Inledning Den här studien handlar om förskollärares arbetssätt med uterummet som lärmiljö. Vi är intresserade av hur förskollärare arbetar med uterummet, vad sker under utevistelsen och vad anser förskollärarna att utevistelsen har för betydelse för barns utveckling, lärande och välbefinnande. I Läroplanen för förskolan (Lpfö 18) framhålls vikten av att barnen ska kunna växla mellan aktiviteter i olika miljöer, både utomhus och inomhus. Vilken roll beskriver förskollärare sig själva ha under utevistelsen. Vi vill ta reda på hur uterummet används av förskollärare som lärmiljö. Forskning visar att utevistelse är bra för barns hälsa och välbefinnande men att vissa barn vistas i större utsträckning inomhus på senare år   Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares arbetssätt med uterummet som lärmiljö. Studiens frågeställningar är hur beskriver förskollärare sitt arbete i uterummet som lärmiljö? Hur beskriver förskollärare syftet med uterummet som lärmiljö?   Metod Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna antecknades med penna och papper. Ljudinspelningar valdes ej på grund av vår osäkerhet vad gäller skydd av personuppgifter. Då förskollärare har det yttersta ansvaret i barngruppen och antas ha bra insyn i förskolans verksamhet valde vi att inrikta oss på just förskollärare. Sju stycken förskollärare intervjuades på två olika kommunala förskolor, en traditionell förskola och en förskola med uteprofil. Namnen på förskollärarna och på förskolorna är samtliga fiktiva   Resultat Studiens resultat visar att förskollärarna har liknande uppfattningar om uterummet som lärmiljö och dess betydelse för barns lärande, utveckling och välbefinnande. Förskollärarna beskriver att uterummets lärmiljö ska utmana barnen i leken, ge barnen naturupplevelser och möjlighet till välbefinnande. Förskollärarna påtalade att genom att vara en medforskande, närvarande och engagerad pedagog så stimuleras barnen i deras lärande, utveckling och välbefinnande. Tematiskt arbetssätt med fokus på naturvetenskap var något som de uttryckte att de arbetade med. De anser att utomhuspedagogik är ett förhållningssätt där man tar vara på det som finns i naturen, det enkla. Barnen upplever med alla sina sinnen i naturen. Vid intervjuerna framkom att förskollärarna anser att det är viktigt att barnen kommer ut dagligen. Flera av förskollärarna påpekade att barnen har större möjlighet att röra sig utomhus, större frihet ute och mer möjlighet att välja aktivitet. Några menade också att det blir färre konflikter ute och mindre grupperingar. Barnens hälsa och välbefinnande stärks och barnen håller sig mer friska påtalades.

Syftet har varit att undersöka vilka didaktiska övervägande och val lärare gör imatematikundervisning när utemiljön används som kompletterande lärandemiljö och vilka faktorer som påverkar de didaktiska valen.Studien utgår från ett didaktiskt teoretiskt perspektiv. I studiens olika kapitel används didaktikens tre grundfrågor vad? hur? och varför? som genomgående tema. Metoden är kvalitativ och data har samlats in från 4 observationer och en intervju i fokusgrupp.Ur materialet framkommer lärarnas didaktiska överväganden kring frågorna; vad, hur och varför när undervisning i matematik bedrivs i olika lärmiljöer. I intervjun resonerar också lärarna kring olika hinder i samband med undervisning i utemiljö, som framkommit i tidigare forskning och hur de förhåller sig till dem. Resultatet visar att; skolans styrdokument, läromedels innehåll och utformning, elevgrupperna och olika faktorer i den miljö som används i undervisningen, samtliga påverkar lärarnas didaktiska val. I resultatet framkommer att olika lärandemiljöer skapar en variation som gynnar elevers lärande. Framförallt betonas att olika lärandemiljöer ger möjlighet för olika kunskapsformer att komma till uttryck vilket gynnar både elever och lärare. / The aim of this study is to examine which didactic considerations and choices teachers make in teaching mathematics when the outdoor environment is used as a complementary learning environment and what factors that affect them. The study is based on a didactic theoretical perspective. In the different chapters of the study didactics’ three basic questions what? how? and why? are used as a consistent theme. The method that has been used is qualitative and data has been collected from 4 observations and an interview in a focus group. From the collected material, the teachers' didactic considerations on the issues appear; what, how and why, when teaching mathematics is conducted in different learning environments. In the interview, the teachers also reason about various obstacles in connection with teaching in the outdoor environment, which emerged in previous research and how they relate to them. The result shows that; the school's governing documents, the content and design of teaching materials, the groups of students and various factors in the environment used in the teaching, all affect the teachers' didactic choices. The teachers emphasize that different learning environments create a variation that favors students´ learning. Above all, it is emphasized that different learning environments provide the opportunity for different forms of knowledge to come to expression, which benefits both students and teachers.

<p>Syftet med undersökningen var att belysa utomhuspedagogikens möjligheter, samt ta reda på vilka attityder som finns gentemot utomhuspedagogik bland förskollärare i förskolan. För att uppfylla syftet valdes den kvalitativa metoden som beskrivs som en relativt subjektiv och djupgående metod. Vidare präglas den här studien av en positiv attityd till utomhuspedagogik och kan därmed ha påverkat och vinklat resultatet till att se möjligheter i större omfattning än svårigheter. I den här undersökningen gjordes åtta intervjuer som valdes ut i ett så kallat bekvämlighetsurval, men ändå med avsikten att få informanter från olika typer av förskolor. I åtanke fanns också ständigt de forskningsetiska principerna för att skydda deltagarna. Genom intervjuerna framgick att samtliga informanter hade en positiv inställning till att bedriva utomhuspedagogik. Några deltagare ansåg att utomhuspedagogiken gynnar barnens utveckling och lärande på flera sätt. Skogen var, enligt alla informanter, en bra plats för utomhuspedagogik, eftersom den erbjöd både jämlikt material och mycket material. Informanterna framhävde att de gick ut minst en gång per dag och ibland två, eftersom det fanns så mycket möjligheter med utomhuspedagogik. Enbart kläder kunde utgöra ett hinder för utomhusverksamheten, ansåg informanterna. Slutsatsen av det här arbetet var att utomhuspedagogikens möjligheter är många och förskolor verkar redan ha anammat utomhusvistelse och utomhuspedagogik. Skogen erbjuder många spännande möjligheter i såväl material som miljöer och detta är något som måste vårdas för att kunna nyttjas och bevaras. Utomhuspedagogiken ger barnen kunskap och möjlighet att skapa en relation och koppling till naturen som behövs för en hållbar utveckling.</p>

<p>Vårt syfte med det här examensarbetet var att se hur lärare arbetar när de har tillgång till ett naturreservat som ligger i närheten till skolan. Vi ansåg det nödvändigt att i en litteraturstudie redogöra för vad utomhuspedagogik är och även göra en beskrivande del av naturreservatet, Kärna Mosse.</p><p>Utomhuspedagogiken är inget nytt begrepp utan har en gedigen historia bakom sig med namn som Jean-Jaques Rousseau, Ellen Key och John Dewey. Lusten att lära, en helhetsupplevelse, tematisk integration och direktkontakten mellan människor och naturen är viktiga begrepp som beskriver utomhuspedagogiken. Vi har fokuserat på fördelarna som denna form av inlärning för med sig. Det har även varit en uppgift att studera vad styrdokumenten drar upp för riktlinjer. Vi har gjort djupintervjuer med tre verksamma lärare med olika inriktningar för att sedan dra egna slutsatser utifrån intervjuerna. Man kan se att lärarna alla jobbar med uterummet, men inte specifikt med Kärna Mosse, utan man använder närområdet runt skolan i lika hög grad.</p><p>Vi har i litteraturen funnit starka skäl för att använda utomhuspedagogik men vi har också upptäckt att det ibland skiljer sig mellan böcker och verklighet. Vi är dock inställda, som blivande lärare, att är det av yttersta vikt att använda sig av skog och natur i undervisning som ett bra komplement till den traditionella undervisningen. </p>

<p>Det här examensarbetet handlar om I Ur och Skur- pedagogik för barn med koncentrationssvårigheter. Ambitionen var att ta reda på vad I Ur och Skur- pedagogiken innebär för barn med koncentrationssvårigheter. Studiens syfte var att undersöka utemiljöns betydelse för barn med koncentrationssvårigheter (barn utan diagnos).  Som avgränsning av syftet formulerades fyra frågeställningar:<em> </em>Vad utmärker barn med koncentrationssvårigheter, vad innebär I Ur och Skur- pedagogiken för barn med koncentrationssvårigheter, vilken uppfattning har pedagogerna kring utemiljöns betydelse för barn med koncentrationssvårigheter, vilket bemötande och förhållningssätt har pedagoger inom I Ur och Skurverksamheten för barn med koncentrationssvårigheter? Studien utfördes med hjälp av en ostrukturerad intervjuundersökning. Intervjuerna genomfördes med hjälp av ett antal öppna frågor som riktades till sex pedagoger som arbetar i en I Ur och Skur- förskola samt till deras rektor.</p><p> </p><p>Studiens resultat visar att pedagogers förhållningssätt samt bemötande är av betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. För att uppnå framgång i arbetet med dessa barn är uppmuntran och berömmelse i form av positiv förstärkning ett betydelsefullt förhållningssätt. Genom resultatet framgår det att barn som har koncentrationssvårigheter behöver tydliga instruktioner och återkommande rutiner. Det är angeläget att inte stressa dessa barn.</p><p> </p><p>Studiens resultat påvisar även att utemiljön har betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. I tidigare forskning framkommer det att koncentrationsförmågan är större hos barn som har tillgång till en omväxlande utomhusmiljö. Slutsatser som kan dras utifrån denna undersökning är att barn som har svårt att koncentrera sig mår bättre när de befinner sig i en miljö som är anpassad efter dem. I Ur och Skur främjar barn med koncentrationssvårigheter även fastän pedagogerna inte har någon utarbetad pedagogik för barn som har svårt att koncentrera sig. Informanterna agerar professionellt utifrån den forskning som finns om barn med koncentrationssvårigheter kopplat till utomhuspedagogik. Detta är informanterna inte fullt medvetna om då de uttrycker att de inte har någon speciell pedagogik utarbetad för barn med koncentrationssvårigheter inom I Ur och Skur.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har till utomhusmiljön, vilken funktion utomhusmiljön har i den dagliga verksamheten och vilken roll pedagogen tar utomhus. Den utomhusmiljö som beskrivs och diskuteras i arbetet är inte bara gården i anslutning till förskolan utan också naturmiljöer utanför och hur de integreras i verksamheten.<p>Den forskning som presenteras har fokus på samspelet mellan individer och miljö och visar att barn påverkas av den miljö de vistas i. De är aktiva och interagerar aktivt med miljön och individer i den. Det sociala samspelet är viktigt för barnets utveckling. Därför är pedagogens roll en viktig del att diskutera då det är pedagogen som står för tryggheten för barnen samt utvecklingen av verksamheten. Forskningen visar att historiskt sett intar pedagogen en avvaktande men närvarande roll utomhus även mer aktuell forskning visar att den rollen övergripande finns kvar än i dag. Samtidigt finns det forskning som visar på möjligheter att förändra, det är då med nya perspektiv på lärande genom att användandet av utemiljön kan ändra pedagogens syn på sin roll och på verksamheten han eller hon är aktiv i.</p><p>Som metod har använts semistrukturerade intervjuer och tre verksamma pedagoger har fått ge sin bild av hur deras verksamheter ser ut samt deras uppfattningar om utomhusmiljön och arbetet i den. Det resultat som presenteras visar att utomhusmiljön är en viktig del av verksamheten men att den används på olika sätt, mycket på grund av de intressen som pedagogerna har. Resultatet visar också att respondenterna ser på pedagogens roll som aktiv, stödjande och närvarande, vilket visar på en annan bild av pedagogen än den som beskrivs i den tidigare forskning som presenterats. Bilden av respondenterna visar att utomhusmiljön inte är en statisk miljö där barnen springer fritt utan en levande miljö som ses som en arena för lärande där lek har en stor plats.</p></p><p> </p>

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka om det finns skillnader i hur sexåringar i förskoleklass kan lära grundläggande geometriska begrepp, beroende på vilken typ av undervisning de får. Det är en komparativ studie där tre olika grupper av 6-åringar deltagit i tre olika typer av undervisning; praktiska aktiviteter inomhus, lärobok och utomhuspedagogik. För att kunna studera effekten av lektionerna och se likheter och skillnader mellan metoderna gjordes ett test av 6-åringarnas kunskap om geometriska begrepp såväl före som efter undervisningstillfällena. Praktiska aktiviteter visade sig i denna undersökning vara den mest givande metoden, därefter hamnade användningen av lärobok. Däremot visade resultatet att undervisningen i utemiljön inte ledde till några större framsteg hos barnen. Tillförlitligheten brister dock i det låga antalet barn i experimentet.</p>

<p>Tonåringar verkar vara en bortglömd målgrupp. Många tonåringar i dagens samhälle upplever stress på grund av krav från omgivningen och mår därför dåligt. I rapporter om tonåringars fysiska och psykiska hälsa uppger många tonåringar att de lider av flera olika stressymptom så som magont, huvudvärk eller sömnproblem flera gånger i veckan, och sämst mår tonårstjejer.</p><p>Syftet med denna litteraturstudie var att kunna ge ett förslag på vad en grön utemiljö kan innehålla för att minska stressymptomen hos tonårstjejer. Jag ville ta reda på vilka faktorer i en grön utemiljö som kan stärka självkänslan och minska stressymptomen hos tonårstjejer.</p><p>Detta gjordes genom en litteraturstudie där material samlades in genom systematiska databassökningar.</p>

<p>Undersökningens syfte har varit att studera hur barn upplever sitt lärande i utomhusmiljön och hur pedagogerna använder utomhusmiljön för barns lärande på en förskola. Som metod har använts observationer och samtal med sex pedagoger och åtta barn. Observationerna av två olika förskolegårdar har skett under vintern och våren. Tidigare genomförd forskning visar på att utevistelse för barn är viktig, då alla deras sinnen stimuleras av att vara ute. I samtalen med barn och pedagoger användes den kvalitativa ansatsen fenomenografi, för att studera det fenomen som undersökningen handlar om, det vill säga hur barn och vuxna har upplevt sin utemiljö på förskolan. Enligt Lpfö 98 (Läroplanen för förskolan, 1998) när det gäller pedagogiskt arbete i utemiljö står det att verksamheten ska lämna utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande både inomhus och utomhus. En slutsats av undersökningen är att barnens fantasi sätter igång processer i deras lärande. Undersökningen visar också att lärandet i utemiljön är lika viktigt som lärandet i innemiljön. Barns lärande fortgår hela tiden oavsett om vi är ute eller inne. Samtalen med pedagogerna visade att intresse finns för att använda utemiljön för barns lärande. Utemiljön är en plats för lek och lärande som kan fortgå i det oändliga. Undersökningen har också visat att barns möjligheter till spontanitet, kreativitet, utveckling av språket och nya utmaningar växer och får näring även när barnen vistas i utemiljön på förskolan</p>

<p><strong><p>Syftet med undersökningen är att fånga upp förskollärares uppfattning om hur utemiljön kan bidra till att minska förekomsten av konflikter i förskoleverksamheter. Vi belyser att utemiljön kan nyttjas mer än vad den vanligtvis gör och vad man som pedagog behöver vara medveten om i arbetet med att förebygga konflikter. Undersökningen visar flera olika aspekter som påverkar förekomsten av konflikter. Den kommer även att ge förklaringar till varför färre konflikter uppstår i utemiljön. Det framkommer också att utemiljön kan ha stor betydelse för barns samspel och det enskilda barnets utveckling av sociala förmågor som påverkar hur det kan fungera tillsammans med andra. Ett urval gjordes av förskolor med olika inriktning för att få bredd på vår undersökning. Den empiriska undersökningen omfattar en kvalitativ metod genom intervjuer med undervisande pedagoger i förskoleverksamheten. Resultatet i undersökningen visar en positiv inställning till utomhuspedagogiken. Informanterna påtalar att många av konflikterna som förekommer inomhus, upplöses utomhus och mycket tyder på att utemiljöns fördelar påverkar barn positivt. De menar också att det inte uppstår lika många konflikter i utomhusmiljöer. Det visar sig att utomhusmiljöns fördelar gynnar både barn och vuxna, både fysiskt, psykiskt. Pedagogerna talar för en god utveckling hos barngruppen genom att vara utomhus och använda sig av det som naturen erbjuder, tillexempel utvecklar barnen sin lek, sociala färdigheter, lärande och samspel. Vår slutsats är att utomhusmiljön kan bidra till en fredligare vardag på förskolan.</p></strong></p>