Skärvstenshögarna i Uppland har konstaterats vara en komplex fornlämningstyp och det har visat sig vara problematiskt att förklara dem som homogena i form och funktion över tid. En kategorisering av dem har skapats som har konstaterat att olika former av dem finns. Syftet med denna uppsats är sedermera att utgå från befintlig kategorisering och undersöka om fler kategorier och typer går att isolera ur tillgänglig empiri. Därefter för att beskriva deras form, läge, kronologi och förändring. Teoretiska ramverk som används för att begreppsliggöra skärvstensbrukets mer än tusenåriga användande är de om tradition, minne och ritual. Teorier som kan manifestera bruket som en kulturell process och dimension i tid och rum. Metoder som används för att identifiera fler kategorier och typer är dels multipel korrespondensanalys av 100 skärvstensförekomster för att generera mönster. Dels densitetsanalys av 100 C14-dateringar av detsamma för att utarbeta aspekter av tid i empirin. Slutligen används visibilitetsanalys för att generera belägg för kategoriernas olika lägen samt en kvalitativ genomgång av empirin för att skapa modeller av nya typer inom befintliga kategorier. / The burnt mounds of Uppland have been shown to be remains of a complex type and it has been proven problematic to explain them as homogeneous in form and function over time. A categorization of them has been created which has established that different forms exist. From that categorization the purpose of this essay is subsequently to investigate whether additional categories and types can be isolated from available empirical evidence. Also to include a description of their form, location, chronology, and change. Theoretical frameworks used to conceptualize the more than a thousand-year use of burnt stones are those of tradition, memory, and ritual. Theories that can manifest the practice as a cultural process and a dimension of time and space. Methods used to identify additional categories and types includes a multiple correspondence analysis of 100 burnt mounds to generate patterns. A density analysis of 100 C14 samples of the same deposits to work out aspects of time in the empirics. Finally, visibility analysis is used to ascertain the different positions of the categories as well as a qualitative review of the empirical evidence to create models of new types within existing categories.

Polarity questions, i.e. questions that demand as an answer either an affirmation or a denial (e.g. yes or no), are considered to be an universal language feature. Different strategies to answer polarity questions have been observed across languages. Sadock & Zwicky (1985) identified three systems of answer strategies: yes/no systems, agree/disagree systems and echosystems. Other studies have attested languages exhibiting a mix of these types (i.a. Floydet al. 2016, Holmberg 2016). Sadock & Zwicky (1985) do not offer any statements about the frequency distribution of the language systems, nor do they explain what kind of sample was used for their analysis. The aim of this study is to fill this gap. Specifically, the goals are to investigate the validity of the typology offered in Sadock & Zwicky (1985) and to establish some estimates about the cross-linguistic frequency of the types identified during this investigation. The data are collected through consultation of reference grammars and elicitation by means of a questionnaire. / Polaritetsfrågor, frågor där det förväntade svaret är ja eller nej, anses vara ett universellt språk drag. Olika strategier för att svara på polaritetsfrågor har observerats i världens språk. Sadock & Zwicky (1985) identifierade tre svarssystem: polaritetsystem (yes/no system), sanningssystem (agree/disagree system) och ekosystem (echo system). Andra studier har funnit att språk också kan blanda dessa system (i.a. Floyd et al. 2016, Holmberg 2016). Sadock & Zwicky (1985) varken redogör för vilken distribution dessa svarssystem har eller vilket urval resultaten baseras på. Syftet med denna studie är att fylla den luckan. Målet är att undersöka validiteten i Sadock & Zwickys (1985) typologi samt att fastställa den tvärspråkliga frekvensen för de svarssystem som undersöks. Datainsamlingen sker genom grammatikor och elicitering genom en enkät.

Cette thèse propose une description de la morphologie et de la syntaxe du xamtanga, une langue membre de la famille agaw, c’est à dire la branche centrale du couchitique (afro-asiatique). Le xamtanga est parlé par environ 200 000 locuteurs sur les hauts plateaux du nord de l’Ethiopie, dans la zone Wag Xɨmrä de la région Amhara. Cette étude est basée sur des données (textes et élicitations) issues des dialectes d’Abɨrgälle et de Saqʷät’ä collectées durant cinq séjours de terrain entre 2008 et 2013. Prenant appui sur les précédents travaux de David Appleyard (1987) et de Leo Reinisch (1884), elle a pour objectif d’offrir une description du xamtanga axée sur l’analyse de certains phénomènes intéressants d’un point de vue typologique et/ou aréal. Une attention particulière est par exemple accordée au système de marquage casuel en partie gouverné par la hiérarchie +/- animé/défini, à l’existence de causatifs multiples, à l’expression de l’applicatif via différents types de périphrases construites avec les opérateurs verbaux ‘donner’, ‘dire’ ou ‘laisser’, aux catégories relevant du Temps-Aspect-Mode qui mettent en jeu des formes identiques à des subordonnées de but, et aux diverses subordonnées relatives. / This dissertation intends to provide a description of the morphology and syntax of Xamtanga, a language which belongs to the Agaw family, i.e. the Central branch of Cushitic (Afro-Asiatic). Xamtanga is spoken by approximately 200 000 speakers on the northern Ethiopian highlands, in the Wag Xɨmrä zone of the Amhara region. Based on data (texts and elicitations) from the Abɨrgälle and Saqʷät’ä dialects collected during five fieldtrips between 2008 and 2013 and building on the previous studies of David Appleyard (1987) and Leo Reinisch (1884), the thesis aims at offering a description of Xamtanga that focuses on the analysis of some particularly interesting features from a typological and/or areal perspective. Special attention is for instance given to the system of case marking partly driven by the animacy/definiteness hierarchy, the existence of multiple causatives, the expression of the applicative through different types of periphrastic constructions built with the verbal operators ‘give’, ‘say’ or ‘leave’, the Tense-Aspect-Mood categories which involve forms identical to purpose subordinate clauses, as well as the various uses of relative clauses.

Animals often act as source domain is metaphorical shifts. In European languages, there are often several lexicalised verbs for specific sounds with a prototypical animal as subject. These verbs of animal sounds and their metaphorical meanings have been studied cross-linguistically, which have made it possible to create a classification of situations that tend to be expressed by animal metaphors. There are many verbs of animal sounds in Swedish, but their metaphorical uses are not investigated. The present study investigates the metaphorical use of verbs of animal sounds in Swedish blog text and news text. The classification is used as a starting point for analysing occurrences of 13 Swedish verbs. The study seeks to answer which situations can be expressed by the Swedish verbs, which different situations can one and the same verb express metaphorically, and how did the typological classification suit the Swedish data? The results showed that the verbs often have human subjects, and different verbs varies in the range of metaphorical uses they possess. Three types of changes were made to the classification to suit the Swedish data: situations were moved, situations were added, and situations were removed. / Djur förekommer ofta som källdomän i metaforer. I europeiska språk finns det ofta många lexikaliserade verb för specifika typer av läten med ett prototypiskt djur som subjekt. Typologiska studier har gjorts på dessa verb för djurläten, och deras metaforiska användningar. Detta har lett till en klassifikationsmodell över mänskliga situationer som ofta uttrycks med metaforisk användning av verb för djurläten. I svenska finns det många sådana verb, men deras metaforiska användningar har inte undersökts. Syftet med den här studien var att undersöka den metaforiska användningen av verb för djurläten i svenska. 13 verb som beskriver ett specifikt läte hos ett visst djur valdes ut. Studiens data var definitioner av verben, hämtade från lexikon, och konkordansrader med verben, hämtade från korpusar av språk från bloggar och nyhetstext. Studien undersöker vilka situationer som kan uttryckas med metaforisk användning av dessa verb, vilka olika användningar ett och samma verb kan uttrycka, samt hur väl den föreslagna klassifikationsmodellen fungerar på svenska. Resultatet visar att verben främst har mänskliga subjekt och att verben varierar i hur många och vilka situationer de kan uttrycka metaforiskt. Ett par ändringar gjordes på klassifikationsmodellen, till exempel lades typen ’talverb’ till, och subtypen ’röstkvalitet’ frigjordes från typen ’fysiologiska ljud’.

The present study investigates the gender systems of 20 languages in the New Guinea region, an often overlooked area in typological research. The languages were classified with five criteria used by Di Garbo (2014) to classify gender systems of African languages. The results showed that the gender systems were diverse, although around half of the languages have two-gendered sex-based systems with semantic assignment, more than four gender-indexing targets, and no gender marking on nouns. The gender systems of New Guinea are remarkably representative of the world, although formal assignment is much less common. However, the gender systems of New Guinea and Africa are very different. The most significant difference isthe prevalence of non-sex-based gender systems and gender marking on nouns in Africa, whereas the opposite is true in New Guinea. However, gender in Africa is also less diverse largely due to the numerous Bantu languages. Finally, four typologically rare characteristics were found in the sample: (1) size and shape as important criteria of gender assignment, with large/long being masculine and small/short feminine, (2) the presence of two separate nominal classification systems, (3) no gender distinctions in pronouns, and (4) verbs as the most common indexing target. / Denna studie undersöker genussystemen hos 20 språk i Nya Guinea-regionen, vilken ofta förbises i typologisk forskning. Språken klassificerades utifrån fem kriterier som användes av Di Garbo (2014) för att klassificera genussystem i Afrika. Resultaten visade att genussystemen var varierade, men ungefär hälften av språken har könsbaserade genussystem med tvaå genus, semantisk genustilldelning, fler än fyra genusindex och ingen genusmarkering på substantiv. Genussystemen är anmärkningsvärt representativa för världen, men formell genustilldelning är mycket mindre vanlig. Jämfört med genussystemen i Afrika är dock Nya Guinea väldigt annorlunda. Den viktigaste skillnaden är den större utbredningen av icke-könsbaserade genussystem och genusmarkering på substantiv i Afrika, medan motsatsen gäller i Nya Guinea. Genus i Afrika är dock till stor del mindre varierat på grund av de talrika bantuspråken. Slutligen hittades fyra typologiskt sällsynta karaktärsdrag i urvalet: (1) storlek och form som viktiga kriterier för genustilldelning, där stort/långt är maskulint och litet/kort feminint, (2) närvaron av två separata nominalklassificeringssystem, (3) inga genusdistinktioner i pronomen och (4) verb som det vanligaste genusindexet.

Traditionally, typological classifications have been done in a macro-typological perspective; that is,they have been based on balanced world-wide samples of languages, which often avoid includingclosely related languages, since these are supposed to act alike with respect to their typologicalfeatures and structures. However, attention has recently been drawn to the idea that even closelyrelated languages, as well as dialects within languages, may differ on their typological features. Theintention of this thesis is to give an overview of and study how the Germanic languages differ fromeach other in regards to their negative word orders and negation strategies. Mainly their negativeadverbs (English equivalent not), but also their negative indefinite quantifiers, are analyzed in mainclauses, subordinate clauses, and (negative) imperative structures. The focus lies on the standardlanguage varieties, but some of their non-standard varieties are included, in order to be able to give amore detailed description of the variation within the family. The expected result that the ratherhomogeneous described area of the Germanic languages will turn out to be much more complex, withrespect to negation aspects, is confirmed. The results show that the standard language varieties behavedifferently than the non-standard ones, which are less "rare" cross-linguistically. In addition, the nonstandardNorth-Germanic varieties show that multiple negation occurs in the North-Germanic branch,which is traditionally claimed to not occur. / Typologiska klassifikationer har traditionellt gjorts från ett makrotypologiskt perspektiv; vilketinnebär att de har baserats på utvalda språksampel där närbesläktade språk ofta exkluderas, eftersomdessa antas uppvisa liknande typologiska särdrag och strukturer. Nyligen har det dock påpekats attnärbesläktade språk, och även dess dialekter, kan uppvisa signifikant variation med avseende på derastypologiska särdrag. Syftet med den här studien är att ge en översikt över och studera hur degermanska språken skiljer sig åt vad avser deras ordföljd i negativa satser samt derasnegationsstrategier. Det negativa adverbet (motsvarande svenskans inte) står i fokus men ävennegativa indefinita pronomen analyseras, i huvud- och bisatser samt i (negativa) imperativakonstruktioner. Fokus ligger på standardspråkvarianterna, men några icke-standardvarianter till dessainkluderas, för att kunna ge en mer detaljerad beskrivning över variationen inom språkfamiljen.Hypotesen att det traditionellt homogent beskrivna germanska området är mer komplext vad gällernegationsaspekter bekräftas. Resultaten visar att de standardspråkvarieteterna uppvisar olika mönsterjämfört med de icke-standardspråkvarieteterna, som är mindre "ovanliga" i världens språk. Dessutomvisar de nordgermanska icke-standard språkvarieteterna att dubbelnegation förekommer i dennordgermanska språkgrenen, vilket traditionellt har antagits inte förekomma alls.

What has happened affects our lives as well as our actions; the past is inseparably connected to the present and to the future. Although this relation exists, it is not that simple to bring it up when teaching history. However, if that is never done, the subject might be considered irrelevant. This study aims therefore to research in what way history teachers create a relation between past, present and future in their teaching, and how they look upon this issue. To make these dimensions in time visible in an empiricist analysis, the theory starts from the concept of historical consciousness. Historical consciousness is a mental process within each person, where reflections of the past create an understanding of the contemporary, thus creating conceptions of the future. The empirics have been gathered through semi structural interviews with three teachers at upper secondary school, that all are interested in – as well as working with – historical consciousness. The tools of analysis are Klas-Göran Karlsson’s historical mental operation “historiska tankeoperation” and the critical narrative of Jörn Rüsen’s typology of historical narrations.   The result suggests four different strategies of teaching that can be utilized to create a relation between the three dimensions of time. (1) Future scenarios may be discussed from historical courses of events and lines of development. (2) History may be used to draw conclusions and to learn from. (3) Historical consciousness may be made visible through reflections of how our individual experiences affect our lives today, and how they affect our future actions. (4) Alternative interpretations and narratives about the past may be used to affect, or to change, the students’ conception of something today or/and in the future. / Det förflutna påverkar våra liv och våra handlingar, dåtiden står i en oupplöslig förbindelse med nutiden och framtid. Trots att denna relation existerar så är det inte så enkelt att belysa den i historieundervisning och om detta inte görs så riskerar historieämnet att uppfattas som irrelevant. Denna studie undersöker därmed hur historielärare ser på och skapar en relation mellan dåtid, nutid och framtid i historieundervisningen. För att få syn på dessa tidsdimensioner i en empirisk analys så utgår teorin ifrån begreppet historiemedvetande. Historiemedvetande är en mental process hos varje människa där reflektioner av det förflutna ger en förståelse för den egna samtiden och där igenom skapar uppfattningar om framtiden. Empirin har samlats utifrån semistrukturella intervjuer med tre gymnasielärare som är intresserade av och arbetar med historiemedvetande. Analysverktygen består av Klas-Göran Karlssons historiska tankeoperation och den kritiska berättelsen ifrån Jörn Rüsens berättelsetypologi.    Resultatet visar på fyra undervisningsstrategier som kan användas för att skapa en relation mellan de tre tidsdimensionerna. (1) Framtida scenarion kan diskuteras utifrån historiska skeende och utvecklingslinjer. (2) Historien kan användas för att dra slutsatser och lärdom av. (3) Historiemedvetande kan synliggöras genom reflektioner av hur våra individuella erfarenheter påverkar våra liv idag och våra framtida handlingar. (4) Alternativa tolkningar och berättelser om det förflutna kan användas för att påverka eller förändra elevernas uppfattning om någonting idag och/eller i framtiden.

Ensamhet blir allt mer normalt i det svenska samhället, paradoxalt nog är det inte normativt att vara ensam. Det blir tydligt när det kommer till unga mäns intersubjektiva förståelse för ensamhet och hur det uttrycks på Flashbacks incels-forum. Denna uppsats syftar till att genom antropologiska metoder och men en socialkonstruktivistisk analys med förankring i kritisk mansforskning och queerteori utforska incels uttryckta upplevelse av ensamhet i det svenska samhället. Det finns samhällsstrukturer om relationskapande och maskulinitet som skapar, påverkar och reproducerar ensamhet, vilket denna studie avser att förstå. Incel-fenomenet ifrågasätts därmed i denna studie som en social konstruktion, det vill säga, istället för att utgå från att det är ett hälsoproblem eller säkerhetsproblem, så ifrågasätter studien huruvida dessa benämningar, och de diskurser som dem bygger på, återspeglar fenomenets sociala förutsättningar. Fokuset är således inte att värdera eller förringa incels. Uppsatsen bygger främst på intervjuer med självidentifierade incels och netnografiska observationerna från Flashbacks forum, vilket ligger till grund för analysen. Det huvudsakliga resultatet pekar på att det inte finns någon entydig definition av incel men att det existerar en tydlig bild av incels-typen som har olika associationer beroende på kontexten i vilken det studeras. Den uttryckta upplevelsen av ensamhet bland svenska incels varierar men gemensamt är att samtliga behöver förhålla sig till maskulinitetsnormer och heteronormativa strukturer för samlevnad i Sverige. De som inte uppfyller samhällets förväntningar utsätts för sanktioner i form av marginalisering, patologisering och exkludering. Vilket i sin tur skapar förutsättningar för unga män att relatera till incels genom genmanskapen av det lidande ensamheten frambringar hos dem.

Urban design handlar om den byggda miljöns utformning som är nära sammankopplad med det sociala livet på gatorna. Den urbana designen är därför viktig i utvecklingen av städer. Studien är en fallstudie som utgörs av en platsanalys av stationssamhället Markaryd. Syftet är att bidra med kunskap om hur teorier och metoder inom urban design kan användas som analysverktyg inför en vidareutveckling av mindre tätorter som Markaryd. Platsanalysen presenterar brister och kvaliteter för att belysa platsens potential i den byggda miljön. Det bakomliggande problemen handlar om att Markaryds centrumhandel gått ned, att Markaryds stationsområde uppfattas som anonymt samt att centrum behöver göras mer attraktivt. Vi grundar undersökningen i ett fokus på hur det sociala livet i centrum kan stärkas, men inkluderar även till viss del de estetiska värdena. Undersökningen kom fram till att Markaryds problem i den urbana designen befinner sig på olika nivåer. I en utzoomad skala är tätortens stadsväv spridd som ett resultat av gles och fristående bebyggelse. Centrumhandeln har också gått ned, vilket resulterar i tomma lokaler i centrum. Detta får effekter på gatulivet eftersom det blir färre funktioner i centrum. Stora delar av centrums miljö har modernistiska drag vilket bidrar till en utdaterad design där sociala aspekter inte är i fokus. Tillsammans med bristande mötesplatser i utemiljön får det konsekvensen att få människor vistas i centrum. Studien visade även att de nya tågförbindelserna kan betraktas som en del i Markaryds skifte från bruksort och kyrkby till stationssamhälle. Skiftet är avgörande för den framtida utvecklingen av den byggda miljön i centrum och runt stationsområdet. / Urban design includes the formation of the built environment, which is closely connected to the social life of the streets. Therefore urban design is important in the development of cities. The study is a case study of the railway village Markaryd. It is composed by a site analysis of the urban design of the centre of Markryd. The purpose is to contribute with knowledge of how theories and methods in urban design can be used as an analysis-tool, before a development is implemented in smaller villages like Markaryd. The site analysis presents defects and qualities to highlight the potential of the built environment. The underlying problem is Markaryd’s commercial downfall, Markaryd’s railway station is perceived as anonymous and the centre needs to become more attractive. In our study the focus lies on how the social life can be strengthened in the centre, but partly also its aesthetical values. The results of the study shows that Markaryd’s problems in the urban design lies in different levels. In a larger scale the village’s urban tissue is scattered as a result of scarce and detached buildings. The commercial downfall results in empty facilities in the center. The reduced functions has consequences on the streetlife. Large parts of the city’s environment have modernistic features which results in an outdated design that lacks social aspects. Along with the absence of meetingplaces in the outdoor public space, the results is a general lack of people in the centre. The study also shows that the new train connections have been important for Markaryd, in the shift from mill town and church village to a railway village. The shift is crucial for the future development of the built environment in the centre and around the railway station.

This semantic typology study investigates the intentionality of causation event descriptions of ten native British English speakers (NBES) and ten native Castilian Spanish speakers (NCSS). Through a methodology that implements a picture story as non-verbal stimuli and verbal event descriptions, statistical data are gathered on the form and function of the participants’ descriptions. Inferred and inscribed characteristics of constructions are collected through a description task, a narration task, and a post-task interview. The results show that the NBES participants consistently were more varied in their choice of constructions, especially when the picture showed or implied an accidental action in the causation event. The frequent use of all constructions for a single picture might indicate that English does not provide a clear means for expressing what speakers want to voice in terms of intentionality. The functional characteristics attributed to the constructions were for the NCSS participants more unified than the NBES participants; all the Spanish constructions demonstrated a clear representing majority characteristic. Having more fine-grained distinctions to represent intentionality, as the NCSS participants have at their disposal, could potentially lead to less constructional variation, as there are options available to speakers for expressing the right intention with the use of a more specific construction. These fine-grained constructions also likely provide the speakers with more certainty in their judgements since they do not need to select a construction ad hoc that best fits the described event. / Denna semantiska typologistudie undersöker intentionaliteten i beskrivningar av orsakshändelser av tio infödda brittiska engelsktalande (NBES) och tio infödda kastilianska spansktalande (NCSS). Genom en metod som implementerar en bildberättelse som icke-verbala stimuli och verbala händelsebeskrivningar samlas statistiska data om formen och funktionen för deltagarnas beskrivningar. Uttydda och inskrivna egenskaper hos konstruktioner samlas genom en beskrivningsuppgift, en berättandeuppgift och en intervju. Resultaten visar att NBES-deltagarna konsekvent var mer varierade i deras val av konstruktioner, särskilt när bilden visade eller antydde en oavsiktlig handling i orsakssammanhanget. Den frekventa användningen av alla konstruktioner för en enskild bild kan tyda på att engelska inte ger ett tydligt sätt att uttrycka vad talare vill uttrycka i termer av avsikt. De funktionella egenskaperna som tillskrivs konstruktionerna var för NCSS-deltagarna mer enhetliga än NBES-deltagarna; alla de spanska konstruktionerna visade en tydlig representativ majoritetsegenskap. Att ha mer detaljerade skillnader för att representera avsiktlighet, som NCSS-deltagarna har till sitt förfogande, kan potentiellt leda till mindre konstruktionsvariation, eftersom det finns alternativ tillgängliga för talare för att uttrycka rätt avsikt med användning av en mer specifik konstruktion. Dessa finkorniga konstruktioner ger sannolikt också talarna större säkerhet i sina bedömningar eftersom de inte behöver välja en konstruktion ad hoc som bäst passar den beskrivna händelsen.