En stor fråga i samhället av idag är den om hur en god framtid på planeten möjliggörs och optimeras. Otaliga diskussioner och forskningar i ämnet finns och det är en brännande fråga för politiker och ledare världen över. Ett viktigt led i en hållbar utveckling – som frågan kommit att begreppsliggöras som – handlar om utbildning. För att möjliggöra en hållbar framtid krävs utbildade och ansvarsfulla människor, men det aktuella området ses ofta på med olika ögon och på olika sätt. Den här studien syftar till att öka förståelsen för hur undervisande mellanstadielärare förhåller sig till en hållbar utveckling, vilka perceptioner de har på begreppet och vilka didaktiska tillvägagångssätt som framträder som lyckosamma i strävan att utveckla medborgare med hållbarhet i fokus. Genom kvalitativa intervjuer med sex mellanstadielärare i norra Sverige och efterföljande tematisk analys framträder en bild av begreppet som svårtolkat med, för lärarna, vissa kunskapsluckor vilket påverkar en praktik som därmed inte når upp till lärarnas egna förväntningar på sin undervisning. En undervisning som idealt är holistiskt och består av autentiska och reflekterande element och där barnet ses som den utvalde i önskan om en hållbar framtid. / A subject of importance in todays’ society is that of how a good future on the planet is enabled and optimized. Countless discussions and research exist and is a prevailing matter for politicians and leaders around the world. An important part of sustainable development – which is what the subject has come to be referred to – is about education. To enable a sustainable future educated and responsible people are of importance, but the matter in question is often differently viewed by different individuals. This study aims to increase the understanding of how middle school teachers relate to sustainable development, their perceptions of the concept and some didactic approaches viewed as successful in the pursuit of developing citizens with a sustainability in mind. Through qualitative interviews with six middle school teachers in the north of Sweden and subsequent thematic analyses, a picture of the concept as difficult to interpret emerges, along with some knowledge gaps affecting the practice which in relation does not meet the teachers’ expectations of their own teaching. A teaching that, ideally, is holistic and consists of authentic and reflective elements and where the child is seen as the chosen in the quest for a sustainable future.

Studien syftar till att undersöka förekomsten av hållbar utveckling i Lpo94, då vi utifrån våra erfarenheter inom skolan inte har sett någon undervisning för hållbar utveckling bedrivas. Ytterligare en anledning till att undersöka förekomsten är då Sverige ingår i flera internationella överenskommelser där det framkommer att undervisning för hållbar utveckling ska vara prioriterat. Då en ny läroplan, Lgr11, träder i kraft 1juli 2011 undersöktes även förekomsten av hållbar utveckling däri, då studien syftar till att undersöka huruvida det skett förändringar till fördel för undervisning för hållbar utveckling i Lgr11 i förhållande till Lpo94. Vid analysen av läroplanerna användes en metodtriangulering, i form av innehållsanalyser, textanalyser samt komparativa analyser. Inför analyserna fastställdes några kriterier som utgick från innebörden av hållbar utveckling, vilka hela studien sedan kom att bygga på. I resultatet framkom att hållbar utveckling förekommer i både Lpo94 samt i Lgr11 och att en mindre innehållslig utveckling har skett. I diskussionen belyses att alla delar, det vill säga de kriterier som studien utgick från, förekom, dock framkommer inte vikten av att undervisa för en hållbar utveckling utifrån ett helhetsperspektiv. Vidare förs en diskussion kring de förändringar gällande hållbar utveckling som skett i Lgr11 i förhållande till Lpo94 samt vilka orsaker som kan finnas till att vissa lärare inte bedriver en undervisning för hållbar utveckling. / The aim of this study is to research what levels of teaching sustainable development issues are to be found within Lpo94. Based on our own experience within school, it appears that sustainable development is barely apparent. This is despite the fact that Sweden is party to international agreements where it is specifically laid down that education for sustainable development has to be prioritised witch is a second major reason for undertaking this study. Another reason for the study into how far sustainable development actually occurs within Lpo94 arises from the fact that a new curriculum, Lgr11, is due to come into force on 1 July 2011. The study therefore in addition aims to ascertain whether in the Lgr11 curriculum the issue of sustainable development has been sufficiently and effectively taken forward from Lpo94. A method triangle was used as a tool when analysing the curricula, in a form of content analysis, text analysis and comparative analysis. Certain criteria were determined before the commencement of further studies based on our definition of sustainable development, on which the whole study would later build. The results showed, out of the criteria that the study took as its starting point, that sustainable development does appear in both curricula and that a small degree of progress has been made in Lgr11, however the importance of teaching sustainable development taken in its entirety is not shown to have been established. The actual developments of the teaching of sustainable development issues from the first to the new curriculum is not effectively apparent, nor are the wider reasons and underlying causes as to why some teachers do not include sustainable development as part of the education.

För att söka kunskap om förskollärares uppfattningar om det pedagogiska arbetet för hållbar utveckling i förskolan utifrån ett didaktiskt perspektiv har en grupp förskollärare intervjuats i denna studie. Detta med syftet att kartlägga vilket innehåll förskollärarna lyfter fram som viktig kunskap i sammanhanget och hur de beskriver sitt arbete i undervisningen för hållbar utveckling. Det handlar om att synliggöra innehåll, förhållningssätt och metoder i undervisningen för hållbar utveckling inom ramarna för förskolans kontext. Studien bygger på kvalitativ analys av empiri som samlats in med hjälp av semistrukturerad intervju. Studiens resultat presenteras i beskrivningskategorier indelade i ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Det framträdande mönstret visar främst på: - en praktik som utgår från naturstudier av växter och djur med inslag av besök i skogen eller närområdet samt återvinning av material. Den ekologiska och ekonomiska dimensionen vävs samman. - att värdegrundsarbetet inkluderats i den sociala dimensionen av hållbar utveckling, ett namnbyte har skett: från värdegrundsarbete till social hållbarhet. Studiens analys ger en djupare insikt i förskollärarnas pedagogiska val kopplade till möjligheter och utmaningar som studien visar på i relation till arbetssätt och organisation i undervisningen för hållbar utveckling.

Denna studie syftar till att undersöka vad gymnasielärare berättar om olika undervisningsmetodiker i och om hållbar utveckling i ämnet Teknik. I studien berättar lärare om hur undervisning i hållbar utveckling bedrivs och hur olika undervisningsmetoder presenteras. Huruvida läraren undervisar om hållbar utveckling utifrån styrdokument och de globala målen, är beroende av lärarens utbildning och kompetens, erfarenhet, helhetsförståelse, samt utrymme och angiven tid i ämnesplanen. Underlag för denna studie är sju slumpvis utvalda behöriga lärare i teknik på gymnasieskolor inom Stockholm. I analysdelen framkom det att lärarna genomför sin undervisning i hållbar utveckling på ett varierande sätt: från diskussioner i helklassundervisning till praktiska moment i form av projektarbeten. Undersökningen presenterar ett övergripande perspektiv på lärarnas valda undervisningsmetoder. En av de viktigaste ståndpunkterna för lärarna var att ge eleverna möjligheten att knyta an till naturen och omvärlden för att bygga förståelse för hållbar utveckling och ta ställning i aktuella frågor kring hållbart samhälle. / This study aims to examine high school teachers' teaching methodologies when they teach and about sustainable development in the subject Technology. The study describes how teaching in sustainable development is conducted and different teaching methods are presented. Whether the teacher teaches about sustainable development from governing documents and the global goals can vary based on the teacher's educationand competence, experience, holistic understanding, space and time in the syllabus, etc. As a basis for this study, seven randomly selected qualified teachers oftechnology at upper secondary schools in Stockholm. In the analysis part, it appeared that the teachers carry out their teaching in Sustainable Development in a varied way: discussions in whole-class teaching to practical elements in the form of project work. The survey presents an overall perspective of the teachers' chosen teaching methods. One of the most important positions for teachers was to give students the opportunity to connect with nature and the world around them to build an understanding of sustainable development and take a stand on current issues around sustainable society.

Environmental concerns and climate change strengthens the need of education for sustainable development. We have both acknowledged a need of more research aimed towards teachers in Swedish primary schools. Therefore, the ambition for this study is to contribute with more knowledge about sustainable development in primary schools with an emphasis on science education. In this qualitative study we interview teachers working in pre-school class and primary school years 1-3 about what they think pupils should learn in education for sustainable development, as well as what their practical approaches are to the subject and what the didactical challenges are. We used semi-structured interviews to interview six teachers from three different schools in a Swedish city. The collected data is analyzed and presented using a thematic analysis and the research questions that are based on the aim for this study. The results of the study are then put in relation to our theoretical perspectives, which are “the three selective traditions in environmental and sustainability education” and “individual and collective responsibility”, to draw conclusions. On this basis we reach the conclusion that teachers want to make it possible for their pupils to make change and that the most important thing in teaching is to make it concrete and close to everyday life. The challenges that the teachers face is that the subject is unprioritized, that there is a lack of didactical material, a need of personal engagement and that the subject is rather complex. Based on our selective traditions we draw further conclusions. Traces of all three selective traditions are visible in the school and in the individual teachers’ teaching. Furthermore, some teachers express that the aim for their education is linked to one tradition, but their actual method is another.