This paper explores the emic use of ”Internet trolls" and trolling behaviour in one specific Internet community. The findings are compared with, and put in relations to the conventional definition of Internet-trolls as individuals who deliberately, typically anonymously, antagonize other users of online common spaces. A forum dealing with matters of relationship issues in the Swedish online community Message Board of Familjeliv.se, was the subject of field-work that provided the basic empirical material for the research; three comparable threads on the subject of infidelity. These could all be said to contain suspected trolling, and such suspicions were also ascribed participants throughout the discussions. The analysis was undertaken mainly in terms of quality of narrative, performance and interaction. A comparative method and a genre analysis out of a holistic and functionalistic perspective is used to shed some light on how forum participants organize themselves and steer narratives towards desired outcomes. Author performances, both initially and throughout conversational threads, are explored through holistic analysis. It is concluded that a broad emic view on trolls and trolling behaviour exists within the Internet community, and that the understanding of trolls can differ between users, forums and within conversational threads. The results are put in relations to and are compared to how trolls are described in Swedish folklore tradition. Parallels are also drawn to fear of and belief in evil. The analytical concepts ”actual” and ”virtual” worlds, as defined by the anthropologist Tom Boellstorff (2008:18f), are used in this analysis to illustrate how trolling behaviour can be perceived when borders between differing worldviews are crossed and/or when the majority of the active participants of a thread consider a statement incompatible with the dominating interpretation of a given narrative.

<p>Detta är ett försök att skildra den livsåskådningstradition som med utgångspunkt från moderna vetenskapliga resultat söker påvisa ett samband mellan dessa och den urgamla shamanistiska tradition som en gång varit världsomspännande och fortfarande lever i spridda rester av vissa kulturkretsar.</p><p>Jag har för detta ändamål läst den litteratur som jag här sammanfattar i resultatdelen samt redovisar under rubriken "Diskussion och slutsats" med en religionsvetenskaplig analys och en fenomenografisk genomgång.</p><p>Min forskningsuppgift är att utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv göra en deskriptiv analys av några centrala arbeten inom det som kallas den nya fysiken och en shamanistisk tradition i anslutning till den.</p><p>Den röda tråd som jag ser löpa genom denna litteratur påvisar dels utifrån olika förutsättningar annorlunda sätt att uppfatta och förhålla sig till "verkligheten" och dels finns här genomgående mer eller mindre religiösa övertoner. En gemensam nämnare för denna idétradition är även den parallell man ser mellan komplementaritet, dvs. ljusets våg/partikeldualism, och olika medvetandetillstånd. Detta innebär i båda fallen ett överskridande av vår vanliga tids- och rumsuppfattning. Vidare krävs det såväl inom shamanismen som i den kvantmekaniska forskningen att man är en kreativ medskapare, inte en objektiv iakttagare.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka (1) varför och (2) hur den transpersonella filosofin/psykologin har uppkommit, (3) redogöra för den transpersonella filosofidisciplinens centralproblem som sammanfaller med religionspsykologins studieområde och har betydelse för det nya paradigmbyggandet, och därvid även (4) redogöra för det bakomliggande (transpersonella) perspektiv som karakteriserar behandlingen av dessa. Därtill behandlas även (5) kritiken på detta perspektiv.</p>

I avhandlingen studeras elevers grundantaganden om världen, samt de grundantaganden som eleverna förknippar med fysiken. Det är utifrån de grundantaganden vi gör om hur världen är beskaffad som vi försöker tolka och förstå nya fenomen och företeelser vi möter, t.ex. i den naturvetenskapliga undervisningen. I avhandlingen ligger intresset primärt på grundantaganden som vanligtvis tas för givna i naturvetenskapen samt sådana som är av intresse för relationen mellan naturvetenskap och religion. För de empiriska studierna har ett specifikt område, nämligen universums uppkomst och utveckling samt existentiella frågor relaterade till detta, valts som ram för elevernas resonemang. Avhandlingen bygger på två studier. I den första studeras elevers skriftliga svar och uttalanden under intervjuer och i den andra studeras elevers gruppdiskussioner. Eleverna som deltar i de båda studierna går alla det tredje året på gymnasiet och läser kursen Fysik B. Resultaten visar att det finns elever som beskriver sin egen och fysikens syn på olika sätt. Detta gäller såväl frågor om universums uppkomst och utveckling som frågor om t.ex. relationen mellan naturvetenskap och religion. Resultaten visar vidare att de grundantaganden som vanligtvis underförstås i fysiken inte med självklarhet associeras med fysiken av eleverna. Detta kan göra det svårt för dem att förstå resonemang och modeller i fysiken. Resultaten visar vidare att det är vanligt att elever associerar scientistiska synsätt med fysiken. Scientism innebär att man menar att ingenting utom det som är åtkomligt för naturvetenskapen existerar. Detta uteslutet möjligheten att andra möjliga dimensioner av verkligheten än den materiella existerar. Att förknippa fysiken med antaganden som inte av nödvändighet måste förknippas med fysiken (t.ex. scientistiska synsätt) kan göra att elever, som inte själva delar dessa antaganden, får svårare att identifiera sig med fysiken och kanske t.o.m. väljer bort studier i fysik när möjlighet ges. / Students’ presuppositions about the world are studied, together with the presuppositions the students associate with physics. It is from the starting point of our presuppositions about what the world is like that we try to interpret and understand new phenomena that we meet, for example in science class. The thesis primarily focus on presuppositions usually taken for granted in science, and presuppositions that are of interest for the relationship between science and religion. A specific content area was chosen for the students reasoning in the empirical studies: the origin and development of the universe and existential questions related to that. The thesis builds upon two studies. In the first one students’ written answers and statements during interviews have been studied, and in the second one students’ groupdiscussions were studied. Students in both studies are in their last year of upper secondary school, and all of them study the course Physics B. The results show that there are students that describe their own view and the view of physics in different ways. This is valid both for questions about the origin and development of the universe, and for questions for example about the relationship between science and religion. The results also show that presuppositions that are usually taken for granted in physics, not necessarily are easily associated with physics by the students. This can make it hard for them to understand reasoning and models in physics. In addition to this the results also show that the students associate scientistic views with physics. Scientism states that nothing more than things that are in the realm of science exists. This exclude the possiblity that other dimensions than the material one exist. Associating physics with presuppositions that are not necessary for physics (for example scientistic views) can have consequences for students not sharing those views, i.e. they will have a harder time identifing themselves with physics. Perhaps they will choose not to study physics when given a choice.

Syftet med uppsatsen är att undersöka (1) varför och (2) hur den transpersonella filosofin/psykologin har uppkommit, (3) redogöra för den transpersonella filosofidisciplinens centralproblem som sammanfaller med religionspsykologins studieområde och har betydelse för det nya paradigmbyggandet, och därvid även (4) redogöra för det bakomliggande (transpersonella) perspektiv som karakteriserar behandlingen av dessa. Därtill behandlas även (5) kritiken på detta perspektiv.

Detta är ett försök att skildra den livsåskådningstradition som med utgångspunkt från moderna vetenskapliga resultat söker påvisa ett samband mellan dessa och den urgamla shamanistiska tradition som en gång varit världsomspännande och fortfarande lever i spridda rester av vissa kulturkretsar. Jag har för detta ändamål läst den litteratur som jag här sammanfattar i resultatdelen samt redovisar under rubriken "Diskussion och slutsats" med en religionsvetenskaplig analys och en fenomenografisk genomgång. Min forskningsuppgift är att utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv göra en deskriptiv analys av några centrala arbeten inom det som kallas den nya fysiken och en shamanistisk tradition i anslutning till den. Den röda tråd som jag ser löpa genom denna litteratur påvisar dels utifrån olika förutsättningar annorlunda sätt att uppfatta och förhålla sig till "verkligheten" och dels finns här genomgående mer eller mindre religiösa övertoner. En gemensam nämnare för denna idétradition är även den parallell man ser mellan komplementaritet, dvs. ljusets våg/partikeldualism, och olika medvetandetillstånd. Detta innebär i båda fallen ett överskridande av vår vanliga tids- och rumsuppfattning. Vidare krävs det såväl inom shamanismen som i den kvantmekaniska forskningen att man är en kreativ medskapare, inte en objektiv iakttagare.

Utmaningarna och kraven på religionsämnet blir tydligare i ett alltmer sekulärt samhälle. Det diskuteras om hur undervisningen ska utformas och bedrivas i detta mångreligiösa samhälle. Syftet med denna kunskapsöversikt har varit att ta reda på hurreligionslärare utformar sin undervisning utifrån förhållningssätt och didaktiker i relation till ett inkluderingsperspektiv. Resultatet visar på olika strategier att ta sig an uppdraget. Samtliga resultat talar för ett förhållningssätt grundat i inkludering av eleverna och deras erfarenheter. En annan del av resultaten talar om medvetenheten om världsbild och att inkludera världsbildsutbildning i den traditionella religionsundervisningen. Lika för resultaten är att samtliga visar på interkulturell kompetens. Metoden för arbetet har varit en kvalitativ innehållsanalys där vi bearbetat forskning inom området. Slutsatsen är, och som resultatet visar, att religionsundervisning som främjar inkludering i ett mångreligiöst och sekulärt samhälle, kan bedrivas olika men fortfarande vara lika gynnsam för elevers utveckling.

Worldview studies among high-school students is a strategic way of building an attitude of respect and dialogue between citizens in the increasingly multi-cultural society of Sweden. First of all, academic research by professors in philosophy and education from different countries, express the importance of worldview studies among students. Secondly, established experience in several educational institutes, as well as among many students, confirm that worldview studies leads to better understanding of self and others. Thirdly, with the increasing number of immigrants in Sweden, there is a great need of constructive forums for dialogue concerning different worldviews. Considering academic research, established experience as well as the immigration crisis in Sweden this essay investigates and argues the thesis that an increased emphasis on worldview studies within the Swedish high-school curriculum is a strategic and pedagogical way of building bridges of dialogue and respect in our society.

The Swedish author Fredrika Bremer's novel Grannarne was published in 1837, and the English translation The Neighbours was published in London in 1842. This novel as well as other novels by Bremer which were published in English in the 1840s, were widely read and they were very popular with readers as well as with literary critics. As has been noted formerly, there are certain striking likenesses between The Neighbours and Charlotte Brontë's novel Jane Eyre, published in 1847. In this essay, a comparative study is made of motifs found in both novels, such as "The Byronic Hero", and "The Strange Woman" as well as structures such as "the acceptance of guilt", followed by "judgement" and the possibility of "mercy", which are also found in both novels. In the last chapter, there is a discussion of the characters' perception of their respective worlds as primarily conditioned by religion, and how this is manifested in the previous chapters of the essay. A connection between Bertha in Jane Eyre and Hagar in The Neighbours is explored and a suggestion is made of a possible connection between Hagar and the ancient poet Sappho.

This essay starts at the proposition that there is not yet a satisfying way to differentiate between different worldviews. Although many attempts have been made, they fail in ways that are difficult to pinpoint. The usual way of researching a worldview is to start from a set of questions that are deemed fundamental to our beliefs, a method the author regards as flawed. In this essay it is instead proposed that we should regard actions and behaviour to determine worldview, because they lead us to the essential part of worldview, the core. To get a worldview with this method, we would categorise different tendencies of actions of individuals, instead of trying to ask them questions and categorising the answers. From this, a model of four different worldviews is established based of four different aims that are sought in actions. These for are: the way of virtue; the way of empowerment or worldly security; the way of pleasure; and the way of spiritual liberation or salvation. The aim of this model is to increase our explanatory power in terms of what people believe, why they act as they do, and what decisions they reach.