<p>Syftet med denna studie är att belysa bostadsområdets betydelse för hur svenska ungdomar med invandrarbakgrund uppfattar sig själva, sin identitet, sina sociala livsvillkor och sina framtidsmöjligheter. Denna studie är en jämförande studie mellan två ungdomsgrupper. Varav fyra bor i så kallade marginaliserade och stigmatiserade förorter och de andra fyra är bosatta i förorter och innerstan. Uppsatsens metod bygger på kvalitativa forskningsintervjuer med åtta respondenter, alla boende i Stockholms län. Analysen har skett utifrån det intersektionella perspektivet och den symboliska interaktionismen. Ungdomar i den här studien har visat att det är av mindre betydelse för dem var i staden de bor när det gäller att vara utsatt för diskriminerande handlingar och egen framtidstro. Gällande uppväxten i förort, innerstan kontra en så kallad stigmatiserad och marginaliserad förort så är det inte enbart regionala skillnader som satt prägel och stämpel på respondenterna och deras syn på livet. Ungdomars egna attityder, värderingar, normer och perspektiv har enligt den här studien till stor del formats utifrån hur de <em>upplevt</em> sitt bostadsområde och sig själva.</p>

<p>Denna uppsats har som övergripande syfte att studera landsbygdsungdomarnas föreningsliv och tar sin utgångspunkt i Jordbrukare Ungdomens Förbund (JUF). Förbundet har studerats genom de brev som lokala avdelningar i landet skickat in till förbundets tidning som kallades JUF-bladet. Inledningsvis kommer en historisk bakgrund att presentera JUF och dess utveckling under den tid som uppsatsen avser att studera (1925-1960). Då de resultat som genomgången av breven frambringar kommer att jämföras med de idéer och drivkrafter som låg bakom folkhemmet kommer även en genomgång av detta att finnas med. </p><p>Både landsbygdens utveckling under det tidiga 1900-talet och ungdomars situation under perioden kommer att undersökas i uppsatsen. Detta utgör en viktig del av historieundervisningen som denna uppsats strävar efter att belysa.</p>

No description available.

<p>Denna antologi tar upp barn och ungdomars livsvillkor i nutid och belyser identitetsskapande i olika sammanhang. Vi utgår ifrån att den identitetsskapande processen i stor utsträckning påverkas av social interaktion. Alla har vi belyst olika aspekter av vardagliga sociala sammanhang som kan vara betydelsefulla för barn och ungdomar. Våra fyra studier omfattar skolelevers identitetsutveckling från lågstadiet till gymnasiet.</p><p>Den första delen i antologin innefattar barn i åldrarna sju till åtta år och deras identitetsskapande tillsammans med andra barn och lärare i skolmiljön. Därefter behandlas högstadieelevers uppfattning om skolmiljöns betydelse för identitetsskapandet. Den tredje delen lyfter fram hur gymnasieungdomar och lärare resonerar kring grupptryck samt utanförskap och gemenskap. Avslutningsvis tas gymnasietjejers livsvillkor upp i en studie av identitet i relation till andras och egna förväntningar på hur en tjej ska vara.</p>

<p>Syftet med denna studie var att beskriva vilka behandlingsformer det finns för överviktiga barn och barn med fetma samt vilka effekter de har på kroppsvikten.</p><p>Metoden som användes var en litteraturstudie av deskriptiv ansats och sökningen av vetenskapliga artiklar skedde via databaserna PubMed och High Wire Press. Det var 19 stycken studier som svarade mot studiens syfte och frågeställning och inkluderades i studien.</p><p>Av de behandlingsformer som presenterades i studien hade kirurgi- och läkemedelsbehandling den största effekten på barn med fetma. Studien påvisade att de kombinerade behandlingsformerna inriktade på beteende och kostförändringar tillsammans med fysisk aktivitet och som involverade hela eller delar av familjen hade den största effekten på barn med övervikt. Pågick den kombinerade behandlingen mer är ett år kunde man se en positiv viktutveckling med en minskning av BMI på de barn med övervikt som deltog.</p><p>De övriga behandlingsformerna som presenteras visar var och en av dem en god effekt under behandlingstiden men avtar efter avslutad behandling.</p><p>Slutsatsen författaren drar av denna studie var att de barn som behandlas tillsammans med familjen under en längre tid och lär sig hur man förhåller sig till kost och fysisk aktivitet, har störst chans att slippa gå in i vuxenvärlden som överviktig.</p> / <p>The objective for this study was to describe what available treatments there is for overweight children and children with obesity and what effect the treatments have on the bodyweight.</p><p>The Method used was a descriptive literature study and the search of articles was made in PubMed and High Wire Database. There were 19 articles included in the study who all answered to the aim and questions of this study.</p><p>Of all treatments that were presented in the study, surgery- and drug treatment had the largest effect on children with obesity. The study proved that the combined treatments with behavior and nutrition changes combined with physical activity that involved whole or parts of the family was the most effective treatment for overweight children.</p><p>If the combined treatment lasted for more than a year, a reduction of weight and BMI was shown among the overweight children that participated in the study.</p><p>The rest of the treatments found shows god results during the treatment, but the effect decreases after completed treatment.</p><p>The authors’ conclusion was that the children treated along with their family for a long period of time and learns how to behave with food and physical activities will have the largest chance to escape an overweight life as an adult</p>

<p>Många ungdomar med olika typer av problem kan i dagsläget inte bo kvar hemma. Anledningarna till det kan ligga hos ungdomen själv eller hos ungdomens familj och närsamhälle och kan då placeras på ett stödboende. Studiens syfte är att undersöka om ungdomar på stödboendet Kollektivboendet (Kollbo) i Örebro upplever sig vara delaktiga i den stödjande verksamheten och hur delaktigheten ser ut. Studien är en kvalitativ undersökning baserad på sex semistrukturerade intervjuer med ungdomar boende på Kollbo och i deras slusslägenheter. De sex pojkarna är slumpmässigt utvalda utifrån ett antal sammanställda kriterier. Resultatet av studien framställs under olika teman som vi har identifierat under intervjuerna. Resultatet visade på att majoriteten av ungdomarna till stor del upplever sig delaktiga i den stödjande processen på Kollbo. Det framkommer även att ungdomarna är positiva till personalen och Kollbo, men att det finns vissa aspekter där pojkarna upplever att delaktigheten brister.</p> / <p>Many young people with different types of problems can at present not live at home. The reasons to it can lie at the youth alone or at the youth’s family and near society and can then be placed on a supportive residential home. The study's purpose is to examine whether young people on Kollektivboendet (Kollbo) in Örebro are to be involved in supporting activities and how the participation looks. The study is a qualitative survey, based on six semi structured interviews with young people living at the supportive residential home Kollbo and in their sluice-gate apartments. The six boys are randomly selected from a number of consolidated criteria. The results of the study are produced under different themes that we have identified during the interviews. The results showed that the majority of young people largely feel involved in the supporting process around themselves at Kollbo. It is found that young people feel positive towards the staff and Kollbo, but that there are certain aspects where the boys experiences that the participation deficiencies.</p>

<p>Örebro Universitet</p><p>Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap</p><p>Socialt arbete</p><p>C-uppsats 61-90 p</p><p>SAMMANFATTNING</p><p>Titel: Är ett liv värt att veta? En kvalitativ studie av levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv</p><p>Författare: Högberg, Helena och Korhonen, Ljubica</p><p>Handledare: Karlsson, Urban</p><p>Inom ämnesområdet socialt arbete har vi valt att studera levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. Studien syftar till att ge djupare förståelse av levnadsprocessens betydelse för identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. Frågeställningarna var: Vad kan en social biografi tillföra för förståelse av identitetsutvecklingen? Vilka effekter har de sociala insatserna haft på identitetsutvecklingen?</p><p>Den metod som användes var kvalitativ och materialet inhämtades med hjälp av djupintervjuer med två personer. Analysen av det insamlade materialet har skett på två sätt, dels har vi under sammanställningen av informanternas levnadsberättelse sökt att återberätta deras utsagor utifrån en social biografi, och dels med hjälp av Eriksons begreppsapparat kring livscykeln analysera diskontinuiteternas inverkan på den identitetsskapande processen. Studiens resultat visat att levnadsberättelsen berikar förståelsen av identitetsutvecklingen genom att lyfta fram diskontinuiteter, brytpunkter eller episoder, som i ett livscykelperspektiv inte tillskrivs någon signifikant betydelse. Genom livscykelperspektivet kan vi se hur ungdomar använder sig av sin inre identitet i sociala sammanhang. De sociala insatserna som har genomförts fram till intervjutillfället har haft en viss effekt på identitetsutvecklingen. Vi har sett att insatserna har kunnat ge informanterna möjlighet att lösa kriser från tidigare stadium och på så sätt vara bättre rustade för kommande kriser.</p><p>Nyckelord: Social biografi, livscykelperspektiv, identitetsutveckling, ungdom, sociala insatser</p>

<p>Denna studie syftar till att granska elevers uppfattningar om dagens svenska skola som framgångsfaktor. Tre frågeställningar har konstruerats; (a) hur ser eleverna på motivation i skolan, (b) hur ser eleverna på deras framtida väg till framgång samt (c) ser eleverna andra vägar till framgång utöver den väg som skola och utbildning erbjuder och hur påverkar detta deras motivation att prestera i skolan? Då syftet är av en tydlig subjektiv karaktär, har en kvalitativ metod och teknik tillämpats. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av två teman; motivation och vägar till framgång. Dessa två ämnesområden innehåller underrubriker som utgör den tematiska ordning som uppsatsen följer. Empirin i studien bygger på åtta semistrukturerade kvalitativa intervjuer med elever i grundskolans år nio. Studiens resultat visar att ungdomarna upplever en påtaglig ambivalens i deras motivation i skolan samt i deras syn på vägar till framgång. Samtiden präglas av övergången från det moderna samhället till det postmoderna, vilket medför att ungdomarna ser möjligheten att välja mellan skolans väg till framgång och alternativa vägar. En motivationskonflikt uppstår som påverkar ungdomarnas prestationer i skolan.</p> / <p>The study’s purpose is to examine students' perceptions of today's Swedish school as a factor of success. Three questions have been designed; (a) what are the students’ views on motivation in school, (b) what are the students’ views on their future path to success and (c) do students see other avenues to success in addition to the road of education and training offered, and how does this affect their motivation to perform at school? Because the purpose is of a clear subjective character, a qualitative methodology and technique have been applied. The study’s theoretical basis consists of two themes; motivation and paths to success. These two topics have generated subheadings, which provide the thematic order in which the paper follows. The empirical work is based on eight semi-structured qualitative interviews with secondary school students. The results show that the youths are experiencing a tangible ambivalence in their motivation in school and in their view of paths to success. The contemporary period is characterized by the transition from modern society to the post modern, which means that young people see the opportunity to choose between the school's road to success and alternative routes. A motivational conflict arises that effect the youths’ performance at school.</p>

<p><strong>SAMMANFATTNING </strong></p><p>Syftet med studien är att undersöka hur svenska ungdomar med cochleaimplantat (CI) identifierar sig själva i förhållande till döva, hörselskadade och hörande. För att uppnå studiens syfte utgår den från följande frågeställningar:</p><p>• Hur uppfattar ungdomarna sitt CI?</p><p>• Vilket språk uppfattar CI-bärande ungdomar som sitt första språk?</p><p>• Hur tror CI-bärande ungdomar att döva, hörselskadade och hörande ser på dem?</p><p>Studien är en deskriptiv, kvalitativ och fenomenologisk analys för att fånga upp individers egna upplevelser kring CI. Sex ungdomar i åldrarna 16-20 år och som använt CI i några år valdes ut. Ungdomarna gick i teckenspråkiga, hörsel och integrerade klasser. De intervjuades med hjälp av en intervjuguide.</p><p>Resultatet visar att de flesta CI-bärande ungdomar identifierar sig närmast som hörselskadade. CI ger dem möjlighet att välja mellan att vara döv eller hörselskadad och utgör ett bra stöd i olika vardagssituationer. Svårigheten att placera in CI-ungdomar i någon existerande grupp antyder att de förmodligen tillhör en ny identitetsgrupp, en CI-identitetsgrupp. Intervjupersonernas förstaspråk uppges av några vara talspråk, av andra teckenspråk. Intervjupersonerna upplever att döva, hörande och hörselskadade betraktar dem att som döva, hörande eller hörselskadade. Omgivningens uppfattning av CI-bärande ungdomar skiljer sig ofta från hur de uppfattar sig själva.</p> / <p><strong></strong><strong>ABSTRACT </strong></p><p>The purpose of the study is to examine how Swedish youth with Cochlear Implants (CI) identify themselves in relation to deaf, hearing impaired and hearing people. In order to answer the purpose of this study, these questions have been used as starting-points:</p><p>• How does young people look at their CI?</p><p>• What language does CI-bearing young people recognize as their first language?</p><p>• How does CI-bearing young people believe deaf, hearing impaired and hearing persons look at them?</p><p>The study is a descriptive, qualitative, and phenomenological analysis to capture the individuals' own experiences around the CI. Six young persons over 15 years, who have been using CI in some years were selected. They were attending sign language, hearing, and integrated classes. They were interviewed using an interview guide.</p><p>The result shows that most CI-bearing young people identify themselves closest  to the hearing impaired group. CI allows them to choose between being deaf or hearing-impaired and is a good support in various everyday situations. The difficulty to place CI youth in any existing group suggests that they probably belong to a new identity group, a CI group identity. Interview subjects first language are by some persons reported to be the spoken language, while others report sign language. Interview subjects feel that deaf, hearing and hearing-impaired people relate to them as hearing, hearing-impaired or deaf persons. The social environment´s perception of CI-bearing young people often differ from how they perceive themselves.</p><p> </p><p> </p>

<p>ÖREBRO UNIVERSITET</p><p>Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap</p><p>Socialt arbete</p><p>C-uppsats 41-60 p</p><p>Sammanfattning</p><p>Titel: Föräldraarbete vid ungdomsvård – En kvalitativ studie angående OTgruppens</p><p>arbete med föräldrar</p><p>Författare: Sarvin Jamei, Therese Johansson och Camilla Ragnhult</p><p>Handledare: Per-Åke Nylander</p><p>Det framkommer i forskning att det är mycket viktigt att i behandlingsarbete med en ungdom</p><p>inkludera föräldrar för att en bestående förändring hos ungdomen skall vara möjlig. OTgruppen</p><p>är en kommunal behandlingsverksamhet med inriktning mot miljöterapi för</p><p>ungdomar mellan 16-19 år. I verksamhetens behandlingsmodell framhålls vikten av att</p><p>föräldern är delaktig i ungdomens behandling. Syftet med denna studie är att undersöka</p><p>föräldraarbetet vid OT-gruppen utifrån föräldrars och personals erfarenheter. Syftet tydliggörs</p><p>med följande frågeställningar: (1) Vilken betydelse har föräldraarbetet i behandlingsarbetet,</p><p>(2) vilken betydelse har föräldraarbetet för föräldrarollen, (3) hur utförs föräldraarbetet under</p><p>ungdomens behandling samt (4) vilka svårigheter kan uppstå i arbetet med föräldrarna?</p><p>Uppsatsen har en kvalitativ ansats där sex intervjuer har genomförts. Resultatet av dessa</p><p>intervjuer har tolkats utifrån systemteori och nätverksarbete samt begreppen makt och</p><p>autonomi. Resultatet har även tolkats utifrån relevant tidigare bedriven forskning i ämnet för</p><p>studien. Resultaten visar att föräldraarbete är av stor vikt, både för behandlingsarbetet samt</p><p>för föräldrarollen. Föräldraarbetet vid OT-gruppen genomförs i dagsläget via täta kontakter</p><p>samt fortlöpande information. Svårigheter som kan uppstå i arbetet har visat sig vara att</p><p>föräldraarbetet kan bli ett ensamarbete, personalens svårighet att vara neutral i sitt arbete,</p><p>förälderns egen problematik, meningsskiljaktigheter gällande uppfostran samt bristande</p><p>kunskap gällande andra kulturer. Analysen visar att förälderns delaktighet är mycket viktig för</p><p>att bibehålla förälderns autonomi samt för att jämna ut maktfördelningen. Ur ett</p><p>systemteoretiskt perspektiv framkommer att en del av nätverket inte kan behandlas utan att</p><p>övrigt nätverk påverkas samt att nätverket kan inneha resurser som är nödvändiga för</p><p>individens möjlighet till ett fullgott liv.</p><p>Nyckelord: föräldraarbete, ungdom, delaktighet, behandlingsarbete</p> / <p>ÖREBRO UNIVERSITY</p><p>Department of behavior, social and legal sciences</p><p>Social science</p><p>C-paper 41-60 p</p><p>Abstract</p><p>Title: Parental involvement in treatment of youth – A qualitative study regarding</p><p>the work with parents at OT-gruppen</p><p>Author: Sarvin Jamei, Therese Johansson and Camilla Ragnhult</p><p>Supervisor: Per-Åke Nylander</p><p>Research has shown the importance of parental involvement in the treatment of youth to make</p><p>a sustained change possible. OT-gruppen is a municipal treatment centre for youth between</p><p>16 and 19 with a milieu therapy approach. The importance of parental involvement in the</p><p>treatment of youth has been emphasised in the model of work at the centre. The purpose of</p><p>this study is to examine parents’ and staff members’ experience of parental involvement at</p><p>OT-gruppen. The purpose is further clarified by following questions: (1) What importance</p><p>does the parental involvement have for the treatment, (2) what importance does the parental</p><p>involvement have for the parents regarding the role as a parent, (3) how are parents integrated</p><p>into the treatment of youth and (4) what difficulties may arise when involving parents? This</p><p>paper has a qualitative approach and six interviews have been carried out. The result of those</p><p>interviews has been interpreted from a system theory and network theory perspective, in</p><p>addition to the concepts of power and autonomy. The result of the study has furthermore been</p><p>interpreted in the light of previous research within the topic. The results show that parental</p><p>involvement is of great importance regarding both the treatment and the role as a parent.</p><p>Parental involvement at OT-gruppen consists of frequent contacts and continuous</p><p>information. Difficulties that may arise are that work with parents is dependent upon one</p><p>member of staff, the ability of staff members to remain neutral towards their work, the</p><p>parents’ own problems and conflicts of opinion regarding different methods of upbringing and</p><p>lack of knowledge about other cultures. The analysis shows that the parental involvement is</p><p>very important to maintain the autonomy of the parents in addition to even out the balance of</p><p>power. From a system theoretical perspective it is impossible to treat one part of the system</p><p>without the whole system being influenced. The network can also possess resources that are</p><p>necessary for the individuals’ possibility to create a good life.</p><p>Keywords: parental involvement, youth, participation, treatment</p>