex to work with sustainability goals in strategic choice of measures. One reason for this is a lack of guidance on how the work with targets should be performed, which means that the work of developing goals for the individual strategic choice of measure is time-consuming and resource-intensive. Therefore, less emphasis is placed on sustainability goals. There is also a lack of guidance and expert support regarding the development and implementation of non-physical measures, so-called step 1 and 2 measures. The planers also experience a hopelessness as other parameters than sustainability are valued higher when prioritising measures in planning processes that follow after a strategic choice of measure. The study has resulted in conclusions about how methods and processes can be developed. One proposal is to identify relevant sustainability goals for a strategic choice of measure and formulate specific goals for the strategic choice of measure based on the breakdown of overall goals. Another proposal is to evaluate whether a proposed measure has a negative, positive or neutral impact on a sustainability goal in order to get an overall picture of which goals a proposed measure contributes to fulfil. Regarding step 1 and 2 measures, there is a need for expert support in strategic choice of measures and method development of non-physical measures. There is also a need to develop guidelines and educations in the strategic choice of measures methodology. In summary, the study indicates that updated guidelines about strategic choice of measures are required. This can be an opportunity to develop the work with sustainability in strategic choice of measures by integrating sustainability more into the general guidance. Thus, the results of the study indicate that there are good opportunities to develop the work with sustainability in strategic choice of measures.

Det finns tydliga synergier mellan transportsystemet, klimatpåverkan och folkhälsa. Detta skulle transportplaneringen kunna använda till sin fördel för en mer hållbar planering för att åstadkomma en förflyttning från personbilen till hållbara och aktiva transporter i linjer med uppsatta globala och nationella målsättningar. Trots detta kritiseras transportplaneringen för att inte beakta folkhälsa i tillräckligt stor utsträckning, med risk för försämrad välfärd, ökade samhällsklyftor och försämrad folkhälsa som konsekvens. Den här uppsatsen har kartlagt hur kommunala och regionala aktörer arbetar för en förflyttning till aktiva transporter, vilken roll folkhälsoperspektivet har i planeringen samt hur aktörerna förhåller sig till planeringsverktyg och hälsoekonomiska beräkningar för att synliggöra och beakta transportsystemets hälsoeffekter.  Fallen Lidingö stad tillsammans med Region Stockholm och Lunds kommun tillsammans med Region Skåne har studerats genom en intervju- och dokumentstudie. Resvanedata har analyserats för att förstå nuvarande omfattning samt potential för aktiva transporter. Vidare har det samhällsekonomiska värdet av aktiva transporter beräknats som konsekvens av den ökade fysisk aktivitet som genererats. Detta har beräknats med hjälp av Världshälsoorganisationens Health Economic Assessment Tool.  Uppsatsen visar att det finns utrymme att öka andelen aktiva transporter på kortare resor då personbilen utgör 11–22 procent av färdmedelsfördelningen på resor upp till 2,5 kilometer och 49–55 procent på resor mellan 2,5–8 kilometer. Antal sparade liv genom aktiva resor, skulle kunna öka med 45–100 procent om en fullständig förflyttning skulle ske, motsvarande ett betydande samhällsekonomiskt värde.  Kartläggningen visar även att synergierna mellan transportsystemet, klimatpåverkan och folkhälsa inte tas tillvara fullt ut idag och att det finns möjlighet att bredda förståelsen för hållbar transportplanering genom att koppla denna till folkhälsa. Dagens planering uppvisar flera brister när det gäller att beakta folkhälsoperspektivet och missar möjligheter att stärka folkhälsans roll. Bristerna skulle kunna elimineras genom utvecklade målsättningar med ett holistiskt förhållningssätt, utvecklade tvärsektoriella samarbeten samt genom ökad involvering. För att beakta hälsoeffekter i planeringsprocessen behöver planeringsverktyg tas fram och implementeras samt behöver kunskapsnivån om effektsambanden stärkas för att beslutsfattare också ska våga agera utifrån ett folkhälsoperspektiv. / There are clear synergies between the transport system, climate change, and public health. This could be used as an advantage in transport planning for more sustainable planning in order to achieve a major shift from the passenger car to sustainable and active transportation in line with global and national goals. Transport planning is however criticized for not taking public health into account to a sufficient extent with subsequent deteriorating welfare, increasing societal gaps, and deteriorating public health as consequences. Therefore, this thesis has investigated how municipal and regional actors work to achieve a shift toward active transportation, what role the public health perspective has in the planning process, and what the actors think of including planning tools and health economic assessments in order to take health effects of the transport system into account.  The cases of Lidingö municipality together with the region of Stockholm and Lunds municipality together with the region of Skåne have been studied through an interview and document study. Travel habit data have been analyzed to understand the current scope and potential for active transportation. Furthermore, the socio-economic value of active transportation has been calculated on the basis of the level of physical activity it generates. This has been done by using the World Health Organization’s Health Economic Assessment Tool.  The thesis shows that there is room to increase the proportion of active transport on shorter trips, as the passenger car makes up 11–22 percent of trips up to 2,5 kilometers and 49–55 percent for trips between 2,5–8 kilometers. The number of lives saved through active transportation could increase by 45–100 percent if a complete shift was to take place, corresponding to a significant socio-economic value.  The thesis also shows that the synergies between the transport system, climate change, and public health are not fully utilized today and that there is possible to broaden the understanding of sustainable transport planning by linking this to public health. Today’s planning also shows several shortcomings considering the public health perspectives and missing opportunities to strengthen the role of public health. The shortcomings could be eliminated through further developed objectives with a holistic approach, developed cross-sectional collaborations, and increased involvement. In order to take health effects into account in the planning process, planning tools need to be developed and implemented, and the knowledge about the relationship between cause and effect needs to be strengthened so that decision-makers to an increased degree could act from a public health perspective.

Transportplaneringen har länge präglats av rationella metoder och verktyg, vilka anses ha svårt att hantera de sociala dimensionerna av hållbar utveckling (Thoresson 2014, s.23-24). Transportsystemet påverkar emellertid förutsättningarna för samhällets möjligheter till socialt hållbar utveckling (Stren & Polèse, 2000, s.28-29). År 2010 bildades Trafikverket genom sammanslagning av tidigare separerade verk för att skapa förutsättningar för en mer integrerad och långsiktigt hållbar transportplanering (Ingo, 2013, s.114). För att bidra till den långsiktigt hållbara transportplaneringen införde Trafikverket (2015a, s.3) år 2013 ett nytt steg i planprocessen: Åtgärdsvalsstudier (ÅVS), där förslag för vilken typ av åtgärd som kan lösa transportproblem utreds (Trafikverket, 2015a, s.8-9).I relation till ovanstående utveckling ställer vi i denna uppsats frågan: Hur integreras sociala dimensioner i den svenska transportplaneringen? Studien har avgränsats till att behandla processen för åtgärdsvalsstudier. Empiri har samlats in genom en fallstudie bestående av intervjuer med en arbetsgrupp för en pågående åtgärdsvalsstudie. Dessa intervjuer har kompletterats med ett samtal med en fokusgrupp, bestående av konsulter som arbetar med åtgärdsvalsstudier och redovisar deras erfarenheter av hur sociala dimensioner behandlas i åtgärdsvalsstudier. Denna empiri ställs i förhållande till teori om social hållbarhet och transportplanering. Resultatet av uppsatsen belyser problematik som finns med den rationella kunskapssynens sätt att behandla sociala dimensioner av hållbarhet. Detta då rationella processer inom transportplaneringen har svårigheter att identifiera grupper i samhället, vilket är ett kriterium för social rättvisa och social hållbarhet (jfr. Fainstein, 2000; Stren & Polèse, 2000, s.15-16). Dessutom har de rationella metoderna och den rationella kunskapssynens svårigheter i att kunna integrera kvalitativa värden av sociala dimensioner. Det framkommer även att ÅVS-processen präglas av förhandlingsplanering, vilket möjliggör att önskade åtgärder kan rationaliseras av de som bjuds in till dialog. I relation till förhandlingsplaneringen begränsas medborgarnas delaktighet och insyn, vilket äventyrar de demokratiska idealen och skapar en obalans i vem som får komma till tals. / Transport planning has for a long time been characterised by rational methods and tools that have had a hard time handling the social dimensions of sustainable development (Thoresson, 2014, p.23-24). However, the transport system influences the conditions of societies possibilities for sustainable development (Stren & Polèse, 2000, p.28-29). In 2010, Trafikverket (The Swedish Transport Administration) was formed by merging several separate administrations, to create the possibility for a more integrated and long term solution for transport planning (Ingo, 2013, p.114). In 2013, Trafikverket (2015a, p.3) introduced a new step in the planning process, as a means of contributing to the new long term sustainable transport planning: Åtgärdsvalsstudier (ÅVS), where in they would study different suggestions of intervention that could be used to solve transport problems (Trafikverket, 2015a, p.8-9).In relation to the above mentioned development, we will pose the following question in this paper: how are social dimensions incorporated within Swedish transportplanning? This paper has been limited to only treat the process of ÅVS. During the study we have done a case study including interviews with a team working on a ongoing ÅVS. A conversation with a focus group consisting of consultants working with ÅVS has also taken place. This empirical study has been compared to theories of social sustainability and transport planning. The result of the paper highlights the problems of discussing social dimensions within the rational perception of knowledge. This is because the rational processes used within transport planning make it difficult to identify groups in the society, which is neccesary for social justice and social sustainability (jfr. Fainstein, 2000; Stren & Polèse, 2000, s.15-16)”. In addition to this, the rational perception of knowledge and rational methodology creates difficulties in integrating qualitative values of social dimensions. It also appears that the ÅVS-process is characterised by negotiation planning, which makes it possible for people invited to the process to influence the interventions according to their own preferences. Linked with the negotiation planning is however the limitation it puts on the citizen participation and insight, which jeopardises the democratic ideals and creates an imbalance in who gets to have a say.

The transport sector is facing a noticeable challenge to decrease its environmental and climate impacts, as well as to increase the possibility to achieve the objectives that are managing the societal development. Additionally, the early stages of transport planning are characterised by the participation of many stakeholders and that several areas of interest are affected, which entails that no distinct solution exist. This is an example of a wicked problem. One strategy there has been found efficient to handle wicked problems is the collaborative planning approach. In Sweden, the Strategic Choice of Measures approach (SCM) is used in the early stages of the transport planning process to enable the integration of several perspectives and discussion of alternative measures. Previous studies show that there is a need for increased consideration of environmental aspects and use of the collaborative methodology in SCMs. Furthermore, there should be an increased coordination between the actors and inclusion of a broader problem description in the early stages of transport planning to be able to achieve the Swedish climate objective.  This degree project aimed to explore the early stages of national transport planning in Sweden in relation to the potential of achieving the objectives managing the transport system, with a focus on the environmental aspects and objectives. A qualitative methodology was used, based on a literature review, case study, semi-structured interviews with representatives from four governmental authorities, as well as a content analysis based on concepts from theories on collaborative planning and management by objectives.  The study found that the interviewees, in general, had a common understanding of the early stages of national transport planning in Sweden. The differing point of view that existed were dependent on the governmental authority’s role and possibility to participate in these planning steps. The biggest differences were found to be the opinion of what role the SCM should have in the transport planning and how environmental aspects should be considered. Further, the result and analysis showed that the early stages mean great opportunities for the contribution of achieving the environmental objectives, since the process of setting objectives is based on comprehensive objectives and a broad problem description, as well as the possibility to consider environmental aspects throughout the early stages. The result and analysis of the study also showed that potential of the early stages to consider environmental aspects and contribute to the achievement of environmental objectives would benefit from some improvements. The suggested improvements are to include support for increased transparency, develop new tools for assessment of measures and break down comprehensive objectives to the relevant planning level. Lastly, the study showed that the process pf setting achievement-inducing objectives and the collaborative planning approach may benefit from being used together. This conclusion would most likely be possible to apply to other societal development sectors when setting objectives. / Transportsektorn står inför en märkbar utmaning för att minska sin miljö- och klimatpåverkan, samt möjligheten att bidra till att uppnå de mål som styr samhällsutvecklingen. Dessutom karaktäriseras speciellt de tidiga skedena av transportplanering av att flera olika aktörer medverkar och att flera intressen påverkas, vilket medför att ingen entydig lösning finns. Detta är ett exempel på ett komplext problem (eng. wicked problem). För att hantera dessa problem har den kollaborativa planeringsteorin identifierats som en effektiv strategi. I Sverige används åtgärdsvalsstudien (ÅVS) i de tidiga skedena av transportplaneringsprocessen för att möjliggöra integrering av flera perspektiv och diskussion av alternativa åtgärder. Tidigare studier visar att det inom åtgärdsvalsstudier krävs en ökad hänsyn till miljöaspekter samt att den kollaborativa metodiken inte används fullt ut. Vidare bör det inom de tidiga skedena av transportplaneringen ske en ökad samordning av aktörer och inkluderas en bredare problembild för att nå Sveriges klimatmål.  Detta examensarbete syftade till att undersöka de tidiga skedena av nationell transportplanering i Sverige kopplat till dess potential att uppnå målen som styr transportsystemet, med fokus på miljöaspekter och miljömål. Studien följde en kvalitativ metodik som inkluderade en litteraturstudie, fallstudie, semistrukturerade intervjuer med representanter från fyra statliga myndigheter, samt en innehållsanalys baserad på begrepp från teori inom kollaborativ planering och målstyrning.  Studiens resultat visade att det generellt finns en samstämmig syn mellan intervjupersonerna för hur de tidiga skedena av Sveriges nationella transportplanering ser ut. Skillnaderna i synsätt som fanns grundade sig i myndighetens roll och möjlighet att delta i dessa planeringssteg. De största skillnaderna visade sig vara synen på vad åtgärdsvalsstudien ska ha för roll i transportplaneringen och på vilket sätt miljöaspekter bör tas hänsyn till i tidiga skeden. Vidare visade resultatet och analysen att de tidiga skedena har stora möjligheter att bidra till att miljömålen uppnås, detta genom att processen att sätta mål utgår från övergripande mål och en bred problembild, samt att miljöaspekter kan tas hänsyn till i alla steg inom de tidiga skedena. Studiens resultat och analys visade också att de tidiga skedenas potential att ta hänsyn till miljöaspekter och bidra till att miljömål uppnås skulle gynnas av vissa förbättringar, så som stöd för ökad transparens, att utveckla nya verktyg för bedömning av åtgärder och att bryta ned övergripande mål till den relevanta planeringsnivån. Avslutningsvis visade studien att processen att sätta rationella mål och den kollaborativa planeringsapproachen kan gynnas av att användas tillsammans. Denna slutsats skulle troligtvis även kunna appliceras inom andra samhällssektorer.

The purpose of this study is to empirically investigate the occurrence of Step 1 measures ofthe “four step principle” and the role of Strategic Choice of Measures (SCM) as it pertains tothe development of a sustainable transport system. The “four step principle” has been a partof Swedish transport planning for the last two decades with the purpose of modernising it. Byimplementing SCM the “four step principle” was supposed to take a central role in planning.SCM was supposed to offer an earlier and more open process to make strategic, nationaltransport planning more efficient and enable new perspectives in the process. However, newperspectives are few and far between and it is questionable how sustainable the measuressuggested in SCM processes actually are. The step-wise examination of the “four stepprinciple” seldom leads to suggestions where Step 1 measures are a considerable part, andit is even unclear what Step 1 actually is. Going beyond the SCM process it is questionable ifthe Measure data bank (Åtgärdsbanken), where all SCM-recommended measures aresupposed to be registered, works as a data and knowledge management database.This thesis steps in at that point.The goal of this report is to explain what Step 1 actuallyrepresents, how this is expressed in the SCM methodology and what the output of the SCMprocess is. By text analysis of documents from 150 SCM processes with possible Step 1measures an examination is made of what Step 1 represents and how Swedish TransportAdministration and other participants in SCM processes reach the measures suggested.What kind of so called primary Step 1 measures that are generated in the SCM process isalso within the scope of this report. In addition a more detailed investigation of patterns isperformed for SCM processes that generate primary Step 1 measures, pertaining to thedelimitation and actor setup in SCM:s. This is done in order to answer questions surroundingthe process of generating measures in SCM is concerned, and also to attempt to answer thecriticism that has been brought forth concerning the SCM process.The main conclusion of this report is that there are clear flaws in the SCM process. Theseshortcomings and flaws include difficulties in classifying measures, that particularly Step 1measures are packaged without individual effect evaluation, and that the process at largelacks the “rethink” perspective which the SCM process aims at. Looking at the primary Step1 measures generated, they are characterised as having a time scope connected to otherplanning processes, a limited, local geographical expanse, and as being multi-modal. Theresearch shows a contrast in that certain primary Step 1 measures occur at particulargeographical delimitations. Two common conditions for the generation of primary Step 1measures are the exclusion of Step 4 in the generation of measures, and packeting of Step1 measures for ease of handling. When investigating the SCM process the criticism that isbrought forth towards it shows signs of being legitimate. At the same time it is clear the theMeasure data bank does not function correctly as a data and knowledge management bankand improvements are needed for it to serve its intended purpose.Keywords: “four step principle”, Strategic Choice of Measures, sustainable transport,transport planning, Measure data bank, actor, Step 1, Primary Step 1 measure, instrument.