Vårt examensarbete är ett konstnärligt forskningsprojekt som omfattar en inventering på över hundra torn från det medeltida Bologna samt en studie i hur torn som typologi förändras och transformeras beroende på kontext. Avsikten med vår studie är att skapa djupare förståelse för de historiska tornen i Bologna samt diskutera frågan om typologi som designmetod. Genom vårt historiska researcharbete besvarar vi frågor om varför tornen byggdes och varför de revs, hur de såg ut samt hur många de var. I diskussionen belyser vi frågan om torn som symbol och landmärke samt torns värde för stadsbilden som helhet under historiens gång. Projektet undersöker även torn som artefakt, där vi ser typologi som en metod för design. Vi tar stöd från Aldo Rossis Teatro del Mondo och utvecklar idén om ett klassiskt torn som tänjer sina egna gränser, omvandlas och anpassas för att bli specifikt i olika sammanhang i den moderna staden. Alla tornomvandlingar som gör är spekulativa och skall förstås som tydligt avläsbara reaktioner på platsens karaktär. På så sätt ämnar vi inte lösa specifika problem utan studera ett teorietiskt problem genom att problematisera, agera och analysera. / Our thesis is a research based project that includes an inventory of over one hundred towers of medieval Bologna and a study in the tower typology, how it change and transforms depending on the context. The purpose of our study is to create a deeper understanding of the historical towers of Bologna and discuss the issue of typology as a method for design. Through our historical research, we answer questions about why the towers were built, why they disappeared, what they looked like and how many they were. In the discussion, we highlight the issue of tower as a symbol and landmark and tractor value to the townscape as a whole throughout history. The project also examines the towers as an artifact, which we see typology as a method for design. We take support from Aldo Rossi's ideas realized in Teatro del Mondo and develop the idea of a classic tower that pushes its own boundaries, transforms and adapts to become specific in different contexts in the modern city. All tower transformations we are suggesting are speculative and should be understood as reactions of their specific environment. We do not intent to solve a specific problem but study a theoretical problem by questioning, acting and analyzing.

This thesis explores the prerequisites for peace in Ukraine from a typology of the conflict’s constituent elements. The material examined consist of accounts from open sources and official statements from the warring parties. The thesis concludes that the high intensity combat between two state parties and the ostensible lack of veto-players warrants a conflict with a shorter duration and relatively good prerequisites for solution. Underpinning territorial aspects and general scale of conflict together with lingering features of Russian strategic culture points to a longer and more intractable conflict. The western support for Ukraine contributes both to scale and intensity, but also induces a risk for horizontal escalation.

Architectural ornamentation has historically been referred to as feminine, making out the non-structural surplus but also the sublime beauty in a building. By gendering the ornament female, it has become subjected to the same sets of prejudices and moralization as the women of the time.  Modernism escalated the misogynist rhetoric regarding ornamentation to such a degree that it was abolished from the architectural practice. Their dismissal of ornament painted the will to adorn as both infantile projection and erotic deception, the same clashing dualities found in female stereotypes.The contemporary discipline is still affected by the constraints introduced on aesthetics a decade ago and attempts of reclaiming the ornamental have been met by contradicting critique on if- and what contemporary ornamentation should be.  The thesis examines the contemporary debate regarding the definition, utility and application of ornament, as well as a brief historical background focused on late 19th and early 20th century architecture. By examining the decade before ornamentation became taboo, the research highlights the correlating evolution of female archetypes and ornament and how these reacted to the moralization of beauty, leading up to the abolishment of the ornament through Adolf Loos' Ornament and Crime. Reviewing a wide selection of literature on taste, ornamentation and gender, the thesis argues for the return of ornamentation as a tool in a feminist architectural practice. Through the feminized ornament, the project hopes to initiate a discussion on how one could emasculate architectural aesthetics by promoting a more inclusive and diverse morphology. Such a development would not only benefit the built environment cosmetically but improve the visual legibility and create less stress-inducing spaces.

This study examines how Swedish and English adjectives relating to the semantic domain of SADNESS are used and what some of their semantic and syntactic characteristics are. The primary objectives of this study are to determine whether the adjectives in question are used more often attributively or predicatively, whether they are used more frequently along with the semantic role of stimulus or experiencer and whether there are any syntactic, semantic or lexical disparities in how Swedish and English encode the domain of SADNESS. To investigate this, parallel corpus data retrieved from movie and TV subtitles were analyzed in combination with dictionary data. The results showed that predicative usage was more dominant than attributive. While the semantic role of stimulus was more prevalent in the dataset of this study, experiencer-oriented adjectives showed higher prevalence when considering the individual frequencies of each word in the corpus. Notably, the Swedish word tråkig combines the meanings of `sad’ and ‘boring’, illustrating differences in emotion-related concept encoding between the two languages. / Denna studie undersöker hur svenska och engelska adjektiv som relaterar till den semantiska domänen LEDSENHET används och vad några av deras semantiska och syntaktiska egenskaper är. De primära målen med denna studie är att avgöra om adjektiven i fråga används mer ofta attributivt eller predikativt, om de används oftare i samband med den semantiska rollen stimulus eller upplevare och om det finns några syntaktiska, semantiska eller lexikala skillnader i hur svenska och engelska kodar domänen LEDSENHET. För att undersöka detta analyserades parallella korpusdata hämtade från film- och TV-undertexter i kombination med ordboksdata. Resultaten visade att predikativ användning var mer dominerande än attributiv. Medan den semantiska rollen stimulus var mer utbredd i datamaterialet för denna studie visade upplevare-orienterade adjektiv högre prevalens när de individuella frekvenserna för varje ord i korpusen beaktades. Det svenska ordet tråkig kombinerar betydelserna av ‘ledsen’ och ‘(lång)tråkig’ vilket illustrerar skillnader i emotionsrelaterad begreppskodning mellan de två språken.

The purpose of our degree project is to create an understanding of how three history textbooks and the textbook publishers make use of the use of history. The questions that we have started from are: How is the use of history presented in the textbooks? Is the depiction of history use the same between the books? When we were investigating we used the method called text analysis, and we analyzed the textbooks SOL NOVA HISTORIA 9, Utkik historia 7-9 and Fundament historia 7-9. When we have analyzed we have used books on theory by professor of History Klas-Göran Karlsson and professor of social sciences didactics Kenneth Nordgren. The conclusion of our degree project is that the history textbooks seem to have traces of both our theorists but Klas-Göran Karlsson's theory is the one that has more room in comparison to Nordgren. The reason is because the history books' description of different ways of using history is often closer to Karlsson's typology than to Nordgren´s. We can also see this because one of the books has used one of Karlsson's typologies, the moral use of history. An example of a similarity that we have seen between the books is that the use of history is a conscious act that people or groups do in order to achieve their purpose. Another similarity is that the books use similar examples when it comes to using history. An example with a similar theme between the textbooks are on the usage of ancient history such as Alexander the Great and how the use of history has an impact on Macedonian and Greek identity today. An example of a difference between the books, is that the use of history is given different amounts of space. Another example of a difference that we have seen between the books is that one of them has mentioned in its description of the use of history that history can also be used unconsciously. This is interesting because our theorists have described the use of history as a conscious act.

Trots att Jesus är en av världens mest kända personer finns det ingen som vet hur han egentligen såg ut. Det finns inga bevarade bilder eller ögonvittnesbeskrivningar av hans yttre som kan dateras till den tid då personer som hade sett Jesus med egna ögon kan ha levt. Avsaknaden av samtida beskrivningar har möjligen bidragit till en större frihet för alla de konstnärer som avbildat honom. Många gånger verkar det som att konstnärer genom konsten framställer Jesus i sin egen avbild, eller i sin egen kulturs avbild. Förvånansvärt sällan avbildas han med tydliga judiska förtecken såsom kippa eller bönesjal. Själv har jag under lång tid undrat över detta, då vi alla vet att den historiske personen Jesus var judisk. Det var bland annat ur denna undran som idén till denna uppsats utvecklades. Jag ville veta mer om hur Jesus har avbildats i västerländsk tradition, varför han avbildades så och vilken funktion det kan ha fyllt. Därför valde jag att undersöka två av de mest spridda och inflytelserika framställningarna av Jesus från modern tid och västerländsk kultur - Light of the World av William Holman Hunt och Head of Christ av Warner Sallman.       Uppsatsens frågeställningar är: Vilka likheter och skillnader kan man se i Jesu fysiska skepnad i de båda konstnärernas avbildningar? Vad kan detta bero på eller vilka formativa faktorer påverkade deras Jesusbilder? Vad förmedlar deras konst socialt, kulturellt och religiöst?       Exempel på likheter är att båda tavlorna fick motta mycket kritik från sin tids kulturelit men blev mycket omtyckta av allmänheten. Båda tavlorna kritiserades för att visa en Jesus med “bristande maskulinitet”. Båda bilderna visar Jesus påklädd, vitklädd, vuxen, stark och frisk. Han avbildas oskadd, utan kors eller skador orsakade av korsfästelsen. Båda tavlorna visar Jesus med skägg och långt hår, Hunts Jesus har rödbrunt hår och Sallmans Jesus har mörkblont hår. Uppsatsen diskuterar de faktorer som likheterna och skillnaderna kan bero på och hur man kan tolka dessa.      En tydlig skillnad mellan de båda tavlorna är att Hunts framställning innehåller betydligt mer symbolik än Sallmans framställning. Eventuella orsaker till detta, exempelvis skillnader i de kristna traditioner konstnärerna kom ifrån samt vad konstnärerna vill säga om Jesu identitet,  diskuteras i uppsatsen. Somliga tolkar  bilderna som exempel på hur Jesus europeiserats i västerländsk konst. Hunts Jesus kan, exempelvis på grund av symboler som Aarons bröstplåt, ses som en framställning där konstnären velat inkorporera Jesu judiskhet i bilden och samtidigt visa honom som profet och präst.

En utgångspunkt för den föreliggande avhandlingen och doktorsstudien är den spridning och ökning av projektarbetsformens tillämpning, som skett sedan mitten av 1900-talet. Det har blivit allt vanligare med så kallade multiprojektmiljöer, dvs. verksamheter där projekt är en normalt förkommande arbetsform och av så stor betydelse att projektledning och projektstyrning (t.ex. värdering och uppföljning av projekt) är en viktig fråga för organisationens ledning. För många organisationer där förmågan att hantera projektarbetsformen blivit avgörande för överlevnad och lönsamhet finns därför ett stort behov av att förbättra projekthanteringen. Det dominerande synsättet har länge varit att alla projekt i grunden är likartade och kan ledas och styras effektivt med standardiserade projektledningstekniker och modeller. Alltfler forskare menar dock att det är så stora skillnader mellan olika projekttyper att projekthanteringen måste anpassas efter projektens särdrag, vilket förutsätter en möjlighet att analysera det aktuella projektet – att kunna ställa en ”projektdiagnos”. I en ambition att öka kunskapen om projekten i sig, är syftet med doktorsstudien att utveckla beskrivningar av de särdrag i projekt som har avgörande betydelse för projekthantering i multiprojektmiljöer. Tre fallstudier har genomförts i tre organisationer som utvecklat och implementerat en projektmodell för att förbättra sin projekthantering. Fallstudierna har delvis genomförts med aktionsforskning som metod. Detta har gjort det möjligt att studera projekthanteringen under lång tid, och att skapa nyanserade beskrivningar av särdragen i respektive multiprojektmiljö. Utifrån fallstudierna, projektforskningen och egna erfarenheter från projektmiljöer, har ett ramverk för strukturerad projektanalys utformats i syfte att öka resultatens generaliserbarhet. Ramverket, som består av tre analysmodeller och tre grundläggande perspektiv på projekt, utgör en begreppsapparat för strukturerad projektanalys som är fristående från fallstudierna. Studien visar hur särdragen i olika projekttyper, t.ex. förekomsten av dubbla operativa logiker och olika slag av komplexitet, är avgörande dels för projekthanteringen, dels för vilka förbättringsåtgärder som är effektiva i en multiprojektmiljö. Ytterligare ett bidrag från studien är det ramverk som utformats med utgångspunkt i den stora variation som olika projekt uppvisar ur ett resultatperspektiv. / A starting point for the present thesis is the increased application of the project work form, a form that has been growing in usage since the mid 1900s. Today, multiproject environments have become increasingly common, i.e. organisations where projects are a normal part of the working environment and where they are of such great importance that project management and project steering (e.g. evaluation and follow-up) are considered important for the organisation's management. In many organisations where the ability to apply the project work form is critical for survival and profitability, there is a great need to improve the management of projects. The dominating view has long been that all projects are inherently alike, and can be effectively managed and controlled with standardised project management techniques and models. However, more and morere searchers are pointing out that because there are in fact quite distinct differences between different types of projects, project management must be adapted to the distinctive characteristics of the project, which presupposes the possibility of analysing the project in question – of being able to make a "project diagnosis". In an attempt to increase knowledge about projects as a type of work form, this doctoral study aims to develop descriptions of distinctive characteristics in projects that are essential for project management in multiproject environments. Three case studies have been performed in three organisations that have developed and implemented a project model to improve their project management. The case studies have been performed using action research methodology. This has made it possible to study project management during an extended period of time, creating nuanced descriptions of the distinctive characteristics in each multiproject environment. From the case studies, project research and personal experience in project environments, a framework for Structured Project Analysis (SPA) has been designed with the aim of increasing the generalisation of the results. The framework, based on three analysis models and three basic perspectives of projects, provides a conceptual model for structured project analysis independent of the case studies. The study shows how the various distinctive characteristics of different project types, such as the presence of dual operational logics and varying types of complexity, are crucial for both management of projects and for deciding which improvement measures are most effective in a multiproject environment. A further contribution of the study is the framework that has been designed based on the wide variation presented by different projects through a results perspective.

This thesis concerns languages in the Greater Hindukush, the area in northern Afghanistan and Pakistan, where a total of about 50 languages are spoken. The thesis’ topic is case systems and case alignment systems of nouns in an areal-typological perspective. This is investigated by using a representative sample. The grammatical relations of S, A and P, and the cases marking these, are investigated. The three attested alignment systems are accusative, ergative and split, and are clearly geogra-phically distributed, which indicates that their status is areal-typological. Based on the sample, there seems to be a tendency for the languages in the Greater Hindukush to exhibit split align-ment systems built on tense-aspect. Most languages employ accusative alignment in imperfect-tive, and ergative alignment in perfective tense-aspects. A compa­rison with a worldwide sample (WALS) is only partly possible, as this sample uses more categories than accusative, ergative and split, but the present sample supports the results in those categories which can be compared. A predominant pattern in core case syncretism is observed, with an opposition of the nomi­native singular versus the nominative plural and the oblique in both numbers. / Denna uppsats behandlar språk i Hindukush i norra Afghanistan och Pakistan, där sammanlagt ca 50 språk talas. Ämnet för studien är kasussystem och kasusmarkeringssystem vid substantiv ur ett areal­typologiskt perspektiv, vilket undersöks utifrån grammatikor i ett representativt urval av språken. De grammatiska relationerna mellan S, A och P och de kasus som markerar dessa under­­söks. Belagda kasusmarkeringssystem är ackusativ- och ergativsystem samt kluvet system. Systemen uppvisar en distinkt geografisk distribution, vilket antyder att kasusmarkeringssystemen är ett arealtypologiskt drag. Vidare pekar resultaten på ett kluvet system baserat på klyvning i tempus-aspekt som det dominerande kasusmarkeringssystemet i Hindukush. De flesta av språken använder ett ackusativt kasusmarkeringssystem i imperfektiva, och ett ergativt kasusmarke-ringssystem i perfektiva tempus-aspekt. En jämförelse med ett globalt sampel (WALS) är bara till viss del möjlig, eftersom studien i WALS använder fler kategorier än ackusativa, ergativa och kluvna system, men den här studien bekräftar resultaten i de kategorier som kan jämföras. Ett dominerande mönster för kärnkasussynkretism kan observeras, med sammanfall av nominativ plural och oblik i båda numerus. / Språkkontakt och språksläktskap i Hindukushregionen, Vetenskapsrådet, Projektnummer: 421-2014-631

This study investigates the cross-linguistic encoding of bad and evil expressions. Using parallel data from the Bible corpus consisting of translations of the New Testament into 30 languages, probabilistic semantic maps have been created using Multi-Dimensional scaling. Special attention has been paid to the presence of morphological and syntactic negation withinthe domain. The results show that languages either have one broader expression that is used within the entire domain, or they have at least two expressions of which one is broader, i.e. expresses a bad state, action or character flaw, and the other one narrower, i.e. is restricted to themost evil actions or characters which require a moral agent. Languages with several expressions vary largely in how broad or restricted the expressions are within the domain. Therefore, a scalar view of the domain has been proposed, rather than dividing the domain into discrete semantic categories. In the languages where negation marking was present within the domain, it only occurred in the broader expressions. / I denna studie undersöks den tvärspråkliga kodningen av uttryck med dålig och ond. Probabilistiska semantiska kartor har skapats med hjälp av Multi-Dimensional scaling genom att använda parallel data från Bibelkorpusen som består av 30 översättningar av Nya Testamentet. Förekomsten av eventuell morfologisk och syntaktisk negation inom domänen har tillägnats särskild uppmärksamhet. Resultaten visar att de flesta språken antingen har ett bredare uttryck som används inom hela domänen, eller har minst två uttryck varav ett är bredare, dvs används för dåliga tillstånd, handlingar eller karaktärsdrag, och det andra är mer begränsad, dvs används endast för de mest onda handlingar och karaktärer som kräver en moralisk agent. Språk med flera uttryck varierar mycktet i hur breda eller begränsade uttrycken är. En representation av den semantiska domänen som en skala föreslås därför, snarare än att dela uppdomänen i diskreta semantiska kategorier. I de språken där negation förekom inom domänen fanns det endast i de bredare uttrycken.

Abstract In the year 2019 the vehicle workshops services returned to the Swedish Armed Forces. For six years they had been an integrated part of the Swedish Defence Materiel Administration and the business was set up in a corporate fashion. When returning to the Swedish Armed Forces the workshops will continue to use that corporate business model, and at the same time adjust to military setting and logic. Among other things, the workshops will be organized into military units, under the same conditions as all other parts of the Armed Forces. The purpose of this thesis is to examine and understand the meaning and consequences of the corporate and the military logic coexisting within the Vehicle Workshop Services units. A typology made specifically for this reason is used to depict the different configurations that occur when those two logic structures coexist. The study draws the conclusions that the dualistic relationship between the corporate and the military logic ends up in compromises that makes the goal and purpose of the organisation vague and the personnel involved experience a difference between how it is supposed to be functioning and how it actually does. Furthermore, the study states that the conditions for developing the Vehicle Workshop Services units into a strong and resilient organisation from a HR and symbolic perspective is less favourable. The Swedish Armed Forces need to address this actively to create a common understanding of the factors that are in play by all personnel involved in the matter. The study gives five hands on suggestions to mitigate those problems. Finally, some suggestions are given how to re-use the typology that was created for the study in other contexts.