Den svenska skolan har genomgått stora förändringar, samhället ställer andra krav på dagens unga och internationella mätningar visar att svenska elever presterar sämre i skolan. Forskning har visat på att icke-kognitiva kunskaper spelar stor roll för framtidsutvecklingen samt för utvecklingen av kognitiva kunskaper. Vad är skolans uppdrag för att utveckla barn och ungas icke-kognitiva kunskaper? Genom en kvalitativ innehållsanalys granskas Skollagen, grundskolans läroplan och FN:s barnkonvention, med fokus på skolans uppdrag för barn och ungdomars utveckling av icke-kognitiva kunskaper, ungas rättigheter till en trygg skolmiljö och möjlighet till socialisering samt hur dokumenten fördelar ansvaret mellan skolan respektive hemmet i barnets utveckling. Studien har också granskat utbildningsplanen för grundskollärarutbildningen på Högskolan Väst för att klargöra lärares kunskapsområde och analyserat hur en socialpedagogisk referensram kan komplettera lärare i ovanstående ansvar och uppdrag i förhållande till hemmet. Den socialpedagogiska referensramen betonar vikten av att se helheten i ett barns situation och det viktiga i att barn och unga inkluderas i sociala gemenskaper och verksamheter för att utvecklas. För att utvecklas behöver barn få de grundläggande behoven i Maslows behovspyramid tillgodosedda. Vilket ger en förståelse för hur viktigt det är att ge barn och unga rätt förutsättningar för att utvecklas optimalt. Utifrån kategorierna socialisering, hemmet och skolan, trygg skolmiljö, icke-kognitiv kunskap och disposition framkommer bland annat att skolan har ett viktigt ansvar för barnets utveckling men att hemmet har det grundläggande ansvaret samt att skolan har ett ansvar för mer än bara kognitiva kunskaper. / The Swedish school has undergone great changes, society places different demands on today's youth's and international measurements show that Swedish pupils perform lower results in school. Research has shown that non- cognitive skills play a major role in the future progress and development of cognitive skills. What is the school's mission to develop children and young people's non- cognitive skills? Through a qualitative content analysis examines the Education Act, the compulsory school curriculum and the UNCRC, focusing on school assignments for child and adolescent development of non- cognitive skills, young people's rights to a safe school environment and the opportunity for socialization and how the document allocates responsibility between school and home in child development. The study also examines the curriculum for elementary teacher program at University West to clarify teachers' knowledge area and analyzed how a social pedagogical framework can supplement teacher in the above responsibilities and tasks in relation to home. The social pedagogical reference framework emphasizes the importance of seeing the big picture of a child's situation and that it´s important that young people are included in social communities and businesses to develop. To thrive, children need to get the basic needs in Maslow's needs pyramid satisfied. This gives an understanding of how important it is to give children and young people right conditions to develop optimally. Based on the categories of socialization, home and school, safe school environment, non- cognitive skills and disposition reveals among other things that the school has an important responsibility for the child's development but that the home has the primary responsibility and that the school is responsible for more than just cognitive skills.

Uppsatsen undersöker hur de upplevda riskerna påverkar stockholmarnas vardagliga liv. Denna studie genomfördes med hjälp av kvalitativ metod och ett induktivt tillvägagångssätt valdes av författaren. 24 intervjuer med stockholmare genomfördes inom ramen för projekten. Dessa, med hjälp av innehållsanalysen bearbetade intervjuer, lades till grund för de slutsatser som presenteras i studien. Uppsatsen uppmärksammar kluvenheten i frågan om uppfattning av sin livsmiljö och dess säkerhet/trygghet som präglar stockholmarnas existens. Den kluvna uppfattningen av säkerhet och trygghet benämns av författaren för den partiella tryggheten. Samexistensen av känslan av trygghet och otrygghet kännetecknar den partiella tryggheten. Upplevelsen av den partiella tryggheten ses i ett större sammanhang och det påvisas hur den vid applicering på stockholmarnas vardag försämrar deras livskvalité, sätter begränsningar på deras rörelse- och handlingsfrihet samt i slutändan gör staden mindre tillgänglig. / The thesis studies how perceived risks affect the daily life of inhabitants of Stockholm, Sweden. The study was conducted through qualitative method and an inductive approach was selected by the author. 24 interviews with Stockholmers were conducted within the framework of the projects. These through the means of content analysis processed interviews were used as a basis for the conclusions presented in the study. The thesis considers the ambiguity in the question of perception of environment and the security/safety thereof, which characterises the existence of Stockholmers. The ambiguous perception of security and safety is by the author named partial safety. Coexistence of the sense of safety and unsafety characterizes partial security. The experience of partial safety is seen as a more comprehensive context and it is shown how it, when applied to the everyday life of Stockholmers, has a negative impact on their quality of life, imposes limits on their freedom of movement and -action, as well as ultimately makes the city less accessible.

Föreliggande studie hade som syfte att undersöka vilken betydelse organisationen Here 4 U hade haft för sina medlemmar under skoltiden och senare i livet. I studien har kvalitativa forskningsintervjuer genomförts och tillsammans med tidigare forskning utgjorde de grunden för föreliggande studie. För djupare förståelse i den avslutande analysen har Salutogen teori och empowerment som teori använts. I studien framkom att Here 4 U hade haft stor betydelse för sina medlemmar både under skoltiden och senare i livet. Det visade sig att medlemskapet under skoltiden bidragit till ökad trygghet, bättre trivsel i skolan och känslan av att kunna påverka sin skolsituation. Detta bidrog i sin tur till ett bättre studieresultat.  Även senare i livet hade medlemskapet i Here 4 U haft betydelse för medlemmarnas sociala förankring i samhället. Det handlade bland annat om inställning till droger, kriminalitet men också ett ökat engagemang i sociala frågor.  Slutsatser från studien visade att förebyggande insatser som Here 4 U kunde fylla ett behov för ungdomar i skolan både på kort sikt och på lång sikt.  Det förbättrade inte bara trivseln och känslan av delaktighet i skolan utan kunde även bidra till förankring i samhället genom socialt engagerat beteende vilket kunde leda till ökad hälsa hos ungdomar. / The aim of this study was to examine what meaning the organization Here 4 U has had for the members during their school years and what influence this had later on in life. The study was based on qualitative interviews along with previous research on topics relevant for the subject. For deeper understanding of the result of the study, the theory of empowerment and the Salutogenic theory have been used. The study showed that Here 4 U did have a significant meaning for their members during and after their school years. The membership during the school years provide an increased comfort, a sense of feeling secure in school and the ability to make an impact on their school situation. All together this improved the member’s results in school. To be a member in the organization had an effect on the member’s sense of belonging and will to participate in their society even after the school years. Conclusions of the study showed that prevention efforts, like Here 4 U, could fill the needs for youths during their school years and later on in life. Further conclusions of the study showed that the youth’s engagement in the society and the feeling to contribute could increase young peoples health.

Abstract   This study aims to investigate students' perspectives on three teaching methods within the subject of religious education at upper secondary school: factual teaching, discussions, and meetings with religious representatives. Employing a deductive approach and utilizing Robert Jackson's interpretive approach as the primary theoretical framework, the study explores students' own experiences with these methods. The theory of safe space is employed to further analyse students' perceptions of discussions and their application in secondary education. Research questions delve into how Jackson's interpretive approach can shed light on students' interpretations and how the concepts of Safe and Brave Space can elucidate students' views on discussions as a teaching method. Data are gathered through focus group interviews and analysed using thematic analysis according to Bryman. The results suggest that students' statements align with Jackson's interpretive approach, and that a blend of factual teaching, discussions, and meetings with religious representatives fosters diversity while avoiding the homogenization of religions. Moreover, the results indicate that students yearn for open discussions on contemporary issues, provided they occur in a secure environment to prevent conflicts. The didactic relevance of this study extends to all religious educators, offering insights into student perspectives regarding current teaching methods. Keywords: Religious education, The interpretive approach, Safe space, classroom discussions, teaching strategies

I en tid där skolor stängs ner för gott som en strategi för att möta utmaningar som exempelvis segregation inom västerländska skoldistrikt är det värt att reflektera över hur de påverkar barn och deras välbefinnande. Bakgrunden till uppsatsen bygger på ett större projekt av Flensner & Svensson (2023) kopplat till skolstängningar. I uppsatsen har projektets data från hösten 2021 använts. Metoden är kvantitativ och den upplevda känslan av trivsel, trygghet och tillit jämfördes mellan elever som bytt skola och de som inte bytt skola. Det var 1349 elever i åldrarna 10–15 år som deltog i undersökningen. Data från projektet analyserades med hjälp av Pearsons korrelationsanalys och ett oberoende t-test. Resultaten visade att trivsel, trygghet och tillit korrelerar positivt med varandra. Elever som svarade på enkäten och hade bytt skola trivdes i genomsnitt lika bra jämfört med de som inte hade bytt skola. Dessutom fanns en signifikant skillnad i upplevelsen av trygghet, där de som inte bytt skola kände sig tryggare. De som bytt skola upplevde en högre nivå av tillit. Eftersom många av de tillfrågade valde att inte svara skulle det kunna ha påverkat generaliserbarheten av resultatet. Diskussionen belyser skolstängningars effekt på elevernas upplevelse av trivsel, trygghet och tillit i skolan. / At a time when schools are being closed for good as a strategy to meet challenges such assegregation within Western school districts, it is worth reflecting on how they affect children and their well-being. The background to the essay is based on a larger project by Flensner & Svensson (2023) linked to school closures. In the essay, the project's data from autumn 2021 has been used. The method is quantitative, and the perceived sense of well-being, security, and trust was compared between students who changed schools and those who did not. There were 1,349 students aged 10–15 who participated in the survey. Data from the project were analyzed using Pearson's correlation analysis and an independent t-test. The results showed that well-being, security, and trust correlate positively with each other. Pupils who responded to the survey and had changed schools were on average just as happy compared to those who had not changed schools. In addition, there was a significant difference in the security experience, where those who did not change schools felt safer. Those who changed schools experienced a higher level of trust. As many of the respondents chose not to answer, this could affect the generalizability of the results. The discussion highlights the effect of school closures on students' experience of well-being, security, and trust in school.

Den här essän kommer att behandla ett vanligt förekommande ämne inom förskolan, introduktioner av nya barn och föräldrar. Genom introduktionen måste pedagoger förhålla sig till den nya familjen för att försöka få till anknytning och trygghet. Utgångspunkten ligger i två egen upplevda dilemman där pedagogerna beskriver två olika introduktioner. Den ena introduktionen pågår en längre period. Barnet vill inte släppa sin förälder och är ledsen så fort föräldern försöker lämna honom. Den andra introduktionen går fort, barn och förälder visar glädje. Pedagogerna på den förskolan känner trots det en oro då barnet upplevs gränslöst när hon springer mellan aktiviteter, andra barn och deras föräldrar. Syftet med den här essän är att undersöka hur olika anknytningsmönster och förutsättningar kan påverka introduktionen av nya familjer i förskolan. Den kommer även att belysa pedagogens eller pedagogernas erfarenhet, samt hur viktigt det är med ett gott samarbete. Förskolans miljö och organisation kommer också att undersökas och vilken roll den spelar för barnets introduktion och även för pedagogernas möjlighet att utföra en god introduktion. Detta kommer att göras genom tre frågeställningar, vilka är: Hur kan vi som pedagoger möta Pelle och Almas olika behov? Vilka är förutsättningarna för en god introduktion? Vilka psykologiska fenomen är relevanta för introduktionen? Genom att använda olika begrepp såsom affektteori, affektintoning, trygg bas, säker hamn och anknytning kan den här essän närma sig dessa frågeställningar. Essäns huvudsakliga uppgift är att ge pedagoger, oavsett erfarenhet, olika perspektiv på introduktionen och hur dessa kan tillämpas på nya familjer. I essän beskrivs anknytningsteorins framväxt och graderingar av olika anknytningar. Trygg bas och säker hamn är olika sätt att se hur en anknytning fungerar mellan barnet och föräldern, då det är där den första anknytningen börjar. Under arbetets gång har fokus på barn och föräldrar blivit mer nyanserat och pedagogernas roll undersökts allt mer kritiskt. Genom litteraturstudier och samtal i handledningsgruppen på skolan och med kollegor har vi fått en större förståelse för alla parter som deltar under introduktion till förskolan. En viktig slutsats vi kom fram till är att anknytning, oavsett till vem, inte kan skyndas fram. Den måste få växa fram genom tillit och trygghet. / This essay will treat a common subject within the preschool environment, the introductions of new children and parents. Throughout the introduction, teachers must relate to the new family to try and achieve a connection/attachment and provide security. The starting point is two self-perceived dilemmas where the teachers describe two different introductions. One introduction goes on for a longer period. The child does not want to let go of its parent and is sad as soon as the parent tries to leave it. The second introduction goes fast, children and parents are expressing happiness. The teachers at the preschool nevertheless are concernedwhen the child is perceived boundless as it runs between activities, other children and their parents. The purpose of this essay is to investigate how different connection patterns and prerequisites can affect the introduction of new families to the preschool environment. It will also examine the experience of the teacher or teachers, and the importance of good cooperation between the teachers. The preschool's environment and organisation will also be investigated and the role it plays in the introduction of the child and also for allowing the teachers to carry out a good introduction. This will be done through three questions, which are: How can we, as teachers, meet Pelle and Alma's different needs? What are the prerequisites and conditions needed for a good introduction? What psychological phenomena are relevant to the introduction? By using different concepts such as affect theory, mirroring, safe base, safe heaven and connection/attachment, this essay can approach these issues. Essen's main task is to provide teachers, regardless of experience, with different perspectives on the introduction and how these can be applied to new families. The essay describes the progression of the connection/attachment theory with different levels of connection. Safe base and safe heaven are different ways to see how a connection/attachment works between the child and the parent, as that is where the first connection/attachment is established. During the work, the focus on the children and parents has become more nuanced and the role of teachers is increasingly critical. Through literature studies and discussions in the tutoring group at school and with colleagues, we have gained a greater understanding of all parties involved in the introduction to preschool. An important conclusion we found is that connection/attachment, regardless of who cannot be accelerated. It must grow through trust and confidence.

När barn börjar i förskolan kan det innebära en stor omställning där barnen får möjligheter till att skapa nya relationer. Relationerna som utvecklas i förskolan kommer att ligga till grund för barns välbefinnande. Syftet med studien är att undersöka och bidra med kunskaper om hur pedagoger arbetar för att stödja trygga relationer/anknytning till barn i åldern 1–3 år, samt hur pedagoger svarar på barns behov av trygghet i utforskandet under leksituationer. Två kvalitativa metoder tillämpades; strukturerade icke-deltagande observationer, samt semistrukturerade intervjuer. Anknytningsteorin tillämpades genom en tematisk analysmetod. Resultatet i studien visade att pedagogernas strategier var grundläggande för hur trygga relationer ska utvecklas till barnen. Pedagogerna tillämpade och berättade att den viktigaste strategin var lyhördhet, närvaro och anpassningsbarhet för att möta barnens kontaktsökande. Vår slutsats är att pedagogernas relationsarbete visade sig ha betydelse för barns välmående och för barns lek. Förskollärarna synliggör anknytningens olika aspekter som beskrivs vara grundläggande i hur barns relationer utvecklas, alla barns relationer ser olika ut och utvecklas på olika sätt. Vidare tar även förskollärarna upp hur viktigt det är att relationsskapandet ska ske på barns villkor för att en trygg relation ska vara möjlig. / When children start preschool, it involves a big adjustment where the children get opportunities to create new relationships. The relationships that develop in preschool will form the basis of the child's development and their well-being. The purpose of the study is to examine and contribute knowledge about how preschool teachers work to promote safe relationships with children in the age of 1–3 years old, as well as how preschool teachers respond to children's needs for security in the exploration during free play. Two qualitative methods were applied: structured non-participatory observations, as well as semi-structured interviews. The attachment theory was applied through a thematic analysis method. The results of the present study showed that the preschool teachers strategies were fundamental of how secure relationships should develop to the children. The preschool teachers applied and said that the most important strategy was sensitivity, presence, and adaptable preschool teachers to meet the children's contact-seeking. Our conclusion is that the preschool teachers relationship work proved to be important for children's well-being and for children's play. The preschool teachers describe the various aspects of attachment that are fundamental in how children's relationships develop. All children's relationships look different and develop in different ways. The preschool teachers want to highlight that the relationship must take place on the child's terms in order so a secure relationship can be possible.

The purpose of this study is to examine how the effects of commercialisation impact the management of sports organizations. Additionally, the study aims to investigate how sports organizations handle commercialisation to ensure a sustainable balance between the market logic and safe sports for children. Neo -institutional theory, and its various components, have been used as a theoretical lens to answer these research questions. The study was conducted using a deductive, qualitative method, and the questions for the semi-structured interviews were designed and analysed with the help of neo-institutional theory. The results and analysis show that commercialisation primarily affects the management of sports organizations through increased professionalisation. To manage commercialisation and maintain a sustainable balance between market logic and safe sports for children, sports organizations work on educating employees, coaches, and parents. They establish guidelines and ensure compliance, focusing on a proactive approach to prevent infringement. Within the organizations, there is an ongoing dialogue to integrate these guidelines into the organization. The results also highlight the importance of understanding the individual needs of athletes so that sports activities can be conducted on their terms. A long-term perspective on sports participation is also emphasised as important for sustainability.

Sammanfattning I Europa samt i vår övriga omvärld har hotet från terrorister under de senaste åren ökat. Därför är det av betydelse att försäkringsskydd finns att tillgå när eller om vi drabbas av terroristers våldshandlingar, för att åtminstone mildra vårt ekonomiska lidande. I denna masteruppsats får läsaren bland annat bekanta sig med vilka försäkringsmöjligheter som de större försäkringsgivarna har att erbjuda privatpersoner samt företag, avseende skada som har orsakats av terrorism. I uppsatsen behandlas försäkringar där skydd mot terrorism undantas helt eller till vissa delar. Detta gör det betydelsefullt att analysera i vilken utsträckning försäkringsbolag har rätt att undanta terrorrisker samt vilket rörelseutrymme försäkringsbolag har beträffande att inte uppställa undantag för nämnda risker. Vidare framförs resonemang om hur samhället påverkas av att försäkringsskydd, i vissa fall, saknas på området samt hur rimligt det är att försäkringsbranschen saknar en gemensam definition av terrorism. Terrorism kan ibland klassificeras som krigsliknande händelse. I uppsatsen behandlas därför också frågor om hur klassificeringen teoretiskt sett kan komma att påverka försäkringsersättningen vid ett eventuellt terrorscenario.

Bostadsbristen som rådde i Sverige efter andra världskriget löstes genom ett bostadsprojekt som kom att kallas miljonprogrammet. Bostäderna som byggdes höll vid den tiden en hög standard invändigt medan utemiljön ofta bortprioriterades. Idag råder det än en gång ett stort behov av bostäder i Sverige, dock bör inte problemet lösas med samma metod som under miljonprogrammet. Syftet med arbetet är att ta fram ett förslag på hur ett område i ett mindre samhälle kan gestaltas. Målet är att besvara arbetets två frågeställningar som ska utreda hur en nybebyggelse på en tomt intill ett miljonprogramsområde skulle kunna utformas med hänsyn till platsens förutsättningar, omkringliggande bebyggelse samt upplevd trygghet och trivsel. Den metod som användes för studien är kvalitativa intervjuer, litteraturstudier och skissarbete. Ett förslag av flerbostadshus och en situationsplan för en tomt på en mindre ort har utformats med avseende på trivsel, trygghet och anpassning till kringliggande bebyggelse. Undersökningarna resulterade i åsikter kring vad som skulle prioriteras vid utformning av bostäder på tomten, men även vilka kvalitéer som önskades för övrigt i området. Dessa analyserades och kopplades till den teoretiska bakgrunden. Det analyserade resultatet applicerades sedan i studiens förslag. Studien resulterade i ett förslag som mottogs väl av beställaren, som förhoppningsvis kommer inspireras till vidare arbete med tomten.   Nyckelord: utformningsförslag, moderna planlösningar, situationsplan, flerbostadshus, nybyggnation, miljonprogrammet, trygghet, trivsel, visualisering, byggnadsutformning, bostadsanpassning, trygg miljö, bostäder, bygglovshandlingar, utemiljö. / The housing shortage from which occurred in Sweden after the second world war was solved through a housing project that later became known as The Million Homes Programme (miljonprogrammet). The houses were built with high standards according to the contemporary indoor standards, while the outside environment was often somewhat dull and non-prioritized. At this moment, Sweden is facing a similar type of housing shortage, a problem that should not be solved with the same methods used during The Million Homes Programme. The main purpose of this thesis is to develop a suggestion of a building design and a site layout plan in a small town, in collaboration with a Swedish municipality in Kronoberg county. The goal is to explore the different possibilities of how an estate owned by the municipality of Uppvidinge could be designed with multi-family houses which pays respect to safety and comfort and also is adapted to the surrounding built environment. The surrounding built environment consists of multi-family houses from The Million Homes Programme and one-family villas. The methods used for this thesis are pointed interviews, studies of prior published research and computer aided drawing. A suggestion of a building design accompanied with a site layout plan is presented in the report. The building design and the site layout plan pays respect to safety besides comfort and is also adapted to the surrounding built environment. The completed studies resulted in opinions about what should be a priority when designing multi-family houses on the site, but also what kind of qualities that were desired in the surrounding area. These results were analyzed and thence linked to the theoretical background. The analyzed result was thereafter applied in a suggestion. The study resulted in a suggestion that was well received by the client, which hopefully will be inspired for further work on site.   Key words: design plans, modern planning arrangement, site plan, apartment building, new housing estate, the million homes programme, safety, comfort, visualization, building design, housing adaptation, safe environment, residences, building permit documents, outdoor environment.