Sustainable development is a concept that many people know of. In today's society, sustainability issues are often discussed in politics, at work, in home and at school. In the Swedish geography teaching at high school and upper secondary school include sustainable development as a subject content. Previous studies show that teachers are teaching about sustainable development in Swedish schools. But few studies are exactly showing what the education contains, what subject content, working methods and what didactic choices the geography teachers are making. There is no clear picture of purely practical teaching on sustainable development except that it ́s conducted at the geography lessons. Previous studies show that teachers has a very important role in how the teaching is designed, from selection of subject content to choose of working methods. This study has investigated how four active geography teachers at the high school and upper secondary school reason about their didactic choices in their teaching. Key issues in this qualitative study are, how teachers interpret sustainable development based on the curriculum, how teaching is practically implemented and what abilities the teachers want their teaching to give the students. The results of the study show that geography teachers choose to divide sustainable development into several smaller subjects. This results in the teacher working with a large variety of different work methods. In some special subject the teacher is more active and the students are passive, while in other subject are the students very active. Students are also given possibilities to reflect on their own sustainability and sustainable development, and also discuss this matters with their classmates. / Hållbar utveckling är ett begrepp som många känner till. I dagens samhälle är hållbarhetsfrågor något som diskuteras flitigt i politiken, på arbetsplatsen, i hemmet och även i skolan. I svensk geografiundervisningen på högstadiet och i gymnasieskolan ska hållbar utveckling ingå som ämnesinnehåll. Den tidigare forskningen visar att undervisningen om hållbar utveckling pågår i svenska skolor men utan att exakt veta vad som utgör ämnesinnehållet, arbetsmetoder och vilka didaktiska val som geografilärare gör. Det finns ingen tydlig bild över rent praktisk undervisning om hållbar utveckling som genomförs på geografilektionerna. Den tidigare forskningen visar på att läraren har mycket stor betydelse i hur undervisningen utformas, allt från urval av ämnesinnehåll till val av arbetssätt. Denna fallstudie har fyra verksamma geografilärare på högstadiet och gymnasieskolan intervjuas kring hur de resonerar kring didaktiska val i undervisningen. Centrala frågeställningar i denna kvalitativa undersökning är, hur lärare tolkar hållbar utveckling utifrån kursplanen, hur undervisningen praktiskt genomförs samt vilka förmågor som lärarna vill att undervisningen ska ge eleverna. Resultatet av undersökningen visar på att geografilärare väljer att dela upp hållbar utveckling i flera arbetsområden. Detta resulterar i att läraren arbetar med stor mångfald av olika arbetssätt. I vissa arbetsområden är läraren mer aktiv och eleverna passiva medan i andra arbetsområden är förhållandet tvärtom. Eleverna ges då också utrymme för att öppet reflektera över olika deras egna hållbarhet och hållbar utveckling, men samtidigt även diskutera dessa frågor med klasskamraterna.

Ett av skolans uppdrag är att belysa om olika samhällsfunktioner och hur vårt sätt att leva på kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. All undervisning ska enligt skolans styrdokument genomsyra ett övergripande miljöperspektiv, där eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de själva kan vara med och påverka och ta ansvar för den miljö de vistas i. Tidigare forskning om hållbar utveckling i skolans undervisning riktar främst in sig mot elever i de högre skolåren och barn i förskolan, men inte lika mycket till lärare och elever på lågstadiet. Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse av hur lågstadielärare tolkar begreppet hållbar utveckling, hur det kommer till uttryck i deras undervisning och även vilka förmågor de önskar att eleverna utvecklar. För att undersöka detta har jag intervjuat sex lågstadielärare. Svaren har sedan analyserats och jämförts med olika lärandeteorier och tidigare forskning kring området hållbar utveckling.  Resultatet visar att lärarnas uppfattningar om begreppet hållbar utveckling i första hand handlar om ekologiska aspekter, om vårt klimat och vår natur samt hur vi på bästa sätt kan ta hand om den. Vidare går det att identifiera att deras undervisning innehåller en blandning av flera lärandeteorier men att det är övervägande normativa och pluralistiska förhållningsätt som dominerar. Dessutom upplever lärarna att läroplanens uppdrag kring området hållbar utveckling lämnar utrymme för fria tolkningar samt att det är svårt att anpassa undervisningens innehåll till en nivå som passar elever på lågstadiet. Lärarna önskar också att eleverna utvecklar färdigheter som hjälper dem att ta miljövänliga beslut. Beslut som gynnar ett hållbart samhälle.

Denna uppsats behandlar frågan om hur ny policy kan genomföras i ett arbetslag och vilka förutsättningar för genomförandet som föreligger på individ-, grupp- och skolnivå. Uppsatsen behandlar även hur skolledare och lärare beskriver förändringen och vilka strategier lärare har för att genomföra policyförändringar. Studien har genomförts med hjälp av intervjuer av skolledare, arbetslag och individuella lärare. Resultatet visar att de organisatoriska förutsättningarna är avgörande för att individuell lärare ska ha möjlighet till delaktighet i förändringsarbetet.

Det här är en kvantitativ studie som undersöker hur lärare i skolans tidigare år arbetar med hållbar utveckling i sin undervisning. För att besvara studiens syfte har fyra stycken frågeställningar utformats, dessa undersöker undervisningens innehåll, arbetsmetoder, svårigheter samt om hållbar utveckling genomsyrar elevernas skolgång. Studien baseras på en internetenkät, publicerad i medlemsgrupper på Facebook.com som är riktad mot lärare och arbetande inom skolan. Totalt har 66 personer besvarat enkäten, vidare har tre stycken av dessa besvarat sex stycken följdfrågor om vilka svårigheter de upplever med undervisning om hållbar utveckling.Studiens resultat visar att det ekologiska perspektivet av hållbar utveckling är det som deltagarna anser att de har mest kunskaper om. Detta visas både genom deltagarnas egen utvärdering av sina kunskaper men också utifrån vad deras undervisning om hållbar utveckling innehåller. Arbetsmetoderna varierar mellan både praktiskt och teoretiskt arbete där undervisningen främst sker inomhus, men vid vissa tillfällen även utomhus. Till viss del genomsyrar hållbar utveckling elevernas skolgång, främst handlar det om återvinning av material samt källsortering. Av de 66 respondenterna upplever 66.2 % stora svårigheter, att det är svårt eller några svårigheter med att undervisa om hållbar utveckling. Det deltagarna anser gör undervisningen om hållbar utveckling svår är deras egen kunskap i området, att veta vad eleverna ska lära sig samt att få eleverna att förstå ett sådant komplext innehåll.Studiens kommer fram till att deltagarnas undervisning om hållbar utveckling främst riktas mot det ekologiska perspektivet genom att använda både praktiska och teoretiska arbetsmetoder och växelvis inomhus och utomhus. Hållbar utveckling ses till viss del som ett ständigt arbete som sker i skolan, där främst källsortering och återvinning av material är dagliga inslag. Att respondenterna upplever undervisningen om hållbar utveckling som svårt beror främst på bristande kunskap, vilket även gör det svårt för lärarna att utforma undervisningen innehåll. Studiens slutsats är att hållbar utveckling är ett komplext och invecklat undervisningsområde och många av de som deltagit i studien anser att de skulle behöva mer kunskaper om området för att inte uppleva den som svår.

Denna empiriska undersökning bygger teori som stödjer det faktum att undervisning om hållbar utveckling bör leda till att utveckla elevernas förmåga att agera demokratiskt och ansvarsfullt. Detta agerande består både att kunna ta ställning i frågor som berör dem och deras framtid, och att kunna använda sin kunskap och sina förmågor för att handla i kommande situationer. Studiens syfte är att kartlägga skolungdomars uppfattningar gällande deras lärande och deras aktivism samt engagemang i miljö- och klimatfrågor. Undersökningen genomfördes genom att samla in skolungdomars uppfattningar via en enkät bestående av 5 öppna frågor. Svaren analyserades och kategoriserades i fenomenografiska beskrivningskategorier. Analysen visade att det fanns stor variation i elevers uppfattningar om deras lärande i samband med undervisning om hållbar utveckling. Resultaten visar att ett djuplärande som främjar förståelse uppfattas både som essentiellt och att undervisningen utvecklar dessa förmågor. Intressant var att både formellt och informellt lärande ansågs viktigt för skolungdomarnas lärande. Dessutom åskådliggjordes en problematik som bestod i att skolungdomars positiva uppfattningar om aktivism och engagemang inte speglades i uppfattningarna om skolungdomarnas egen roll.

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka hur lärare i lågstadiet resonerade kring copingstrategier (hantering avemotioner) i förhållande till undervisning för hållbar utveckling. Förhoppningen var att detta emotionellaperspektiv på undervisningen skulle bidra till ökad förståelse för undervisning för hållbar utveckling och förcopingstrategiers eventuella potential att bidra i densamma. Studien utfördes genom två halvstruktureradegruppintervjuer/fokusgrupper. De fem lärarna fick innan intervjuerna ta del av en kortare sammanfattning av(psykologisk) forskning som berör copingstrategier i förhållande till lärande för hållbar utveckling.Utsagorna tolkades utifrån en analys inspirerad av en fenomenografisk analysmodell. Resultatet av analysenlandade i fem framträdande reflektioner; Konkreta närmiljöer och lösningsfokuserad undervisning, Allvartonas ner genom att inte lyftas, Copingstrategiernas potential finns i högre årskurser och i kännedomensvärde, Eleverna uppvisar miljöengagemang, samt Fördelen att följa eleverna under hela skoldagen. Deframträdande reflektionerna jämfördes i relation till studiens syfte och frågeställningar, bakgrund ochtidigare forskning. Studier om copingstrategier (hantering av emotioner) pekar på vikten av att utvecklakonstruktiva copingstrategier i förhållande till klimatförändringarna. I enlighet med forskningen visaderesultatet att lärarnas beskrivna undervisning kan kopplas till problemfokuserad coping och i viss mån äventill meningsfokuserad coping, vilka båda är konstruktiva copingstrategier. Lärarna nämner att det ärvärdefullt att vara medveten om copingstrategierna, men att eleverna är för små för att själva ta del av dem.Detta kan sägas strida mot forskning som talar för att inkludera emotioner i lärande för hållbar utveckling,samt mot det pragmatiska synsättet att emotioner bör intellektualiseras. Eleverna sägs vidare vara för små föratt presenteras inför globala miljöhot. Detta öppnar frågan om det är så att eleverna inte klarar av att hanteradenna information och det därför är ett klokt beslut av lärarna att undvika informationen, eller om elevernaklarar denna information (alternativt får den någon annanstans och då riskerar att hamna i den ickekonstruktivastrategin känslofokuserad coping) och eleverna därför bör presenteras för globala miljöhot.Dock upplever lärarna ett starkt miljöengagemang hos eleverna. / Abstract The aim of this study was to investigate how teachers in primary school reasoned about copingstrategies in the context of education for sustainable development (ESD). It was hoped that the study,through this emotional perspective, would contribute to an increased understanding for ESD and for copingstrategies eventual potential in ESD. The study was conducted using semi-structured group interviews, whichwere interpreted on the basis of an analysis inspired of a phenomenographic analysis model. The analysis ofthe teachers' statements fell into five prominent reflections; Concrete local environments and problemfocused teaching, The gravity is toned down by not being lifted, The potential of the coping strategies existsin higher grades and in the value of knowing, The pupils show environmental commitment, and The benefitof being able to follow the pupils throughout the school day. Previous research points to the importance ofthe development of constructive coping strategies in the context of ESD. In accordance with the research, thestudy showed that the described teaching was related to problem focused coping and, to some extent, also tomeaning focused coping (which both are contructive coping strategies). The teachers mention the value inbeing aware of coping strategies, but the pupils are considered being to young to take part in them. Thiscould be seen as contrary to research pleading for including emotions in ESD, as well as to the pragmaticalviewpoint that emotions should be intellectualized. The pupils are furthermore argued to be too young to beintroduced to global environmental threats. This opens the question whether the pupils are unable to handlethis kind of information and therefore avoiding the matter is a wise decision, or if the pupils can handle thisinformation (alternatively take part of it elsewhere and being at risk of developing the unconstructivestrategy emotion focused coping) and therefore should be introduced to global environmental threats.However, the teachers point out that they experience strong environmental commitment among the pupils.

Hållbar utveckling (HU) har under senare årtionden fått en alltmer given plats inom förskolan. Både på policynivå och inom forskning betonas barns kritiska tänkande och aktörskap inom ramen för utbildning om HU samt att HU består av tre sammanlänkade dimensioner: den miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensionen. Dock finns ett kunskapsgap kring hur förskollärarutbildningar lägger grund för undervisning inom detta område. Genom en diskursanalys av förskollärarutbildningarnas kursplaner syftar denna undersökning därför till att belysa hur olika framställningar kan tänkas bidra till tillblivelsen av undervisning för hållbar utveckling (UHU) i förskolan. Resultat av undersökningen visar att många kursplaner reflekterar en fragmenterad förståelse av HU baserat på antingen den miljömässiga dimensionen eller de sociala och ekonomiska dimensionerna. En av slutsatserna är att dessa framställningar kan tänkas resultera i UHU som bygger på faktabaserade och normerande undervisningstraditioner som identifierats i tidigare forskning. Andra kursplaner reflekterar en mer holistisk och problematiserande förståelse av HU. Dock saknas här över lag utgångspunkter för hur en komplex förståelse av HU-begreppet kan omsättas i praktiken. I vissa kursplaner utesluts barns roll som kritiskt tänkande aktörer medan detta betonas i andra kursplaner.Det aktörskap som betonas inbegriper dock inte att barn ges stöd av förskollärare i sitt utforskande av HU som en holistisk företeelse. En slutsats är att för att barn i förskolan ska ges möjlighet till ett sådant utforskande kan förskollärarprogrammens kursplaner behöva konkretisera utgångspunkter för hur UHU kan formuleras i praktiken.

Begreppet hållbar utveckling är mångfacetterat och undervisning om detsamma inbegriper många olika beröringsområden och kan komma till uttryck på många olika sätt inom tekniska undervisningsämnen. Denna studie utgår ifrån en definition av begreppet i de tre dimensionerna: ekologisk, social (social/kulturell) och ekonomisk. Detta är en beskrivning som också används av Skolverket och denna studie har ett primärt fokus på de här två förstnämnda dimensionerna. Undervisning för hållbar utveckling framstår från tidigare forskning som om det har ett komplext innehåll och att det saknas konsensus om vad det är och vad som egentligen ska tas upp och förmedlas i undervisningen. Samtidigt framgår av flertalet skolpolitiska dokument att hållbar utveckling ska influera all undervisning. Däribland kan teknikprogrammets examensmål nämnas där det står att utbildningen ska förmedla ”…teknikens roll i samspelet mellan människa och natur med hänsyn till hållbar utveckling” (Skolverket, u.å., Examensmål) samt att ”Utbildningen ska visa sambanden mellan de olika delarna i teknikutvecklingsprocesser och bidra till att eleverna förstår hela kedjan i utveckling av teknik i ett hållbart samhälle” (ibid.).Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasielärare som undervisar i tekniska konstruktionsrelaterade ämnen, beskriver fenomenet hållbar utveckling i sammanhang av undervisning om produktutveckling och sina respektive undervisningserfarenheter av detsamma. Intentionen är att bidra till en vidgad förståelse för vad undervisning för hållbar utveckling kan vara och vilket innehåll som kan komma till uttryck i dessa undervisningssammanhang.Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra lärare verksamma på teknikprogrammet. Lärares utsagor om sina respektive undervisningserfarenheter analyseras utifrån perspektiv om ekologiskt och socialt hållbar produktutveckling, samt utifrån teorier om kulturella och etiska aspekter kopplade till undervisning om hållbar utveckling.Studien visar att lärare har skilda sätt att se på och förklara hållbar utveckling och de uppger också att de har olika sätt att undervisa om detta fenomen, det vill säga den undervisning som förmedlas har olika innehåll. Studien visar också tendenser på att lärarna ger undervisningsinnehåll som berör hållbar utveckling olika prioritet och fokus, samt att undervisning om etik inte berörs i sammanhang av produktutveckling. Då hållbar utveckling tenderar att beröras i olika grad och då undervisningsinnehållet varierar mellan de intervjuade lärarna, väcker studien bland annat frågor som berör likvärdighet, men också frågor om de svårigheter som lärare uppger att de förknippar med undervisning om hållbar utveckling. / The concept of sustainable development is complex and there are many different areas to cover when teaching about sustainable development within technical subjects. The main areas are often referred to as the ecological, the social and the economic dimension, so also by the Swedish national agency for education. In main focus of this study, are possible contents of the ecological and the social (social/cultural) dimension, to be considered in technical education in upper secondary school. More precisely, the aim of this study is to investigate how teachers describe sustainable development and how they explain their teaching experiences of sustainable development in context of product development. The intention is that this study can contribute to a broaden understanding of how education of sustainable development can be performed, i.e. what content of sustainable development is applied into the education of product development in upper secondary school.This qualitative study is based on semi structured interviews with four teachers at the technology program. Teachers' statements about sustainable development and their respective teaching experiences are analyzed by comparing their statements, to theories of ecologically and socially sustainable product development methods and perspectives. The teaching experiences communicated in the interviews, are also compared to theories of cultural and ethical aspects linked to education for sustainable development.The results show that teachers have different explanations of the concept of sustainable development and different opinions about what education for sustainable development is about. That is, they exemplify education for sustainable development in different ways and there are indications in interviews that education for sustainable development are given different focuses and priorities. The results also show that none of the teachers have any experiences about ethics to share in the interviews, experiences to be related to teaching situations when product development is concerned.The results are discussed in perspective of the difficulties and the wishes of complementary professional training within the subject of sustainable development, ideas that the teachers mentioned in the interviews. Furthermore, the national ideal to strive towards ”providing equal education to all pupils” is problematized in the light of the results.

Teaching about sustainable development should permeate all subjects in school. The curriculum for geography states that students must develop the ability to take a stand on “the global challenges of our time and the future based on ecological, social and economic perspectives on sustainable development” (Skolverket, 2022b, p. 1). However, the concept of sustainable development is difficult to define and the curriculum space give teachers in primary school a wide range of choices when it comes to teaching about sustainable development within the subject of geography. The purpose of this survey was therefore to develop knowledge about how teachers in primary school interpret the concept of sustainable development, as well as to investigate how they describe and motivate their teaching regarding sustainable development within the subject of geography.Based on the purpose of the survey, a qualitative interview study was conducted in which six primary school teachers participated. The results showed that the teachers generally interpret the concept of sustainable development from an ecological perspective and in general they teach about how to protect nature and resources. When the results were compared to Öhman´s and Östman´s environmental teaching traditions, it was the normative teaching tradition that was most commonly used. Sustainable development is usually taught thematically or interdisciplinary. The teachers motivate their didactic choices by saying that the working methods are age appropriate and adapted to the students´ level of maturity.

I denna undersökning har sju lärare som undervisar i teknik- och fysikämnena i årskurs 7-9 intervjuats i syfte att undersöka deras syn på lärande för hållbar utveckling inom sina ämnen. Frågorna som ställts i uppsatsen har haft för avsikt att ge insikt om vilka faktorer som påverkar hur hållbar utveckling implementeras i skolämnen. Studien visar att läraren strävar efter att eleverna inte bara ska ta emot information, utan också agera själva utifrån grundläggande demokratiska värderingar. Däremot har det visat sig vara svårt för lärare att involvera hållbar utveckling i deras undervisning när det gäller ämnet fysik eller teknik. I studien har lärarens syn på hur hållbar utveckling ska involveras i ämnen analyserats utifrån de tre traditionerna; faktabaserad, normativ- och pluralistisk vilka genomsyrar undervisningen för hållbar utveckling. Studien visar att lärarnas undervisning har intentionen att utveckla olika förmågor och kunskaper hos eleverna. Till exempel framhåller lärarna vikten av att samla in och utvärdera information självständigt, kunna diskutera och samarbeta, lösa problem och använda kritiskt tänkande samt planera för långsiktiga mål. Ett viktigt perspektiv i lärarnas undervisning är att eleverna ska förstå helheten och sambandet mellan olika vardagliga områden. Dessutom visar studien att skolledningen spelar en viktig roll genom att ge tydligt stöd i de olika skolsaktiviteter som kopplas till hållbar utveckling. Det gör undervisningen för hållbar utveckling mer meningsfull och effektiv. / In this review, seven teachers who teach technology and physics subjects in grades 7-9 have been interviewed in order to investigate their views on learning for sustainable development in their subjects. The questions asked in the study were intended to provide insight into which factors influence how sustainable development is implemented in school subjects. The study shows that the teacher strives for the students not only to receive information, but also to act themselves based on basic democratic values. However, it has proven difficult for teachers to involve sustainable development in their teaching when it comes to the subject of physics or technology. In the study, the teacher's view of how sustainable development should be involved in subjects has been analyzed based on the three traditions; fact-based, normative and pluralistic which permeate the teaching for sustainable development. The study shows that the teachers' teaching has the intention of developing different abilities and knowledge in the students. For example, the teachers emphasize the importance of collecting and evaluating information independently, being able to discuss and collaborate, solve problems and use critical thinking, and plan for long-term goals. An important perspective in the teachers' teaching is that the students should understand the bigger picture and the connection between different everyday areas. In addition, the study shows that school management plays an important role by providing clear support in the various school activities linked to sustainable development. It makes teaching for sustainable development more meaningful and effective.