Denna studie undersöker hur verksamma svensklärare använder sig av ungdomslitteratur i sin undervisningspraktik samt om de upplever att ungdomslitteraturen har gynnat eleverna på ett utbildningsmässigt samt personligt plan. Detta sker genom en diskussion av enkätsvar från verksamma svensklärare. Studien är kvalitativ och använder sig av en webbenkät som har genomförts med sammanlagt 29 svensklärare runt om i hela Sverige. Teoretiskt ramverk i studien består huvudsakligen av litteraturdidaktik samt receptionsteorier där bland annat Felskis läsupplevelser (2008), McCormicks (1994) repertoarteori samt Malmgrens (1986) erfarenhetspedagogik. Studiens resultat har uppnåtts genom en tematisk innehållsanalys. Resultaten visar att majoriteten av svensklärare gärna använder sig av ungdomslitteratur i sin undervisning och att det vanligaste arbetsområdet för ungdomslitteratur är värdegrundsarbetet. Man kan även se att de flesta lärarna själva tycker det är roligt med ungdomslitteratur och de anser att det finns många användningsområden. Resultaten indikerar också att elevernas läsförståelse och navigeringsförmåga inom läsning har ökat efter arbetet med ungdomslitteratur i klassrummet.  Studiens frågeställningar är följande: Hur använder sig svensklärare av ungdomslitteratur i sin undervisningspraktik? Hur bedömer svensklärare att ungdomslitteratur har gynnat eleverna?

En ungdomsbok som blivit uppmärksammad och lovordad även av vuxna är Cirkeln skriven av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren och kan numera placeras i facket crossoverlitteratur. Denna uppsats syfte är att ta reda på vad det är som gör att en ungdomsbok som Cirkeln sticker ut från andra ungdomsböcker och blir intressant för även vuxna rent form- och innehållsmässigt. För att ta reda på detta så utförs en narratologisk analys av Cirkeln vars resultat sedan jämförts med vad som enligt den tidigare forskningen definierar vad ungdoms- respektive crossoverlitteratur är i form och innehåll. Resultatet visar att även då skillnaderna är små, så är de avgörande. Ungdom och crossover kan ha liknande handling, tema och karaktärer men det är hur och i vilken omfattning som dessa förmedlas som är skillnaden. Personorienterade berättelser med stor vikt på parallellhandlingar i form av miljöbeskrivningar tillsammans med spänning verkar vara nyckeln till framgång hos Cirkeln för att fånga både unga och vuxna läsare.

Syfte: Huvudsyftet med denna magisteruppsats är att genom diskursanalys av manga och intervjua bibliotekarier för att ta reda på vad manga innehåller för diskurser och teman; och sedan ta reda på om de bibliotekarierna som köper in manga reflekterar över vad de köper in. Metod: Två kvalitativa forskningsmetoder Slutsats: Manga är japanska serier och det har blivit ett populärt medium hos många barn och ungdomar på senare år. Mina studier visar att manga innehåller många olika diskurser, bl.a. diskursen om manligt/kvinnligt och många av dessa diskurser är vanliga i vår kultur också. Bibliotekariernas syn på manga är positivt, deras syn på manga kunde inte kopplas ihop med deras kunskaper om mediet. Låntagarnas förslag var det som påverkade inköpen mest, men det som också påverkade var innehållet av könssterotyper.

This Master's thesis explores representations of sexual agency in contemporary, Swedish novels for young adults. Using a representational theory approach the thesis analyzes 24 novels published in 2000 – 2013. Addressing the following research questions: how is sexual agency constructed and regulated relative to gender performativity in Swedish novels for young adults? How are situations of sexual abuse and sexual “grey zones” (situations that border on abuse) represented and being made intelligible in the texts? What are the consequences of representations of sexual agency? In the readings of the novels discourse analysis and theories on cultural representation and power have served as the critical points of entry, as well as the methodological basis for the study. Furthermore, social constructionist gender theory, feminist phenomenology, masculinity studies and feminist theory on sexuality and power are central to the textual analyses offered. The results show that teenage girls in youth novels typically fall in to two categories. The girl protagonists either tend to be represented as having little or no knowledge about their own body, sexuality, or sexual discourse generally, which prevents them from inhabiting sexual agency. Or the teenage girl protagonists tend to, on the contrary, have plenty of sexual knowledge as well as sexual experience, actively claim sexual agency and initiate sexual practices. However, these girls sexual behavior is sanctioned by means of social stigmatization and harassment. Moreover the material shows that compared to the girls teenage boys often are represented as having a desire based and relatively uncomplicated relation to their sexuality and body as well as more sexual knowledge. Nevertheless, as with the girls, the boys sexual agency is also severely circumscribed by norms of masculinity that require boys to prove themselves as heterosexuals and demonstrate a persistent desire to have sex at all times. The fact that representations of sexual abuse and sexual “grey zones” are very frequent in novels for young adults is a striking finding; ways that these representations are often left unproblematized in the novels is discussed as a result of destructive and stereotypical gender constructions.

No description available.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska ungdomsromaner från 2018 skildrar HBTQ-personer samt om dessa romaner kan användas i svenskämnets värdegrundsarbete i gymnasieskolan. Arbetssättet har varit en kvalitativ textanalys med ett queerteoretiskt perspektiv. Materialet som använts är 12 romaner, där vissa skildrar huvudpersoner som är HBTQ och andra innehåller små inslag av HBTQ-personer. Efter läsningen av romanerna har nio teman identifierats diskuterats utifrån typ av skildring samt deras didaktiska potential. De teman som identifierades i romanerna som skildrar sexualitet är komma ut-skildringar, homofobi, homosexuella föräldrar, reflektioner över och osäkerhet på sexualitet, vänskap eller kärlek, skildringar som inte kommenteras och heteronormativitet. Skildringar som inte kommenteras förekom i majoriteten av romanerna, medan andra teman endast förekom i några. Endast en roman skildrar transidentiteter, men ytterligare två romaner ifrågasätter ett cisnormativt förhållningssätt. Baserat på våra analyser har vi dragit slutsatsen att samtliga romaner har en didaktisk potential i värdegrundsarbetet, men att grad av potential varierar beroende på vilken/vilka av de identifierade temana som romanen berör.

The purpose of this thesis is to gain insight into children`s voluntary reading in their spare time. I have focused on printed books and none of the digitally published Medias. I want to examine how children experience the power adult`s exercise over their chose of books and also why they choose the books they do. The method of this study is qualitative with interviews of six 10 years old children. I conducted the interviews detachedly and I have used two different point of view for my study; Aidan Chamber`s ”Reading Circle” and Barbro Johanssons opinions if children`s participation in terms of their voluntarily book selection.I have also studied other researchers and author´s writings about literacy, children´s reading habits, adults´ attitudes to children´s reading and children´s passion for reading.During my study it became clear that children who like to read prefer to read detective stories for children, a result that also earlier investigations reached. / Program: Bibliotekarie

The aim of this Master’s thesis is to examine the librarians’ perception of the users of children’s and young people’s literature. Questions posed in this study are: How are the librarians described according to appearance, personality and interaction with the users? How are the librarians described compared to former studies on the subject? Which perception can be seen, based on Douglas Rabers’s theory which describes the role the public libraries can take in the society? The study is based on content analysis. We have examined 15 descriptions of librarians in both picture books and literature for young adults, published between 1985 and 2006. The theoretical starting-point in our study is Rabers’s theory on the three different approaches to users that a public library can take; Social activism, The conservative response and The populist initiative. The result of the analysis indicates that Raber’s Conservative response has a slight predominance in the librarians’ perceptions of the users. The all-in-all-perception that is shown in the literature for children and young adults, is that the librarians’ interactions with the users is rather tame. The librarians are often invisible and seen as part of the library inventory. However, when help is requested, most of them are kind and helpful. / Uppsatsnivå: D

The aim of this master’s thesis is to categorize the publisher readers’ views about reading to distinguish a conceivable change of these reviews compared to a historical context during 20 years. I will examine a number of reviews of children’s literature written by publisher readers from BTJ in order to distinguish the assumptions that readers have about children’s reading from how these assumptions appear. The reviews that have chosen is from the years 1986, 1991, 1996, 2001 and 2006, with the purpose of studying if there are any legible changes in these assumptions for the past 20 years. These reviews have been analyzed using a theoretical model developed from a model by Maria Nikolajeva about children’s literature and two central processes about reading that appear in the historical exposition in chapter three. The method that was used for the analysis was a dimension analysis developed from the idea and ideology analysis. The result shows that publisher readers make different assumptions about for example learning and teaching, language, pictures and quality. It was difficult to distinguish a change in the readers’ reviews; the amount of quotations was too small. But one important thing was that the older reviews focus on reading as for education, but the more recent reviews instead focus on reading for pleasure. And the result also shows that the processes are central in the readers’ assumptions. In the first field assumptions about education and reading as an inspiration for action were frequent. The assumptions of the second field focus on reading for pleasure and they also maintain that books should inspire children to read. The result of the third field was unsatisfactory: The assumptions presented in this field were about that there is a similarity between how children read and how adults read. In the fourth field the readers’ make assumptions that indicate a difference between how children read and how adults read. The most important aspects within this field are about quality and language. / Uppsatsnivå: D