Diss. (sammanfattning) Göteborg : Univ. , 2010. / Härtill 4 uppsatser.

Att drabbas av eller leva med kronisk sjukdom som ungdom eller ung vuxen innebär även en livslång kontakt med sjukvården. De unga har både livsdrömmar och funderingar över framtiden som kan behöva omvärderas på grund av deras sjukdom. Syftet med föreliggande studie var att belysa ungdomar och unga vuxnas upplevelse av att leva med en kronisk sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie med induktiv ansats. Fyra teman framträdde: Upplevelse av att vilja känna sig normal, upplevelse av hälsa och livskvalitet, upplevelser i relation till framtiden och upplevelse av självständighet. Det fanns en vilja hos unga med kronisk sjukdom att bli accepterad och behandlad som andra. Mental styrka och livsanpassning sågs som viktiga faktorer för hälsan. Sammanfattningsvis upplevde de unga ett varierande behov av stöd varför det behövs kunskap hos sjukvårdspersonal för att anpassa detta. Ytterligare forskning gällande problemområdets specifika åldersgrupper och ett behov av ökad kunskap på området är väsentligt för sjuksköterskan i mötet med ungdomar och unga vuxna med kronisk sjukdom. / To live with a chronic disease as an adolescent or a young adult is combined with a lifelong reliance on, and frequent contact with the healthcare system. Young people have both life dreams and thoughts of the future that may have to be revalued due to their chronic disease. The study was made as inductive literature review. The aim was to illuminate the experience of adolescence and young adult living with a chronic disease. Four themes emerged: experience of wanting to feel normal, perception of health and quality of life, experiences in relation to the future and experience of independence. The young people with a chronic disease had a desire to be accepted and treated as anyone else. Mental strength and adaption to life were seen as important factors of health. The conclusion was that young people experienced a varying need of support why it is needed knowledge among health care professionals to adapt this. Further research about this specific age group is needed and increased knowledge about this phenomenon is vital for nurses meeting adolescence and young adults with chronic disease.

Sammanfattning Introduktion: Sexuelt överförbara sjukdomar är ett av de stötsta hoten mot en normal reproduktion och sexuela hälsan, där den mest kända är HIV och AIDS. Empidemilogin i Thailand över de senaste decenierna visar en ökade prevalens av sexuellt överförbara sjukdomar. Den största orsaken till sjukdomar är ett resultat av sexuellt risk beteende och inkonsekvent kondomanvändande. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sexuelt risk beteende och attityder till kondomanvändande hos thailänska universitetsstuderande i Bangkok. Metod: En deskriptiv tvärnittsstudie med kvantitativ metod användes i studien. Ett frågeformulär med 5 delar delades ut till 300 universitetsstudenter på två olika universitetet i Bangkok, Thailand. 269 deltagare fyllde i enkäten korrekt och 132 av dessa uppfyllde inklusionskriterierna. Resultat: 132 deltagare uppgav att de hade haft samlag. 15 (11.4%) av dessa hade ett lågt riskbeteende, 97 (73.5%) hade ett normalt riskbeteende och 20 (15.2%) hade ett högt riskbeteende. De fanns ingen signifikant skillnad mellan manliga (n=97) och kvinnliga (n=35) deltagare gällande deras sexuella risk beteende (p=0.68) och deras attityd till kondomanvändande (p=0.990). Ett samband mellan variablerna högt sexuellt riskbeteende och negativ attityd till kondomanvändande kunde ses, r=0.326, n= 132, p= 0.00. Slutsats: Majoriteten av universitets studenterna i denna studie hade ett normalt riskbeteende. Attityden till kondomanvändande var till största delen positiv med undantag gällande enstaka frågor. Vidare studier gällande thailänska universitetsstudenter och deras sexuella hälsa är av största vikt för att vidare minska riskbeteendet och sexuellt överförbara sjukdomar i populationen. / Abstract Introduction: One of the largest threats towards normal reproduction and sexual health is sexual transmitted diseases, were the most known is HIV and AIDS. The epidemiology of Thailand shows that over the last two decades several surveys reports an increase in the young adults' STD prevalence. The infections are mostly gained as a result of sexual risk behaviors and inconsistent condom use. AIM: The aim was to investigate sexual risk behavior and attitudes to condom use among Thailand university students in Bangkok. Method: The design used in this study was a descriptive cross-sectional quantitative method. A single five part questionnaire was handed out to 300 students within two different universities in Bangkok, Thailand. 269 participants completed the questionnaire and 132 of them met the inclusion criteria. Result: 132 participants reported having had sexual intercourse. 15 (11.4%) had a low risk behavior, 97 (73.5%) had an average risk behavior and 20 (15.2%) had a high risk behavior. There were no significant difference between male (n=97) and female (n=35) participants regarding sexual risk behavior (p= 0,68) and their attitudes towards condom-use (p= 0.990). A correlation between the two variables high sexual risk behavior and negative attitudes towards condom-use could be seen, r=0.326, n= 132, p= 0.00. Conclusions: The majority of the university students in our study showed an average risk behavior. The attitudes towards condoms were mostly positive with the exceptions of some specific questions. Further studies about Thai university students regarding sexual health is of importance to further decrease the sexual risks and STDs in the population.

Bakgrund: Diabetes är en autoimmun sjukdom som gör att betacellerna inte längre kan producera insulin vilket därmed leder till insulinbrist. Vid insulinbrist uppkommer olika symtom. Att leva med diabetes kan vara krävande och unga vuxna kan hamna i situationer där sjukdomen begränsar deras liv och val för framtiden. Syfte: Syftet med studien var att undersöka unga vuxnas erfarenheter av att leva med typ-1 diabetes. Metod: En systematisk litteraturstudie där resultatet baseras på tio kvalitativa artiklar som analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren-Graneheim (2008). Resultat: I studiens resultat framkom det att unga vuxna med diabetes typ 1 ansåg att sjukdomen var påfrestande och påverkade deras dagliga liv. Genom ansvar och kontroll på sjukdomen minskade oron för att drabbas av hypoglykemi. Stöd visade sig ha stor påverkan på välbefinnandet. Det framkom också att ett större antal personer hellre valde att leva med hyperglykemi än att deras sociala liv skulle påverkas. Slutsats: De slutsatser som författarna utifrån resultatet drog var att unga vuxna med diabetes typ 1 led av likartade problem samt att det var en svår process att gå från barnmottagning till vuxenmottagning. Det framkom att sjukdomen begränsade de vardagliga rutinerna. Genom stöd kunde de lättare klara av sin vardag och leva ett mer normalt liv.

Det primära syftet med denna studie var att studera hur en grupp ensamkommande unga vuxna upplever tiden efter flytten ifrån PUT-boendet. Studien har även för avsikt att undersöka hur informanterna upplever tiden på PUT-boendet som förberedande inför det relativt självständiga livet utanför boendet. Undersökningen bygger på en kvalitativ ansats med tematiskt öppna intervjuer. Fyra enskilda intervjuer har genomförts med unga vuxna killar som tidigare kommit till Sverige som ensamkommande barn. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Aron Antonovskys teori om individens känsla av sammanhang, Erving Goffmans stigmatiseringsteori samt George Simmels teori om främlingen. Resultatet visade att de ensamkommande unga vuxna på olika sätt upplever att dem förberetts inför det relativt självständiga livet efter flytten från boendet. Vidare visar resultatet att de ensamkommande unga vuxna upplever ett utanförskap i relation till majoritetsbefolkningen och svensk-eritreanerna i Sverige. Det dubbla utanförskapet kan förklaras av deras ställning som både invandrare och ensamkommande i det svenska samhället.

Bakgrund: Transitionen in i vuxenlivet är en utmanande tid. Den främjar både till självständighet och självförverkligande men kantas också av tuffare prövningar som kan vara svåra att hantera. Psykiska utmaningar i transitionen till vuxenlivet kan påverka individen resten av livet och de senaste tio åren har upplevd oro och ångest ökat hos personer mellan 16-29 år. Syftet med studien var att beskriva faktorer i vardagen som orsakar ångest hos unga vuxna. Metoden var en litteraturöversikt av kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultatet presenterades i tre huvudkategorier; relationer, ekonomi och inre emotionella faktorer. I varje kategori identifierades två underkategorier. I relationer ingick relationer till familj och vänner. Orsaker till ångest var bland andra ensamhet, konflikter och frånvarande vårdnadshavare. I ekonomi ingick inkomst och boendesituation. Orsaker till ångest var bland andra att känna att ekonomin inte räckte till och att tvingas bo under icke önskvärda förhållanden. I inre emotionella faktorer ingick självkänsla och motivation. Orsaker till ångest var bland andra emotionell instabilitet och förlorad motivation. Slutsatsen var att ångest begränsar upplevelsen av hälsa. Som sjuksköterska är det viktigt att kunna identifiera faktorer som orsakar ångest hos unga vuxna för att kunna se deras hälsa ur ett helhetsperspektiv. Forskning inom området behöver utökas för att öka förståelsen för unga vuxnas upplevelser av ångest. / Background: The transition into adulthood is a challenging time. It promotes both independence and self-actualization but is also outlined by challenges that may be difficult to overcome. Psychological challenges in the transition into adulthood can affect a person for the rest of their life and in the last ten years perceived worry and anxiety has increased in people between 16-29 years old. The aim of the study was to describe factors in everyday life that cause anxiety among young adults. The method was a literature review including qualitative and quantitative articles. The result was presented in three main categories; relationships, economy and intra emotional factors. In each category, two subcategories were identified. Relationships included family and friends. Causes for anxiety were among others loneliness, conflicts and distant guardians. Economy included income and living situation. Causes for anxiety were among others the feeling of not making ends meet and being forced to live under undesirable conditions. Intra emotional factors included confidence and motivation. Causes for anxiety were among others emotional instability and loss of motivation. The conclusion was that anxiety limits the perception of health. As a nurse it is important to be able to identify factors that cause anxiety among young adults in order to view their health from a holistic perspective. More research in the area is needed to increase the understanding of young adults’ experiences of anxiety.

Att ha ett arbete är centralt för att vara en del av samhället och bidrar inte bara med ekonomisk trygghet utan även en meningsfull tillvaro. Individer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har betydande svårigheter vid inträde på arbetsmarknaden i jämförelse med andra grupper. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur situationen på arbetsmarknaden ser ut för unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med sju gymnasielärare. Resultatet visade att det fanns otillräcklig kunskap och fördomar om neuropsykiatriska diagnoser på arbetsmarknaden. Vidare identifierades två huvudsakliga teman som särskilt viktiga för ett eventuellt deltagande på arbetsmarknaden. Att förstå sin diagnos för att kunna hitta individuella strategier var det ena temat och att ha kunskap om det sociala samspelet och sociala relationer det andra. Uppsatsen belyser också vilka förberedande insatser skolan gör för att underlätta ett eventuellt inträde på arbetsmarknaden. Särskilt intressanta resultat återfanns i lärarnas berättelser om de elevanpassningar som görs i den dagliga undervisningen. Avslutningsvis diskuteras förhållandet mellan skola och arbetsliv och om det potentiellt borde finnas en instans som täcker glappet mellan dessa.

Denna studie syftar till att skapa en förståelse för hur ungdomar i Östersunds kommun upplever Uppsökande teamet Östersunds arbete och eventuella utvecklingsbehov, dels ur ett brukarperspektiv men också ur ett empowermentperspektiv. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer baserade på en intervjuguide har ungdomarna haft möjlighet att berätta så mycket eller så lite som de önskat. Analysen av den empiri som samlats in har bestått av en innehållsanalys där fem olika teman legat till grund för analysen. I en samlad bild av den analys som färdigställts kan man se att ungdomarnas upplevelse av kontakten med det Uppsökande teamet är att teamet ”alltid finns där” och ”att de gör ett bra arbete”. Trots detta kan vi också urskilja en önskan om ett utökat team, både vad det gäller antal anställda i teamet men också arbetstiderna ”de skulle varit flera och arbetat även på helgerna för att kunna hjälpa fler och arbeta förebyggande”. / <p>2018-08-20</p>

I Europa är det ungefär 800 personer i åldersspannet 15-29 år som drabbas av cancer årligen. En cancerdiagnos hos ungdomar och unga vuxna under den perioden i livet kan vara särskilt utmanande för sjuksköterskor eftersom sjukdomen sammanfaller med den sexuella utvecklingen. Det är därmed viktigt att sjuksköterskan besitter kunskap om hur sexualiteten kan påverkas för att kunna tillgodose enskilda behov. Syftet med litteraturstudien var att beskriva ungas upplevelse av sexuell hälsa vid cancer. En litteraturstudie genomfördes baserat på nio stycken kvalitativa artiklar. Analysen av artiklarna resulterade i fyra huvudkategorier; att den sexuella utvecklingen påverkas, att vilja samtal och få information om sexualitet, att känna oro inför relationer och reproduktiv förmåga samt att sexlivet inte hindras. Till den första huvudkategorin tillhörde fyra underkategorier: att ha begränsade sexuella erfarenheter, att symptom och behandling påverkar sexlivet negativt, att sexualiteten inte är den främsta oron samt att sjukdomen påverkar könsidentiteten. För att hjälpa ungdomar och unga vuxna med att sexuellt utvecklas är det centralt att sjuksköterskan innehar ett gott förhållningsätt och använder sig av samtalsmodellen EX-PLISSIT. I och med att den sexuella utvecklingen får fortgå kan de unga personerna uppleva sexuell hälsa trots sjukdom. Den betydelse arbetet har för ämnet omvårdnad är att det bidrar med en fördjupad förståelse om hur en cancersjukdom kan påverka upplevelsen av den sexuella hälsan.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett vanligt förekommande problem hos många unga vuxna idag, däremot är det oklart vad detta fenomen beror på. Detta fenomen kan beskrivas som ett lidande och hindrar individen i att uppleva sig själv som en helhet. Problemformulering: Genom sociala medier exponeras unga vuxna av normativa föreställningar vilket skapar risker med att individer får en negativ kroppsuppfattning, låg självkänsla vilket i sin tur kan skapa en psykisk ohälsa. Syfte: Att beskriva sambandet mellan självkänsla, kroppsfattning, användning av sociala medier och psykisk ohälsa samt hur det skiljer sig mellan män och kvinnor. Metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie. Datainsamling skedde genom enkäter som mätte upplevd självkänsla(RSES), kroppsuppfattning (BAS 2), användande (SOCM1) och påverkan (SOCM2) av sociala medier samt psykisk ohälsa (HADS). Enkäterna delades ut till studenter på Högskolan i Borås. Studien består totalt av 114 enkätsvar från både män och kvinnor. Statistiken från enkäterna redovisas i tre tabeller: urvalsbeskrivning, jämförelseanalys och korrelationsanalys. Resultat: Könsskillnader beskrivs vad gäller upplevelsen av självkänsla, kroppsuppfattning, användning och påverkan av sociala medier samt ångest och depression. Flertalet variabler visade på ett moderat eller starkt samband. Diskussion: Det blir tydligt att de olika variablerna har ett samband med individers hälsa. Psykisk ohälsa, särskilt ångest- och depressionsproblematik klassas som ett folkhälsoproblem. Därför är det viktigt med kunskapsutveckling kring vilka faktorer som är förenade med denna ohälsa. Sjuksköterskan behöver bemöta dessa individer som visar varningstecken som tyder på psykisk ohälsa i ett tidigt skede. Genom att utveckla framtida screeningsverktyg kan sjuksköterskan identifiera varningstecken på denna ohälsa och med tidiga interventioner hjälpa individen. Med framtida forskningsfrågor kan orsaker till psykisk ohälsa identifieras. Slutsatser: Samband redovisades mellan flertalet variabler och en könsskillnad synliggjordes i både påverkan av sociala medier och det psykiska måendet bland unga vuxna, detta i enlighet med tidigare forskning.