<p>I "Myten som argumentationsbas" har jag utgått från de perspektiv som finns inom den retoriska kunskapstraditionen. Utifrån dessa perspektiv har jag sökt svar på frågeställningen: <em>Hur övertygar man någon som ser världen på ett annat sätt?</em></p><p>Studien resulterade i en modell för övertygande som fokuserar på etablerandet av en gemensam argumentationsbas mellan retorn och den andre. I samband med bearbetningen av denna modell prövade jag om Roland Barthes idé om myten kunde användas för att ge en fördjupad förståelse för vad en retorisk argumentationsbas är. Svaret på den frågeställningen blev ett tydligt: Ja.</p><p>Barthes teori om myten stämde väl överens med den retoriska kunskapstraditionen, dess teoretiska grund kunde bidra till en förbättrad förståelse av enskilda övertygandeprocesser och teorin visade dessutom på möjliga retoriska strategier för att övertyga en person som ser världen på ett annat sätt.</p><p>Utöver detta kunde jag även visa hur myten fungerade som ett komplement till det etablerade retoriska begreppet doxa. Detta genom att myten är partikulär och kan kopplas till specifika fenomen, medan doxan är mer generell. Myten som teoretiskt perspektiv visade sig därmed vara väl lämpat för att retoriskt förklara argumentationsbasens funktion i enskilda övertygandeprocesser. I denna studie beläggs således  att Barthes idé om myten har något att tillföra den retoriska kunskapsteorin.</p>

I "Myten som argumentationsbas" har jag utgått från de perspektiv som finns inom den retoriska kunskapstraditionen. Utifrån dessa perspektiv har jag sökt svar på frågeställningen: Hur övertygar man någon som ser världen på ett annat sätt? Studien resulterade i en modell för övertygande som fokuserar på etablerandet av en gemensam argumentationsbas mellan retorn och den andre. I samband med bearbetningen av denna modell prövade jag om Roland Barthes idé om myten kunde användas för att ge en fördjupad förståelse för vad en retorisk argumentationsbas är. Svaret på den frågeställningen blev ett tydligt: Ja. Barthes teori om myten stämde väl överens med den retoriska kunskapstraditionen, dess teoretiska grund kunde bidra till en förbättrad förståelse av enskilda övertygandeprocesser och teorin visade dessutom på möjliga retoriska strategier för att övertyga en person som ser världen på ett annat sätt. Utöver detta kunde jag även visa hur myten fungerade som ett komplement till det etablerade retoriska begreppet doxa. Detta genom att myten är partikulär och kan kopplas till specifika fenomen, medan doxan är mer generell. Myten som teoretiskt perspektiv visade sig därmed vara väl lämpat för att retoriskt förklara argumentationsbasens funktion i enskilda övertygandeprocesser. I denna studie beläggs således  att Barthes idé om myten har något att tillföra den retoriska kunskapsteorin.

No description available.

The purpose of this thesis is to study how femininity and masculinity is portraited in theeditorials of four Swedish lifestyle magazines; Glamour, Cosmopolitan, Moore and Slitz. Themain questions we based our study on are: What kind of relationship does the editor in chiefcreate with the intended reader? What conception of the world does the editor in chief createin the editorials? How does the editor in chief portray masculinity and femininity?In order to answer the questions above we performed a qualitative analysis of the editorials offour lifestyle magazines published during 2007. We used a discourse analysis with emphasison gender and how the editorials constructed masculinity and femininity and its stereotypicaltraits.Furthermore we based our results on a theory of the socially constructed gender. According tothis theory gender is constructed during our childhood and adolescense by the individuals andthe society surrounding us. These individuals and this society teaches us what is expectedfrom men and women in their traditional gender roles. Theories concerning stereotypes insociety and media were also helpful.During our analysis we found that there are several differences between how women portraythemselves in Glamour and Cosmopolitan and how men portray them in Slitz and Moore.There were also differences in how men portraid themselves in Slitz and Moore and howwomen portraid men in Glamour and Cosmopolitan. There were also several similaritiesbetween the different magazines.One of the most important similarities between the editorials was that all of them tended tolean toward the stereotypical description of masculinity and femininity. Also, the role of theopposite sex tended to be small and undetailed.The most important difference, on the other hand, we found was the language. While theeditorials in the lifestyle magazines directed to men used a harsh, sarcastic and humoristiclanguage, the editorials in the lifestyle magazines directed toward women tended to use amore friendly, educational and serious language.

Den här studien undersöker hur myten om det svenska livet representeras genom IKEA-katalogen. Empirin sträcker sig från år 2000 till år 2015. Detta görs genom Roland Barthes semiotiska bildanalys med inriktning på begreppet myt.   Katalogerna från samtliga år studeras och tolkas för att skapa en övergripande bild av varje år.   De teoretiska utgångspunkterna är denotation/konnotation som används som ett verktyg för att analysera bilders, i detta fall katalogernas framsidor, särskilda kultur och meningsskapande i en kontext. Myten är det som ger kontexten en betydelse. Denna betydelse stänger ute andra tolkningar, vilket gör att myten framstår som sanning.   Studiens resultat visar att IKEA-katalogen visuellt speglar en myt om värderingar, politik, rättvisa, jämlikhet och ideal.

The purpose of this paper is to investigate how Muslim as a citizen of society is produced in textbooks for social sciences at high school. This is done by analyzing the follow-up issues that arise from subject focus, social science languages and knowledge phases. When the specific consequences of subject focus, social science language and knowledge phases work together, Östman creates discourse sentences, advanced and complex images of reality.The essence of the first question is what combinations of subjects, societal and knowledge phases are within. The study found four different discursive sentences: the Muslim threat to the western world, the Muslim - the one-dimensional Islamist, the Muslim-complex Islamist, the Muslim - a problem for the western world. The first two described the Muslim more or less as a threat to Western values through a homogeneous and one-dimensional description. The second question was to provide answers to the contexts of Muslims and Islamism. It turned out that Muslims and Islam only exist in contexts relating to fundamentalism, conflict, war and terrorism. The third question of the essay is what values are attributed to Muslims through the various petitions. The values attributed to Muslim social actors consisted of fundamentalist and antidemocratic Islamic values. The image of the Muslim citizen is negative. Muslims are attributed to the discourse sentences anti-democratic and Islamic values. Muslims and Islam are thus in conflict with the western world's democratic societies.

In this study, the characters in Donna Tartts novel The Secret History is analysed. The purpose of the study is to clarify some central values, valuations, and world views of the characters. Moreover, how the values, valuations and world views align with each other is evaluated. The study showed that the characters values loyalty, availability and to be a unique group of people. In addition to that, some valuations showed in the study is that a society is in justice when thepopulation stays at their level of social and economic status. Therefore, the characters judgeother based on what they achieve. The characters believe that the only desire of the humanbeing is to live forever, which for them is possible through the belief that death is a shift of matter. For them, death is the apex of beauty – and beauty is terror

Den här uppsatsen undersöker om det finns en konflikt i kriskommunikation mellan att ha tempo i kommunikationen eller att ha en korrekt lägesbild. Finns det skillnader och likheter i beslutsprocesser gällande kriskommunikation på nationell, regional och kommunal nivå? Tidigare forskning har fokuserat på relationen mellan sändaren och mottagaren av kriskommunikationen som Ann Enander tar upp i sin forskning. Även hur man ändrar ett beteende under en kris för att få önskad effekt. Det har forskats på intern och extern kriskommunikation som Mats Heide tar upp i sin forskning. Ingen av dessa forskare tar upp om det finns en konflikt mellan tempo och lägesbild. Det finns även en forskningslucka gällande skillnader och likheter i beslutsprocesser gällande kriskommunikation på nationella, regionala och kommunala nivåer. Teorin som användes i den här uppsatsen är Kahneman och Tverskys Prospect theory den handlar om att människor alltid försöker minska sina förluster än att maximera sina vinster. Metoden som har använts är en intervjustudie och databearbetningsmetoden är en tematisk analys. Resultatet visar att det inte fanns någon konflikt mellan tempo och ha korrekt lägesbild, att det är beroende av hur krisen ser ut. Men även visar resultatet att det är svårt avgör vad som är en korrekt lägesbild. kriskommunikation på nationell, regional och kommunal nivå. Resultatet i uppsatsen visar att det inte är så stora skillnader mellan dessa nivåer. Organisationerna har staber och organisationerna och individerna var lärande. Detta innebar att kriskommunikationen på dessa nivåer utvecklades och erfarenheten ökade efter varje kris. Även framkom det i studien att upprättande av lathundar och spårande av tidstjuvar påverkar effektiviteten av kriskommunikationen.

<p>Denna studie är en undersökning av hur elever i år 6 uppfattade det geografiska rummet, vilka omvärldsbilder elever i skolan innehade, hur de påverkades av olika intryck från omgivningen samt om elevernas omvärldsbilder förändrades under en termin. Att inneha en omvärldsbild innebär att ha en föreställning om hur den rumsliga världen ser ut och förhåller sig. Undersökningen var av empirisk art och bestod av en namngeografisk undersökning av geografiska objket i Sverige, elevernas ritade bilder av världen, intervjufrågor samt en kartförståelseuppgift. Studien genomfördes vid två olika tillfällen för att se på eventuella förändringar i elevernas omvärldsbilder. Studien visade på att elevernas omvärldsbilder påverkades, utvecklades och innehöll all den information individen mötte och hade med sig sedan tidigare om den rumsliga världen. Undersökningen visade även på att omvärldsbilder kan förändras och utvecklas unnder en termin.</p>

Denna studie är en undersökning av hur elever i år 6 uppfattade det geografiska rummet, vilka omvärldsbilder elever i skolan innehade, hur de påverkades av olika intryck från omgivningen samt om elevernas omvärldsbilder förändrades under en termin. Att inneha en omvärldsbild innebär att ha en föreställning om hur den rumsliga världen ser ut och förhåller sig. Undersökningen var av empirisk art och bestod av en namngeografisk undersökning av geografiska objket i Sverige, elevernas ritade bilder av världen, intervjufrågor samt en kartförståelseuppgift. Studien genomfördes vid två olika tillfällen för att se på eventuella förändringar i elevernas omvärldsbilder. Studien visade på att elevernas omvärldsbilder påverkades, utvecklades och innehöll all den information individen mötte och hade med sig sedan tidigare om den rumsliga världen. Undersökningen visade även på att omvärldsbilder kan förändras och utvecklas unnder en termin.