Syftet med denna studie är att belysa förskollärares uppfattningar om anknytning i förskolan. För att nå upp till detta syfte har följande frågeställningar använts; 1) Vilka definitioner har verksamma förskollärare på anknytning? 2) Vilka strategier använder verksamma förskollärare i sitt arbete för att etablera en trygg anknytning till barnen? 3) Hur resonerar verksamma förskollärare om anknytningens betydelse för barns utveckling och lärande i förskolan? 4) Vilka utmaningar upplever verksamma förskollärare i sitt arbete med barns anknytningsprocesser? I studiens resultat synliggörs att de fyra förskollärarna har väldigt likartade uppfattningar om anknytningen i förskolan. Förskollärarna menar att anknytningen i förskolan handlar om att skapa trygga och tillitsfulla relationer till både barn och vårdnadshavare samt att kunna knyta an till barnens fysiska och emotionella behov under inskolning och efter barnen har övergått till förskoleklass. I resultatet redogörs det även att de intervjuade förskollärarna använder sex olika strategier för att kunna etablera en trygg anknytning med barnen och att anknytningen som skapas mellan dem och barnen påverkar barnets lärande och utveckling i förskolan. Avslutningsvis redogör resultatet för tre olika utmaningar, inskolningar, flerspråkiga familjer och konflikter med vårdnadshavare, som de fyra förskollärarna står inför i sitt arbete med barns anknytningar.

Vår studie handlar om anknytning i förskolan. Syftet med vår uppsats är att undersöka pedagogers erfarenheter och betydelsen av att främja en trygg anknytning för barns utveckling och samspel. Vi är även intresserade av att studera om covid-19 pandemin och dess restriktioner påverkar pedagogers sätt att knyta an till barn. En kvalitativ studie har gjorts där vi samlat in vårt empiriska material i form av intervjuer med åtta pedagoger som arbetar inom förskolan. Vi har analyserat materialet med hjälp avBowlbys anknytningsteori samt Brobergs begrepp om anknytningshierarkier. Vår undersökning visar att samtliga pedagoger ser betydelsen i att skapa tillitsfulla relationer. Uppfattningen kring förskolans uppdrag kopplat till betydelsen av att främja anknytning skiljer sig åt. Det finns en skillnad på hur pedagogerna arbetar med anknytning. Vi kan se att samtliga pedagoger är enade beträffande inskolningsprocessen och dess betydande roll för barnets trygghet. Samtliga pedagoger är flexibla angående anpassningen av inskolningen efter önskemål. Det som skiljer sig åt är att hälften av personalen prioriterar i första hand vårdnadshavarens önskemål och övriga prioriterar i första hand barnets behov. Under en rådande pandemi har pedagogerna uttryckt att de låter barnen komma lika nära, då de anser att det inte är möjligt att hålla avstånd till barnen. Vårdnadshavarna får inte vistas inne i förskolornas lokaler förutom i hallen. Där hålls tydligt avstånd.

Kunskapsområdet för det här examensarbetet är anknytning, uppsatsen sätter fokus på anknytningsteorins roll i förskolan. Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan uppfattar omsorgsuppdraget samt hur de arbetar med det. Metoden som vi har valt att använda oss av är en kvalitativ forskningsmetod, där insamlingsmetod av data grundar sig på semistrukturerade intervjuer med sex verksamma pedagoger från småbarnsavdelningar i södra Skåne. Metodvalet för vår databearbetning är en kvalitativ innehållsanalys. Med hjälp av ett anknytningsperspektiv med dess centrala begrepp har den insamlade empirin analyserats.I studiens resultat framkommer det att samtliga pedagoger är bekanta med begreppet anknytning, respondenterna har olika förståelse för begreppets betydelse samt dess funktion. Samtidigt önskar samtliga pedagogerna en fördjupad förståelse för anknytning och att det är väsentligt som pedagog att våga erkänna sina utvecklingsområden. Alla respondenter har en uppfattning kring barns anknytningshierarkier och en del pedagoger lyfter att innebörden är väsentlig att förstå grundat på deras profession. Medan somliga pedagoger uttrycker att hierarkin hämmar barnet och verksamheten. Anknytningshierarkier speglas därav på olika sätt i praktiken. Resultatet i denna studie visar att begreppet omsorgs otydliga definition i kombination med att lärandeuppdraget har fått ett större fokus än omsorgsuppdraget kan leda till en splittrad uppfattning kring anknytningsteorins roll i förskolan.

Först vill vi tacka pedagogerna och förskolorna som har medverkat i vår studie. Utan er hade denna studie inte varit möjlig. Vi vill även tacka varandra för ett gott samarbete. Vi har kunnat dela erfarenheter och idéer med varandra under arbetets gång, men även stöttat och kompletterat varandra. Vi vill även tacka vår handledare Fanny Jonsdottir.Vi arbetar med de yngre barnen på olika förskolor i Skåne. Vi valde att göra studien tillsammans eftersom vi delade ett gemensamt intresse för pedagogens förhållningssätt vid inskolning och anknytningens betydelse. Vi har tidigare upplevt olika inskolningssituationer och vi ville fördjupa oss i och undersöka vidare andra pedagogers erfarenheter och tankar kring anknytning och inskolning.Då vi bor några mil ifrån varandra bestämde vi att diskutera via telefon och genom våra träffar på Malmö Universitet.  AbstractSyftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger skapar en trygg inskolningsmiljö utifrån barns och vårdnadshavares olika behov och förutsättningar.Vi använder oss av en kvalitativ forskningsmetod genom att intervjua sex pedagoger, på två förskolor i olika kommuner. Under intervjun använde vi oss av en intervjuguide med frågeställningar för att få fram pedagogers erfarenheter angående inskolningsmetoder, trygg inskolningsmiljö, samverkan och föräldrainflytande. Vi utgår från Sterns teori om självutveckling och Bowlby anknytningsteori som beskriver vikten av den trygga basen för de yngre barnen och med hjälp av teorierna har vi analyserat empirin. Resultatet av vår undersökning visar att pedagogerna använder sig av en inskolningsmetod som anpassas efter det enskilda barnets behov och förutsättningar men i vissa fall även vårdnadshavares behov och förutsättningar. Pedagogerna lyfter betydelsen av barns och vårdnadshavares trygghet som grund till inskolning och berättar om vikten av samverkan mellan pedagoger och vårdnadshavare. Men även vårdnadshavares delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet.Slutsatsen är att pedagoger måste vara flexibla och öppna och se till varje barns och vårdnadshavares behov för att skapa trygga relationer under inskolningsperioden.

Föreliggande studie har sin utgångspunkt i en redogörelse för anknytningens användning i den svenska läroplanens olika revideringar samt i att anknytning kan ses som en förutsättning för lärande. Syftet för studien är att undersöka vilken syn på, samt vilka strategier förskollärare använder i arbetet med anknytning i förskolan. De teoretiska utgångspunkterna för arbetet är John Bowlbys teori om anknytning samt begreppen barns perspektiv och barnperspektiv. Insamlingen av det empiriska materialet genomfördes genom tre semistrukturerade intervjuer med förskollärare och i sorteringen av det empiriska materialet användes den fenomenografiska metodens grundtanke om variation för att urskilja olika variationer i svaren. Intervjuerna utgick ifrån åtta formulerade frågor, där det gavs utrymme för djupare reflektioner. Resultatet för undersökningen visade en syn på anknytning som trygghet, ett professionellt fenomen samt att där finns två faktorer som ställer krav på arbetet med anknytning. Vidare framkommer det att flera strategier används i arbetet med anknytning: olika variationer av lyhördhet, inskolningen, relationen till vårdnadshavare samt de professionskunskaper som förskollärarna besitter.

Syftet med min studie har varit att med hjälp av anknytningsteorin undersöka hur de olika inskolningsmetoderna som är aktuella inom svensk förskola idag, traditionell två veckors inskolning och den föräldraaktiva inskolningsmetoden på tre dagar, lyckas möta de yngsta barnens behov av att knyta an till en vuxen i förskolan. Jag ville med hjälp av tankar och erfarenheter från pedagoger i förskolan undersöka hur de upplever sina förutsättningar för att skapa betydelsefulla trygga relationer till de yngsta barnen i förskolan. För att på bästa sätt kunna ta del av pedagogernas tankar valde jag att genomföra en kvalitativ studie där jag använde mig av semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare på tre olika förskolor inom samma kommun. Resultatet av min studie visar att majoriteten av de intervjuade menar att en pedagogs viktigaste uppdrag i förskolan är att skapa trygga bestående relationer till barnen, att vara en stabil och trygg vuxen. Dock visar det även att pedagogerna upplever svårigheter att leva upp till rollen som en trygg vuxen, bland annat anger intervjupersonerna de stora barngrupperna och administrativa uppgifter som tar tid från barnen som hinder för att skapa och upprätthålla en trygg relation till varje enskilt barn. Resultatet visade även att pedagogerna föredrog den föräldraaktiva inskolningsmetoden, som argument för detta menade de att denna metod ger föräldrarna en djupare insyn i verksamheten och pedagogernas arbetssätt, samt att det möjliggör för ett smidigare relationskapade både till föräldern och till barnet. Samtidigt pekar forskning kring anknytningens betydelse på att det tar längre tid än tre dagar för ett litet barn att knyta an till en pedagog i förskolan.Sammanfattningsvis kan jag se att det finns behov av ytterligare forskning på om tredagarsmetoden är positivt ur ett anknytningsperspektiv, lyckas den leva upp till de yngsta barnens behov av att skapa en nära känslomässig relation till en alternativ anknytningsperson i förskolan?

Denna uppsats handlar om hur olika förskollärare arbetar med olika inskolningsstrategier i förskolan. Det vill säga hur det använder sig av en viss strategi och varför. Syftet med studien är att undersöka hur de olika inskolningsstrategierna påverkar pedagoger och barn. Vidare handlar studien om att undersöka hur pedagoger arbetar för att barn ska knyta an och på så sätt skapa sig en anknytningsrelation. Vi ville även studera vad det finns för faktorer som bidrar till en trygg inskolning och hur de pedagoger vi intervjuade bidrog till en trygg inskolning på deras förskola. En sista frågeställning vi har i studien är vilka verktyg pedagogerna har erfarenhet av att vara användbara vid en inskolning. Under hela arbetet har vi utgått ifrån pedagogernas synsätt samt tolkning av våra frågeställningar. I studiens resultat blir det tydligt att inskolningsstrategier är ett komplext ämne där det i grunden handlar om att få det nya barnet tryggt på förskolan. Det nya barnet ska alltså beroende på vilken strategi vänja sig vid ny miljö samt omgivning under en kort period vilket kan vara påfrestande. Det framkommer även i resultatet att det krävs tid och engagemang av pedagogen för att ett barn ska känna sig tryggt, samt för att barnet ska kunna skapa en anknytningsrelation. Vi har utgått ifrån anknytningsteorin som härstammar från John Bowlby (2010), där trygg bas är ett begrepp som än idag är centralt vid inskolning. Vi presenterar även olika sorters anknytning och hur dessa kan utspela sig när en inskolning äger rum. Vi valde att göra en kvalitativ studie, där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollärare på olika förskolor. Detta för att se hur deras inskolning ser ut, om de använder någon särskild strategi och hur de arbetar för att knyta an till nya barn. Vi spelade in intervjuerna, sedan transkriberade vi materialet för att slutligen analysera och få fram ett resultat.

I vårt examensarbete undersöker vi pedagogers syn på omsorgssituationer i förskolan som också är en del av vårt syfte med arbetet. Vi har intervjuat fem pedagoger på olika förskolor och analyserar deras tankar och erfarenheter kring omsorgssituationer i förskolans vardag. Analysen görs med stöd i anknytningsteorin och begreppen trygg och otrygg anknytning.      I vårt resultat har vi kommit fram till att anknytning och trygghet är någonting som pedagoger i förskolan tillämpar i sina strategier när de bemöter barn i omsorgssituationer vilket visar sig i vårt insamlade material genom tre teman. Första temat handlar om pedagogers berättelser om omsorgssituationer där pedagogerna utgår från olika typer av omsorgssituationer som de möter i förskolan och hur de väljer att bemöta barnen i situationerna. Andra temat handlar om pedagogers roll i omsorgssituationer, där resultaten visar på hur pedagogerna reflekterar kring deras roll i omsorgssituationer. Sista temat pedagogernas reflektion kring etiska ställningstagande visar på pedagogernas reflektioner kring etiska ställningstagande i olika omsorgssituationerna. Exempelvis lyfts etiska reflektioner kring blöjbyten, toalettbesök eller på- och avklädning.      I vår slutsats diskuterar vi det kvalitativa metodvalet vi har valt, resultat från vår studie, vår slutsats, studiens betydelse för vår yrkesutövning samt idé för ny forskning.

Kortutbildade vuxna och analfabeter har ofta upplevt många svårigheter. Pedagoger och elever på sfi har svårt för att kommunicera eftersom nyanlända elever knappt talar svenska eller kan läsa och skriva. Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur pedagoger arbetar med lättlästa texter samt hur de skapar en trygg och utvecklande svenska som andraspråksundervisning för dessa elever. Genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sex lärare och en bibliotekarie belyses olika metoder, miljöer och material som används i undervisningen för att främja elevernas lärande. Resultaten tyder på att elever som deltar i regelbundna studiebesök i samhället som kopplas samman med undervisningen i skolan upplever en större känsla av delaktighet vilket stärker elevernas motivation och språkinlärning. En tematisk innehållsanalys visar att lärarna och bibliotekarien prioriterar: en trygg plats, vardagsord, samhälls-anknuten undervisning, stöttning samt att kombinera olika material och metoder. Lärarna skapar eget material. Elever som blir sedda och hörda vågar vara sig själva, kommunicera, tar sig an utmaningar och hjälper varandra.

Syfte med denna studie är att diskutera och problematisera begreppet anknytning utifrån några förskollärares uppfattningar om betydelsen av anknytning mellan barn och förskollärare samt att ta reda på vilka sätt förskollärarna själva menar att de arbetar med anknytning. Den teoretiska utgångspunkten som vi följde oss av i vår studie var John Bowlbys (1907–1990) anknytningsteori. Anknytningsteorin använder begreppen trygg bas, säker hamn, trygg anknytning, otrygg anknytning, ambivalent anknytning och desorganiserad anknytning för att analysera barns anknytning. Den metod vi har använt oss av i datainsamlingen var kvalitativa intervjuer med sex förskollärare. Förskollärarna menar att anknytningen har stor betydelse för barnen i förskolan och att det är en viktigt grund för barnens utveckling. Alla förskollärare anser att det är viktigt att man är överens i arbetslaget hur man vill arbeta kring anknytningen med barnen. Att samtliga i arbetslaget ska visa engagemang för att barnen ska känna sig trygga oavsett utbildning. Detta examensarbete ger personal i förskolan viktig kunskap om anknytning och dess betydelse för barnen. Det ger också viktig kunskap om hur förskollärare arbetar med anknytning i förskolan.