Background: Young adults undergo a phase in life when they try to become independent individuals and are expected to take responsibility. The transition to adult life, cause hardship for all young adults, but with concurrent mental illness this transition can be more complicated. The young adults may need support from their parents in connection with care. Aim: The aim of this study was to describe nurses' perceptions of parental participation in the care of young adults with mental illness. Method: To describe the perceptions of a phenomenon, qualitative interviews with a phenomenographic approach were conducted. The interview texts were analyzed into five description categories and 10 perceptions. In the study, eight nurses were interviewed. Results: The result shows that parental participation in the care is based on the young adult's decision. The degree of involvement is entirely dependent on the nurses' involvement and the extent to which parents participate. The concept of participatory perception of nurses consists of information. Conclusion: More account should be taken of the young adult's level of maturity rather than the chronological age in improving care.

Syftet med denna studie var att undersöka möjliga orsaker till unga vuxnas (18-24 år) behov av ekonomiskt bistånd, upplevelsen av att uppbära detta samt att nå ökad kunskap om vilket stöd unga vuxna behöver från kommunen för att öka möjligheten att bli självförsörjande. I denna kvalitativa studie genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med unga vuxna som uppbar ekonomiskt bistånd. Resultat av studien visar att den främsta orsaken till behovet av ekonomiskt bistånd är att respondenterna saknar arbete. Resultat indikerar att detta är till följd av låg utbildningsnivå. Studien visar att respondenterna har positiva och negativa upp-levelser av att uppbära ekonomiskt bistånd. De positiva upplevelserna som respondenterna uttrycker är att det ges möjlighet till eget boende. Respondenterna uppger att de negativa upplevelserna är att de känner att andra i omgivningen ser ner på dem på grund av behovet av ekonomiskt bistånd. Slutligen visar studiens resultat att respondenterna önskar personligt och regelbundet stöd från socialsekreterarna för att vägen mot självförsörjning ska underlättas. / The intention of this study was to learn about possible causes of young adults (18-24 years) need of social welfare as well as their experience of receiving it. The intention was also to achieve more knowledge of what kind of support the young adults need from the social ser-vices to reach economic independence. The authors of this qualitative study did semi struc-tured interviews with six young adults who receive social welfare. The result indicates that the main reason for the need of social welfare is that the respondents are unemployed as a result of low levels of education. The study shows that the respondents have both positive and negative experiences of receiving social welfare. The positive experience is that the respond-ents express that they are having the opportunity to have their own apartment. The respond-ents indicated that the negative experience is that they feel that others around them dispar-age them because of their need of social welfare from social services. Finally, the result of this study shows that the respondents wish more personal and regular support from the social workers to become economic independent.

Bokomslaget är ofta läsarens första möte med en bok och det är därför viktigt att bokomslaget tilltalar och sänder ut rätt signaler till konsumenten. Målgruppen unga vuxna, individer mellan 16 och 27 år, är enligt bokbranschen en grupp som är svår att nå. Svårigheten kan ligga i att det finns en viss okunskap i vad unga vuxna tilltalas av på bokomslag. Det är även en bred målgrupp med många olika sorters individer. Målet med denna studie är att ge en bild av vad målgruppen unga vuxna tilltalas av i ett bokomslag. Vi ville ta reda på hur viktigt bokomslaget är för val av bok, samt hur målgruppen ser på omslagets specifika designfaktorer färg, typografi, illustration, fotografi och efterbehandling. För att ge oss en bild av dagens kunskapsläge har litteraturstudier och intervjuer med formgivare av bokomslag genomförts. Genom en omfattande enkätundersökning och utförda fokusgrupper fick vi fram målgruppens syn och tankar kring bokomslag. Fokusgrupper utfördes för att ge oss en djupare förståelse rörande hur målgruppen ser på bokomslag samt ge oss ett djupare resonemang kring de olika bokomslagen. Resultatet visar att unga vuxna lägger stor vikt vid identitet och ett bokomslag bör således sända tydliga signaler som kan bekräfta läsarens identitet. Typografin ska vara lättläst. Målgruppen ser helst fotografiska bilder på bokomslaget och omslaget ska förmedla en känsla av bokens innehåll. Färger i en dovare färgskala tilltalar unga vuxna, rött och svart tycks vara de populäraste färgerna överlag. Efterbehandlingen (t.ex. lackering och foliering) på ett bokomslag bör vara sparsam och användning av färgen rosa lika så. / The reader’s first encounter with a book is through its cover. Therefore it is important that the cover is appealing and sends out the right message. According to book publishers, young adults (individuals aged 16–27 years) are hard to reach because of a lack of knowledge about what attracts them and because of the group’s diversity. The objective of this study is to show what young adults are attracted by in book cover designs, using an extensive questionnaire survey and two focus groups investigating their perceptions. The results show that young adults argue that a book cover must relate to the potential reader and corresponds to the reader’s identity. The typography should be easy to read. Photographic images are preferred and should depict the contents of the book. Unsaturated colors appeal to the target group – red and black seem to be the most popular colors, while pink is not preferred. Special effects (like varnish and foil) should be used with caution.

Tidigare forskning kring sexuellt riskbeteende i Sverige har hitintills främst fokuserat på attityder till kondom och kondomanvändning. I dagsläget saknas forskning kring sambandet mellan sexuellt riskbeteende och personlighet i Sverige. I denna studie genomfördes en enkätundersökning bland 59 unga vuxna för att undersöka samband mellan sexuellt riskbeteende och personlighet. Några signifikanta samband hittades; bland annat mellan social förmåga och impulsiva sexuella beteenden. När enbart sexuellt riskbeteende studerades så fanns signifikanta medelvärdesskillnader mellan könen. Det hittades även att självförtroende är en viktig komponent för generellt sexuellt riskbeteende bland män och kvinnor. / Earlier research on sexual risk-taking in Sweden has primarily concerned attitudes towards condom and condom use. In the current situation, research on the relationship between sexual risk-taking and personality in Sweden is still missing. A survey was conducted among 59 young adults to investigate relationship between sexual risk-taking and personality. Some significant relationships were found; for instance between social ability and impulsive sexual behaviors. When only sexual risk-taking was considered, there were significant mean differences between the genders. Also, self-confidence was found to be an important component for general sexual risk-taking among men and women.

Studiens syfte är att öka kunskapen om hur unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens om eget boende och vuxen liv utifrån ett sociokulturellt perspektiv och begreppen delaktighet, social praktik och handlingserbjudande. De unga vuxna som ingår i studien lever i eget boende genom socialbiståndet Ungbo i Halmstad.   Studien är kvalitativ och datainsamlingen skedde löpande under fyra månader genom chatt, intervjuer och observationer. Resultatet visar att de unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens på egen hand och genom egna erfarenheter utan någon större tillgång till sociala praktiker med socialrådgivare eller andra. Centralt är de unga vuxnas stora brist på lärsituationer och artefakter inom det efterfrågade kunskaps- och kompetensområdet vilket försvårar etableringsprocessen in i vuxenlivet.  Förslag till framtida forskning är implementering av pedagogik i teori och praktik inom socialbiståndsinsatser. / The aim of this study was to increase the knowledge of how young adults develop skills and knowledge about housing and adult life with a socialculture perspective in terms of involvement, social practice and activity offers. The young adults in this study lived in their own homes thru social care named Ungbo in Halmstad. The study is qualitative and data collecting were done by chat, interviews and observations. The result shows that the young adults develop knowledge and skills mostly on their own and through own experience without any asset to social practices with the social workers or other people. Central is the Young adult lack of learning situations and artefacts with in the acquired skill- and competence which makes the stabling process in to adult life much harder. More studies in the future should be bases in pedagogy theory and practice in social care efforts.

Titel: Socialbidragstagare och konsument Fyra unga vuxna socialbidragstagare berättar om sitt förhållande till konsumtion Författare: Andréa Freidenvall och Anna Osbäck Utbildningsprogram: Examensarbete, 15 poäng, Socionomprogrammet, Växjö universitet Handledare: Mikael Sandgren Växjö universitet Examinator: Norma Montesino Universitetslektor i socialt arbete vid Institutionen för Vårdvetenskap och Socialt arbete, Växjö universitet Nyckelord: Unga vuxna, socialbidrag, konsumtion, behov och begär, social identitet, social exklusion Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att förstå hur unga vuxna socialbidragstagare förhåller sig till konsumtion. Utvecklingen från industrisamhället till ett samhälle med konsumtion av de varor och tjänster som produceras i centrum, har påverkat hur vi integreras, eller inte integreras, in i den sociala ordningen. Det påverkar hur vi genom tillhörighet till olika grupper skapar vår sociala identitet. Konsumtionsnormen idag säger inte bara att vi ska konsumera utan är också knuten till förväntningar kring vad vi väljer att konsumera. Uppsatsen intresserar sig för unga vuxna socialbidragstagares sätt att förhålla sig till konsumtion då de begränsas i sin valfrihet på grund av bristande ekonomiska resurser. En begränsning som riskerar att verka socialt exkluderande. Studien har en hermeneutisk ansats och vi valde en kvalitativ metod som utfördes i form av informella intervjuer med fyra respondenter. Resultatet visar att socialbidragstagandet är förknippat med känslor av skam och oro för vad andra ska tycka och att det inom gruppen socialbidragstagare finns tankar om vi och dem. Stil är på olika sätt ett medel för våra respondenter att uttrycka sin sociala identitet och konsumtion avsedd att skapa önskad stil ses av respondenterna som något självklart. Ingen av respondenterna ser sig som socialbidragstagare i framtiden utan beskriver framtiden i form av möjligheter att välja fritt i sin konsumtion. Vi valde att analysera vårt resultat med Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhället och dess två sociala typer turist och vagabond. Dessa har vi sedan kopplat till begreppen social identitet och social exklusion.

Antalet bloggar växer och läsarantalet för bloggar likaså, framför allt har en ökning märkts hos unga kvinnor (Findahl, 2011). Att bloggläsandet har ökat medför att läsaren sätter sig själv i en situation där de kan utsättas för påverkan, både i form av bloggtext samt reklam i form av annonser. Frågan är om det nya bloggfenomenet nu kommer att ta över som en ny marknadsföringskanal gentemot de traditionella annonsreklamerna. Kommer de personliga blogginläggen att påverka mer än traditionell reklam? Syftet med denna studie är därför att undersöka om unga kvinnor upplever att deras köpintentioner påverkas av bloggar. Genom att undersöka om ett specifikt blogginlägg har en uppfattad påverkan på unga kvinnor och deras upplevda köpintentioner jämfört med en annons, ämnar vi att öka förståelsen för bloggar och makten bakom datorskärmen. För att uppfylla syftet behandlades följande två hypoteser; 1.    Unga kvinnors bloggvanor uppfattas ha en påverkan på dem och deras upplevda köpintentioner. 2.    Blogginlägget har en större uppfattad påverkan på unga kvinnors upplevda köpintentioner jämfört med annonsen För att undersöka detta tilldelades respondenterna slumpmässigt två olika enkäter vid undersökningstill-fällena. Den ena enkäten mätte den uppfattade påverkan av ett produktinriktat blogginlägg, den andra av en annons. Respondenterna är utvalda med hjälp av ett bekvämlighetsurval och består av 128 unga kvinnor som går sista året på gymnasiet. Undersökningen har bedrivits under skoltid på fyra av de största gymnasieskolorna i Jönköping. Datamaterialet som samlades in från enkätundersökningen matades sedan in i ett program för statistikbehandling, SPSS. Dessa grupper jämfördes sedan statistiskt för att kunna antingen förkasta eller acceptera hypoteserna. Resultatet av undersökningen visar att respondenterna upplever att deras köpintentioner blir påverkade av deras vanor av bloggar. Det visar även att sambandet mellan deras bloggvanor och upplevda köpintentioner är positivt. De vars bloggvanor är mer frekventa har också större intentioner att handla något som de har läst om i ett blogginlägg. De upplever också att deras köpintentioner påverkas mer av ett blogginlägg än av en annons. Skillnaden är dock liten. / Blogs are increasing in popularity, especially among young women, both when it comes to writing blogs and reading them (Findahl, 2011). As a consequence, readers are putting themselves in a situation where they are being exposed to influence. The question arisen from this is whether blogs should be given more attention and if companies should consider them part of their marketing strategies. Will the personal blog posts have a greater effect on consumers compared to traditional advertising? The purpose of this study is therefore to investigate if young women perceive that their purchase intentions are influenced by blogs. By investigating if a specific blog post has a perceived influence on young women and their purchase intentions compared to an advert, we aim to increase the understanding within the subject of blogs and to recognize the power on the other side of the computer screen. In order to fulfill the purpose, following hypothesis were addressed: 1.    Young women’s experiences of blogs are perceived to have an influence on them and their per-ceived purchase intentions. 2.    The blog post has a greater influence on young women and their perceived purchase intentions compared to the advert. The respondents were randomly allocated two different surveys where one measured the respondent’s perceived influence from blog posts and the other measured the respondent’s perceived influence from an advert. The sample was conducted by the use of convenience sampling and consisted of 128 young women who all are attending their last year in high school in the four largest schools in Jönköping. In order to receive statistical results, the collected data from the surveys were entered in a statistics program called SPSS. The groups were then compared in order to establish if the hypotheses would be rejected or accepted. The results from the study show that the respondents experience that their purchase intentions are influ-enced by blogs. Furthermore, there is a positive correlation between their blog experiences and their per-ceived purchase intentions; those who are more frequent in their use of blogs, have more intentions to buy something that they have read about on blogs. They also experienced that their purchase intentions are influenced more by the blog post than the advert. The difference is small though.

<p>Titel: Socialbidragstagare och konsument</p><p>Fyra unga vuxna socialbidragstagare berättar om sitt förhållande till konsumtion</p><p>Författare: Andréa Freidenvall och Anna Osbäck</p><p>Utbildningsprogram: Examensarbete, 15 poäng, Socionomprogrammet, Växjö universitet</p><p>Handledare: Mikael Sandgren</p><p>Växjö universitet</p><p>Examinator: Norma Montesino</p><p>Universitetslektor i socialt arbete vid Institutionen för Vårdvetenskap och Socialt arbete, Växjö universitet</p><p>Nyckelord: Unga vuxna, socialbidrag, konsumtion, behov och begär, social identitet, social exklusion</p><p>Sammanfattning</p><p>Syftet med uppsatsen är att förstå hur unga vuxna socialbidragstagare förhåller sig till konsumtion. Utvecklingen från industrisamhället till ett samhälle med konsumtion av de varor och tjänster som produceras i centrum, har påverkat hur vi integreras, eller inte integreras, in i den sociala ordningen. Det påverkar hur vi genom tillhörighet till olika grupper skapar vår sociala identitet. Konsumtionsnormen idag säger inte bara att vi ska konsumera utan är också knuten till förväntningar kring vad vi väljer att konsumera. Uppsatsen intresserar sig för unga vuxna socialbidragstagares sätt att förhålla sig till konsumtion då de begränsas i sin valfrihet på grund av bristande ekonomiska resurser. En begränsning som riskerar att verka socialt exkluderande. Studien har en hermeneutisk ansats och vi valde en kvalitativ metod som utfördes i form av informella intervjuer med fyra respondenter. Resultatet visar att socialbidragstagandet är förknippat med känslor av skam och oro för vad andra ska tycka och att det inom gruppen socialbidragstagare finns tankar om vi och dem. Stil är på olika sätt ett medel för våra respondenter att uttrycka sin sociala identitet och konsumtion avsedd att skapa önskad stil ses av respondenterna som något självklart. Ingen av respondenterna ser sig som socialbidragstagare i framtiden utan beskriver framtiden i form av möjligheter att välja fritt i sin konsumtion. Vi valde att analysera vårt resultat med Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhället och dess två sociala typer turist och vagabond. Dessa har vi sedan kopplat till begreppen social identitet och social exklusion.</p>

Syftet med studien var att undersöka varför unga vuxna väljer att resa. Vidare ämnade studien att identifiera vilka faktorer som påverkar en ung vuxen vid val av resmål. Tidigare forskning visade att resor generellt kan användas som medel för att stärka och bekräfta en individs identitet samt sociala status. Studiens teoretiska utgångspunkter var Bauman och Mays teorier kring livsstil och konsumtion, Bourdieus begrepp distinktion, smak, socialt, kulturellt, ekonomiskt samt symboliskt kapital och Poons teorier kring nya turister. Studien består av åtta kvalitativa intervjuer med unga vuxna i åldrarna 18-25 år. Intervjuerna spelades in och materialet transkriberades. Transkriberingarna kodades med marginalmetoden och fyra teman identifierades. Dessa teman var: motivation, upplevelse, status samt identitet. De analyserades sedan med hjälp utav tidigare forskning samt de teoretiska utgångspunkterna. Resultatet visade att studiens unga vuxna använder resor för att stärka den egna identiteten. De använder även resor för att stärka socialt status. Detta är en omedveten faktor som gör att unga vuxna väljer att resa samt påverkar deras val av resmål. / The purpose of this study was to examine why young adults choose to travel. Furthermore, the study aimed to identify the factors that influence a young adult when selecting destinations. Previous research showed that travel in general can be used as a means to strengthen and confirm an individual's identity and social status. The theoretical starting points were Bauman and May’s theories on lifestyle and consumption, Bourdieu's concept of distinction, taste, social, cultural, economic and symbolic capital and Poon’s theories of new tourists. The study consists of eight interviews with young adults aged 18-25. The interviews were recorded and transcribed. The material was later encoded with the margin method and four themes were identified. These themes were: motivation, experience, status and identity. They were later analyzed with the help of previous research and the theoretical tools. The results showed that the study’s young adults use trips to strengthen their own identity. They also use trips to strengthen their social status. This is an unconscious factor which makes young adults decide to travel. It also influence their choice of destination.

Denna uppsats kommer att behandla arbetslöshet bland unga vuxna som just nu befinner sig i ett arbetsmarknadspolitiskt program via ett specifikt företag här i Sverige. Företagets arbete syftar bland annat till att hjälpa långtidsarbetslösa till sysselsättning. Syftet med undersökningen är att utifrån informanternas upplevelse analysera vad som påverkar just deras arbetslöshet. Jag har utifrån en kvalitativ metod genomfört sex intervjuer med unga män i åldrarna 22-26 år. Materialet har sedan analyserats utifrån två sociologiska perspektiv: Symbolisk interaktionism samt Emotionssociologi. I min analys av materialet fann jag två kärnkategorier. Den första var kategorin ung och stigmatiserad, vilken genomsyrades av informanternas upplevelse att de som unga inte alltid får chansen att visa vad de går för. Men också att de som unga helt enkelt inte har hunnit skaffa sig tillräckligt med erfarenhet eller nätverk. Detta kan bero på den förlängda etableringsprocessen som även forskningen i ämnet tar upp. Den andra kärnkategorin jag fann var socialt stöd, vilken var av en betydande roll när det gäller informanternas situation som arbetslösa. Stöd visade sig nämligen höja motivationen till att ta sig ur deras arbetslöshet. Fanns det inget stöd från tillexempel familjemedlemmar tenderade detta istället att ge informanterna upplevelser av skam över sin situation och därmed även en lägre motivation för vissa av dem. Informanterna blev även färgade av hur deras närmaste omgivning såg på dem som arbetslösa, vilket också påverkade hur de upplevde att övriga samhället värderade dem. / This paper will address unemployment among young adults who now find themselves in an action program through a specific company here in Sweden, whose work, among other things, aims to help long-term unemployed into employment. The purpose of the study is based on the informants' experience analyzing what affects their particular unemployment. I have based the study on a qualitative method and conducted six interviews with young men aged 22-26 years. The material was then analyzed and based on two sociological perspectives: symbolic interactionism and emotion sociology. In my analysis of the material I found two corecategories. The first category is young and stigmatized and this category was imbued with that young people not always get the chance to show what they can do. But also because they simply have not yet acquired enough experience or networks. This may be due to the extended provisioning process that research on this subject raises. The other corecategory is social support, wich had a significant role in the informants' situation as unemployed. Support turned out to increase the motivation to get out of their unemployment. If there was no support from families, informants tended to feel ashamed about their situation and thus tended to give a lower motivation for some of them. The informants were also affected by how the people around them viewed them as unemployed, which in turn affected how they felt the rest of society valued them.