Denna studies syfte är att beskriva elevers och pedagogers uppfattningar om den sociala interaktionen i rastmiljöer vid två skolor. Denna studie har tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv. Studiens skribenter har valt att använda ostrukturerade- och semistrukturerande intervjuer som metod, för att undersöka elevernas och pedagogernas uppfattningar om den sociala interaktionen i rastmiljöerna. I resultatet har det framkommit att eleverna anser att trygghet är detsamma som att någonting är roligt, det är viktigt att ha kompisar, känna sig trygg på rasten och att det finns många vuxna ute på skolgården. Rastvädarna anser att utomhuspedagogiken är lika viktigt som lärandet i klassrummet. Rastvärdarna arbetar aktivt med inkludering och konflikthantering för att alla elever ska känna trygghet under rasten. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Sedan början av 1980-talet har Sverige haft Europas största flyktinginvandring per capita. Den ökade invandringen har lett till stor inverkan på den svenska skolan. I varje skola och varje klass sitter några som har utländsk bakgrund och ett annat modersmål än svenska. Därför krävs ändrade förutsättningar i klasserna. Läraren, skolpolitiker och skolledaren behöver diskutera djupare och förbereda nya undervisningsmetoder, förhållningssätt, lämplig pedagogik etc. Det kräver ett tydliggörande av vilka faktorer som är betydelsefulla i språkinlärningen av andraspråkselever och hur lärarna kan anpassa sin undervisning till elevens behov och svårigheter. I denna uppsats granskas problemen för andraspråkselever i undervisningen av biologiämnet på gymnasieskolan. Genom en enkätundersökning lyfts problem och hinder som både lärare och andraspråkselever står inför i undervisningen av biologi-/naturkunskapsämnet. En gynnsam relation med elever, anpassade undervisningmetoder och kravet på ett bedömningssystem som inte bara är baserat på svenska språket, är sådan professionell hjälp som påverkar andraspråkselevers studieframgång. Elevernas svårigheter i biologi-/naturkunskapsämnet, vilket är ett begreppsbaserat ämne, visar hur språkförståelse påverkar elevernas prestation och frånvaro. Biologiämnet innebär både praktiska undersökningar och en teoretisk del. Analysen av resultatet i de två delarna och av resultaten i fråga om elevernas delaktighet, visar att brister i språket begränsar deras studieframgång och ökar andraspråkselevers frånvaro. Dessutom visar analysen att praktiska undersökningar och ett väl planerat grupparbete kan motivera andraspråkselever i utvecklingen av kunskaper och förbättring i skolresultat. Därtill spelar en trygg miljö i skolan och klassrummet en stor roll för att höja intresse och motivation hos andraspråkselever inför vidare studier samt ger en minskning i långvarig frånvaro. Andraspråkselevers framtid, kultur och kunskap är knutna till framtiden för Sverige, och deras aktiviteter kan senare ha både positiv och negativ påverkan på samhället. Brist i språkkunskap utestänger människor med utländsk bakgrund från den svenska arbetsmarknaden. Svårigheten att komma in på arbetsmarknaden leder till att deras barn presterar sämre i skolan och får därmed svårt att komma in på arbetsmarknaden senare. Med hjälp av högre utbildning och utveckling av deras tankar, insikter och kunskaper kan vi skapa ett bättre samhälle, med en blandning av olika kulturer.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskollärare resonerar om betydelsen av anknytning mellan pedagog och barn och vilken problematik som kan uppstå om ett barn inte knyter an till någon pedagog. Den teoretiska utgångspunkten som vägledde oss i studien var John Bowlbys (1907–1990) anknytningsteori. Anknytningsteorin använder begreppen trygg bas, säker hamn, trygg anknytning, otrygg anknytning, ambivalent anknytning och desorganiserad anknytning för att analysera barns anknytning. Metoden som användes i datainsamlingen var kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare. Förskollärarna anser att anknytningen är av stor vikt i förskolans verksamhet. Några menar att anknytningen lägger grunden för hur undervisningen utvecklas och andra anser att anknytningen är en inledning till att bygga relationer. Förskollärarna menar att barnets grundtrygghet avgör om ett barn knyter an till någon pedagog eller inte. Samtliga säger att ett engagemang i arbetslaget är en grundläggande faktor för att barnen känner sig trygga. Förskollärarna berättar även om den problematik som kan uppstå när ett barn inte knyter an till någon pedagog. Det här examensarbetet ger alla pedagoger, utbildad som outbildad, medvetenhet kring hur viktigt det är att vara påläst om anknytning och dess olika innebörder.

I vår studie har vi haft som syfte att undersöka hur pedagogernas kunskaper om anknytning påverkar deras närvaro och förhållningssätt i den fria leken. Tidigare forskning har visat att pedagogernas närvaro i den fria leken påverkar barnets anknytning till sekundära omsorgspersoner, som till exempel i förskolan. Det har framkommit från studier att den kunskap som erbjuds pedagogerna används i bemötandet av barnen i den fria leken. Vår studie utgick från en kvalitativ metod där vi intervjuade tre förskollärare och en barnskötare. Den insamlade empirin har synliggjort pedagogernas tankar kring närvaro med syfte att fungera stöttande och utforskande inom vissa ramar. Resultatet av vår studie har visat att goda kunskaper om anknytning är en förutsättning för att skapa trygga relationer till barnen i den fria leken. I läroplan för förskolan (2018) står det beskrivet hur förskolan ska präglas av omsorg om barnets välbefinnande och trygghet. Det står vidare hur förskolan ska stimulera barnens samspel och ta hänsyn till barnens behov, erfarenheter och det de visar intresse för. Pedagogernas förhållningssätt ska präglas av ett synsätt som uppmuntrar till lek och ge barnen tid, rum och ro att leka de lekar som de själva tar initiativ till (Lpfö, 2018). Lpfö (2018) skriver vidare hur alla barn ska ges möjlighet att delta i gemensamma lekar utifrån sina förutsättningar och att när pedagogerna deltar i leken på ett lämpligt sätt kan det uppmärksamma faktorer som begränsar eller främjar lekens utveckling. För att undersöka hur dessa faktorer påverkar pedagogernas förhållningssätt i den fria leken utefter deras kunskaper om anknytning har vi valt att centrera vår studie inom detta spänningsfält.

I arbetsmiljön på arbetsplatsen, ingår även säkerheten vid maskinerna, de måste vara säkra att arbeta med. Det finns regler, men också undantag, arbetsgivaren ska oavsett vilket uppnå en betryggande arbetsmiljö, genom en riskbedömning. För att uppnå en god arbetsmiljö på arbetsplatsen krävs det att maskinerna som används är säkra att arbeta med. Det finns regler med tillhörande undantag för att uppnå detta. Oavsett regler och dess undantag ska arbetsgivaren, genom en riskbedömning, uppnå en betryggande arbetsmiljö. Linnéuniversitets testutrustningar är undantagna från detaljreglerna. Studien prövar hypotesen om oförstörande provning kan bidra till en bättre riskbedömning. Studiens mål är att tydliggöra de vanligaste provningsmetodernas användning i en riskbedömning. Fallstudien genomförs med ett experiment för att illustrera oförstörande provning, och verifierar i sitt experiment att oförstörande provning skulle kunna förhindra en olycka. Slutsatsen är att oförstörande provning mycket väl kan bidra till en förbättrad riskbedömning, och därmed även en bättre arbetsmiljö. / The work environment at the workplace also includes safety of the machines, they must be safe to work with. There are rules, but also exceptions, regardless of which employer must achieve a safe work environment, through a risk assessment. The work environment at the workplace includes the safety of the machines. For the work environment to be considered good, the machines must be safe to work with. There are rules, but also exceptions. Regardless of which, the employer must achieve a safe work environment, through a risk assessment. Linnaeus University's test equipment is an exception from the detailed rules. This study tests the hypothesis that non-destructive testing can contribute to a better risk assessment. The aim of the study is to clarify the usage of the most common test methods in a risk assessment. This case study is conducted with an experiment to illustrate non-destructive testing, and in its experiment verifies that non-destructive testing could prevent an accident. The conclusion is that non-destructive testing can very well contribute to an improved risk assessment, and thus also a better working environment.

Syftet med vår studie är att öka kunskapen om åtta förskollärares uppfattningar och erfarenheter kring hur de skapar trygg anknytning till barn vid inskolning. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat åtta förskollärare i olika förskolor i två olika kommuner med syfte att se likheter och skillnader i deras beskrivna arbetssätt. I denna studie har vi använt oss av ankyntningsteori som teoretisk bakgrund och centrala begrepp som trygg bas, inre arbetsmodell och anknytningsmönster.Analysen av det insamlade materialet genom intervjuer visade att anknytning har en stor betydelse för barns lärande och vidare utveckling i förskolans värld. Den visade också att trots att förskollärarna arbetar på olika förskolor och ibland även olika kommuner, så har de liknande erfarenheter och uppfattningar. Exempelvis som att utgå från barns perspektiv, vara närvarande med barnen och att ha en nära samverkan med vårdnadshavare.

Studien syftar till att bidra med kunskap om förskollärares syn på sitt arbete med anknytning i förskolan med fokus riktat mot de yngre barnen. Detta görs genom att beskriva förskollärares roller som anknytningspersoner i förskolan. Studien har sin utgångspunkt i anknytningsteorin, där vi valt ut centrala delar och begrepp för att kunna besvara frågeställning och syfte med studien. Metoden för studien är en blandning av frågeformulär med öppna frågor och semistrukturerade intervjuer där sju förskollärare från olika delar av Sverige deltog. Resultatet analyserades genom två centrala begrepp trygg bas och säker hamn, vi kunde därigenom finna olika kategorier som passade in i förskollärares roller som anknytningsperson. Rollerna pedagogen som trygghet, den närvarande pedagogen och den relationsskapande pedagogen kunde urskiljas under kategorin trygg bas. Under kategorin säker hamn kunde rollerna den lyhörda pedagogen, den avvaktande pedagogen och pedagogen som ger närhet och beröring urskiljas. Resultatet visar sammanfattningsvis att de olika rollerna samspelar med varandra och den ena rollen utesluter inte den andra. En slutsats vi kan dra utifrån resultatet är att respondenterna ser sig själva som anknytningspersoner i förskolan, även om de inte använder just begreppet anknytningsperson. Pedagogen blir i förskolan barnets trygga bas och säkra hamn istället för vårdnadshavaren. Denna trygghet skapas, visar resultat, med hjälp av omsorgsfulla, närvarande och lyhörda pedagoger som också lägger stor vikt vid goda relationer till vårdnadshavare och barn samt har en balans mellan när det är dags att kliva fram och när det är dags att avvakta samt en balans i förhållandet mellan att respektera barns integritet samt ge närhet och beröring.

Trygg-Hansa is a Swedish insurance company that specializes in business insurance, home insurance, vehicle insurance, and personal insurance. This work focuses on Trygg-Hansa’s House and Content portfolio, which insures customers’ homes, both the building itself and its contents. In the event of damage or accidents, the company compensates customers financially, but due to rising inflation, these expenses have become increasingly expensive.  Today, Trygg-Hansa has a model for predicting the future cost of compensate damages within the House and Content portfolio, but sees a great need to develop it further. The goal of this work is to find a better model for predicting future costs and to create an inflation index. This index can serve as a basis for the pricing department, as it can be used to adjust customers’ premiums to maintain a profitable business.  The data was collected from the company’s systems, and nine data sets were created, one for each type of damage. The models used to predict the future claim costs were Autoregressive Integrated Moving Average (ARIMA), Seasonal Autoregressive Integrated Moving Average (SARIMA), and Exponential Smoothing (ES). Each claim type was predicted two years ahead, and thereafter the Laspeyres Price Index was calculated. This was done for all three models, and then the results of the models were compared.  The models were trained for the years 2013-2021, while the years 2021-2023 were used to evaluate the models. All types of damage had rising costs between 2013- 2021, but at the beginning of 2021 and forwards, the trends changed to decreasing trends for almost all types of damage. This affected the results of the models, as they were only trained on rising trends, and therefore, the forecast evaluation (Root Mean Squared Error and Mean Average Percent Error) was not useful. The ARIMA and SARIMA models showed almost no trends in the predicted data. This may be due to too complex data with too much volatility and unclear trends for the implemented module.  The Exponential Smoothing model follows the historical data both trend-wise and with a likely seasonal pattern for all nine types of damage and for the historical LPI. The forecast made by the ES and SARIMA models also show similar seasonal patterns. Furthermore, the ES model has the best model fit according to the Box-Jenkins Diagnostic. The model may need to be corrected in a year when the declining trend has been included in the training data by setting more weight to the new data for the year 2021.

Under vår utbildning upplever vi att vi har läst mycket om barns lärande i förskolan medan omsorgen inte alls har fått lika stor plats. Vi vill med denna undersökning ta reda om förskolan arbetar med att barn ska känns sig trygga i förskolan. Ser förskollärarna svårigheter med det uppdraget? Vi ville också att utomstående beteendevetare skulle bidra till undersökningen med sina tankar, förhoppningar och förväntningar på förskolan. Vi intervjuade därför fyra förskollärare, två psykologer och en socionom. Ett insamlat empiriskt underlag analyserades från ett anknytningsperspektiv. Det vi kan se är att de förskollärare vi intervjuade strävar efter att alla barn ska känna sig trygga i förskolan och att de ska lämna förskolan med positiva erfarenheter från personalen som arbetar där. Psykologerna och socionomerna ansåg att förskolan kan verka kompensatoriskt för barn med dålig anknytning. Det är relationen till personalen som är viktig för anknytningen. De ansåg att det var viktigt för barns utveckling och anknytning att personalen hade kunskap om anknytning och hur olika former av otrygg anknytning kan visa sig. Vi kan se att förskollärarna arbetar på ett sätt som stämmer överens med de utomstående beteendevetarnas förhoppningar om förskolan.

Välkommen till förskolan är en undersökning om hur barn och vårdnadshavare blir bemötta under de första dagarna i förskolan, av Anna Friberg och Ingbritt Svensson.Studien beskriver hur pedagoger bemöter barn och vårdnadshavare under de fem första introduktionsdagarna. När ett barn börjar förskolan tar pedagogerna inte enbart emot barnet utan hela familjen. I läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (Reviderad 2010), framgår det att förskolans pedagoger ansvarar för att varje barn tillsammans med dess vårdnadshavare får en god introduktion i förskolan. Pedagogerna ska visa respekt och ta ansvar för att utveckla en tillitsfull relation till barnet och dess vårdnadshavare. Examensarbetets syfte är att åskådliggöra familjers första möten med förskolan. Där pedagogens ansvar är att varje barn får en god introduktion i förskolan tillsammans med sina vårdnadshavare.Våra frågeställningar är: Hur går pedagogerna tillväga när de introducerar det nya barnet i barngruppen? Hur utgår pedagogerna från barnets intresse och behov? Hur beskriver vårdnadshavaren familjens första möte med förskolan?I detta arbete har vi använt oss av tidigare forskning och teorier som vi har kunnat koppla till introduktionen i förskolan. Vi har i vår studie tagit upp Daniel Sterns teori om känsla av självet och samspel samt John Bowlbys teori om anknytning. För att få svar på våra frågeställningar observerades åtta barns inskolningar, fyra barn på två olika förskolor. Vi har också intervjuat vårdnadshavare och pedagoger. Vi har i vår studie fått fram att pedagogerna bör uppmärksamma och ta hänsyn till barnets behov för att skapa trygghet i förskolan. Vår slutsats är, att kommunikation, samspel, information och trygghet är fyra viktiga grundstenar för en positiv introduktion, oavsett vilken form av introduktion förskolan erbjöd.