Bakgrund: Stroke innebär en fokal störning i hjärnan som varar minst 24 h, riskerna för stroke ökar med åldern och efter 55 års ålder är ökningarna markanta. Konsekvenserna av en stroke är en strukturell skada i hjärnan och nerverna och kan därigenom negativt påverka kognition, motorik och sensorik. Dessa nedsättningar kan i sin tur påverka individens förmåga till att kunna utföra aktiviteter i vardagen då den nedsatta funktionen av kroppen utgör hinder för individens aktivitetsutförande då många vardagliga aktiviteter förutsätter en hög grad av funktion. Strokepatienter kan således söka rehabilitering från arbetsterapeuter vars uppgift det är att hjälpa andra skapa en fungerande och tillfredsställande vardag. Den uppgiftsorienterade modellen utgår från uppfyllande av livsroller genom fysisk adaption eller förbättrat aktivitetsutförande. Denna litteraturstudie söker bilda en översikt av den effekt som den uppgiftsorienterade modellen kan ha för strokerehabilitering av övre extremiteter.för att uppnå fysisk adaption för ett förbättrat aktivitetsutförande. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att bilda en översikt över den uppgiftsorienterade modellens effekt vid rehabilitering av de övre extremiteterna hos strokepatienter. Metod: En litteraturstudie där informationssökningen baserats på tre databaser: PubMed, CINAHL och AMED. Både MeSH-termer och fritextord har använts i sökningen. Efter inledande sökning vilket resulterade i totalt 163 artiklar, efter ett urval i flera steg baserad på inklusions- och exklusionskriterier som redovisas i löpande text samt sökmatris reducerades antalet till 14 artiklar som redovisas i artikelmatris. Resultat: 12 av 14 artiklarna i resultatet tyder på att den uppgiftsorienterade metoden har en positiv effekt på både funktion och användning av övre extremiteter och handens funktion specifikt. Ett visst stöd hittades även för långsiktigt positiva effekter för funktionen i övre extremiteter som en följd av den uppgiftsorienterade modellens användning inom strokerehabilitering. Slutsats: Vår studie finner stöd för den uppgiftsorienterade modellens positiva effekt inom rehabilitering av övre extremiteter hos strokepatienter. Mer forskning krävs inom området för att vidare bygga på kroppen av modern evidens som finns om modellens effekt på strokerehabilitering, särskilt gällande den långsiktiga effekten.

The purpose of this randomized controlled study was to investigate the effect of internet- administered guided self-help for women suffering from psychological problems following traumatic childbirth. The eight-week treatment program consisted of written chapters based on cognitive behavioral therapy. 56 participants were randomly assigned to a treatment group (n = 28) or a waiting list group (n = 28).The results showed that post-traumatic symptoms decreased as a result of the treatment, with large within-group effects measured by both the Traumatic Event Scale (TES) (d = 1.33) and the Impact of Event Scale-Revised (IES-R) (d = 1.3). The difference between the groups was only significant when measured by the IES-R in which case the between-group effect was large (d = 0.97). The proportion of the participants who showed clinically significant improvement was considerably greater in the treatment group than in the waiting list group. For other measured outcomes, the Beck Depression Inventory-II (BDI-II), Beck Anxiety Inventory (BAI), and the Quality of Life Inventory (QOLI), the difference between the groups were not significant,however the treatment group showed significant improvements between pre-and post measurements on all accounts.LAURA is most likely the first study to examine the treatment of psychological problems following traumatic childbirth. The results are promising and overall show that internet-administered cognitive behavioral therapy reduces post-traumatic symptoms following a traumatic childbirth, indicating a decrease in symptoms of anxiety and depression, and an improvement in quality of life.

Bakgrund: Sveriges äldre befolkning ökar samtidigt som medellivslängden bland äldre människor stiger. Forskning visar att malnutrition hos äldre har ökat och fler ligger i riskzonen för att drabbas av malnutrition. Som en konsekvens är det därför troligt att malnutrition som fenomen och problem kommer att öka hos äldre. Malnutrition diagnostiseras inte ofta och uppmärksammas inte tillräckligt inom vården, vilket kan ge negativa effekter hos de äldre. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa orsaker till malnutrition och konsekvenser av malnutrition hos äldre från sextiofem år. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på sexton vetenskapliga artiklar med kvantitativ design. Resultat: Samtliga artiklar berör vad som orsakar malnutrition samt vilka konsekvenser det kan få för äldre. Resultatet i denna studie redovisas i två delar; orsaker till malnutrition (genus, ålder, medicinering och demens) och konsekvenser av malnutrition (försämrad livskvalité, depression (psykisk ohälsa), högre mortalitetsrisk, högre infektionsrisk samt långa sjukhusvistelser). Slutsats: Studien visar att orsaker och konsekvenser av malnutrition hos äldre inte har uppmärksammats tillräckligt då prevalensen av malnutrition är hög och stiger. Klinisk betydelse: Trots att det forskas mycket om malnutrition hos äldre stiger antalet som drabbas av malnutrition. Det är därför av högsta prioritet att sätta in åtgärder som är anpassade till dagens vårdarbete och behov för att minska antalet som ligger i riskzonen att drabbas. / Background: Sweden's elderly population is increasing while the average life expectancy of older people increases. Research shows that malnutrition in the elderly increases and more are at risk of suffering from malnutrition. As a consequence, it is likely that malnutrition as a phenomena and problem will increase in the elderly. Malnutrition is often miss diagnosed and receives insufficient attention in health care, which can have negative effects in the elderly. Aim: The aim of this study is to illustrate the causes and consequences of malnutrition in elderly from sixty-five years old. Method: A literature study with sixteen articles with quantitative deign. Results: All articles are related to the causes of malnutrition and the impact it can have on the elderly. The results of this study are presented in two parts: the causes of malnutrition (gender, age, medication and dementia), and impacts of malnutrition (impaired quality of life, depression (mental health), higher mortality risk, higher risk of infection and long hospital stays). Conclusion: The study shows that the causes and consequences of malnutrition in the elderly has not been acknowledged enough because the prevalance of malnutrition is high and still rising. Clinical significance: Although malnutrition in the elderly is a widely researched topic the numbers of elderly suffering from malnutrition are still increasing. It is therefore of the highest priority to put in measures suited to today's health care work to reduce the number of elderly that are at risk of being affected.

Syftet med denna uppsats är att visa hur historien kring barnavården påverkat dagens sociala barnavård, vilka förändringar som har skett och vilka äldre syn- respektive arbetssätt som finns kvar. Vi vill även undersöka dagens intentioner med det sociala barnavårdsarbetet, finns det eventuella hinder som försvårar dessa? Uppsatsen inleds med en bakgrundsbeskrivning av socialtjänstens barnavårds historia, lagförändringar, förhållningssätt, etik och ungdomars röst. Detta mynnar sedan ut i hur det sociala arbetet ser ut idag med fokus på socialsekreterarnas arbete med barn, unga och deras familjer. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer där vi intervjuat tre socialsekreterare ifrån tre medelstora kommuner i södra delen av Stockholm. I vårt resultat och analysdel har vi använt oss av bakgrunden, tidigare forskning, teoretiska perspektiv samt vårt intervjumaterial. Studiens resultat visar att det i dagens sociala barnavårdsarbete fortfarande finns kategoriserande mallar för vad som är normalt och onormalt. Barns rättigheter har succesivt ökat och familjen har blivit viktigare i arbetet. Resultatet visar även att barns behov i centrum (BBIC) har lett till mer omfattande dokumentationer som tar mer tid från det behandlande arbetet. Nyexaminerade socialsekreterare med avsaknad av kompetens och erfarenhet leder till att rättssäkerheten, möten och behandling brister i kvalitet.

Studiens syfte var att undersöka hur svenska poliser upplevde att hot och våld i tjänst påverkade dem. Ett bekvämlighets- och snöbollsurval applicerades, vilket resulterade i tolv respondenter (n=12) där fördelningen var fyra kvinnor och åtta män mellan 30-65 år, från sex olika län. Vid datainsamlingen användes semistrukturerade intervjuer, därefter utfördes en tematisk analys som resulterade i olika tema. Resultatet visade att samtliga poliser upplevde såväl fysiska som psykologiska konsekvenser av hot och våld. Vidare visade resultaten att större delen av respondenterna ansåg sig som underbetalda och ouppskattade i relation till vad de får utstå i tjänsten. Sammantaget var frustration till följd av hot och våld genomgående i alla intervjuerna och majoriteten diskuterade värdet i arbetet, vilket möjligen kan tolkas som en diskrepans i de förberedelser som polisutbildningen erbjuder och vad tjänsten faktiskt sedan innebär.

Sedan Plan- och bygglagen infördes år 1987 så har samtliga svenska kommuner haft översiktsplaner som fungerar som vägledande dokument för detaljplaneringen inom kommunen. Stockholms stad är vid skrivandet av detta arbete inne på sin tredje översiktsplan, men någon djupare utvärdering av de två tidigare översiktsplanerna har aldrig gjorts. Denna rapport är därför en fallstudie av Översiktsplan 99, och valet av denna plan grundar sig på att den ligger nära i tiden, men den är sedan ganska nyligen ersatt av en ny plan och är därför enkel att avgränsa tidsmässigt under åren 1999 till och med 2010. Syftet med arbetet är att kvantitativt granska den bostadsbebyggelse som har skett i Stockholms stad under planens aktualitetsperiod och de av staden uppsatta stadsbyggnadsmålen sedda från ett bostadsperspektiv. De exakta frågeställningarna i arbetet lyder: Hur pass väl har bostadsbebyggelsens utveckling följt Översiktsplan 99? Till vilken grad har de uppsatta stadsbyggnadsmålen uppnåtts? Arbetet grundar sig på ett teoretiskt underlag som hanterar olika kunskaper inom planeringens steg från idé till slutligt resultat, de processer som påverkar planeringen samt demokrati inom planeringsvärlden. En historisk bakgrund till dagens planering ges genom en tillbakablick på hur Sveriges översiktliga planering har växt fram under århundradena, därefter presenteras Översiktsplan 99 mer detaljerat med fokus på de stadsbyggnadsmål som staden satt upp. Den empiriska studien i arbetet grundar sig på data rörande nyproducerade bostäder i Stockholms stad, där en GIS-analys gett kvantitativa resultat i form av kartor och tabeller som beskriver det bostadsbyggande som skett i staden under Översiktsplan 99. Resultaten av analysen diskuteras med utgångspunkt i de teoretiska grunder som presenterats tidigare i arbetet och jämförs ur bostadsperspektiv utifrån översiktsplanens uppsatta stadsbyggnadsmål. Baserat på analysen och den efterföljande diskussionen dras sedan de slutsatser som svarar på arbetets frågeställningar. / Since the Swedish Planning and Building Act was introduced in 1987, all Swedish municipalities have had comprehensive plans which work as guiding documents for the detailed planning within the municipalities. The City of Stockholm has currently reached its third comprehensive plan, but no deeper evaluations of the two previous comprehensive plans have been conducted. This report is a case study of Översiktsplan 99 (Comprehensive Plan 99), and the choice of this plan is based on its proximity in time and the fact that it was recently replaced by a new comprehensive plan, and it is therefore easy to define it time-wise between the years of 1999 and 2010. The aim of this work is to quantitatively examine the residential development that has taken place in the municipality during the period, as well as the urban planning aims that have been defined by the municipality. The objectives of the work are defined as How well has the residential development in Stockholm followed Översiktsplan 99? To what extent have the defined aims of the plan been achieved? The work stands on a theoretical basis which handles various planning skills within the stages from concept to final result, the processes that influence planning and also democracy within the field. A historical background to the current planning system is provided by a look back at how Sweden's comprehensive planning has evolved over the centuries. Thereafter Översiktsplan 99 is presented in more detail, with focus on the urban planning aims defined by the municipality. The empirical study of the work is based on data about new residential development in the municipality, where a GIS analysis has given quantitative results in the form of maps and tables which describe the residential development that has taken place in Stockholm. Based on the theoretical framework that was presented earlier in the work, the results of the analysis are discussed from a housing perspective and compared to the aims of the comprehensive plan. Finally, the conclusions of the report are based on the previous analysis and discussion.

Denna studie är en undersökning av vad studenterna på universitetet får ut av vägledningen samt vilka önskemål de har om vägledning. Studien önskar bidra till ökad kunskap om studenters nytta av och syn på vägledning på universitetet då den tidigare forskningen identifierat att få kvalitativa studier utförts på området samt att studenternas utvärdering av vägledningen sällan efterfrågas av forskarna. Kvalitativ metod med en strukturerad intervjuguide har använts i studien. Intervjuer med sex informanter ligger till grund för det empiriska materialet. Materialet har analyserats med hjälp av begrep och modeller ur Social cognitive career theory (SCCT). Studien visar att informanterna verkar uppleva ett professionellt och vänligt bemötande från vägledarna. Informanternas självförmåga, engagemang och uthållighet att uppnå mål och övervinna svårigheter verkar ha stärkts under vägledningsprocessen vilket ligger i linje med den tidigare forskningen. Vägledningen kan därmed sägas vara ett viktigt stöd för att informanterna genomför hela utbildningen och att den kan vara ett avgörande stöd då informanten står inför en val och beslutssituation.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Ätstörningar uppträder oftast hos kvinnor i reproduktiv ålder. Orsaker till ätstörning är svåridentifierade men sociala, psykologiska och biologiska processer verkar samverka. Ätstörningar kan vara svåra att behandla då många kvinnor är hemlighetsfulla kring sin ätstörning för att de skäms över sitt störda ätbeteende. Forskning tyder på att kvinnor med någon form av ätstörning löper risk för komplikationer under graviditeten och i samband med förlossningen samt vid övergång till moderskapet. Samtidigt som kvinnor med ätstörning ska hantera oro för fostrets/barnets välbefinnande försöker de hantera sin ätstörning, vilket kan göra dem sårbara. Det är betydelsefullt för mödravården att ha kännedom om hur ätstörningar påverkar graviditetsutfall för att kunna ge dessa kvinnor adekvat behandling och stötta dem på bästa sätt. Syfte: Att beskriva vilken effekt tidigare eller pågående ätstörning har på graviditetsutfall och övergång till moderskapet. Metod: En litteraturöversikt där sökning genomförts i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO. Tjugotvå vetenskapliga artiklar utgör resultatsammanställningen, varav sexton har kvantitativ ansats och sex kvalitativ ansats. Resultat: Pågående eller tidigare ätstörning hos gravida kvinnor påverkar kvinnans graviditet och graviditetsutfall genom ökad risk för depression och ångest under graviditeten och postnatalt samt för prematur födsel. Ätstörning ökar kvinnans sårbarhet under graviditeten och vid övergång till moderskapet på grund av hennes oro över viktuppgång och att inte bli eller vara en tillräckligt bra mamma. Pågående eller tidigare ätstörning hos mamman påverkar barnet genom ökad risk för låg födelsevikt och/eller SGA-barn. Kvinnor med ätstörning visar svårigheter i det interaktiva mönstret med barnet och har ofta svårt att känna igen barnets hunger och att kunna skilja på barnets hunger och dess behov av närhet. Kvinnor med ätstörning har ett ökat behov av stöd under graviditeten och postpartum. Motstridiga resultat framkom avseende prematur födsel, missfall, kejsarsnitt och instrumentell förlossning, inducerad förlossning, födelsevikt, SGA-barn, intrauterin tillväxthämning och Apgar-poäng. Slutsats: Denna litteraturöversikt visar att kvinnor med pågående eller tidigare ätstörning har högre risk för negativa utfall under graviditeten och perinatalt samt försämrade förutsättningar vid övergången till moderskapet. Flera studier visade på motstridiga resultat. Kliniska implikationer: Det är betydelsefullt att tidigt i graviditeten identifiera kvinnor med ätstörning för att kunna hindra eller lindra negativa utfall. Eftersom kvinnor med ätstörning ofta döljer sitt störda ätbeteende, försvåras identifieringen av dem. Ett enkelt verktyg som möjliggör screening av ätstörningar skulle möjligen underlätta upptäckten av ätstörning tidigt i en graviditet.

När det handlar om ROT-projekt (renovering, om- och tillbyggnad) är det viktigt för entreprenören att uppnå långsiktig lönsamhet. För att säkerhetsställa detta är det av stor vikt att upprätta noggranna kalkyler som håller under hela byggprojektet. I dagsläget finns små marginaler för eventuella kostnadsökningar därmed ytterst lite utrymme för misstag. Eftersom förutsättningarna vid ROT-projekt ständigt varierar beroende på typ av badrum och skadeorsak är det därför väldigt svårt att uppskatta och beräkna kostnader utifrån rådande förutsättningar.  Utifrån detta finns det ett behov hos entreprenören att förstå varför kalkylerna avviker och hur man kan undvika detta i framtida projekt. Examensarbetet innehåller både en analys av kalkylerade kostnader och dess verkliga utfall samt en analys av kalkylverktyget Meps. Då ROT-sektorn är stor och omfattande har vi valt att avgränsa oss till badrumsrenoveringar som en följd utav vattenskador. Utifrån analys av kalkyler och kalkylverktyget samt intervjuer med parter både från entreprenör och från beställarsidan har vi kommit fram till en rad slutsatser om hur företaget kan ta fram noggrannare kalkyler i framtiden. Framförallt anser vi att företaget ska föra en tätare dialog med försäkringsbolagen för att vara en del i utvecklingen av kalkylverktyget. Vi anser även att man bör avsätta resurser för att utveckla erfarenhetsåterföringen inom företaget. / It is important for the contractor to have an accurate calculation throughout the whole project, especially when it comes to ”ROT”-projects (renovation and reconstruction).There is very little room for mistakes since the budget is very tight. Since the conditions always differ from one project to another it’s very important to take this into account. Due to this there is a great need for the contractor to understand why the calculations do not add up in the end so they can avoid income losses in the future. This report contains both an analysis of the calculated costs and the outcome for five different projects and also an analysis of the program used for calculating the costs, Meps. Since the ROT-sector is big and comprehensive we have decided only to analyse bathroom renovations due to water damages. From the analysis of the calculations and Meps together with interviews with contractors and clients we have come to the following conclusions: First of all we suggest that the entrepreneur should have a closer dialogue with the insurance company to be a part of the development of Meps. We also suggest that they should devote more resources for feedback in the company.

Bakgrund: En normal graviditet räknas från det att befruktningen skett tills barnet föds, upp till graviditetsvecka 40. Risker för fetala komplikationer ökar när graviditeten fortskrider efter 40 fullgångna graviditetsveckor. Förekomsten av inducerade förlossningar har ökat under de senaste decennierna både i Sverige och resten av världen. Enligt de nya nationella riktlinjerna i Sverige bör kvinnan vara i värkarbete, eller ha fött sitt barn innan graviditetsvecka 42+0. Målet med induktion är att minimera riskerna och sträva efter barnets och moderns hälsofrämjande. Syfte: Syftet var att undersöka hur induktion av förlossning i graviditetsvecka 41 påverkar maternella medicinska förlossningsutfall. Metod: En litteraturöversikt med ett systematiskt tillvägagångssätt genomfördes. Databassökning skedde i databaserna PubMed och CINAHL, vilket genererade 15 kvantitativa artiklar till studiens resultat. Resultat: Studiens huvudfynd sammanfattades med tre huvudkategorier. Den första kategorin var: Induktionens påverkan på akut kejsarsnitt. Den andra kategorin: Induktions påverkan på operativa förlossningar. Den tredje kategorin var: Induktionens påverkan på övriga maternella medicinska komplikationer. Slutsats: Studien fann motstridiga fynd gällande hur induktion under prolongerad graviditet påverkade maternella medicinska förlossningsutfall. Resultaten gällande hur induktion påverkade andelen av akuta kejsarsnitt samt operativa förlossningar var inte entydiga. Påverkan på övriga maternella medicinska komplikationer visade inte någon statistisk signifikant skillnad. / Background: A normal pregnancy is counted from the time fertilization took place until the child is born, up to week 40 of pregnancy. Risks for fetal complications increase as the pregnancy progresses after 40 weeks. The labor inductions have increased in recent decades both in Sweden and the rest of the world. According to the new national guidelines in Sweden, the woman should be in labor, or have given birth to her child before pregnancy week 42+0. The goal of induction is to minimize the risks and strive to promote the health of the child and the mother. Aim: to evaluate how induction of labor at 41 weeks affects maternal medical delivery outcomes. Method: A general literature review with a systematic approach was performed. The data was collected via the databases PubMed and CINAHL. 15 articles with quantitative method were included in the study. Result: The main findings of the study were summarized in three main categories: 1. The impact of induction on emergency caesarean section; 2. The impact of induction on operative deliveries; 3. The impact of the induction on other maternal medical complications. Conclusion: The study found inconsistent findings regarding how induction during prolonged pregnancy affected maternal medical delivery outcomes. The results regarding how induction affected the proportion of emergency cesarean sections and operative deliveries were not clear-cut. The impact on other maternal medical complications did not show any statistically significant difference.