Barn som utsätts för brott finner svårigheter med att berätta om vad deblivit utsatta för. På grund av detta är det av vikt att förhörsledaretillämpar förhörsmetoder som enligt tidigare forskning leder till att barnvågar berätta om vad de blivit utsatta för. Syftet med denna studie varatt undersöka vilka förhörsmetoder som används vid förhör med utsattabarn samt vilka metoder som genererar mest svar i form av svarsord.Studien har utgjorts av mixed methods där förundersökningsprotokolloch intervjuer med barnförhörsledare har analyserats. Analysen fann attöppna frågor och expanderande parafrasering genererar mest svarsord,medan öppna frågor och ledande frågor var de metoderna somtillämpades oftast. Förhörsledarna uttrycker i intervjuer att ledandefrågor är förödande och att de inte används i barnförhör, medan deeftersträvar att använda öppna frågor då dessa genererar längst svar frånbarnen. Resultaten diskuteras och likheter och skillnader tas upp. / Abused children have difficulties disclosing the crimes they have beenexposed to. With this in regards, it is important that interrogators useinterrogation methods that, according to previous research, leads tochildren telling about the abuse. The aim of this study was to explorewhich interrogation methods are used in interrogations with abusedchildren and which methods generate the most answers in the form ofamount of words. The study consisted of mixed methods wherepreliminary investigation reports and interviews with childinterrogation leaders were analyzed. The analysis found that openendedquestions and expanding paraphrasing generated the mostanswers in amount of words, while open-ended questions and leadingquestions were the methods that were most commonly used. Theinterrogators expressed in interviews that leading questions wereconsidered to be devastating and that they were not used ininterrogations with children, meanwhile they strived to use open-endedquestions since these types of questions generate the most answers fromthe children. The findings are discussed and similarities and differencesare addressed.

Children whose families live in economic hardship tend not to participate in social activitiesthat involve money. Economically disadvantaged children are described as those who, due toinsufficient financial resources, have difficulty living a life similar to other children in thesame community. Social workers are legally obligated to specifically consider the bestinterests of the child in measures concerning children and to use both the Social Services Actand the Convention on the Rights of the Child in their decisions. Thus, a social worker isobliged to consider the child's rights, the child's perspective, and the child's best interests intheir work. The purpose of this study is to investigate how social workers in financial aid usetheir discretion to protect children's rights in accordance with the four core principles of theConvention on the Rights of the Child. The study employs a qualitative method withsemi-structured interviews to obtain the perceptions of two different professional groups onwhether social workers in financial aid are considered to uphold the four core principles ofthe Convention on the Rights of the Child and whether they believe that social workers usetheir discretion sufficiently to consider children's rights. The collected empirical material wasthen analyzed in various themes connected with previous research and Lipsky's theories ondiscretion and street-level bureaucracy. Research indicates that social workers in financial aidfail to use their discretion to protect the child's rights and to uphold the four core principles ofthe Convention on the Rights of the Child. The study revealed results indicating that socialworkers' decisions regarding children can be influenced by the organization's management, asenior social worker, lack of knowledge, ambiguities in guidelines within the organization,and the absence of child participation in decisions affecting them. Furthermore, it was foundthat social workers' individualized assessments and priorities were crucial in how they choseto use their own discretion. With more opportunities for education on the child's perspectiveand child rights and a developing practice on how children's rights should be considered andapplied in financial aid work, social workers can help prevent more children from becomingvulnerable and experiencing the consequences of such vulnerability. / Barn vars familjer lever i ekonomisk utsatthet tenderar att inte delta i sociala aktiviteter sominkluderar pengar. Ekonomiskt utsatta barn beskrivs vara barn med anledning av otillräckligaekonomiska resurser och har därmed svårigheter med att leva ett likadant liv likt andra barnsom lever i samma samhälle. Socialsekreterare har en skyldighet enligt lag att särskilt beaktabarnets bästa vid åtgärder som rör barn och använda sig av både socialtjänstlagen ochbarnkonventionen vid beslut. En socialsekreterare har därmed skyldighet att beakta barnetsrättigheter, beakta barnperspektivet samt barnets bästa i arbetet. Studiens syfte är attundersöka hur socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd använder sitt handlingsutrymme föratt tillvara barnens rättigheter i enlighet med Barnkonventionens fyra grundprinciper. Studienanvänder sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att få de två olikayrkesgruppers uppfattningar om socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd anses leva upp tillbarnkonventionens fyra grundprinciper samt om de anser att socialsekreterare använder sitthandlingsutrymme tillräckligt för att ta hänsyn till barnens rättigheter. Det insamladeempiriska materialet analyserades sedan i olika teman som anknöts med tidigare forskningoch Lipskys teorier om handlingsutrymme och teori om gräsrotsbyråkrater. Undersökningarpekar på att socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd brister i sitt arbete att använda sitthandlingsutrymme för att tillvarata barnets rättigheter samt leva upp till barnkonventionensfyra grundprinciper. Studien fick fram ett resultat som pekade på att socialsekreterarensbeslut rörande barn kan påverkas av organisationens ledning, en förste socialsekreterare,kunskapsbrist, otydligheter i riktlinjer i verksamheten samt inte har barn delaktiga i beslutsom rör dem. Det framkom dessutom att socialsekreterarnas individanpassade prövningar ochprioriteringar var avgörande för hur de väljer att använda sig av sitt handlingsutrymme. Medfler möjligheter till utbildning inom barnperspektivet och barnets rättigheter och enutvecklande verksamhet om hur barns rättigheter ska beaktas och tillämpas i arbetet inomekonomiskt bistånd kan socialsekreterare bidra till att hindra flera barn att bli utsatta och attuppleva konsekvenserna av vad utsattheten för med sig.

Socialtjänstens barnavårdsutredningar utgör samhällets verktyg för att bedöma när stöd eller skydd till barn och unga som riskerar att fara illa fordras. I dessa ingår svåra bedömningar som ställer höga krav på kompetens och samverkan. Studiens syfte var att undersöka vilka svårigheter barnavårdsutredande socialsekreterare möter i arbetet med psykologiska frågor rörande barn och familj samt hur kompetens i dessa frågor finns strukturellt och praktiskt tillgänglig i arbetet. Induktiv tematisk analys av elva intervjuer med socialsekreterare genererade tre övergripande områden; trångmål i utredningen, begränsningar utifrån arbetets ramar samt möjligheter. Centrala teman rörde konflikt mellan barnets behov och kravet på föräldrasamarbete, svårigheter relaterade till samarbete med andra verksamheter, tillgänglig kompetens samt tidsbrist i arbetet. Möjligheter fokuserade på struktur för kompetensutveckling, möjlighet till psykologisk avlastning, relationsbaserat arbete, samverkan och tvärprofessionellt arbete i barnavårdsutredningar. Resultaten går i linje med tidigare forskning rörande utmaningar inom social barnavård och samverkan kring utsatta barn. Implikationer för professionens specialisering och välfärdssystemets organisering av tjänster för att identifiera och stötta utsatta barn och familjer diskuteras.

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogers uppfattningar och förståelse av en "mörkare sida" av förskolans omsorgsuppdrag, med fokus på "barn som far illa". Studien är av kvalitativ art och bygger på en hermeneutisk forskningsansats. Resultatet har därför analyserats fram genom en tolkande ansats. Materialet har sorterats, reducerats och argumenterats. Undersökningen har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med sex stycken pedagoger på fyra olika förskolor. Studien är indelad i tre olika huvudrubriker. Dessa är "Omsorg - vad är det?" ”Omsorg – en "mörkare" sida" och "Omsorg – betydelsen av att se”. Resultatet visar att pedagogerna har svårt att beskriva vad omsorg innebär för dem. Resultatet tyder på att pedagogerna har kunskap om anmälningsskyldigheten. Däremot har de en begränsad förståelse om både omsorgsuppdragets ”mörkare sida” och om ”barn som far illa”. Pedagogerna saknar en medvetenhet kring omsorgsuppdragets komplexitet. Denna studie kan användas för att öka medvetenheten hos verksamma pedagoger kring detta. / <p>Betygsdatum 2018-01-05 i Ladok.</p>

Syftet med denna studie var att ta reda på förskolechefers uppfattningar och erfarenheter om barn som stängs av i förskola pga. obetald barnomsorgsavgift. Kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta förskolechefer och resultatet har analyserats med IPA, där tre huvudteman har tolkats fram. Dubbla känslor gentemot avstängning beskriver hur informanterna uttrycker sig för och emot bestämmelsen avstängning av barn. Olika roller och åtaganden handlar om hur förskolecheferna uppfattar sin egen roll och vilka olika befogenheter de tillskriver sig. Stigmatisering som följd handlar om att informanterna upplever att avstängning kan ge stigmatiserande effekter för de barn och familjer som drabbas, då de redan lever i socioekonomiska svårigheter. Studiens slutsatser är att informanternas uppfattningar om sin roll som chef och sina befogenheter påverkar hur de agerar vid en avstängning. En annan slutsats är att barnperspektivet i myndighetsutövandet är bristande. Avslutningsvis ges rekommendationer och förslag på metoder, som barnkonsekvensanalys samt individuell prövning om barnets eget behov till förskolan. Detta för att närma ett barnperspektiv i beslut och värna om barnets bästa.