Denna rapport närmar sig cyberfysiska system (CPS) ur både användnings- och utvecklingsperspektiv, med särskilt fokus på utmaningarna i en sjukhusmiljö. Vikten av en kontinuerlig utveckling för att optimera teknologins prestanda och användbarhet betonas, och de specifika utmaningar som är unika för en sjukhusmiljö belyses. Studien undersöker hantering av komplexitet kopplat till CPS i form av automatiserade transportsystem på Nya Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige. Målet är att ge framtida sjukhusprojekt en klar beskrivning av erfarenheterna av att utveckla och hantera CPS i sjukhusmiljö. Genom att titta på både möjligheter och utmaningar kommer rapporten att bidra till en ökad förståelse för CPS och dess förmåga att förbättra vården. Resultaten visar att utmaningarna inkluderar höga säkerhetskrav, integrering med personal, noga övervakning för att undvika driftstörningar och behovet av samarbete och flexibilitet. Rapporten drar slutsatsen att samarbete, proaktiv inställning och kontinuerlig utveckling är nödvändiga för att optimera prestanda och användbarhet hos CPS. Användare och kunder bör också vara aktiva i att dokumentera och rapportera systemets beteende för en kontinuerlig förbättring. Utvecklingen av CPS inom sjukhusmiljöer kräver också kontinuerlig testning och utbildning av personal samt ett koordinerat och strategiskt förhållningssätt för att säkerställa god samverkan mellan systemets olika aspekter. / This report approaches CPS technology from both usage and development perspectives, with a particular focus on the challenges in a hospital environment. The importance of continuous development to optimize the technology's performance and usability is explored, as well as the specific challenges that are unique to a hospital environment. The study investigates the complexity management of CPS in the form of automated transport systems at the New Karolinska University Hospital in Stockholm, Sweden. The goal is to provide future hospital projects with a clear description of the experiences of developing and managing CPS in a hospital environment. By looking at both opportunities and challenges, the report contributes to a greater understanding of CPS and its ability to improve health care. The study shows that the challenges include high security requirements, integration with staff, careful monitoring to avoid disruptions, and the need for cooperation and flexibility. The report concludes that cooperation, proactive attitude and continuous development are necessary to optimize the performance and usability of CPS. Users and customers should be active in documenting and reporting the system's behavior for continuous improvement. The development of CPS in hospital environments also requires continuous testing and training of staff and a coordinated and strategic approach to ensure cooperation between the system's different aspects.

Sverige planerar för en av de största infrastrukturinvesteringarna någonsin i Sveriges historia. I fokus står en ny höghastighetsjärnväg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö som ska möjliggöra resor på två till två och en halv timme mellan städerna. Runt denna investering finns en ambition att samla andra samhällsbyggande åtgärder, som ökat bostadsbyggande och förbättringar i lokal och regional kollektivtrafik, för att genom en samordnad planering få ut så stora nyttor som möjligt. För detta ändamål har regeringen tillsatt den statliga utredningen Sverigeförhandlingen. En viktig del av deras arbete är att få fram en finansieringslösning för den nya statliga transportinfrastrukturen där medfinansiering från kommuner, regioner och andra aktörer står för en betydande andel. Idén kring medfinansiering är baserad på att aktörerna ska bidra till finansieringen som motsvarar de nyttor transportinfrastrukturen bidrar till. Alltså måste det gå att uppskatta att på förhand hur mycket nyttor som uppstår och vad de är värda. Sverigeförhandlingen har valt klassificera nyttorna i sex kategorier där ”social nyttor” är en av dessa. Däremot finns ingen etablerad metodik för att uppskatta dessa. Det här examensarbetet undersöker vilken social påverkan transportinfrastrukturen ger upphov till. Detta görs genom att studera samband mellan tillgänglighet, alltså hur transportinfrastrukturen ger möjlighet för människor att nå olika målpunkter, och ett antal sociala förhållanden. Tillgänglighetsmåttet valdes utifrån studier av tidigare forskning samt etablerade modeller för uppskattning av andra nyttor av transportinfrastruktur. För att veta vilka sociala förhållanden som är intressanta att undersöka har en studie av Svensk och internationell litteratur på området genomförts. Sambandsanalysen bygger på statistiska metoder där data för Sveriges kommuner används. Metoden ger möjlighet till att identifiera samvariation mellan tillgänglighet och sociala förhållanden men är inte tillräcklig för att säkerställa att tillgänglighet är en orsak till de sociala förhållandena. Resultaten tyder på att tillgänglighet har statistiskt signifikanta samband med ett antal indikatorer för sociala förhållanden. Exempel på två av dessa är ungdomsidrottande och andelen barn som går i förskola. Det visade sig att de flesta av de sociala förhållanden som har signifikanta samband med tillgänglighet har en samvariation som tyder på att tillgänglighet korrelerar med positiva sociala förhållanden. Detta tyder på att tillgänglighet kan ha samband med faktorer som kan tolkas som sociala nyttor. Dock kan inget sägas om tillgänglighet är en orsak till detta eller om det är någon icke studerad orsak som ger upphov till detta. Dessutom påverkas tillgänglighetsmåttet av andra faktorer än enbart tillgång till transportinfrastruktur och därför går det inte utifrån dessa samband att säkert säga att de beror på transportsystemet. För att sociala nyttor ska kunna kvantifieras och ligga till grund för medfinansiering krävs vidare studier. En viktig uppgift är att med hjälp av bättre data och mer avancerade metoder få fram bättre uppskattningar av sambanden samt orsaksrelationerna. Det krävs också studier för hur sociala nyttor ska värderas i monetära termer ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. / Sweden is currently planning for one of its largest investments in transport infrastructure ever. A cornerstone in the project is a new high speed railroad between Stockholm, Gothenburg and Malmö. A considerable portion of the funding will consist of co-funding from municipalities, regions and private actors that will benefit from the infrastructure. The amount of co-funding is based on the total benefits that each actor will receive. Therefore these benefits must be able to be quantified. This report aims to study relationships between transport infrastructure and a number of social consequences that previous research has indicated being interesting. The method used is based on econometric methods that enable identification of statistical relationships using a simple linear model. This requires measures of transport infrastructure and indicators for social well-being which are chosen through a study of literature and established models quantifying wider economic benefits from transport infrastructure.The report suggests that a gravitybased accessibility measure is suitable for quantifying transport infrastructure in this context. The results from the econometrical model ssuggest that there are several significant relationships between accessibility and social well-being. In general accessibility seems to correlate with positive social consequences. However it is likely that endogeneity is biasing the results and make it difficult to draw any conclusions on causal relationships. It is stated that further research studying these relationships more carefully with better adapted data for the purpose is required to be able to obtain quantified estimates that can be used in co-funding of transport infrastructure.

Examensarbetet handlar om att utforska och utveckla det framtidsvisonära transportsystemet ”GTS Transportsystem” framtaget av GTS Stiftelsen. Detta med hjälp av frågeställningen: Hur ser framtidens GTS Transportsystem ut i ett användarcentrerat perspektiv? Inom en designprocess genomfördes ett omfattande researcharbete för att skapa en förståelse för vilka behov och krav som borde tillgodoses i det framtida transportsystemet. GTS studerades och analyserades för att få en djupare förståelse kring deras visioner, idéer, tekniska lösningar och hur väl genomtänkt de olika delarna var. Intervjuer med målgruppen människor med funktionsnedsättning, synliggjorde olika typer av problem som uppstår i dagens jämförbara transportsystem. Med hjälp av intervjudata och en analys kunde tre fiktiva personas skapas med tillhörande scenarier. En analys av ett framtida GTS scenario ledde till att problem kunde identifieras som sedan låg till grund för vidare arbete med framtagning av olika problemområden. Problemområdet som sedan valdes var stationer och hållplatser (i uppsatsen benämnd Terma). En idégenereringsfas ledde till nya idéer kring flöden, funktioner, gates och arkitektur. Det slutliga resultatet blev ett framtida Terma-koncept med en genomgående utformning för tillgänglighet, trygghet och innovation. I konceptet skapades en gate med fokus på säkerhet, en funktionell och öppen planlösning som förenklar resandet, samt en ny lösning kring kabinernas flöden runt och över byggnaden. Allt detta för att en framtida resa i GTS skall fungera säkert och smidigt. / The research was conducted in order to contribute to the general body of knowledge regarding the prospective transport system GTS Transport System developed by GTS Foundation. This dissertation will explore and further develop the GTS system. This was achieved with the research question: How does the future GTS Transport System look in a user-centered design perspective?   In a design process, a deep and comprehensive research laid the foundation in order to create an understanding of the needs and demands that would need to be fulfilled for the future transport system. The GTS Transport System was carefully studied and analyzed in order to reach a deeper understanding around its visions, ideas and technical solutions. Further it was studied in order to determine how well thought through the different feature where.   Interviews were conducted with a target group of people having a disability; this disclosed certain problems with today’s transport systems. With the support of the data gathered and an analysis, three fictive personas where created with associated scenarios.   An analysis of a future GTS scenario led to the discovery of certain problems and laid the foundation for further establishing areas in need of improvements. The areas that were chosen where stations and stopping places (in the dissertation called Terma).   An idea-generating phase led to new ideas about flow, functions, gates and architecture.   The results of the dissertation led to a concept about how the future transport Terma may be designed. With secure available and innovative gates, a well thought through layout that is available and safe for the people using the transport system. A new concept of flows where created which enabled the vessels to move around and over the building. This results in a smooth and safe travel experience.

No description available.

Examensarbetet är bland annat ett förslag med hållbara riktlinjer för hur planering av en pendlarnod kan gå till samt identifikation av generella servicefunktioner som bör finnas hos en pendlarnod. Arbetet grundas i den ökande användningen av bilen gentemot val av hållbara färdmedel i form av gång-, cykel- och kollektivtrafik. En viktig aspekt i planeringen av pendlarnoder är stadskärnornas attraktivitet samt sammankopplingen mellan landsbygd och tätort. Om bilens framkomlighet begränsas kan hållbart resande gynnas och på så sätt sammankoppla Sveriges vägnät med bättre förbindelser. Förslaget är till för att underlätta för framtida stads- och trafikplanering i Sveriges tätorter. Studien grundas på vad andra städer har gjort för att öka det hållbara resandet. Resultaten visar att genom att placera pendlarnoder i utkanten av Växjö minskas bilanvändningen i centrum och främjar istället människans hälsa och välbefinnande. Pendlarnoderna är även en förutsättning för att alla människor ska ha möjlighet att kunna ta sig till fritidsaktiviteter, arbete och studier oavsett vart de bor. Samtidigt frigörs stora ytor i centrum som kan utformas till gröna områden som uppmuntrar till en mer levande stad och fysisk aktivitet för människorna som bor i den. En pendlarnods attraktion ökar i takt med vad den kan erbjuda. Genom att erbjuda ett utbud av funktioner, tjänster och upplevelser under samma tak kan attraktionen av det hållbara resandet öka i Sveriges tätorter. / This work including a proposal with sustainable guidelines on how to plan a commuter node, as well as identification of general service functions that should be available. The work is based on the increasing use of cars against choice of sustainable transport in the form of pedestrian, bicycle and public transport. An important part of the planning of the commuter hubs is the attractiveness of the city center as well as the interconnection between countryside and urban areas. If the cars accessibility is limited, sustainable travel can benefit and thus better link Sweden’s road network with better connections. This proposal will make urban and traffic planning easier. The study is based on what other cities have done in the past to encourage sustainable travel, use of proven analytical methods and interviews with expert and potential users. The result shows that by placing commuter nodes on the edge of Växjö, car use is reduced in the center and instead promotes human health and well-being. The commuter nodes are also a prerequisite for all people to have the opportunity to access leisure activities, work and studies wherever they live. At the same time, large areas in the center are released, which can be designed into green areas that encourage a more vibrant city and physical activity for people living in it. A commuter node's attraction increases as it can offer. Being able to offer a range of functions, services and experiences is a connection between public transport and land value.

Die Fahrzeuglokalisierung ist im Bereich der Fahrerassistenzsysteme von entscheidender Bedeutung und Voraussetzung fur verschiedene Anwendungen der Robotik, wie z.B. Navigation oder Kollisionsvermeidung fur fahrerlose Transportsysteme (FTS). In dieser Arbeit wird ein Verfahren zur Lokalisierung mittels Landmarken vorgestellt, die eine Orientierung bezuglich einer Karte ermoglichen. Dabei werden der Erweiterte- Kalman-Filter und der Partikel-Filter fur diese Aufgabe untersucht und verglichen. Ein Schwerpunkt dieser Betrachtungen stellt dabei der Partikel-Filter dar. Die besondere Problematik der Initialisierung wird ausfuhrlich fur beide Filter dargestellt. Simulationen und Versuche zeigen, dass sich der Partikel-Filter fur eine robuste Lokalisierung der Fahrzeugposition verwenden lasst. Im Vergleich dazu kann der Erweiterte-Kalman-Filter nur im begrenzten Maße eingesetzt werden. / The localization of vehicles is of vital importance in the field of driver assistance systems and a requirement of different applications for robotics, i.e. navigation or collision avoidance for automatic guided vehicle systems. In this thesis an approach for localization by means of landmarks is introduced, which enables an orientation regarding a map. The extended Kalman filter and the particle filter are analyzed and compared. The main focus for this consideration is on the particle filter. The problematic for initialization is discussed in detail for both filters. Simulations and tests prove that the particle filter is suitable for robust localization of the vehicle position. Compared to this, the extended Kalman filter can only be used to a certain extend.

Silicon was selectively removed from a silicon carbonitride (SiCN) aerogel by hot chlorine gas treatment, leading to a N-doped carbon aerogel (N-CDC aerogel). The combined effects of pyrolysis and etching temperature were studied with regard to the change in the composition of the material after etching as well as the microstructure of the produced hierarchically porous material. Upon removal of Si from amorphous SiCN, carbon and nitrogen, which are not bonded together in the starting material, react, creating new C–N bonds. The removal of silicon also gives rise to a high amount of micropores and hence a high specific surface area, which can be beneficial for the functionality of the carbonaceous material produced. The mesoporous structure of the aerogel allows us to complete the etching at low temperature, which was found to be a crucial parameter to maintain a high amount of nitrogen in the material. The combination of a high amount of micropores and the mesopore transport system is beneficial for adsorption processes due to the combination of a high amount of adsorption sites and effective transport properties of the material. The N-CDC aerogels were characterized by nitrogen physisorption, X-ray photoelectron spectroscopy (XPS), thermogravimetry (TG/DTA), and infrared spectroscopy (DRIFT) and they were evaluated as CO2 absorbers and as electrodes for electric double-layer capacitors (EDLCs).

Silicon was selectively removed from a silicon carbonitride (SiCN) aerogel by hot chlorine gas treatment, leading to a N-doped carbon aerogel (N-CDC aerogel). The combined effects of pyrolysis and etching temperature were studied with regard to the change in the composition of the material after etching as well as the microstructure of the produced hierarchically porous material. Upon removal of Si from amorphous SiCN, carbon and nitrogen, which are not bonded together in the starting material, react, creating new C–N bonds. The removal of silicon also gives rise to a high amount of micropores and hence a high specific surface area, which can be beneficial for the functionality of the carbonaceous material produced. The mesoporous structure of the aerogel allows us to complete the etching at low temperature, which was found to be a crucial parameter to maintain a high amount of nitrogen in the material. The combination of a high amount of micropores and the mesopore transport system is beneficial for adsorption processes due to the combination of a high amount of adsorption sites and effective transport properties of the material. The N-CDC aerogels were characterized by nitrogen physisorption, X-ray photoelectron spectroscopy (XPS), thermogravimetry (TG/DTA), and infrared spectroscopy (DRIFT) and they were evaluated as CO2 absorbers and as electrodes for electric double-layer capacitors (EDLCs).

Transit system have a large importance in modern urban cities, with urban rail often acting as the central system with it efficient travel time and great capacity. As cities grow in population, so to does the usage of urban rail resulting in increased crowding on the platform and in the trains. Since crowding level is directly correlated to the experience of travel as well as a safety issue, much research has been done to improve it. Currently its common to utilise transit assignment models (TAM) to evaluate and research transit system but for them to work optimally requires weight parameters connected to perceived time spent on the journey. To get the weight parameters for a system requires surveys to be preformed which is costly and not always possible. Therefor its attractive to find these weights through optimisation using available data. Most transit system uses automated fare collection (AFC), which can be used to create origin-destination (OD) data, and automated vehicle location (AVL) together with link-load data. This project aims to develop a simulation-based optimisation (SBO) that automatically finds the weights for a frequency-based assignment model using OD and link-load as input arguments. The SBO will evaluate five different algorithm, genetic algorithm (GA), simulated annealing (SA), Nelder-Mead method (NM), simultaneous perturbation stochastic approximation (SPSA), and Bayesian optimisation (BO), using a fitness model based on KolmogorovSmirnov test. Synthetic data was implemented to evaluate the algorithms where result needed to be within a margin of error of the set weight. No algorithm was however able to converge during the simulation, therefor not optimising the weights to within the margin of error. A longer simulation was evaluated to see if the length needed to reach convergence was to short but achieved the same results. While the cause was not found, the standard deviation of the TAM could be the problem since the deviation was larger than the change of weight parameters achieved. Even if this project could not achieve its objective of developing a SBO method, it can be used for future research and work as a guide on further development on TAM research. / Transportsystem har en stor påverkan i moderna städer, specifikt tunnelbanan som ofta agerar som det centrala systemet med dess snabba transport samt stora kapacitet. Alltmedan städer växer i befolkning så ökar användandet av tunnelbanan vilket resulterar till trängsel både på plattformen och på tåget. Trängsel är väl studerat inom forskningen då den direkt påverkar den upplevda trivseln samt säkerheten på plattformen. Nuförtiden är det vanligt att använda sig av transport modeller för att undersöka och forska om transportsystemet men modellerna kräver viktparametrar kopplade till den uppfattade tiden man har för att fungera. Vanligtvis behöver man utföra undersökningar för att ta reda på vad viktparametrarna är men det är både dyrt och komplicerat. Därför vill man kunna få fram dessa vikter genom att optimera kända data. De flesta transportsystem använder sig av automatiska biljettsystem (AFC), vilket kan användas för att skapa start-stop (OD) data, och automatisk fordonslokalisering (AVL) tillsammans med länk-belastningsdata. Detta projekts syfte är att utveckla en simuleringsbaserad optimering (SBO) som automatiskt hittar vikterna för en frekvensbaserad transportmodell genom att använda OD- och länk-belastningsdata som argument. SBO kommer att undersöka fem olika algoritmer, genetic algorithm (GA), simulated annealing (SA), Nelder-Mead method (NM), simultaneous perturbation stochastic approximation (SPSA), and Bayesian optimisation (BO), tillsammans med en objektfunktion baserad på Kolmogorov-Smirnov testet. Syntetiskt data användes för att utvärdera algoritmerna, där resultatet behövde vara inom en viss marginal av de satta vikterna. Inga algoritmer konvergerade vilket resulterade att deras resultat inte var inom marginalen. Ett längre test var utfört då konvergensen kunde ha skett senare men det blev samma resultat som tidigare. Anledningen kunde inte finnas men sannolikt var det TAM standardavvikelse som var del av felet då den var större än en förändring av viktparametrarna skapade. Även om detta projekt inte kunde uppnå sitt mål kan den användas för fortsatt arbete inom området och vara som guide för framtida utvecklingar.

Vehicular ad hoc networks (VANETs) are a hot topic in the intelligent transport system (ITS) area. The introduction of wireless communications between vehicles will enable many useful applications to enhance road traffic safety as well to increase efficiency. The standardization of IEEE 802.11p, being an amendment to IEEE 802.11 intended for VANETS, faces many challenges. In Europe a 30 MHz spectrum at 5.9 GHz have been dedicated for ITS and this spectrum has to be used to its full potential. For this reason this thesis compares a 20 MHz wide frequency channel with a 10 MHz wide through measurements using 802.11p hardware. The measurements were conducted on a highway with relative speeds of up to 240 km/h. The results from these initial measurements show that a 20 MHz channel does not perform worse than a 10 MHz channel despite the high relative speeds and large metal signs scattering the signals. What enabled this thesis to do the measurements was Halmstad University‟s participation in the Grand Cooperative Driving Challenge (GCDC) 2011. In GCDC nine teams mostly from Europe competed in having the vehicle that had the best behaviour in a platoon of vehicles using cooperative adaptive cruise control (CACC), the CACC algorithm controlled the vehicles‟ acceleration and breaking autonomously based on in-vehicle sensors and communicated messages between the vehicles in the platoon using 802.11p. This thesis implemented the communication part of Halmstad University‟s vehicle. The challenge was held in Helmond, Holland, May 14-15, 2011. Halmstad University‟s team finished in second place. / CoAct