Smak är en komplex blandning av ett flertal faktorer och är mycket beroende av flera av våra andra sinnen. Studiet av smakers lexikalisering är mer begränsat i jämförelse med studiet av sinnena syn och hörsel och har inte haft en särskilt stor roll inom lexikal typologi hittills. Denna studie bygger på en triangulering där smaktermer och deras användning undersöks i ett tämligen representativt urval av världens språk samt i mer detalj i svenska. Studiens syfte är att utforska hur universellt ord för ”söt” är positivt och ord för ”bitter” är negativt konnoterade i individuella språk som svenska och mer generellt i världens språk. Detta görs genom att titta närmare på polysemirelationer, kolexifikationsmönster och metaforer i språken. Resultatet visar på att generella tendenser är likadana utifrån trianguleringens två studier, men att det finns skillnader på detaljnivå. Smaktermen söt används övervägande positivt och smaktermen bitter används övervägande negativt. / Taste is a complex blend of several factors and is highly dependent on many of our other senses. The study of taste is more limited in comparison with the study of the senses of sight and hearing and the typological study of taste terms has not played a particularly important role in lexical typology so far. This study is based on a triangulation where taste terms and their use is investigated in a fairly representative sample of the world's languages ​​as well as in more detail in Swedish. The purpose of the study is to explore how universal words for sweet are positively and words for bitter are negatively connotated in individual languages ​​such as Swedish and more generally in the world's languages. This is done by looking into polysemic relations, colexification patterns and metaphors across languages. The result shows that general trends are the same from the triangulation's two studies, but that there are differences at the level of details. The taste term sweet is used predominantly positively and bitter is used predominantly negatively.

Föreliggande studie har redogjort för universitetsstudenters uppfattningar om stalkning. Baserat på typologierna avvisad, hämndlysten och närhetssökande undersöktes om studenterna uppfattade ett stalkningsscenario som stalkning och som ett brott. Vidare undersöktes motiven till uppfattningarna samt hur allvarligt scenariot uppfattades vara. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät och inkluderade 210 individer varav 162 kvinnor och 47 män mellan 18–45 år (M = 22,5 SD = 3,9). Alla respondenter läste en av tre vinjetter och besvarade ett tillhörande frågeformulär. Resultaten indikerade att studenterna uppfattade scenariot som stalkning och som brott. Uppfattningarna skilde sig också beträffande de tre olika stalkningstypologierna. Den närhetssökande gruppen uppfattade scenariot som mer allvarligt än övriga grupper. Framtida forskning bör undersöka detta i andra populationer än studenter. / The following study explored students’ perceptions of stalking. Based on three typologies, the rejected, the resentful and the intimacy- seeking stalker, we examined if students perceived a stalking scenario as stalking and as a crime. We also investigated the motives for these perceptions and the perceived severity of the scenario. The sample included 210 undergraduate students (162 were women and 47 men (M = 22.5, SD = 3.9)). All participants read one of three vignettes and responded to a questionnaire. The results showed that students perceived the scenario as stalking and as a crime, and that the intimacy-seeking group perceived the scenario as more severe. Future research should examine this in other populations than students.

This overview has examined the research situation regarding the historical concept: use of history and the factors that weigh heavily are the concept's definition, categorization and function. Since the use of history is part of de-facto governing documents on the subject of history in Sweden. This makes this subject particularly interesting to examine and how the research situation treats the concept. Great thinkers like Friedrich Nietzsche coined the term use of history early on, which has produced its own interpretation and perspective of how people relate and use history in different contexts. The definition of the concept is thus given different emphasis by different researchers, who believe that history can be categorized into typologies. But there are also other approaches to the use of history, which often means that history is used to achieve a future purpose. The question of whether there is a correct way to use the past is a further current question in the discourse. The use or abuse of history is therefore caught in the eye in some discussions. Although a broad consensus of scholars shows that history has a real effect here and now and interacts with the present, whether one wishes so or not.

Socialarbetaren har en avgörande roll i arbetet med att förhindra och förebygga intimt partnervåld. Studiens syfte är att undersöka socialarbetares uppfattningar och arbete med intimt partnervåld. En typologi, definitioner av våld samt riktlinjer i arbetet med våld har fungerat som studiens tolkningsram. Studien genomfördes med sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Empirin analyserades genom en tematisk analys, där tre olika teman identifierades med tillhörande subteman. Studiens resultat visade att informanterna möter flera typer av våld. Resultatet visade också att informanterna anpassade insatser efter att information samlats in efter varje enskild individ, men inte arbetar i sin bedömning med stöd av typologier. Resultatet visade även att våld som är baserat på kontroll var den mest framträdande våldsformen i arbetet.

I detta examensarbete undersöks vilka förutsättningar elever har i historieämnet för att utveckla kunskap om människans förhållande till naturen ur ett historiskt perspektiv. Vidare hur denna kunskap ger de förutsättningar som krävs för att fördjupa sitt historiemedvetande och utveckla en handlingskompetens. Med utgångspunkt i tidigare forskning kring detta område, narrativa teorier samt principer i form av kriterier för en ”god lärobok” har vi analyserat läroböcker för kurserna historia 2 och 3 utifrån ett miljöperspektiv. Utifrån denna analys är våra slutsatser att läroböcker som ger goda förutsättningar för elever att utveckla en handlingskompetens ska möjliggöra att den kunskap som förmedlas i innehållet ska också kunna beprövas i textfrågor. Textfrågornas ska följaktligen vara formade så att eleverna aktiveras på så sätt att de kan förstå att kunskap om dåtiden har betydelse för nutid för att kunna agera i sin framtid.

Studien är baserad på en kvalitativ jämförande fallstudie och behandlar olika typer av frivilliga organisationer i Sverige. Syftet med denna studie har varit att förstå och kartlägga olika typer av frivilliga organisationer inom svensk krisberedskap och krishantering. Studien har fokuserat på icke-traditionella frivilliga grupper och deras roll inom svensk krishantering. Det teoretiska ramverket för denna studie utgår ifrån krishanteringslitteratur vilken rör frivilliga organisering och Disaster Research Centers (DRC) typologi. Intervjuer genomfördes med respondenter vilka var delaktiga i verksamheter som icke-traditionella grupper utförde. Dessa tillsammans med skrivna dokument från traditionella frivilliga organisationer i Sverige utgjorde studiens empiriska material. Resultatet för denna studie indikerar att det finns potential att utöka gruppen som utgör förstärkningsresurser inom svensk krisberedskap. De icke-traditionella grupperna i denna studie har påvisat denna potential. Arbetet är uppdelat i åtta delar.

Traditionellt har tempusböjning och person-/numeruskongruens på verb varit de starkaste kriterierna för finithet. Det har dock visat sig vara svårapplicerade kriterier för många språk och finithet på satsnivå – huruvida en sats är självständig eller ej – har blivit en viktig fråga för definitionen. Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera finithetsfenomenet utifrån språket trumaí. Det tycks finnas flera fenomen som är tecken på en finithetsdistinktion i trumaí, framför allt -n/-e-klitikan som markerar 3Abs på verbet vid absolutivargumentets frånvaro, samt FT-partiklarna som har en tempusfunktion. För imperativ verkar det vara så att imperativpartiklarna har en intern distribution baserad på person och animathet hos absolutivargumentet, vilket kan tolkas som att det finns en argumentkongruens frikopplad från den semantiska inkorporeringen av andraperson som subjekt. Gällande finithet på satsnivå finns det i trumaí både finita och infinita satser som kan fungera som bisatser. I strukturer där verbet beter sig prototypiskt är satsen finit, medan andra strukturers verb tycks ha rört sig mot att bete sig nominellt, varpå satsen fungerar annorlunda och är infinit.

Föreliggande studie handlar om att äta och att dricka, och hur man kan prata om det på tyska och svenska. Målet är att belysa vad det är som styr användningen av så kallade intagningsbegrepp i dessa två språk. Studien intar ett lexikal typologiskt perspektiv och lägger speciellt fokus på rollen som sociala faktorer spelar i valet av intagningsbegrepp. Det undersöks även hur långtgående tendenser svenskan och tyskan uppvisar att reservera vissa intagningsverb för maträtter och drycker av specifik karaktär. Datainsamlingsmetoden är semistrukturerade parintervjuer med 3 informantgrupper per undersökt språk. I utvärderingen av intervjuernas resultat används komponentanalys. Resultaten visar att talarens, lyssnarens och aktörens relation till varandra samt situationen som ska beskrivas (plats, tid) och artighet spelar störst roll i valet av intagningsbegrepp. Vissa mönster upptäcktes vad gäller reservering av begrepp för alkoholhaltiga och onyttiga näringsämnen. Andra faktorer som visade sig vara relevanta i valet av intagningsbegrepp är hastighet, mängd, njutning, rörelse, ljud och art. Resultaten uppvisar få skillnader mellan de undersökta språken. / The aim of this thesis is to give an overview over what controls speakers’ choice of expression when talking about eating and drinking in Swedish and German. Special focus lies on what roll social factors – such as formality, politeness, time of day and the place where food or drink are consumed – play in which expression is used. Another subject under investigation is as to how far Swedish and German go in reserving certain expressions of consumption for food or drink with specific characteristics. Data is gathered in semi-structured group interviews with a group size of two people, interviewing three groups per language. Component analysis is used for interpreting the gathered material in a structured way. The results show that the speaker’s, listener’s and actor’s interpersonal relationship, as well as the situation that the speaker wants to describe, are the most important factors in the speaker’s choice of expression. Some patterns were observed in connection with reserving expressions for alcoholic drinks and unhealthy food. Other factors that were deemed important in the choice of expression are speed of intake, amount of intake, enjoyment, motion, sound and species. Few differences between the studied languages were observed.

The term existential construction has been argued to be a misnomer, as the primary function of these constructions is not to predicate existence. In this study, I compare these constructions with ones whose primary function is to predicate existence using a stratified sample of European languages. This comparison is done both in terms of structure and formality. I find that, while the constructions differ within a given language, similar structural characteristics to those common in existential constructions are also found in constructions predicating existence, in particular, the use of a special predicate. The latter are also found to be noticeably more restricted to formal registers than existential constructions are, based on corpus data from German and Russian corpora. / Termen existenskonstruktion har argumenterats vara missvisande, då den huvudsakliga funktionen hos dessa konstruktioner ej är att predicera existens. I den här studien jämför jag dessa konstruktioner med sådana vars huvudsakliga funktion är att predicera existens utifrån ett stratifierat sampel med europeiska språk. Jämförelsen görs dels baserat på deras strukturella egenskaper, och dels baserat på deras respektive formalitetsgrad. Det visar sig att, medan konstruktionerna skiljer sig språkinternt, så förekommer det strukturella drag liknande de i existenskonstruktioner även i konstruktioner som predicerar existens, då främst genom användandet av ett för uppgiften speciellt predikat. De sistnämnda visar sig även vara märkbart mer begrnsade till formella register än existenskonstruktioner, baserat på korpusdata från tyska och ryska korpora.

Polarity questions, i.e. questions that demand as an answer either an affirmation or a denial (e.g. yes or no), are considered to be an universal language feature. Different strategies to answer polarity questions have been observed across languages. Sadock & Zwicky (1985) identified three systems of answer strategies: yes/no systems, agree/disagree systems and echosystems. Other studies have attested languages exhibiting a mix of these types (i.a. Floydet al. 2016, Holmberg 2016). Sadock & Zwicky (1985) do not offer any statements about the frequency distribution of the language systems, nor do they explain what kind of sample was used for their analysis. The aim of this study is to fill this gap. Specifically, the goals are to investigate the validity of the typology offered in Sadock & Zwicky (1985) and to establish some estimates about the cross-linguistic frequency of the types identified during this investigation. The data are collected through consultation of reference grammars and elicitation by means of a questionnaire. / Polaritetsfrågor, frågor där det förväntade svaret är ja eller nej, anses vara ett universellt språk drag. Olika strategier för att svara på polaritetsfrågor har observerats i världens språk. Sadock & Zwicky (1985) identifierade tre svarssystem: polaritetsystem (yes/no system), sanningssystem (agree/disagree system) och ekosystem (echo system). Andra studier har funnit att språk också kan blanda dessa system (i.a. Floyd et al. 2016, Holmberg 2016). Sadock & Zwicky (1985) varken redogör för vilken distribution dessa svarssystem har eller vilket urval resultaten baseras på. Syftet med denna studie är att fylla den luckan. Målet är att undersöka validiteten i Sadock & Zwickys (1985) typologi samt att fastställa den tvärspråkliga frekvensen för de svarssystem som undersöks. Datainsamlingen sker genom grammatikor och elicitering genom en enkät.