Som en käftsmäll med gud – en kvalitativ studie om hur unga norrländska vuxna upplever religion i tolvstegsmetoden är en studie vars empiriska grund vilar på kvalitativa intervjuer med fyra informanter bosatta i Västernorrland, Västerbotten och Jämtlands län. Dessa har samtliga påbörjat en missbruksbehandling med hjälp av tolvstegsmetoden innan de fyllt 30 år. Tidigare forskning om religion och tolvstegsmetoden har istället fokuserat på medelålders informanter. Studiens frågeställningar granskar de unga vuxna informanternas upplevelser av de religiösa delarna av tolvstegsbehandlingen, specifikt begreppen ”högre Kraft”, ”Gud” och ”andligt uppvaknande”. Deras erfarenheter diskuteras i ljuset av tolvstegsmetodens religionshistoriska bakgrund och utifrån religionssociologen Martin Riesebrodts teorier. Genom enskilda kvalitativa livsvärldsintervjuer visar studien att informanternas ålder haft liten eller ingen påverkan på deras upplevelse av de religiösa delarna av behandlingen. Istället pekar studien på att informanternas religiösa livsåskådning och begrepp innan behandlingen har haft en mer avgörande inverkan gällande hur de reagerat på tolvstegsmetodens religiösa innehåll och funktion. Mer forskning behövs därför för att kunna belägga att det inte finns några avgörande generationsmässiga skillnader bland svenskar gällande hur missbrukare tillgodogör sig religion inom tolvstegsmetoden.

Bakgrund: Demenssjukdom benämns som “de anhörigas sjukdom” då sjukdomen även påverkar anhöriga. Demenssjukdom delas in i ung och sen, där ung demenssjukdom diagnostiseras före 65 års ålder. Vid ung demenssjukdom befinner sig personen i en annan livssituation och har oftare hemmaboende barn. Syftet var att undersöka ungdomars och unga vuxnas upplevelser av att ha en förälder diagnostiserad med ung demenssjukdom. Metod: En strukturerad litteraturstudie med induktiv ansats, där 10 artiklar valdes ut till resultatartiklar. Resultat: I resultatet framkom det fyra kategorier: Upplevelse av roll- och relationsförändringar, Upplevelse av personlighets- och beteendeförändringar, Upplevelse av informations- och stödbehov och Upplevelse av copingstrategier. Resultatet visar att barnen upplever ett omvårdnadsansvar över hela familjen, en sorg och förlust av sin förälder. Barnen upplever skam, isolerar sig och hittar olika strategier för att lättare kunna hantera sin vardag. Konklusion: Barn påverkas negativt av att ha en förälder diagnostiserad med ung demenssjukdom och upplever känslor av sorg, förlust, stress, rädsla och skam. Barnen upplever ett behov men brist på information och stöd från hälso- och sjukvården. Som sjuksköterska är det viktigt att få kunskap om barns individuella behov för att kunna anpassa den information och stöd de behöver. / Background: Dementia is called “the relatives' disease” as the disease affects the relatives. Dementia is divided into young and late, where young onset dementia is diagnosed before the age of 65. In young onset dementia, the person is in a different life situation and more often has children living at home. Aim: The aim of this study was to investigate adolescent’s and young adult’s experiences of having a parent diagnosed with young onset dementia. Method: A structured literature study with an inductive approach, where 10 articles were selected as result articles. Results: The result shows four categories: Experience of role and relationship changes, Experience of personality and behavioral changes, Experience of information and support needs and Experience of coping strategies. The result shows that the children experience a responsibility to care for the whole family, a grief and loss for their parent. The children experience shame, isolate themselves and find different strategies to be able to easily manage their everyday life. Conclusion: Children are negatively affected by having a parent diagnosed with young onset dementia and experience feelings of sadness, loss, stress, fear and shame. The children experience a need but lack of information and support from the healthcare. As a nurse it is important to gain knowledge about children’s individual needs in order to be able to adapt the information and support they need.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en allvarlig ätstörning som orsakar lidande för såväl patienten som dennes familj. Det är den psykiatriska sjukdom som har den högsta dödligheten. Flera försök har gjorts att beskriva orsaker och effektiva behandlingsmetoder. Insjuknandet sker ofta under tonåren och det finns bristfällig kunskap om vad dessa patienter tycker är hjälpsamt i behandlingen. Denna studie syftar till att beskriva barns och unga vuxnas erfarenheter av att vårdas för anorexi. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats och metasyntes som metod. Tio artiklar inkluderades och analyserades genom innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman; möt mig där jag är, hjälp mig se det viktiga i livet och bemöt mig med respekt. Deltagarna beskrev ett behov av psykologiskt stöd och att bli sedda som individer, hur relationer var viktiga samt att vårdpersonalens bemötande hade betydelse. Slutsats: Berättelserna visar att patienter med anorexi upplever vården som hjälpsam när de involveras i beslutsfattande, möts som individer och med genuin respekt. Ett personcentrerat förhållningssätt bör implementeras för att ge den vård som dem behöver för att tillfriskna. / Background: Anorexia nervosa is a severe eating disorder that causes suffering for the patients as well as their families. It is the psychiatric disease that has the highest mortality rates. Several attempts have been made to describe its causes and effective treatment. Anorexia often begins in adolescence, and little is known about what these patients view as helpful in their treatment. This study aims to describe children’s and young adults’ experiences of being treated for anorexia.Method: A systematic literature study was made with a qualitative approach and metasynthesis. Ten articles were included and analyzed through content analysis.Results: The analysis resulted in three superior themes; meet me where I am, help me see the important things in life and treat me with respect. Participants described a need for psychological support and to be seen as individuals, that relationships were important as well as the caregiver’s treatment.Conclusion: The narratives showed that patients with anorexia experienced the care as helpful when they got to be involved in decision making, were seen as individuals, and met with genuine respect. A person-centered approach should be implemented to give the care they need to recover.Keywords: Anorexia Nervosa, Adolescent, Young Adult, Mental Health Services, Patient experience

Syftet med undersökningen är att öka kunskapen kring hur organisationer kan använda sig av Employer branding för att bli en attraktiv arbetsgivare i syfte att attrahera och behålla Unga vuxna samt att undersöka om det finns några skillnader mellan Unga vuxna män och kvinnor i vad de värderar hos en attraktiv arbetsgivare. Begreppet Unga vuxna har i den här uppsatsen avgränsats till individer mellan 18-29 år. Vi vill undersöka hur Unga vuxnas värderingar på arbetsplatser ser ut och vad de värderar högt hos en attraktiv arbetsgivare. Slutligen vill vi också undersöka om det finns någon skillnad mellan Unga vuxna män och kvinnors värderingar hos en attraktiv arbetsgivare. I den teoretiska referensramen redogörs det för begreppen Employer branding, Employer Value Proposition (EVP) och Unga vuxna. Det redogörs också för om det finns några skillnader mellan Unga vuxna män och kvinnor, och vilka skillnaderna i så fall är. Undersökningsmetoden är en kvantitativ enkätundersökning och genomfördes genom att skicka ut en enkät till våra nätverk på Facebook med uppmuntrande till individer inom undersökningens population att svara. Totalt besvarades 154 enkäter och 153 av enkäterna kunde användas som underlag för undersökningen.  Av resultatet framkommer det att Unga vuxna värderar samtliga EVP-värden som ligger till grund för undersökningen, men de värderas olika mycket. De faktorer som värderas högst av Unga vuxna för att de ska finna en arbetsgivare attraktiv är möjligheten till utveckling, att trivas med sina kollegor och att ha en bra balans mellan arbetsliv och privatliv. Det framkommer också att det inte finns några stora skillnader mellan könen i de värderingarna, men att Unga vuxna kvinnor generellt värderar EVP-värdena något högre.

Denna uppsats handlar om interpersonell interaktion på digitala medier och dess sociala betydelse för unga vuxna (20-30 år) när den fysiska interaktionen inte är möjlig eller önskvärd. Den handlar också om medierad interaktion i allmänheten och belyser de digitala mediernas roll för interpersonell interaktion då det sociala landskapet idag präglas av dessa på många sätt. Frågeställningarna som formulerats för att besvara syftet är följande: 1) I situationer då det inte går att umgås ansikte-mot-ansikte, hur fungerar den digitala interaktionen som alternativ? 2) När föredrar unga vuxna interaktionen på digitala medier? 3) Går det att tillgodose det sociala behovet digitalt i samma grad som den ansikte-mot-ansikte? 4) Vad har Covid-19 haft för påverkan på hur unga vuxna ser på social interaktion? Studien utgår från en enkätundersökning samt två intervjuer, då denna uppsats utgår från den kvantitativa metodologin i första hand och kvalitativ i andra. Teorierna består av medialiseringsteori, medium teori och teori kring medierad kommunikation. Resultatet visade att det både gick att upprätthålla relationer och få ett socialt utbyte på digitala medier. Dess fördelar var inom teman som tidseffektivitet, geografiskt avstånd, rum och tidsoberoende, kravlöshet och tillgänglighet. Det var dock beroendeframkallande, ångestladdat och avsaknad av symboliska ledtrådar. De unga vuxna som deltog i studien hade delade meningar om hur Covid-19 påverkat den sociala interaktionen. Det var tydligt däremot att den medierade interaktionen på digitala medier hade varit viktig under pandemin.

Uppsatsen “Vem man (inte) är” skrevs av Daniela Vergara-Guerrero och Denise Melki. Denna studie syftar till att undersöka hur unga vuxnas inställning till deras bostadsområde Tensta ser ut samt undersöka hur respondenterna uppfattar omgivningens bild av deras bostadsområde. Vi vill även undersöka hur detta påverkar deras identitetsskapande och självbild. Uppsatsens frågeställningar är följande: Hur beskriver respondenterna deras bostadsområde? Hur upplever respondenterna att framställningen av deras bostadsområde ser ut i relation till identitetsskapande? Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex unga vuxna i åldrarna 16–20 från Tensta. Teorierna som tillämpades var Goffmans teori om stigma samt Hammaren & Johanssons teori om identitet.  Studiens resultat visar att de unga vuxna har en omfattande känsla av gemenskap och stolthet till bostadsområdet och dess invånare. Trots den heta diskursen från media om bland annat kriminalitet och arbetslöshet som råder i Tensta lyfter respondenterna fram att deras verklighet i Tensta skiljer sig från medias yttrande. Respondenterna har kännedom om hur omgivningen ser på området dock menar de att deras bostadsområde inte alls är som media framställer den. Det visar sig att deras gemenskap överväger den negativa stämplingen som omgivningen tilldelar dem. / The study "Who you are (not)” was written by Daniela Vergara-Guerrero and Denise Melki. This study aims to examine how young adults view their living area Tensta. The intention is to examine how the respondents think society views their living area and how it affects their identity creation. The study was answered through the following questions: How do the respondents describe their living area? And how do the respondents feel about the representation of their living area looks in relation to identity creation? The empirical data was collected through semi-structured interviews with six young adults aged 16-20 from Tensta. The study is based on Goffman's theory about stigma and Hammaren & Johannsson's theory about identity.  The study's results show that young adults have an extensive sense of community and pride in Tensta and its inhabitants. Despite the heated discourse of crime and other social dilemmas in the media, the respondents point out that their reality in Tensta differs from the medias' opinion. The respondents are aware of the disturbance that occurs in the living area, but they feel that their residential area is not at all like the media portrays it and their positive view outweighs the negativity they hear about their suburb.

Att arbeta med och överkomma missnöje i unga vuxna-terapier har i forskning visat sig gynnsamt för ett positivt terapiutfall. Dock visar forskning att unga vuxna kan ha svårt att uttrycka missnöje. Denna kvalitativa studies syfte var att undersöka hur psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter beskriver att de arbetar med missnöje i unga vuxna-terapier samt vad som beskrivs främjande/hindrande i detta arbete. Nio leg. psykoterapeuter intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Genom tematisk analys av datamaterialet framkom följande teman: Diagnostik; Uppmärksamma, Förståelse; Genuin relation; Vänta; Lyfta det; Tolka; Tydligare känsla av ”Jag”; Alliansbrott; Genombrott; Psykoterapeutens tredje öga och Balansgång. Resultaten visar att alla teman samspelar vilket tydliggörs i en modell. Mest främjande för arbetet med missnöje var: en genuin terapeutisk relation vilken möjliggjorde metakommunikation; förståelse för ung vuxen-fasens utmaningar; samt terapeutens utifrånperspektiv för att uppmärksamma missnöjet. Mest hindrande var undvikande av missnöjet och avsaknad av genuin terapeutisk relation.

Ungdomar och unga vuxna som är på väg att bli självständiga ställs inför unika psykosociala problem när de plötsligt återigen blir beroende av omvårdnad. För att kunna optimera arbetet med denna målgrupp krävs en förståelse för deras egna upplevelser. Syftet med denna studie är därför att försöka förstå hur ungdomar upplever livet med cancer och hur de beskriver det genom bloggar. Studien lägger ingen vikt vid olika behandlingsmetoder utan fokuserar på ungdomarnas upplevelser och den psykosociala delen. Tio olika bloggar där författaren antingen själv hade cancer eller hade ett barn med cancer studerades och analyserades genom en tematisk analys med utgångspunkt i grounded theory. Det som framkom var vikten av att ha resurser av olika slag, både anhöriga, kunskap och ekonomi för att kunna hantera situationen samt att olika reaktioner och alla känslor är okej. Det framkom även hur viktig tiden efter behandling är. De slutsatser som kunde dras var att hälso- och sjukvården brister i att möta ungdomars problem och att de skiljer sig från vården gentemot andra målgrupper samt att det behövs mer resurser även efter behandlingsslut, en cancerresa är inte över i samma stund som behandling slutar utan då startar nästa del. Det visar sig även att forskningsfältet kring ungdomar och unga vuxna med cancer samt långvariga effekter av sjukdomen är bristfälligt och fler studier behövs.

Studien undersöker professionellas upplevelse av dagens droganvändning bland unga vuxna i åldrarna 18-26. Studien vill få svar på vad de professionella som arbetar inom socialtjänst och öppenvård ​upplever är den mest förekommande drogen som brukas i dagsläget, vad de anser är vanliga bakomliggande orsaker till att en ung vuxen utvecklar ​ett drogproblem, samt vilka arbetsmetoder de själva använder i arbetet med en ung vuxen med drogproblematik. Genom semistrukturerade intervjuer har fem professionella intervjuats ​som arbetar med unga vuxna med drogproblem inom region Stockholm och Uppsala. En kvalitativ riktad innehållsanalys har använts som analysmetod. Resultatet visade att den mest förekommande drogen som brukas av unga vuxna i nuläget är cannabis, men att blandmissbruk och kemiska nätdroger har på senare tid ökat i användning. Bakomliggande orsaker till att en ung vuxen hamnar i ett drogproblem var varierande, exempelvis biologisk ärftlighet och att individen börjar bruka droger som ett sätt att dämpa fysisk eller psykisk smärta. Kön verkar även ha en betydelse i förhållande till droganvändning och konsumtionsmönster. I resultatet framkom det att alla intervjupersoner använder sig av motiverande samtal som arbetsmetod med klienterna. Det upptäcktes även att socialpolitiken i dagsläget begränsar möjligheterna för en ung vuxen med drogproblematik att få rätt hjälp.

Den psykiska ohälsan i form av ångest ökar och är överrepresenterad i åldrarna 16–29 år. I och med ökningen av psykiska besvär sätts det också en press på vården och hur patienter tas emot. Ett första intryck är bemötandet, något som kan tänkas vara avgörande för att få så bra hjälp som möjligt. Fyra av tio individer med psykisk ohälsa har upplevt ett undermåligt bemötande i vården och har känt sig orättvist behandlade. Syftet med studien är att beskriva och analysera unga män och kvinnors upplevelser av bemötandet när de har sökt hjälp för sin ångestproblematik. Denna kvalitativa studie bygger på sex unga vuxnas upplevelser av bemötandet när de har sökt hjälp för sin ångest. Dessa har analyserats med hjälp av en tematisk analys och teorier såsom anknytningsteorin, professionell hållning och bemötande, stigmatisering samt rollteorin. I resultatet framkom det att majoriteten av informanterna har haft övergripande negativa upplevelser av bemötandet, då de anser att de inte får rätt sorts hjälp och vårdgivaren inte visar tillräckligt med intresse. Vi hoppas att denna studie ska bidra till en djupare förståelse över unga vuxnas upplevelser av bemötande när de har sökt hjälp för sin ångestproblematik. / Mental illness in the form of anxiety is increasing and the age groups 16–29 is overrepresented. With the increase of mental health problems, there is also a pressure on the primary care and how patients are received. The first impression of the care is the attendance, which may be crucial in getting the best help and care possible for the anxiety. Four out of ten individuals with mental illness have experienced an inferior treatment and have been treated unfairly. The main purpose of this study is to describe and analyse young men and women's experiences of the treatment when they have sought help for their anxiety. This qualitative study is based on six young adults' experiences of attending as they seek help for their anxiety. These interviews have been analysed using a thematic analysis and with theories such as attachment theory, professional attitude, stigmatization and role theory. In the result from the interview we can see that most of the informants had an overall negative experience of the treatment. They feel that they are not getting the right kind of help for their anxiety and that the caregivers don’t show enough interest for their situation. We hope this study will contribute to a deeper understanding of young adults’ experiences of the treatment when they seek help for anxiety.