Studien syftar till att undersöka vad vuxna barn till alkoholmissbrukande vårdnadshavare upplever varit försvårande och hjälpsamt under uppväxten samt hur de tror att uppväxten påverkat deras liv i vuxen ålder. Detta undersöktes genom kvalitativ metod där skriftliga narrativ samlades in via en enkät som delades på Facebook. Resultatet delades in i tre teman: försvårande under uppväxten, stöd och hjälp under uppväxten samt uppväxtens påverkan på vuxenlivet. Datamaterialet analyserades med hjälp av anknytningsteori och Antonovskys teori KASAM. Det som respondenterna upplevde som försvårande under uppväxten var fysisk, psykisk och social utsatthet i form av bland annat våld och otrygghet. Försvårande var även att hålla situationen hemma hemlig, skolproblem och att ta ett stort ansvar i hemmet. Stödjande under uppväxten var för många respondenter någon nära person eller person i skolan som de kunde vända sig till. Majoriteten av respondenterna beskrev också att de hade önskat ett större stöd under uppväxten än vad de fick. I vuxen ålder beskrev flera av respondenterna att de till följd av sin uppväxt har problem med relationer, tillitsproblem och låg självkänsla. Flera beskrev även att det egna förhållningssättet till alkohol var annorlunda mot för hur de tror att det skulle ha varit vid en uppväxt utan alkoholmissbrukande vårdnadshavare.   Studien har visat att en uppväxt med alkoholmissbrukande vårdnadshavare kan vara svår för barnet på flera sätt, vilket även framkommit i tidigare forskning. Studien visar på att bristen på stöd i uppväxten kan orsaka konsekvenser i det vuxna livet. En av studiens slutsatser är att dessa barn ändå klarat sig bra tack vare stöd av en skyddsfaktor som flera av respondenterna beskrivit som livsavgörande.

Syftet med Barnahus är att barn som misstänkts blivit utsatt för våld eller övergrepp ska i en trygg och barnvänlig miljö förmedla sin upplevelse, samt hjälpa barnet genom stöd och insatser att bemästra utsattheten. Studien grundas på kvalitativa intervjuer som metod. Respondenterna som ingår i studien representerar Socialtjänsten, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Barnkliniken och Barn- och ungdomspsykiatrin. Resultatet presenterar samverkansparternas upplevelse av samverkans funktion, fördelar och brister, samt hur barnets rättigheter tillämpas i utredningsprocessen. Resultatet påvisar att respondenterna upplever samverkan i Barnahus som en möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling, och att samverkan över yrkesrollerna är en förutsättning för att tillgodose barnets behov av skydd och trygghet. Dock framkommer det av resultatet att parterna upplever brister i samverkan. / The purpose of Children´s Advocacy Center (Barnahus) is that the children who is suspected victim of violence or abuse, in a safe and child-friendly environment convey their experience, and help the child through support and effort to overcome the vulnerability. The study is based on qualitative interviews as a method. Respondents included in this study represent the Social Services, Police Authority, Prosecution Authority, Department of Pediatrics and Child and Adolescent Psychiatry. The result presents the collaboration partners experience of collaborative functionality, advantages and deficiency, and how the child´s rights are applied in the investigation process. The results establish that the respondents experience collaboration in Children´s Advocacy Center as an opportunity for personal and professional development and collaboration across professional roles are essential to meet the child´s need for protection and security. However, it comes clear to the outcome that the parties experience deficiencies in cooperation.

This paper investigates narrative and thematic structures in Damien Echols’ autobiography Life After Death (2012) and Stephen King’s horror novel ’Salem’s Lot (1975). In Life After Death Echols tells the tale of his eighteen-year incarceration on Death Row in Arkansas/USA. He also uses his childhood memories to overcome hardships in the prison system. ‘Salem’s Lot by Stephen King deals with the invasion of vampires in a small town in rural Maine in the North East corner of the United States.  The author of this study discusses if and how Damien Echols was inspired in his writing by the writings of Stephen King. Considering the length of this study the author has chosen to limit the comparison of Echols’ autobiography with Stephen King to only one of King’s novels, ‘Salem’s Lot. One issue of discussion in this study is as to wether it is legitimate to compare two different genres and to what length they correspond with each other on a literary level. Thus the choice of certain narrative tools for the analysis. The author of this study uses theories based on the works of literary theorist Gérard Genette and also discusses autobiography as genre. Themes that are explored in the analysis are memories, horror, evil places and children at risk, the latter especially in the modern American horror genre. The study highlights that Damien Echols frequently read works by Stephen King, both during his adolescence and in prison, and was inspired by a certain “beat” in King’s novels. Furthermore, both authors use themes as the above mentioned memories, horror, evil places and children at risk in their works. This paper concludes with showing that Echols is influenced in his writing by King’s horror novels, both on a narrative level and a thematic level.

The aim of this study is to describe how children’s literature is included in working with vulnerable children. Six persons in different professions have been interviewed to research this. Three of them are preschool teachers and three of them work in places where they meet vulnerable children. The interviews have been thematically analyzed to answer how they work with children’s literature, which the themes in the books are and why the books are used. The result shows that themes as secrets and rights are included in work both in preschool and in places where they meet vulnerable children. Though it also shows that there are more themes included where they meet vulnerable children, such as violence, feelings and integrity. The ways in which the children’s literature is used includes reading, digital reading, dramatizing, dialogue and drawing in preschool. These ways to include children’s literature is also used where they meet vulnerable children, although not all of them. This study is about a subject that has touched many people and will need to be researched further in the future.

The lack of knowledge and an inexplicit definition of honor related violence complicates school counselors' work against the phenomen. Current discourse tends to focus on young girls' exposure to oppression and violence. This may cause a position for victimized young boys where they won't be noticed. This study therefore aims to examine school counselors' approach to honor related violence as a phenomen and what experience they have of working with victimized boys and girls. The study is based on a qualitative method where six school counselors have been interviewed. The main questions to be answered were how school counselors describe honor related violence as a phenomen, which experience they have of working against it and what they see as their responsibility in the work against the phenomen. To answer these questions the interviews were analysed through a theme analysis and the theory of discretion. The result of the study was that all school counselors have their point of the meaning of the phenomen. Despite this it was a difference between if they included different countries and religions in the description and if they include hbtq-persons as victims for the violence and oppression. All of the interviewed school counselors had experience of meeting victimized children. The main responsibility that was expressed was to create trustful relationships with the children, be there for them as a support during the process and decide when the situation requires to involve social services. Words like complicated, complexity and foreign were repidently involved in the school counselors statements. Which shows the importance of more knowledge and comprehension of the phenomen.

Barnfattigdomen är ett samhällsproblem som är högaktuellt i media och i samhällsdebatten. Syftet med studien var att få en ökad kunskap om de fattiga barnens situation i Sverige, detta för att kunna ta fram empowermentstrategier som skulle kunna underlätta för dem, utifrån ett socialpedagogiskt förhållningssätt. Uppsatsen är upplagd som en litteraturstudie och genom textanalys har vi sökt svar på frågorna: Vilken problematik möter de fattiga barnen i hemmet, i skolan och på fritiden? Hur hanterar barnen sin situation? Hur ser barnens behov ut? Kan vi underlätta för barnen och i så fall på vilket sätt? I vår resultatdel tittade vi på vilken problematik fattiga barn möter och hur de hanterar det.  Resultatet visar att de möter begränsningar och upplever känslor av skam, i jämförelse med andra barn. Skolan visade sig vara en central arena där problematiken var tydlig. Barnen bär mycket inom sig och har en ekonomisk medvetenhet. För att hantera problematiken använder de sig av olika strategier som att minska sina behov, dölja sin situation osv. I analysen lyfts barnens behov fram utifrån empowerment och tidigare forskning.  Det framkom att barnen behöver stärkas och få möjligheter till deltagande. Vi avslutar med en diskussion om hur vi kan underlätta för de fattiga barnen. De professionella, t.ex. inom skolan, behöver bli medvetna om strukturer som finns och som skapar ett utanförskap. / Child poverty is a social problem that is highly topical in the media and in public debate.The purpose of this study was to gain a better understanding of the situation of the poor children in Sweden, this in order to develop empowerment strategies that could help them, from a social pedagogic approach. Our essay is written as a literature review and through text analysis we have sought answers to the questions: What problems do the children living in poverty face in their homes, at school and in their spare time? How do they handle their situation? What are the needs of these children? Can we make it easier for them and if so, in what way? In our result we looked at the problems poor children face and how they handle them. The result shows that they encounter limitations and experience feelings of shame, in comparison with other children. The school was found to be a central arena where the problems were obvious. Children bear much inwardly, and have an economic consciousness. To deal with problems they use different strategies to reduce their needs, to hide their situation and so on. In the analysis the children's needs, based on empowerment and previous research, are highlighted. It was found that the children need to be strengthened and given opportunities to participate. We conclude with a discussion on how we can facilitate for the children living in poverty. The professionals, for example at schools, need to be aware of structures that exist and which create a sense of exclusion.

Bakgrund: Vetskapen om att barn utsätts för övergrepp, kränkningar eller försummelse berör oss människor starkt. Utsatthet är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller försummar att tillgodose barnets grundläggande behov. Distriktssköterskans roll i barnhälsovården är att minska skadlig påfrestning för barnföräldrar samt att minska hälsoproblem för barnfamiljen och ge stöd och vård till barn och föräldrar. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskans erfarenhet av att arbeta med utsatta barn och deras familjer, samt hur distriktssköterskan stödjer och bemöter familjen. Metod: Åtta distriktssköterskor intervjuades och kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att analysera data. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier samt nio underkategorier. Huvudkategorierna är: Utsatthet utifrån ett distriktssköterskeperspektiv. Distriktssköterskan värnar om familjen. Distriktssköterskans engagemang.  Slutsats: Distriktssköterskors intervention i arbetet med utsatta barn och deras familjer, kan underlättas genom att tydliggöra deras yrkesansvar för relationen till familjerna. Då skapas förutsättning för att familjerna kommer med barnen till BHV, vilket möjliggör att distriktssköterskan kan värna och stödja barnet och familjen. / Background: The knowledge that children are exposed to child abuse or neglect affects humans strongly. Child maltreatment is when an adult exposes a child to physical or mental violence, sexual assault, abuse or neglect, and failure to meet the child´s basic needs. District nurse's role in child health care is to reduce harmful stress on the families with children, and to reduce health problems for families and provide support and care to children and parents. The Aim of this study was to explore district nurses experiences in working with vulnerable children and their families, and how the district nurse support and treat the family. Method: Eight district nurses were interviewed and a qualitative content analysis with inductive approach was used to analyze data. Results: This study results in three main categories and nine sub-categories. The main categories are: Vulnerability from a district nurse perspective. The district nurses protect the family. District nurse's engagement: Conclusion: District nurse's interventions in daily work with vulnerable children and their families, has to be facilitated by clarifying their professional liability of the relationships with families. That will provide the families to come with their children to the child health care, and enable the district nurses to protect and support them.

The aim of this study aims was to gain a better understanding of how dandelion children (maskrosbarn) in grown age describe their experiences of growing up with at least one parent with substance abuse and mental illness. The study was conducted through a qualitative study on five autobiographies and biographies. The books were analyzed through a text analysis and we used Borges resiliens theory with risk and protective factors to help us see how different factors in the children's lives affect them. Our study shows how the children describes their childhood being effected by their parents substance abuses and mental illnesses. The children describe that their childhood was subject to lack of care and that it was caused both by their parents substance abuses and mental illnesses and the social services lack of help or insufficient help. They grew up with their single mothers in areas with low socio-economic background and felt different from other children. Their most important protective factors were to have someone important in their life, the will to want another life than their parents and to develop a good self esteem. The authors felt unheard and unseen as children even if social services put them in foster care. Through this study it is possible to increase knowledge of how dandelion children in grown age describe their childhood and how it affected them. It also show which help they did or didn´t receive from social services growing up. We propose further research concerning dandelion children closer to our time related to todays laws and regulations.

Syftet med denna studie var att ta reda på förskolechefers uppfattningar och erfarenheter om barn som stängs av i förskola pga. obetald barnomsorgsavgift. Kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta förskolechefer och resultatet har analyserats med IPA, där tre huvudteman har tolkats fram. Dubbla känslor gentemot avstängning beskriver hur informanterna uttrycker sig för och emot bestämmelsen avstängning av barn. Olika roller och åtaganden handlar om hur förskolecheferna uppfattar sin egen roll och vilka olika befogenheter de tillskriver sig. Stigmatisering som följd handlar om att informanterna upplever att avstängning kan ge stigmatiserande effekter för de barn och familjer som drabbas, då de redan lever i socioekonomiska svårigheter. Studiens slutsatser är att informanternas uppfattningar om sin roll som chef och sina befogenheter påverkar hur de agerar vid en avstängning. En annan slutsats är att barnperspektivet i myndighetsutövandet är bristande. Avslutningsvis ges rekommendationer och förslag på metoder, som barnkonsekvensanalys samt individuell prövning om barnets eget behov till förskolan. Detta för att närma ett barnperspektiv i beslut och värna om barnets bästa.

Polisanställda, som arbetar med utsatta barn, är en grupp som dagligen utsätts för psykiskt påfrestande situationer som kan påverka deras hälsa. Denna studie syftar således till att undersöka hur barnutredare inom polisen uppfattar sitt välbefinnande. Det föreligger i dagsläget en kunskapslucka i Sverige inom detta studerade område, något som motiverar studiens genomförande. Den aktuella studien genomfördes med djupgående intervjuer där sju polisanställda, som utreder utsatta barn, deltog. En tematisk analys genomfördes på det insamlade materialet där kodord identifierades, som sedan bildade fyra övergripande teman; handledning och hjälp, privatliv, arbetsliv och samarbete. Resultatet visade att deltagarna i studien önskade bättre individuellt stöd. De upplevde även att deras arbete influerade deras privatliv genom olika aspekter, och att arbetsbelastningen medförde att de kände sig otillräckliga. Resultatet visade även att vissa delar i arbetsprocessen uppfattades som mer krävande på deras välbefinnande, men att deras samarbete med organisationen Barnahus underlättade arbetsbelastningen något. Denna studie kunde dra slutsatsen att den individuella handledningen var ett viktigt forum för deltagarna att kunna ventilera i, därför bör den återinföras så som den var förr. / Police employees, who work with abused children, are a group that regularly are exposed to mentally stressful situations that may affect their health. This paper aims to study how child investigators within the police perceive their well-being. Currently, there is a knowledge gap in Sweden within this studied area which motivates the present study. The current study was conducted with in-depth interviews in which seven child investigators participated. A thematic analysis was performed on the collected data and codewords were identified. Four overall themes were determined; guidance and help, private life, working life and cooperation. The results showed that the participants in the present study, wished they had better individual guidance. They also felt that their work influenced their private life, and that the workload meant that they felt inadequate at doing their jobs. The results also showed that certain parts of the work process were perceived as more demanding on their well-being, but that their cooperation with the organisation “Barnahus” eased the workload somewhat. This study could draw the conclusion that the individual guidance was an important platform for the participants to be able to ventilate, therefore it should be reinstated as it was before.