The aim of this study is to find out which conditions for translanguaging second-language learners are provided through two teaching materials in Swedish as a second language. The primary statement question concerned which kinds of expression for translanguaging occurred in the teaching materials. The secondary question statement concerned what signs of scaffolding were present for the second-language learner’s identity development. The study was implemented through a qualitative text analysis of two teaching books for the grades 7-9 in primary school and Swedish high school. The study was based on the theory of translanguaging and the cognitive perspective in language acquisition. The results of the study showed that the teaching material included expressions for translanguaging to a certain extent which also gave an opportunity to preserve one’s identity in their school work. The learners got to work with materials that can be interpreted as translanguaging. On the contrary, it is not assured that learners interpreter it as an opportunity for translanguaging. The most distinguishing in the result is that mother tongue and multilingualism were spoken about on a larger scale. However, the use of the native language was limited.

I dagens skolor är allt fler elever flerspråkiga. De flerspråkiga eleverna bär med sig språket som en resurs i undervisningen och tenderar därmed att utveckla en djupare och bredare kunskap inom andraspråksinlärningen. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur och med vilket resultat grundskollärare med inriktning årskurs 4–6 beskriver att de arbetar transspråkande för att främja flerspråkiga elevers språkutveckling inom svenskämnet.Följande frågeställningar har besvarats för att uppfylla studiens syfte: • På vilka sätt beskriver lärare att elevers förstaspråk påverkar andraspråksutvecklingen? • På vilka sätt uppger lärare att de använder elevers förstaspråk för att arbeta språkutvecklande? • Vilka resultat anser lärare kunna uppnå med att arbeta transspråkande? En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie har genomförts med sammanlagt fem grundskollärare med inriktning årskurs 4–6. Samtliga lärare undervisar i svenskämnet och arbetar i en flerspråkig skolverksamhet, vilket innefattar erfarenhet av arbete med flerspråkiga elever. Studien har sin utgångspunkt inom det sociokulturella perspektivet. Resultatet som framkom i undersökningen visar att samtliga lärare har varierade uppfattningar kring transspråkande som arbetssätt. Det synliggörs att transspråkande implementeras i olika grader och på varierade sätt i klassrummen. Resultatet tyder på att lärarna har olika mycket erfarenheter och de anser att det finns andra sätt att arbeta på för att utveckla andraspråket. En del av lärarna menar att flerspråkiga elevers andraspråksutveckling främjas genom bland annat samspel med andra och digitala verktyg som hjälpmedel. / In today´s schools more pupils are multilingual. The multilingual pupils carry the language with them as a resource in the teaching and thus tend to develop a deeper and broader knowledge in second language learning. The purpose of the study is to increase knowledge about how teachers describe that translanguaging is implemented in the Swedish subject and how it affects the second language development of the multilingual pupils.The following questions have been answered to fulfill the purpose of the study: • In what ways do teachers describe that pupils’ first language affects second language development? • In what ways do teachers use pupils’ first language to work on language development? • What results do teachers think they can achieve by working translingual? A qualitative semi-structured interview study has been conducted with a total of five elementary school teachers with a focus on grades 4-6. All teachers teach the Swedish subject and work in a multilingual school, which includes experience of working with multilingual pupils. The study is based on the sociocultural perspective.The results that emerged in the survey show that all teachers have varied perceptions about translanguaging as a way of teaching. It is visible that translanguaging is implemented in different degrees and in varied ways in the classrooms. The results indicate that the teachers have different amounts of experience and they believe that there are other ways of working to develop the second language. Some of the teachers believe that multilingual pupils’ second language development is promoted through, among other things, interaction with others and digital tools as aids.

Denna studies syfte är att undersöka lärarupplevelser kring transspråkande inom svenskt skolsammanhang. För att besvara syftet ställdes tre frågor som bidrog med en omfattande resultat baserade på lärarupplevelser. För att besvara frågorna genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod och svaren analyserades genom en innehållsanalys och abduktiv ansats. Studiens resultat tyder på att lärare använder transspråkande som en organiserad, omedveten eller osystematisk form i undervisningen. Resultaten visar också att lärarna upplever att transspråkande påverkar elevernas skolutveckling positivt genom meningsfullhet,goda relationer, inkludering och globalisering men också negativt i förhållande till utmaningarna. Utmaningarna är lärarnas och elevernas språkkunskaper, läroplanen, konflikthanteringen och exkludering. Detta innebär även att lärare upplever såväl möjligheter som utmaningar med transspråkande i klassrummen. Lärarnas upplevelser och studiens tidigare forskning samt bakgrund innehar aspekter som går att relatera till varandra beträffande transspråkandes positiva effekter på elevernas skolutveckling, kunskapsutveckling, identiteter och inkludering. Lärarna upplever dock att utmaningarna som de upplever överstiger möjligheterna vilket gör att möjligheterna inte kan betraktas som fördelaktiga enligt lärarnas upplevelser och studiens analys. / The purpose of this study is to investigate teacher experiences around translanguaging within a Swedish school context. To answer the purpose, three questions were asked that contributed to a comprehensive result based on teacher experiences. To answer the questions, qualitative semi-structured interviews were conducted as a method and the answers were analyzed through a content analysis and abductive approach. The results of the study indicate that teachers use translanguaging as an organized, unconscious, or unsystematic form in teaching. The results also show that the teachers feel that translanguaging affects the students' school development positively through meaningfulness, good relationships, inclusion and globalization, but also negatively in relation to the challenges. The challenges are the teachers' and students' language skills, the curriculum, conflict management and exclusion. This also means that teachers experience opportunities as well as challenges with translanguaging in the classroom. The teachers' experiences and the study's previous research and background have aspects that can be related to each other regarding translanguaging's positive effects on the students' school development, knowledge development, identities and inclusion. However, the teacher’s experiences that the challenges exceed the opportunities, which means that the opportunities cannot be considered beneficial according to the teachers'experiences and the study's analysis.

Lärare reflekterar ofta kring vilket språk av svenska och engelska som ska användas mest i engelskundervisningen. Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares val av språk i engelskundervisningen samt vad de ser för konsekvenser med att använda svenska respektive engelska under engelsklektionerna. Syftet är också att undersöka hur elever tänker kring språkvalet som lärare gör när de har engelska. I denna studie genomfördes tre semistrukturerade intervjuer med lärare, verksamma eller har varit verksamma i engelska i årskurs 4–6, samt en enkät, utdelad som en survey till elever i årskurs 6 (12 år) och besvarades av 20 elever. Slutsatsen av denna studie visar att lärare vill använda den mängden engelska som är möjligt, men att svenskan behöver användas som ett hjälpmedel, främst till svaga elever i engelska. Konsekvenser med att använda engelskan visar enligt resultatet att svaga elever får svårigheter att förstå vad som ska göras under engelsklektioner. Konsekvenser med att använda svenskan blir enligt lärare att eleverna tappar en del engelska och att de inte får öva på sina språkliga strategier. Majoriteten av eleverna i studien har bekräftat att de är nöjda med lärares språkval på engelsklektionerna. Många elever föredrar också att både svenskan och engelskan används. / Teachers often reflect on which language of Swedish and English should be used mostly in English teaching. The purpose of this thesis is to investigate teachers' choice of language in English teaching and what they see as consequences of using Swedish and English respectively during English lessons. The purpose is also to investigate how students think about the language choice that teachers make when they have English. In this study, three semi-structured interviews were conducted with teachers working or have been working in English in grades 4–6, as well as a questionnaire, distributed as a survey to students in grade 6 (12 years old) and answered by 20 students. The conclusion of this study shows that teachers want to use as much English as possible, but that Swedish needs to be used as an aid, mainly for weak students in English. Consequences of using English shows according to the results that weak students have difficulties in understanding what to do during English lessons. According to teachers, negative consequences of using Swedish are that the students lose some English and that they do not get to practice their linguistic strategies. The majority of the students in the study have confirmed that they are satisfied with the teachers' choice of language in the English lessons. Many students also prefer that both Swedish and English are used.

Studiens syfte är att synliggöra förskollärares uppfattningar om transspråkande arbetssätt. Studien tar avstamp i den fenomenografiska ansatsen som innebär att människors olika uppfattningar undersöks om ett ämne, i det här fallet transspråkande arbetssätt. Dessutom utgår studien ifrån en kvalitativ metod med fokus på semistrukturerade intervjuer av fyra förskollärare med erfarenheter av transspråkande arbetssätt. Resultatet synliggjorde förskollärarnas gemensamma syn på transspråkande som en viktig del i barns språkutveckling. Resultatet synliggör förskollärarnas olika arbetssätt med transspråkande, exempelvis med hjälp av olika digitala läromedel. Resultatet visar också att det transspråkande arbetssättet anses som en förutsättning för barns utveckling och lärande.

No description available.

The purpose of this study is to explore the methods and strategies that teachers use to support language and knowledge development among multilingual students in science subjects in grades 4–6. The study also aims to understand how multilingualism can be utilized as an asset in education and to identify the challenges teachers face in their daily work. To collect data, semi-structured interviews were conducted with five teachers who have experience teaching in multilingual environments. The study is grounded in sociocultural theory, which frames the focus on classroom interactions and learning processes. The results show that teachers employ various methods to address the linguistic needs of multilingual students. However, teachers experience challenges related to the effective integration of these methods into their teaching. In summary, teachers emphasize the need to adapt teaching to the individual needs and linguistic backgrounds of students. They also highlight the importance of improving teachers' skills to effectively support multilingual students. The study demonstrates that with the right support and resources, multilingualism can serve as a strengthening resource in the classroom, contributing to a more inclusive and effective learning environment. / Syftet med denna studie är att utforska de metoder och strategier som lärare använder för att stödja språk- och kunskapsutveckling hos flerspråkiga elever i NO-ämnen i årskurs 4–6. Studien syftar även till att förstå hur flerspråkighet kan användas som en tillgång i utbildningen och identifiera de hinder som lärare möter i sitt dagliga arbete. För att samla in data har semistrukturerade intervjuer använts, där deltagarna bestod av fem lärare med erfarenhet av undervisning i flerspråkiga miljöer. Studien är förankrad i en sociokulturell teori, vilket ramar in fokus på interaktioner och lärandeprocesser i klassrummet. Resultaten visar att lärare använder olika metoder för att möta de språkliga behoven hos flerspråkiga elever. Lärarna upplever dock utmaningar relaterade till effektiv integration av dessa metoder i undervisningen. Sammanfattningsvis betonar lärarna behovet av att anpassa undervisning efter elevernas individuella behov och språkliga bakgrund. De framhåller även vikten av att förbättra lärarnas kompetens för att effektivt stödja flerspråkiga elever. Studien visar att med rätt stöd och resurser kan flerspråkighet fungera som en stärkande resurs i klassrummet som bidrar till en mer inkluderande och effektiv lärmiljö.

I Sverige talas det många olika språk utöver svenskan och officiellt råder det en flerspråkig norm där också Skolverkets styrdokument betonar vikten av att tillvarata elevens alla kompetenser. Trots det råder det i praktiken ibland en enspråkig norm inom svenskt utbildningsväsende.  Sfi är en utbildning för vuxna invandrare där alla elever har flerspråkiga kunskaper. Syftet med den här uppsatsen var därför att undersöka hur sfi-lärare uttrycker sin inställning till transspråkande undervisning och sin syn på förstaspråkets betydelse och funktion för undervisning. Studien utgick från en fenomenologisk ansats med kvalitativa intervjuer av åtta sfi-lärare på samma kommunala sfi-skola och som också var kollegor till mig. Analysen av intervjuerna undersökte olika aspekter av sfi-lärarnas utsagor om elevers förstaspråk som resurs i undervisningen. Studien sökte efter uppfattningar och synsätt som visade sig i lärarnas tal om ämnet. De viktigaste resultaten i studien visade att utsagorna från lärarna pekade på en positiv syn på transspråkande undervisning. Aspekter som framkom var att lärarna ansåg att flerspråkigheten hade positiv inverkan vid inlärning av ett andraspråk och att lärarnas tal beskrev en tro på elevernas personliga studieansvar. Men analysen av lärarnas utsagor kring deras egen flerspråkiga undervisning visade att lärarna lade in olika betydelser av begreppet flerspråkighet. Det vill säga att det skiljde sig mellan lärarnas utsagor hur man talade om vad flerspråkighet var och vilka kvaliteter som måste vara infriade för att undervisningen skulle uppfattas som transspråkande. / In Sweden, many different languages are spoken in addition to Swedish and officially there is a multilingual norm. The National Agency for Education´s governing documents emphasizes how important it is to utilize all competencies that students possess. Despite this, there is at times a monolingual norm present in the Swedish education system in practice. SFI (Swedish for Immigrants) is an education for adult immigrants where all students have multilingual knowledge. The purpose of this thesis was therefore to investigate how SFI teachers express their attitude to translingual teaching and their view of the significance and function of the first language for teaching.  The study was based on a phenomenological approach with qualitative interviews of eight SFI teachers from same municipal SFI school. These SFI teachers were also my colleagues. The analysis of the interviews examined various aspects of the SFI teachers’ statements about their students’ first language as a resource in teaching. The study looked for perceptions and perspectives that were reflected in what the teachers had to say about the subject.  The most important results in the study showed that the statements from the teachers pointed towards a positive view on translingual teaching. Aspects that emerged were that the teachers considered that multilingualism had a positive impact when learning a second language and that the teachers’ statements expressed a belief in their students’ personal study responsibilities. However, the analysis of the teachers’ statements about their own multilingual teaching showed that the teachers added different meanings to the concept of multilingualism. There was a difference between the teachers’ statements regarding how they talked about what multilingualism was and what qualities must be met in order for teaching to be perceived as translingual.

This study aims to deepen the understanding of and contribute knowledge about how preschool teachers work to promote the language development of multilingual children through reading aloud. The following questions are:  What tools do preschool teachers describe that they use when reading aloud to support the language development of multilingual children? How do preschool teachers describe the work in the inclusion of multilingual children in reading aloud in preschool? In this study, a qualitative method has been used to get closer to the preschool teachers' perspectives and thoughts through semi-structured interviews. The study's theoretical point of departure is the socio-cultural perspective where mediation and scaffolding are used as two central concepts as well as translanguaging as theory. In the results of the study, it appears that the preschool teachers describe different tools and methods that include, among other things, AAC (augmentative and alternative communication), image analysis, choosing a suitable book, smaller groups of children, collaboration with others children and digital resources such as Polyglutt. The analysis method that has been used in the study to analyze the material is a thematic analysis. The results of the study also show that the preschool teachers describe their way of working with the inclusion of multilingual children based on the different opportunities and obstacles they encountered during reading aloud with multilingual children. / Denna studie syftar till att fördjupa förståelsen av och bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar med att stötta språkutvecklingen hos flerspråkiga barn genom högläsning. Följande frågeställningar är: Vilka verktyg beskriverförskollärare att de använder vid högläsning för att stötta språkutvecklingenhos flerspråkiga barn? Hur beskriver förskollärare sitt arbetssätt medinkluderingen av flerspråkiga barn vid högläsning i förskolan? I denna studie har en kvalitativ metod använts för att komma närmre förskollärarnas perspektiv och tankar genom semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet där mediering och scaffolding används som två centrala begrepp samt transspråkande som teori. Analysmetoden som tillämpats i studien för att analysera datamaterialet är en tematisk analys. Resultatet visar att förskollärarna använder olika verktyg såsom TAKK, bildanalys, val av lämplig bok, mindre barngrupper, samarbete med andra barn och digitala resurser som Polyglutt under högläsning. Studiens resultat visar även på att förskollärarna beskriver sitt arbetssätt med inkludering av flerspråkiga barnutifrån vilka olika möjligheter och hinder som de stött på under högläsning med flerspråkiga barn.

Teachers have demanding jobs in often stressful, high-paced work environments with heavy workloads. This has been shown to have negative consequences on health and job retention. This study aimed to ease the burden teachers experience in at least one area of their jobs – formative assessments. This was done by developing a timesaving design framework based on the insights gained from language teachers’ formative assessment practices which center on translanguaging, or strategic principles for using multilingualism in teaching. The framework, grounded in researched UX and UI design principles that reduce cognitive load, was used to create a rubric-based digital formative assessment (DFA) translanguaging tool prototype that was then tested for its impact on teacher workload. The results indicated that the developed DFA tool had the potential to reduce teacher workload with relatively high user satisfaction. One of the most significant findings from the study was that the learnability design principle had the greatest impact on the timesaving design framework. Further findings show that the DFA tool may be most effective if used in conjunction with other more traditional formative assessment processes. This study benefits teachers who use or want to use DFA tools, but mostly developers and designers who want to create more efficient systems using timesaving design principles. This study’s contribution is a timesaving design framework, which can be used to design and build DFA tools for translanguaging learning development.