Antrad Medical has developed an ultra-fast blood plasma thawing device named UFT100. The method is based on thawing with an oscillating electrical field and unlike water baths it is a dry method. Fast and homogeneous thawing is achieved. This project investigates new possible applications where this thawing technology could be used within the clinical and laboratory segment. The aim was to identify existing thawing and heating methods for a substance that can be improved and potentially replaced with the UFT100.   Data has been collected through literature research and interviews with Antrad Medical and specialists working in Sweden. The specialists are working within the clinical and laboratory field. A number of criteria for establishment of the UFT100 were set up and used as a tool for evaluation.   The substances investigated during this project were infusion medicine, embryos, substance in a sampling tube, protein based pharmaceuticals, stem cells for transplantation and research, biobank sampling tubes, cryoprecipitate, human hepatocytes, live vaccines, API, BDS, intermediate and antibodies. Two applications within the clinical area are found probable, stem cells and cryoprecipitate. Further investigation for human hepatocytes, API, BDS, intermediate and pharmaceuticals is needed. / Antrad Medical har utvecklat en ultra-snabb blodplasmaupptinare kallad UFT100. Det är till skillnad från vattenbad en torr metod baserad på upptining med hjälp av oscillerande elektriska fält. Genom detta uppnås snabb och homogen upptining. Detta projekt undersöker nya möjliga kliniska- och laboratorietillämpningar för upptiningstekniken. Målet var att identifiera substanser vars nuvarande upptining- och uppvärmningsteknik kan förbättras och kanske ersättas med UFT100. Data har samlats in genom litteratursökning och genom intervjuer med Antrad Medical och specialister som arbetar i Sverige. Specialisterna arbetar inom kliniska områden och laboratorieverksamheter. Ett antal kriterier för etablering av UFT100 sattes upp och användes för utvärdering. Substanserna som undersöktes under projektets gång var infusionsmedicin, embryon, innehåll i ett provrör, proteinbaserade läkemedel, stamceller för transplantation och forskning, biobank-provrör, kryoprecipitat, humana hepatocyter, levande vaccin, aktiva substanser, läkemedelssubstanser, intermediat och antikroppar. Två tillämpningar inom det kliniska området ses som möjliga, stamceller och kryoprecipitat. Humana hepatocyter, aktiva substanser, läkemedelssubstanser och intermediat behöver undersökas vidare.

To reduce the emissions from energy use, high demands are set on new buildings. Studies have shown big differences between predicted and actual energy performance. This gap makes it more difficult to reduce the energy use in buildings. The aim of this study is to discover if deviations occur before the building is put into use, and if it does, discuss the reasons for that.  In this study, energy performance for 20 multi-family houses have been compared between the early design stage and the production stage. The result of this study is that there are no major differences in energy use between the different documents. On the other hand, there are big differences in some of the parameters that the energy use is dependent on. The reasons of this are discussed later in this thesis. None of the investigated buildings had the same value of energy performance in the production stage as in the early stage. The parameter that has shown the greatest difference is space heating and hot water recirculation. The biggest correlation was found between the energy required by the fans and the buildings total energy use.

Hur kan livscykelanalyser bistå riskvärderingen vid val av åtgärdsmetod? I det här examensarbetet undersöktes hur resultaten från livscykelanalyser kan användas i beslutstödsverktyget SAMLA för förorenade områden för att bistå val av åtgärdsmetod vid Finspångs centraltvätt. Examensarbetet har genomförts i samarbete med Structor Miljö Öst AB. Livscykelanalyser har utförts för två olika typer av åtgärdsmetoder in situ, stimulerad anaerob reduktiv deklorering samt elektrisk konduktiv uppvärmning. Tidigare studier har visat att olika livscykelanalysmetoder ger olika resultat. Även den här studien bekräftar det. Därför bör inte resultat från olika metoder jämföras. Livscykelanalyser kompletterar SAMLA för förorenade områden väl. De procentuella förhållandena beräknades mellan åtgärdsmetodernas miljö- och klimatpåverkan. I värderingssteget i SAMLA bedöms åtgärdsalternativens påverkan i jämförelse med nollalternativet. En bedömning gjordes av respektive åtgärdsalternativ och korrigering av förhållandet mellan metoderna utfördes genom att samma procentuella förhållande som beräknats fram för miljöbelastningen respektive klimatpåverkan beräknades för värderingspoängen. Med stöd av livscykelanalyser samt riskvärdering bör efterbehandlingsmetoden stimulerad anaerob reduktiv deklorering väljas för Finspångs centraltvätt. / How can life cycle analyzes assist the risk assessment when choosing a remediation method? In this thesis, it was investigated how the results from life cycle analyzes can be used in the decision support tool SAMLA for contaminated sites to assist in the choice of remediation method at Finspång's Centraltvätt. The thesis has been carried out in collaboration with Structor Miljö Öst AB. Life cycle analyzes have been performed for two different types of in situ remediation methods, Enhanced Reductive Dechlorination and Electrical Conductive Heating. Previous studies have shown that different life cycle analysis methods lead to different results. This study also confirms this. Therefore, results from different methods should not be compared. Life cycle analyzes complement SAMLA for contaminated sites. The percentage ratios were calculated between the remediation methods' environmental and climate impact. In the valuation step in SAMLA, the impact of the remediation alternatives is assessed in comparison with the no action alternative. An assessment was made of the respectively remediation alternatives and a correction of the relationship between the methods was performed by calculating the same percentage ratio that was calculated for the valuation points of the environmental and climate impact. With the support of the life cycle analysis and the risk assessment the remediation method Enhanced Reductive Dechlorination should be chosen for Finspång's Centraltvätt.

Den globala uppvärmningen förväntas öka jordens medeltemperatur framledes, vilket innebär att nederbördmönster kommer att ändras till följd av torka och översvämningar. Detta kommer att innebära ett ökat hot för många sötvattensmusslor, som redan är en av de mest hotade grupperna i världen. Temperaturen är en essentiell abiotisk faktor som styr fortplantning, tillväxt och överlevnad. Att mäta kritiskt temperaturmaximum (KTM) är en metod som är framtaget för att användas för att få en förståelse huruvida organismer tål värmeökningar. Under processen sker en gradvis uppvärmning under ett snabbt förlopp, och vid uppnådd KTM utsätts organismen för en extrem stress. Vid flertalet utförda inventeringar i Sverige har uteblivna föryngringar av sötvattensmusslor upptäckts. Syftet är därav att vi i detta experiment ska se om det råder skillnader i värmekänslighet hos befruktade musslor kontra obefruktade musslor. Hypoteserna är (1) befruktad dammussla når KTM tidigare än obefruktad dammussla och (2) befruktad dammusslas fot är utan rörelsekontroll vid en lägre temperatur än hos de obefruktade.  Allmän dammussla (Anodonta anatina) användes till experimentet, då den är helt utesluten ur den internationella rödlistan och vanligt förekommande i svenska sötvatten. Musslorna, vilka plockades i Alsterälven, acklimatiserades i fyra dygn i 10 °C. Under experimentet värmdes vattnet kontinuerligt med 0,3 °C/min, tills KTM hade uppnåtts. Resultatet för hypotes (1) visar att befruktade dammusslor hade ett signifikant högre KTM än obefruktade (t-test, p=0,039), vilket är tvärtemot min hypotes. Resultat för hypotes (2) visar ingen skillnad mellan grupperna (t-test, p=0,54). Varför befruktade musslor uppnådde ett högre KTM skulle kunna bero på att glochidierna stört filtreringen, så pass att gälfunktionen stärkts, vilket lett till att de klarar att hålla igång filtreringen och sin egen metabolism vid högre temperaturer. Mer studier behövs för att få en ökad förståelse över musslors känslighet av temperaturförändringar. / Global warming is expected to increase the earth's average temperature in the future, which means that precipitation patterns will change as a result of droughts and floods. This will pose an increased threat to many freshwater mussels, which are already one of the most endangered groups in the world. Temperature is an essential abiotic factor that controls reproduction, growth and survival. Critical temperature maximum (CTM) is a method that has been developed to be used to gain an understanding of whether organisms can tolerate heat increases. During the process, a gradual heating takes place during a rapid process, and when CTM is reached, the organism is exposed to extreme stress. In the majority of inventories carried out in Sweden, missing rejuvenations of freshwater mussels have been discovered. The purpose is that in this experiment we will see if there are differences in heat sensitivity of fertilized mussels versus unfertilized mussels. The hypotheses are that (1) fertilized mussels reaches their CTM earlier than unfertilized mussels and (2) fertilized mussels relax their foot completely at a lower temperature than the unfertilized mussels. The result for hypothesis (1) shows that fertilized mussels had a significantly higher CTM than unfertilized (t-test, p = 0.039), which is contrary to my hypothesis. Results for hypothesis (2) show no difference between the groups (t-test, p = 0.54). The common duck mussel (Anodonta anatina) was used for the experiment, as it is not in the international red list and is commonly found in Swedish freshwaters. The mussels, which are from the Alsterälven River, were acclimatized for four days in 10 °C river water before the experiment. During the experiment, the water was continuously heated at 0.3 °C/min, until the CTM was reached. Why fertilized mussels achieved a higher CTM could be due to the fact that the glochidians disrupted the filtration, so much so that the gill function was strengthened, which led to them being able to keep the filtration going and their own metabolism at higher temperatures. More studies are needed to gain an increased understanding of mussels' sensitivity to temperature changes.

Purpose: The purpose of this degree project was to compare the differences in energy demand for three different sizes of smaller, detached one-family houses in Sweden, and to investigate the advantages and challenges of living in a significantly smaller house than the typical Swedish one-family house. Method: The comparison was made between one typical sized detached one-family house and two significantly smaller houses of the same technical standard. The differences in energy demand for the three houses focused on heat losses, passive heat gain and the demand for active heating. To investigate the advantages and challenges of living in significantly small houses information was gathered through different sources of literature and from other people’s experiences. Results: The result showed that the smallest of the three houses had 87 percent lower demand for active heating than the largest house, and the second smallest house had 59 percent lower demand for active heating than the largest house. In addition, the heating season for the smallest houses was three months shorter per year than for the other two houses. The advantages of living in a significantly smaller house than the typical Swedish one-family house was mainly economically and environmentally based. The challenges were mainly the limited space that a smaller living area entails. Conclusions: The project concluded that there is a significant amount of energy that can be saved by choosing to live in a smaller house than the typical Swedish one-family house, and that the advantages of living in a smaller house was greater than the challenges.

Introduction: The world is facing an economic crisis that has led to high energy prices in the EU. These high energy prices have been a contributing factor to the challenging economic situation in Sweden, affecting businesses, industries, and households. EU countries have limited access to energy and rely mostly on imports. The key objective is to reduce these costs through the utilization of renewable energy resources. Geothermal ventilation, in particular, is an efficient and promising source. However, this system has not yet been implemented in Sweden. The aim of this study is to investigate and analyze the effectiveness of horizontal ground geothermal ventilation systems in the context of Swedish conditions.Method: This study includes quantitative and qualitative data from a case study. Data collection involved literature study, interviews with various stakeholders, and simulations using Ansys software to analyze air flows and temperature conditions.Results: This section presents the results of a comprehensive study on basic geothermal ventilation in villas, carried out in accordance with Swedish environmental regulations. Interviews with representatives from ventilation companies and Jönköping municipality showed mixed opinions about the system's potential. While some expressed interest and approval due to energy savings and environmental adaptation, others had concerns about profitability and cost-effectiveness. Testing the system's efficiency using thermal exchange simulation software showed lower-than-expectedresults, indicating the need for further improvements. However, despite its lower efficiency, the geothermal ventilation system was still considered an environmentally friendly alternative to conventional methods, helping to reduce the environmental impact of the construction industry.Analysis: Ground geothermal ventilation system meets Swedish environmental standards and contributes to energy savings in new buildings. Although the system meets the standards, further improvements are needed to increase efficiency. Requirements and prerequisites include the right insulation classes and specially manufactured ground pipes. Implementation in villas can be challenging due to costs and heat delivery. Despite this, the system improves indoor air quality and reduces energy consumption, even if the temperature differences may be smaller than expected.Discussion: In this chapter, the results and conclusions from the study are discussed. Despite limited research on the subject, the study shows that shallow geothermal ventilation has potential, but there are challenges and limitations for implementation in Swedish villas. The method choice of literature review and qualitative interviews was appropriate to achieve the purpose, but more participants and research are needed to increase validity and reliability. Recommendations are given for further research in the area.

In the rapidly growing wind energy market, regions with cold climates are currently in the spotlight owing to their abundance of wind resources. However, the operation of wind turbines in cold climate conditions is challenged by serious icing problems. Ice accretion on the rotor blades of a wind turbine results in a decline in power production, an increase in fatigue loads, and raises health and safety concerns. To mitigate these adverse effects, ice protection systems (IPS) are now widely being employed. These systems mainly rely on costly blade heating techniques, yet their efficiency is limited and they cannot effectively prevent or remove ice build-up under all ambient conditions. In this study, the performance of five identical wind turbines, each equipped with an electrothermal heating IPS, is analyzed over several icing events. All data are collected from an undisclosed wind park located in northern Sweden. Historical wind turbine data is studied to explore the extent of icing-induced losses and IPS activities, as well as the dependence of blade icing and IPS efficiency on meteorological conditions. Based on the results from the analysis, suggestions will be provided on how the control settings of the IPS can be modified to increase the de-icing effectiveness and reduce ice-related production losses. For the purposes of better understanding the performance of the wind turbines and their IPS in icing conditions, an analytic dashboard has been internally developed. To derive quantitative information about the IPS efficiency, a set of standardized metrics is utilized. An internal algorithm has been developed that classifies various forms of ice losses and different status codes of wind turbines. These ice losses and turbine status codes are monitored and analyzed using the analytic dashboard. Statistical analysis indicates that the most substantial source of ice losses is the stoppages caused by blade icing, whereas losses during de-icing operations are relatively insignificant. Results from the IPS performance analysis show that the icing-induced losses are further influenced by the inconsistency in the IPS behavior. The systems have shown to be inefficient even when operating under conditions of wind speed and ambient temperature that fall within their specified operational limits, indicating their dependence on external conditions. In the majority of icing events, a delay in IPS activation was observed, particularly when these events coincided with periods of high wind speeds. Moreover, the heating of the blades is not sufficient, as multiple attempts to melt the accreted ice are often required, yet success is not always achieved. The difficulty in validating whether the blades are free of ice stems from the fact that the heat is emitted only from the blade’s leading edge. The author suggests specific immediate measures to improve the control of the IPS, including changing the threshold values for IPS triggering and adjusting the duration and frequency of ice removal cycles. These measures are confined by constraints tied to Intellectual Property Rights, limiting the extent to which elements in the IPS control settings can be modified by the wind operator. Nevertheless, if these constraints are relaxed, there exists significant untapped potential for further optimizing the control of IPS. / På den snabbt växande vindkraftsmarknaden är regioner med kallt klimat för närvarande i fokus på grund av deras rikliga vindresurser. Driften av vindkraftverk i kalla klimatförhållanden utmanas dock av allvarliga problem med isbildning. Isbildning på vindkraftverkens rotorblad leder till minskad kraftproduktion, ökade utmattningsbelastningar och ger upphov till hälso- och säkerhetsproblem. För att mildra dessa negativa effekter används nu isskyddssystem (IPS) i stor utsträckning. Dessa system är huvudsakligen beroende av kostsamma tekniker för uppvärmning av bladen, men deras effektivitet är begränsad och de kan inte effektivt förhindra eller avlägsna isbildning under alla omgivningsförhållanden. I denna studie analyseras prestandan hos fem identiska vindkraftverk, vart och ett utrustat med en IPS för elektrotermisk uppvärmning, under flera nedisningshändelser. Alla data har samlats in från en icke namngiven vindkraftspark i norra Sverige. Historiska vindturbindata studeras för att undersöka omfattningen av nedisningsinducerade förluster och IPS-aktiviteter, samt beroendet av bladnedisning och IPS-effektivitet på meteorologiska förhållanden. Baserat på resultaten från analysen kommer förslag att ges på hur kontrollinställningarna för IPS kan modifieras för att öka avisningseffektiviteten och minska isrelaterade produktionsförluster. För att bättre förstå hur IPS-utrustade vindkraftverk presterar under isförhållanden har en analysverktyg utvecklats internt. För att få kvantitativ information om IPS-effektiviteten används en uppsättning standardiserade mätvärden. En intern algoritm har utvecklats som klassificerar olika former av isförluster och olika statuskoder för vindturbiner. Dessa isförluster och turbinstatuskoder övervakas och analyseras med hjälp av analysverktyget. Statistisk analys visar att den mest betydande källan till isförluster är de stopp som orsakas av isbildning på bladen, medan förluster under avisning är relativt obetydliga. Resultaten från IPS-prestandaanalysen visar att de isinducerade förlusterna påverkas ytterligare av inkonsekvensen i IPS-beteendet. Systemen har visat sig vara ineffektiva även när de arbetar under förhållanden med vindhastighet och omgivningstemperatur som faller inom deras angivna operativa gränser, vilket visar att de är beroende av yttre förhållanden. Vid de flesta isbildningstillfällen observerades en fördröjning av IPS-aktiveringen, särskilt när dessa händelser sammanföll med perioder med höga vindhastigheter. Vidare är uppvärmningen av bladen inte tillräcklig, eftersom det ofta krävs flera försök att smälta den ackumulerade isen, men man lyckas inte alltid. Svårigheten att avgöra om bladen är fria från is beror på att värmen endast avges från bladets framkant. Studien föreslår specifika omedelbara åtgärder för att förbättra kontrollen av IPS, inklusive ändring av tröskelvärdena för IPS-aktivering och justering av varaktigheten och frekvensen för isborttagningscykler. Dessa åtgärder begränsas av immateriella rättigheter, som begränsar i vilken utsträckning operatören kan ändra IPS-kontrollinställningarna. Om dessa begränsningar lättas finns det dock en betydande outnyttjad potential för ytterligare optimering av kontrollen av IPS.

With the urbanization of Swedish cities, densification has emerged as a sustainable ideal in urban planning. As new buildings and hard surfaces replace more green spaces and open areas, the Earth´s climate is becoming warmer, and the consequences of rising temperatures are becoming more tangible. In densely built environments, the warm climate is further exacerbated due to the urban heat island effect, which means that the temperature difference between urban and rural areas can reach several degrees. This affects the local climate and has serious consequences for the people who live and stay in the cities, including increased heat stress and health risks. Through climate-conscious planning, where heat-reducing measures are implemented, the heat island effect can be mitigated and thereby creating favorable urban climates. This work focuses on the impact of the densification ideal on the heat island effect and human living environments. In the literature review, heat islands and their consequences are discussed to emphasize the importance of planning for rising temperatures and to identify temperature-reducing measures. The study examines a typical densification project to understand how heat-reducing measures can be integrated into existing urban areas and suggest actions that should be introduced early in the planning process. The measures have been proposed using two methods; a qualitative document study and a site analysis. The site analysis conducted in Ebbepark, Linköping aimed to create an understanding of aspects in the built environment. Through the site analysis and document study, proposals for measures were developed, which then formed the basis for the design proposal in Ebbepark. The results showed that the integration of heat-reducing measures in densely built areas significantly contributes to the improvement of people´s living environments by counteracting the heat island effect and creating a more pleasant microclimate. Implementation of vegetation, high-reflective materials, and water features results in significant temperature reductions. To effectively counteract the heat island effect, these measures can be integrated into urban planning, both in new and existing densification areas. Heat-reducing measures should also be incorporated into municipalities’ overall planning documents to promote the development of sustainable and resilient urban environments. / I takt med urbaniseringen av Sveriges städer har förtätning växt fram som ett hållbart ideal i den fysiska planeringen. Under tiden som ny bebyggelse och hårdgjorda ytor ersätter allt fler grönområden och friytor blir jordens klimat allt varmare och de stigande temperaturernas konsekvenser mer påtagliga. I den tätbebyggda miljön förstärks det varma klimatet ytterligare med anledning av den urbana värmeöeffekten, som innebär att skillnaden i temperatur mellan stad och landsbygd kan nå flera grader. Detta påverkar det lokala klimatet och får allvarliga konsekvenser för de människor som bor och vistas i städerna, däribland ökad värmestress och hälsorisker. Genom en klimatmedveten planering där värmereducerande åtgärder implementeras kan värmeöeffekten mildras och därmed goda stadsklimat skapas. Arbetet handlar om förtätningsidealets påverkan på värmeöeffekten och människans livsmiljö. I kunskapsöversikten behandlas värmeöar och dess konsekvenser för att betona vikten av att planera för stigande temperaturer samt för att kunna identifiera temperaturreducerande åtgärder. Arbetet undersöker ett typiskt förtätningsprojekt för att förstå hur värmereducerande åtgärder kan integreras i befintliga områden och föreslår åtgärder som bör införas tidigt i planeringsprocessen. Åtgärderna har föreslagits med hjälp av två metoder; en kvalitativ dokumentstudie och en platsanalys. Platsanalysen som genomförts i Ebbepark, Linköping syftade till att skapa förståelse för aspekter i den byggda miljön. Genom platsanalysen och dokumentstudien kunde förslag på åtgärder tas fram, vilka sedan lade grund för gestaltningsförslaget i Ebbepark.  Arbetets resultat visade att integreringen av värmereducerande åtgärder i tätbebyggda områden avsevärt bidrar till förbättringen av människors livsmiljö genom att motverka värmeöeffekten och skapa ett mer behagligt mikroklimat. Implementering av vegetation, högreflekterande material och vatteninslag resulterar i betydande temperaturminskningar. För att effektivt motverka värmeöeffekten kan dessa åtgärder integreras i den fysiska planeringen, både i nya och befintliga förtätningsområden. Värmereducerande åtgärder bör också införlivas i kommuners övergripande planeringsdokument för att främja utvecklingen av hållbara och motståndskraftiga urbana miljöer.

Part 1 The scientific community has identified an attitude-action gap for demographic and psychographic variables when studying sustainable purchase behaviour. By focusing on what happens during the purchase instead of the purchaser, this cross-sectional study aims to understand sustainable purchase behaviour when consumers purchase sustainable food. The scope of this study focused on the consumer’s perceived degree of Confidence and Com- promise when purchasing sustainable food products as suggested by Peattie in the Green purchase perception matrix. However, since the study included environmental and social responsibility, we renamed the matrix to the Sustainable purchase perception matrix. The focus was also on a new construct created in this study called the Sustainable lead consumer. The degree of Confidence was measured through the consumer’s own belief in the ability to have a positive sustainability impact, i.e. Perceived consumer effectiveness (PCE) and the consumer’s domain-specific sustainability interests. The degree of Compromise was measured through the consumer’s Willingness to pay (WTP) for certain sustainability attributes. The data was collected through a questionnaire (N=436), and the result showed that the correlation between consumers’ WTP and PCE was weak, positive and significant within the sustainability interests Organic food, Animal welfare and Natural resources. As mentioned, Confidence and Compromise was examined through the variables PCE, sustainability interests and WTP. To reveal if the consumers experienced other variables within Confidence and Compromise a thematic analysis of consumers’ perceived scepticism towards sustainability marketing was conducted. The result identified 15 themes that could be associated with the variable Confidence and 17 themes that could be associated with the variable Compromise. By creating a new construct, the Sustainable lead consumer, the study identified a consumer who was considered ahead of the sustainability trend and benefited greatly from solutions in this trend. The correlation between WTP and domain-specific sustainability interests for Sustainable lead consumers was non-significant but strong (n=377). When comparingSustainable lead consumers’ WTP to the remaining population, the Wilcoxon rank-sum test showed no significant evidence that the Sustainable lead consumers had a higher WTP for their domain-specific sustainability interests. A potential attitude-action gap among the Sustainable lead consumers was examined by evaluating if a high degree of Confidence and Compromise led to actual sustainable purchase behaviour. The analysis showed that only a small proportion of Sustainable lead consumers with a high degree of PCE and WTP had an actual sustainable purchase behaviour. This was likely due to the existing attitude-action gap where the consumers’ attitude is not reflected in their actual behaviour. Part 2 Food production and consumption have a major impact on the environment, primarily from agriculture, but also from the processing of food, transportation and waste management. Increased environmental awareness among consumers has led to a demand for transparency in the food production chain and thus an increased demand for knowledge about food’s environmental impact. By studying the environmental impact of the product BäR smoothie from the Finnish company Toripiha, this study aims to identify environmental hotspots in the product’s production chain. A life cycle assessment (LCA) was conducted in accordance with the ISO standards ISO 14040 and ISO 14044, to investigate the environmental impact of a bottle of BäR smoothie á 250 ml. The LCA was attributional, meaning that it aims to depict the product’s environmental impact over its life cycle. The environmental impact categories global warming, eutrophication and primary energy use were included, and measured with the impact category indicators carbon dioxide equivalents (CO2-eq), phosphate equivalents (PO4-eq) and megajoule (MJ). Inventory data were collected mainly from the database Ecoinvent version 3.7, but also from scientific articles and previous studies, as well as the calculation tool NTMCalc Basic 4.0. The results of this study highlight the parts of the production chain of BÄR smoothie that have the most significant environmental impact concerning the chosen impact categories. A bottle of BäR smoothie á 250 ml contributed to a total of 120 g CO2-eq, 0.39 g PO4-eq and 2.8 MJ. The smoothie bottle, i.e. the production of the virgin bottle grade PET granulate (vPET) and recycled bottle grade PET granulate (rPET), had the largest impact on global warming and primary energy use of all the components, and also had a significant impact on eutrophication. As most of this contribution comes from the production of vPET granulate, Toripiha was advised to purchase bottles that have a higher content of rPET granulate to decrease the smoothie’s environmental impact. It was also evident that the transportation of components was a significant contributor to global warming, eutrophication and primary energy use. Since transportation had such an impact on the result, Toripiha needs to strive towards short and efficient transport of the different components to reduce the environmental impact from transportation. / Del 1  Forskare inom hållbart konsumtionsbeteende har identifierat en diskrepans mellan attityd och beteende för demografiska och psykografiska variabler. Genom att studera vad som händer hos konsumenten under ett köp, i stället för tidigare nämnda variabler, vill denna tvärsnittsstudie identifiera vad som driver hållbart konsumtionsbeteende av livsmedel. Denna studie fokuserade på konsumenters upplevda nivå av Confidence och Compromise vid köp av hållbar mat så som föreslås av Peattie’s Green purchase perception matrix. Dock så användes matrisen till att studera både miljömässig och social hållbarhet och döptes således om till Sustainable purchase perception matrix. Studien undersökte även ett nytt koncept som skapades i detta examensarbete, nämligen Sustainable lead consumer adapterat från Von Hippel’s Lead user. Graden av Confidence mättes genom att studera konsumentens tro på den egna förmågan att ha en positiv hållbarhetspåverkan, dvs. Percieved consumer effectiveness (PCE), samt domän-specifika hållbarhetsintressen. Graden av Compromise mättes genom konsumentens villighet att kompromissa genom att betala för olika hållbarhetsattribut, även kallat Willingness to pay (WTP). Data samlades in genom en enkät (N=436), och resultatet visade att det fanns en svag, positiv och signifikant korrelation mellan PCE och WTP inom hållbarhetsintressena Ekologisk mat, Djurvälfärd och Naturresurser. Vidare utfördes en tematisk analys av kvalitativ data för att studera vilka andra variabler än hållbarhetsintressen, WTP och PCE som påverkade variablerna Confidence och Compromise. Detta resulterade i 15 teman som kunde relateras till Confidence och 17 teman till Compromise. Genom att skapa ett nytt koncept, Sustainable lead consumer, identifierade denna studie en konsument som ansågs vara i framkant av hållbarhetstrenden och som drog stora fördelar av denna trend. Korrelationen mellan WTP och Sustainable lead consumer’s var stark men ej signifikant (n=377). När dessa konsumenter jämfördes med resterande population, visade Wilcoxon rank-sum test inga signifikanta bevis på att Sustainable lead consumer’s hade ett högre WTP än resterande population. Huruvida en attityd och beteende diskrepans existerade för Sustainhable lead consumers studerades genom att se om en hög grad av Confidence och Compromise ledde till en högre av hållbar konsumtionsbeteende. Analysen visade att det endast var en liten andel av Sustainable lead consumers med ett högt PCE och WTP som också hade ett hållbart konsumtionsbeteende. Detta beror troligen på diskrepansen mellan attityd och beteende där konsumenternas attityd inte reflekteras i deras faktiska konsumtionsbeteenden. Del 2 Produktion och konsumtion av livsmedel har en stor påverkan på miljön, primärt från jordbruket men även genom behandling av livsmedel, transporter och avfallshantering. En ökad medvetenhet hos konsumenter har resulterat i en ökad efterfrågan av transparens i produktionskedjan av livsmedel, och därmed ett ökat behov av kunskap gällande olika livsmedels miljöpåverkan. Genom att studera miljöpåverkan från produkten BäR smoothie från det finska företaget Toripiha är syftet med denna studie att identifiera delar i produktens produktionskedja som har en betydande miljöpåverkan, så kallade hotspots. För att studera miljöpåverkan från en flaska BäR smoothie á 250 ml utfördes en livscykelanalys (LCA) i enlighet med ISO-standarderna ISO 14040 och ISO 14044. Närmare bestämt utfördes en bokförings-LCA, vilket innebär att miljöpåverkan studeras utifrån produktens livscykel. De miljöpåverkanskategorier som inkluderades i studien var global uppvärmning, övergödning och primärenergianvändning, som mättes med kategoriindikatorerna koldioxidekvivalenter (CO2-ekv), fosfatekvivalenter (PO4-ekv) och megajoule (MJ). Den inventeringsdata som användes hämtades främst från databasen Ecoinvent version 3.7, men även från vetenskapliga artiklar och tidigare studier, samt från beräkningsverktyget NTMCalc Basic 4.0. Resultaten av denna studie belyser de delar i produktionskedjan för BÄR smoothie som har störst miljöpåverkan med avseende de valda miljöpåverkanskategorierna. En flaska BäR smoothie á 250 ml bidrog totalt med 120 g CO2-ekv, 0,39 g PO4-ekv och 2,8 MJ. Den komponent med störst miljöpåverkan med avseende på global uppvärmning och primär energianvändning och som även hade en betydande inverkan på övergödning var flaskan, dvs. produktion av PET-granulat (vPET) och återvunnen PET-granulat (rPET). Eftersom majoriteten av detta bidrag kom från produktionen av vPET-granulat, rekommenderades Toripiha att använda flaskor som har ett högre innehåll av rPET-granulat för att minska produktens totala miljöpåverkan. Det var också tydligt att transporten av komponenter stod för en betydande del av miljöpåverkan med avseende på samtliga miljöpåverkanskategorier. För att minska miljöpåverkan från transporter bör Toripiha därför sträva efter kortare och mer effektiva transporter för de olika komponenterna.

This is a study conducted on behalf of the pharmaceutical company Cytiva in Uppsala via STUNS Energi by students at Uppsala university. The goal for Cytiva is to reduce their carbon dioxide footprint and the purpose of this study is to evaluate the possibilities of reducing their carbon dioxide emissions from the heating and cooling of their facilities, mainly office buildings. The office buildings used for the study are the older A-buildings and the more modern D1 building. The main issue used in formulating the method for this study was “How does Cytivas CO2-emission behave in regards to their indoor temperature regulation?” A separate issue using the results from the first mentioned issue is to provide an answer to “How does Cytivas CO2-emission behave in the future?” and with this help Cytiva plan ahead for the future. A data study was conducted and was supplemented by a literature study. The data was provided by Cytiva and their partners for temperatures in the buildings, outdoor temperatures, and their heat energy consumption. Key figures for the CO2-emission could be used to calculate the emissions from the heating and cooling of the buildings. In the end a linear behavior between the outdoor temperature difference and their heat energy consumption was proven and a linear model was created in order to predict changes in their CO2-emission from altering the indoor temperature. Also a difference between the efficiency in the buildings was proven, where the D1 building would be considered superior to the A- buildings. / Denna studie utfördes på uppdrag och efterfrågan av Cytiva via STUNS Energi av studenter på Uppsala universitet. Syftet var att analysera och kvantifiera hur regleringen av inomhustemperaturen i Cytivas kontorslokaler påverkar koldioxidemissionen. Kontorslokalerna som undersöktes är belägna i Uppsala och är två äldre hus, A1 och A2 samt ett nyare hus, D1. Huvudmålet med studien var att informera Cytiva om deras koldioxidutsläpp till följd av deras temperaturreglering inomhus. Den primära frågeställningen som besvarades med hjälp av studien är “Hur ser Cytivas koldioxidutsläpp ut från inomhustemperaturreglering?”. Ett ytterligare mål med studien var att hitta en generell modell som kan appliceras för att simulera framtidens koldioxidutsläpp. Modellen kunde vidare ge svar på studiens andra frågeställning som lyder “Hur ser Cytivas koldioxidutsläpp ut vid modellering för framtiden?”. Studien genomfördes genom datahantering, tolkning av data samt med hjälp av en förstudie. Den behandlade data bestod av utomhus-, inomhus- och tilluftstemperaturer samt energiförbrukningen för husen. Den första frågeställningen besvarades med hjälp av att ett samband togs fram mellan energiförbrukningen och skillnaden mellan utomhus- och inomhustemperaturen korrigerad med en konstant. Energiförbrukningen kunde sedan konverteras till koldioxidutsläpp med hjälp av ett nyckeltal för fjärrvärme. Till exempel var Cytivas totala koldioxidutsläpp 189 ton från fjärruppvärmningen i hus D1 under hela 2021. För A-husen användes samma metod som för D1 förutom att inomhustemperaturen ersattes av tilluftstemperaturen på grund av saknad data. A-husens koldioxidutsläpp till följd av fjärruppvärmning under hela 2021 var 158 ton. Den andra frågeställningen besvarades genom att modellen som konstruerades för den första frågeställningen användes. Studien resulterade i en skillnad mellan byggnaderna och att det finns ett tydligt samband mellan fjärrvärmeförbrukningen och utomhustemperaturen. Byggnaderna skiljer sig från varandra men ungefär samma slutsats kan dras. Eftersom utomhustemperaturen kommer öka till följd av den globala uppvärmningen kommer värmeförbrukningen minska medan kylning av lokalerna kommer öka för att uppnå en komfortabel inomhustemperatur. I framtiden kommer alltså koldioxidutsläppen från Cytivas inomhustemperaturreglering minska i jämförelse med hur det ser ut i dagsläget. Om inomhustemperaturen höjs i D1 med en grad kan utsläppen öka med upp till 16 % och en sänkning med en grad kan leda till minskade utsläpp med upp till 15 %.