• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 7
  • Tagged with
  • 7
  • 5
  • 4
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Man kan inte föreställa sig att män blir våldtagna - : En kvalitativ studie om behandling och stöd för våldtagna män

Eriksson, Amanda, Vallgren, Jennie January 2014 (has links)
Forskningen om män som våldtäktsoffer är vag och ligger många år efter forskningen om kvinnliga våldtäktsoffer. Forskningen om behandlingsmetoder för våldtagna män är även den eftersatt och visar sig sakna evidens. Syftet med studien är att undersöka vilka behandlingsmetoder och stödinsatser som finns för män som blivit våldtagna samt problematisera normer om manlighet och heterosexualitet. Metoden baseras på kvalitativa intervjuer med åtta personer som arbetar inom olika organisationer i Sverige och som möter män som utsatts för våldtäkt. Studien analyseras utifrån maskulinitetsteorin, heteronormativet samt intersektionalitetsperspektivet. Resultatet visar att de flesta tycks utgå från psykoterapi med inslag av olika kognitiva och psykodynamiska inriktningar. Analysresultatet visar att de normer som finns om manlighet och heterosexualitet i samhället har stor inverkan på manliga våldtäktsoffer. Vidare visar resultatet att våldtagna män behöver mer uppmärksamhet i samhället för att få bort den tabu som finns idag. Detta för att på ett bättre sätt kunna bidra till att utsatta män får den hjälp de behöver.
2

Rättens framställning av våldtäktsoffer : En analys av könets betydelse

Jäderlund, Sofie January 2015 (has links)
No description available.
3

Det kvinnliga våldtäktsoffret: delaktig eller utsatt? : En kvalitativ intervjustudie kring yrkesverksammas upplevelser av att arbeta med kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt

Mildalen Stålhammar, Emilia, Andersson, Tindra January 2024 (has links)
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur yrkesverksamma inom våldtäktsstöd och brottsutredning jobbar med våldtäktsoffer för att reducera risken för stigmatisering. Inom ramen för syftet inkluderas även att undersöka om de yrkesverksamma identifierar faktorer som kan ses som centrala för att våldtäktsoffer avstår från att söka hjälp och/eller anmäla våldtäkten. Uppsatsen är avgränsad till enbart kvinnliga våldtäktsoffer. Med målsättningen att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har uppsatsförfattarna tillämpat kvalitativ metodologi och genomfört sex semistrukturerade intervjuer. Intervjudeltagarna utgör en civil utredare inom brott i nära relation och våldtäkter, en polis i yttre befäl, två läkare och en forensisk sköterska på gynekologiska akutmottagningar och en samordnare på en tjejjour. De teoretiska begreppen som uppsatsförfattarna applicerat på den empiriska datan är stigmatisering och normalisering/normaliseringsprocess. Resultatet tyder på att de yrkesverksamma var medvetna om att kvinnliga våldtäktsoffer riskerar att uppleva stigmatisering av deras bemötanden. Däremot identifierar uppsatsförfattarna att de yrkesverksamma har byråkratiska strukturer de måste förhålla sig till i sina arbeten. Detta bidrar till en komplex dynamik där eventuell stigmatisering av våldtäktsoffer kan uppfattas oundviklig. Det framgår att tjejjouren som ideell organisation har som målsättning att verka icke-stigmatiserande mot kvinnliga våldtäktsoffer. Resultatet indikerar att det, enligt yrkesverksammas upplevelser, förekommer normalisering av våldtäkter på individ- och till viss del på strukturell nivå. Detta uppmärksammas genom normaliseringsprocessen, normalisering i partnerrelationer och en svårighet att förstå gränsdragningen mellan sex och våldtäkt. Det observeras även en normaliseringsutveckling som snedvrider ansvarsfördelningen inom kontexten för våldtäkter. Ovanstående problematik kan tolkas minska kvinnliga våldtäktsoffers hjälp- och anmälningsbenägenhet vilket påverkar yrkesverksammas förmåga att erbjuda stödåtgärder till våldtäktsoffer.
4

Behov och bemötande - den sexuellt våldsutsatta kvinnans upplevelse av vården efter övergrepp : en litteraturöversikt

Axelsson, Linda January 2022 (has links)
Bakgrund  Sexuellt våld är ett utbrett samhällsproblem med kort- och långsiktiga effekter på både den fysiska och psykiska hälsan. Hälsokonsekvenserna är många men innefattar bland annat depression, trauma, oönskad graviditet och sexuellt överförbara infektioner. Sjukvårdspersonal har en betydande roll, dock är ofta kunskap och erfarenhet för att identifiera och bemöta sexuellt utsatta kvinnor bristfälliga.  Syfte  Syftet var att beskriva hur den sexuellt våldsutsatta kvinnan upplever vårdmötet med vårdpersonal samt vad hon har för vårdbehov efter övergrepp.  Metod  I denna icke-systematiska litteraturöversikt ingår 19 vetenskapliga originalartiklar av både kvantitiv och kvalitativ design. De har hämtats från databaserna PubMed och CINAHL, genom ett flertal sökordskombinationer. Artiklarna har kvalitetsgranskas utifrån Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag. De har sedan analyserats med stöd av en integrerad analys.  Resultat  Viktiga aspekter i vårdpersonalens bemötande med sexuellt våldsutsatta kvinnor, för att främja läkning, är respekt, integritet, bekräftelse och att värna kvinnans självbestämmande. Sexuellt våldsutsatta kvinnor sårbarhet i vården relaterar till normer och lagar, samt hur hon förhåller sig till förövaren. Det finns behov av specialiserad vård. Resultatet är indelat i tre huvudkategorier, nämligen Upplevelsen av att söka och få vård, Den sexuellt drabbade kvinnans sårbarhet i vården och Behov att bli tagen på allvar.  Slutsats  Resultatet visar att vårdpersonal har en betydande roll för att främja läkning när de möter sexuellt våldsutsatta i vården. Positiva upplevelser kan lägga ett fundament till återhämtning samtidigt som negativa upplevelser istället kan leda till återupplevelse av trauma samt fördröjd eller utebliven vård. Bemötandet i vården kräver närvaro och känslighet för att vården ska upplevas respektfull och medkännande. Resultatet visar också att sexuellt våldsutsatta kvinnor efterfrågar, och har övervägande positiva upplever av, specialiserad vård. / Background  Sexual violence is a common problem in today’s society followed by physical and psychological health effects both short- and long term. The health consequences are many but include depression, trauma, unwanted pregnancy and sexually transmitted infections. Healthcare professionals play a significant role, however, they often lack the knowledge and experience to identify and respond to sexually vulnerable women.  Aim  The purpose of this study was to describe how the sexually abused woman experiences the encounter with health professionals and her care needs following abuse.  Method  This non-systematic literature review includes 19 original scientific articles of both quantitative and qualitative design. These have been retrieved from the databases PubMed and CINAHL, by several keyword combinations. All articles have been quality reviewed on the basis of Sophiahemmet University's assessment data. They have been analyzed with an integrated analysis.  Result  Important aspects of the care staff's interaction with sexually abused women, in order for it to increase healing, are respect, integrity, confirmation and safeguarding the woman's self- determination. Sexually abused women are particularly vulnerable because of aspects regarding norms and lawsystems, as well as how she relates to the perpetrator. There is a need for specialized care. The results are divided into three main categories, namely The experience of seeking and receiving care, The sexually abused woman's vulnerability in health care and The need to be taken seriously.  Conclusion  The results show that healthcare professionals have a significant role in facilitating healing when encountering sexually abused people in healthcare. Positive experiences can lay a foundation for recovery at the same time as negative experiences can lead to revictimization as well as delayed or absent care. The interaction requires presence and sensitivity for the care to be experienced as respectful and compassionate. The results also show that sexually abused women demand, and have positive experiences of, specialized care.
5

Sena nätter och farliga män –Vad säger media? : En kvalitativ studie om gestaltningen av våldtäktsoffer i media / Late nights and dangerous men

Andersson, Hanna, Rosenblad, Joanna January 2017 (has links)
Uppsatsen undersöker hur våldtäktsoffer framställs i två olika tidningar (Dagens nyheter och Aftonbladet) och om det finns någon skillnad i framställningen beroende av offrets kön. Studien är gjord genom att tillämpa kritisk diskursanalys på de valda tidningsartiklarna för att se om det finns några skillnader. För att göra detta har vi utgått från genusteori samt Goffmans teori kring stigma. Studiens resultat medför att artiklarna har delats upp i tre kategorier: "ideala offer", "icke-idela offer" och "manliga offer". Utöver det genererades även kategorin för "diskussions- eller debattartiklar". Artiklar som kategoriseras som "ideala offer" innehåller färre detaljer kring brotten än artiklarna om de "icke-ideala offer". Kategorin "manliga offer" uppkom på grund av att artiklarna som tillhör den var gravt underrepresenterade, däremot kunde vi se att även dessa artiklar kan jämföras med de två första kategorierna. Artiklarna i den sista kategorin diskuterar mer allmänt kring problemen som våldtäkt för med sig mer allmänt. Majoriteten av dessa artiklar riktade sig till eller handlade om kvinnor. Den slutsats som kunde dras utifrån denna undersökning är att det rapporteras olika gällande olika kön hos våldtäktsoffer. Detta visar sig bland annat genom att det i artiklar som beskriver kvinnor ges mer detaljer som beskriver offret än om de som handlar om män; artiklar om män är generellt sett relativt detaljfattiga. Detta medför också att media styr den allmänna synen kring våldtäktsoffer och har därmed makt att förbättra situationen och göra bilden av manliga och kvinnliga offer mer jämställd då båda könen behöver lika mycket stöd från omgivningen. / This essay investigates how rape victims are shown in two different Swedish newspapers (Dagens nyheter and Aftonbladet) and if there are any differences depending on the victim’s sex. The study is using critical discourse analysis for the selected news articles to find out if the views differentiate. To be able to do this we have based our research in gender theory and the theory of stigma created by Goffman. The results if this study generates three categories: "ideal victims", "non-ideal victims" and "male victims". Apart from these, another category was detected: "discussion or debate articles". Articles that categorises as "ideal victims" contains fewer details of the crime than the articles about "non-ideal victims". The category "male victims" vas created because the articles from this category was seriously diminished, we could on the other hand also apply the two previously stated categories on this one. The articles from the discussion or debate category brings up the problems of rape in a more general matter. The majority of these are speaking to or about women. The conclusion of this study is that media is presenting male and female rape victims differently. This shows, among other conclusions, that articles about female victims contains more details about the victim than articles about men; articles about men do in general rapport lesser details. This contributes to media’s control over the general view on rape victims and have therefor the opportunity to make this situation better. Media can create a more equal image of male and female victims where both will be needing support from society.
6

Våltäktsmyter i förändring: Bilder av våldtäktsoffer i nyhetsmedia

Johansson, Moa, Keller, Sanna January 2018 (has links)
Föreliggande uppsats är en kvalitativ innehållsanalys om sexuellt våld i nyhetsmedia. Syftet med uppsatsen är att belysa hur nyhetsmedia konstruera bilder av kvinnor och män som har varit utsatta för, vad de valda dagstidningarna, rubricerar som våldtäkt samt att undersöka hur begreppet våldtäkt används i de utvalda artiklarna. Urval och empiri består 21 artiklar från fyra valda dagstidningar: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Uppsatsen genomsyras av tre teoretiska perspektiv: socialkonstruktivism, viktimisering och dagordningsteorin. Uppsatsens centrala resultat är att våldtäktsmyter om både våldtäktsoffer och våldtäkter är utbredda på olika sätt i samhället. Både uttalanden som bekräftar såväl som motsäger våldtäktsmyter återfinns i artiklarna. Resultatet är spretigt och visar att sexuellt våld är ett tämligen komplext och svårfattligt begrepp samt ämne. Det har uppdagats att våldtäktsoffer konstrueras på olika sätt i artiklarna men att bekräftande av våldtäktsmyter inte är dominerande. Därav är den mest betydelsefulla slutsatsen av uppsatsen att resultatet pekar på en positiv förändring av hur offer för sexuella övergrepp och/eller våldtäkter framställs i nyhetsmedia. / This study is a qualitative content analysis about sexual violence in news media. The study aims to illustrate how news media construct portrayals of women and men that have been victims of, what the selected newspapers define as rape. The study also intended to analyse how the term rape is used in the selected articles. The empirical data consist of 21 articles, selected from four Swedish newspapers: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. Three theore-tical perspectives have been used throughout the study: social constructivism, victimology and agenda theory. The results has shown that society's perception regarding rape victims and rape are influenced by well known rape myths. Both confirmative as contradictory comments connected to rape myths are to be found in the articles. The results has no given patterns, which shows the complexity and obscurity in the subject of sexual violence. In addition, the results have displayed that rape victims are constructed in different ways in the articles. Our conclusion is that it seems to be a positive progress in development about how victims of sexual assaults and/or rape are portrayed in news media.
7

Toppjurist, odjur, läkarstudent eller ansvarslös : En kritisk diskursanalys om konstruerandet av kvinnliga våldtäktsoffer och manliga våldtäktsförövare i Aftonbladet, innan och efter MeToo-rörelsen. / Top lawyer, beast, medical student or irresponsible : A critical discourse analysis on the construction of female rape victims and male rapists in Aftonbladet, before and after the MeToo-movement.

Aldrin, Louise, Liljekvist, Amanda January 2022 (has links)
The MeToo movement has played a huge role in the society and the issue around gender equality around the world. 2017 the movement spread in USA due to women in the movie- and entertainment business speaking up about sexual harassements made by the Hollywood producer Harvey Weinstein. The hashtag #MeToo spread quickly around the world and came to Sweden in the fall the same year which contributed to the debate about women’s equal rights in society. The aim of this qualitative study is, with a cirital discourse analysis (CDA), to see how the rape victims and their perpetrators constructs in Sweden’s biggest evening news media, Aftonbladet, before (2013) and after the movement's upturn (2021). This study only tends to see how the female rape victims and the male pertpetrators are constructed, this due to statistics showing that woman are most often falling victims of rape and that their perpetrators are most often men (Brottsförebygganderådet [BRÅ], 2020). The study has found several discourses, for instance that the rape victims often are constructed as ideal victims or gets blamed for the rape. The victim blaming often constructes with rapemyths, which can be connected with an ideology of rapeculture. In one specific case there has been found an ideology of feminism, where the text explicitly and implicitly speaks about the womens right and the patrialchal structure in the society. The perpetrators on the other hand are often constructed as either regretful, sympathetic or as a beast. There has been found unequal power relations where the perpetrator is most likely to be constructed as the most powerful actor. On the other hand no differences in the construction of the victim or the perpetrator have been found during the two years, before and after the movement.

Page generated in 0.0341 seconds