Tidigare studier har visat vad patienten anser vara tillfredställande i samband med triage. Där framkommer att i mötet med vårdpersonalen vill patienten känna sig värdig, sedd och bekräftad. Detta ställer krav på vårdpersonalen och den kompetens de besitter. En förutsättning för patienttillfredsställelse är information om väntetider, patienternas medicinska tillstånd och en god vårdrelation. I mötet med patienten krävs kunskap om vad dessa tycker är viktigt och betydelsefullt i samband med triage. Kunskapen om vad som är viktigt är fortfarande inte tillräckligt belyst, ur ett patientperspektiv. Syfte var att beskriva patientens upplevelse av vad som var betydelsefullt för denne i samband med triage. En kvalitativ forskningsansats med en påföljande innehållsanalys valdes. 11 stycken intervjuer genomfördes på en mindre akutmottagning i väst Sverige.Informanterna som valdes ut var patienter på denna akutmottagning. I resultatet framträdde två domäner, bemötande och information. Kategorierna som följde var omvårdnad, trygghet, delaktighet, kompetens, omhändertagande, integritet, tid och kommunikation. Informanterna ansåg det vara betydelsefullt att bli bemötta på ett individuellt plan, detta innefattade allt från basal omvårdnad till att informanterna litade på triageteamets goda kompetens. Sanningsenlig information kring väntetider och prioriteringssystemet visade sig ha betydelse. Tidigare studier har visat att vården upplevdes som god om vårdpersonalen hade ett öppet förhållningssätt, visade hänsynsfullhet och lugn. Detta bekräftas i vårt resultat. Triageteamet skulle kunna tillgodose detta genom att våga uppskatta väntetiden, men också genom att vara tydliga i att informationen kan komma att förändras. / Program: Magisterprogram i vårdvetenskap med inriktning mot akutsjukvård

Mäns våld mot kvinnor är ett utbrett samhälls- och folkhälsoproblem och något som har förekommit under en lång tid i Sverige. Det har konstaterats att kvinnomisshandel leder till stor fysisk och psykisk ohälsa och ett enormt lidande för den utsatta kvinnan. Som sjuksköterska kan man komma i kontakt med dessa kvinnor då det är vanligt att de söker sig till vården. Sjuksköterskan har då en viktig roll i arbetet med att upptäcka våldet bakom kvinnornas ohälsa, tyvärr är våldet i många fall ett dolt problem som kan vara svårt att uppmärksamma. För att som sjuksköterska lättare kunna uppmärksamma kvinnors utsatta situation är det därför viktigt att ha en inblick i deras livsvärld och i kvinnornas upplevelse av mötet med vården. Syftet med uppsatsen var således att belysa den våldsutsatta kvinnans upplevelse av mötet med vårdpersonal, genom att göra en litteraturöversikt där sju kvalitativa artiklar har granskats. I resultatet framkom tre huvudteman: Att möta de vårdande, Att vara patienten som blivit utsatt för våld och Att våga berätta. Resultatet visade att vårdpersonalen genom sitt bemötande både kunde möjliggöra och hindra att kvinnan berättade om sin utsatta situation, men även hur dessa hinder och möjligheter kunde vara relaterade till kvinnornas egna känslor och tankar om sig själv. Att ha en god relation till vårdpersonalen och hur denna kunde påverka kvinnan var något som beskrevs som väsentligt och betydande. Många delar i resultatet stärktes av tidigare genomförda studier och annan litteratur. Avslutningsvis diskuterades och reflekterades resultatet och praktiska implikationer formulerades. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Palliativ vård innebär vård i livets slutskede där sjukdomen inte längre går att bota. För att uppnå god omvårdnad inom palliativ vård behöver vårdpersonalen inneha kunskap om hur man lindrar den döende patientens smärtor, både de fysiska och de psykiska. Omvårdnadens mål är att främja hälsa, minska lidande och ge patienten ett värdigt slut. Vård av döende patienter är speciellt svårt eftersom de ofta visar starka känslor som sjuksköterskor behöver kunna hantera på ett bra sätt för att lidandet ska kunna lindras. Syftet med denna studie är att beskriva patienters upplevelser av palliativ vård. Studien baseras på en litteraturstudie där sju kvalitativa artiklar med patienters upplevelser analyseras utifrån Evans (2003) modell. De flesta artiklar är hämtade från databasen Cinahl. Litteratursökningen resulterar i sju artiklar som analyseras och används i resultatet. Analysen ger upphov till tre teman: Känna lidande, Känna rädsla och Känna trygghet och välbefinnande. I temat Känna lidande berättade patienter att de vill ha sin personliga värdighet bevarad och respekterad, att människor inte ska känna medlidande samt att brist på information leder till negativa situationer. I temat Känna rädsla beskriver deltagarna bland annat rädslan för smärta, rädslan för att förlora sin självständighet och rädslan för sjukhusvistelsen. I det sista temat Känna trygghet och välbefinnande framkommer det att vårdrelationen behöver bygga på förtroende för att patienter ska känna sig trygga, sedda och bekräftade. För åtskilliga patienter som vårdas i livets slutskede är hoppet en central del. Det framkommer i resultatet att sjuksköterskans vårdande ska genomsyras av en helhetssyn på människan och att en av sjuksköterskans viktigaste uppgifter att lindra patientens lidande. Vidare framkommer det att det är viktigt att upprätthålla hoppet hos en döende patient, att sjuksköterskan har ett stort ansvar i patientens smärtbehandling och att en god vårdrelation där kommunikationen fungerar väl förhindrar onödigt lidande. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Patienter med svårläkta sår utgör idag en stor grupp i samhället och de förväntas att öka. De vårdas till stor del av sjuksköterskor i hemsjukvård och det är en resurskrävande vård både i tid och pengar. Den vårdvetenskapliga förankringen för studien kopplas till vårdandets grundmotiv, vårdrelationen och lidandet. Tidigare forskning finns då det gäller patienters upplevelse av att ha sår, kvantitativa studier om svårläkta sår, vårdrelationen i olika kontext samt sjuksköterskors syn på sin kompetens i relation till sårvård. Forskning saknas dock när det gäller ett sjuksköterskeperspektiv på vården av patienter med svårläkta sår. Detta motiverar till föreliggande studie. I studien tillämpas en fenomenologisk livsvärldsansats. Fenomenet är ”att vårda patienter med svårläkta sår, såsom det erfars av sjuksköterskor i hemsjukvård”.Sju sjuksköterskor inom hemsjukvård intervjuas. Intervjuerna analyseras enligt Dahlberg, Dahlberg och Nyströms (2008) modell där materialet går från helhet till delar och slutligen redovisas till en ny helhet. Resultatet presenteras som essensen: ett berikande och betungande vårdande. Därefter följer sex innebördselement vilka belyser variationer av fenomenet. Den använda metoden samt andra alternativ diskuteras utifrån styrkor och svagheter. Delar av resultatet lyfts upp och jämförs med andra studier och forskning. Likheter och olikheter syns när det gäller essensen, hur lidandet berör, sättet att hantera ett betungande vårdande, vårdrelationen, det karaktäristiska med patientgruppen samt patienters följsamhet till vården. Uppsatsen avslutas med vad som kan ha betydelse för vårdandet samt förslag på vidare forskning. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Anestesisjuksköterskans arbete är genom sin karaktär och mångsidighet psykiskt krävande och anestesiologi är en specialitet där noggrannhet och en ständig mental och fysisk närvaro är av största vikt. Arbetet karaktäriseras idag av ett högt tempo och ställer krav på hög produktivitet samt innebär ofta vård av kritiskt sjuka patienter och krav på förmågan att fatta snabba beslut. Dessa faktorer kan ge upphov till negativ stress, vilket i förlängningen kan leda till fysiskt och psykiskt lidande för sjuksköterskan själv men även ett vårdlidande för patienten eftersom fel och misstag lättare begås under stressade förhållanden. Forskning visar också att det finns ett klart samband mellan arbetsrelaterad stress bland sjuksköterskor och brister i patientsäkerheten. Mot bakgrund av detta är det därför viktigt att tydliggöra vad anestesisjuksköterskan upplever som stressande i sitt yrke. Syftet med studien var att beskriva vad som upplevs som arbetsrelaterad stress bland anestesisjuksköterskor. Datainsamling skedde genom enskilda, öppna intervjuer med åtta anestesisjuksköterskor från två sjukhus i Västra Götaland. Intervjuerna analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att stress på arbetet upplevs vid avsaknad av kontroll, men även vid brister i vårdandet samt i organisationen. Det handlar framför allt om att stress uppkommer när anestesisjuksköterskan på olika sätt känner sig ensam och utlämnad, när fokus inte ligger på patienten och när tidsbrist och kollegor hindrar anestesisjuksköterskan från att göra, vad hon känner, är ett bra arbete. Tidspress och produktionstryck ses som två stora bovar till stressen med risk för en ”löpande-band-verksamhet”, där patienten inte ses som en människa. Tidspressen hindrar bland annat anestesisjuksköterskan från att lindra patientens lidande men kan även orsaka vårdlidande. Bättre stöd från kollegor och framför allt anestesiläkare är önskvärt då detta stöd är viktigt för att motverka stress. Anestesisjuksköterskorna beskriver att de ofta känner en inre stress som inte syns utåt. Detta måste tas på största allvar då stress i förlängningen kan leda till stressrelaterade sjukdomar. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Bakgrund: Hjärtinfarkt innebär en förträngning i ett eller fler av hjärtats kranskärl, vilket resulterar i syrebrist i hjärtmuskeln. Många patienter upplever oro och rädsla i samband med hjärtinfarkt. Sjuksköterskan har en viktig funktion i vården av de här patienterna. En stor del av deras arbete är att stötta patienter och vårda personcentrerat. Syfte: Syftet med det här arbetet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som drabbats av hjärtinfarkt. Metod: Det här examensarbetet är en litteraturöversikt. Arbetet har en kvalitativ ansats där elva artiklar utgjort underlag för resultatet. Resultat: Tre huvudteman presenteras i resultatet: Positiva aspekter i vårdandet, Utmaningar i vårdandet och Begränsningar i vårdandet. Sjuksköterskor värdesätter att vårda personcentrerat, dock är det svårt på grund av bristande kompetens, rädslor och tidsbrist. Sjuksköterskor ser dåligt teamsamarbete, patienters svårtolkade beteenden och resursbrist som hindrande element i vårdandet. Konklusion: Sjuksköterskor som vårdar patienter drabbade av hjärtinfarkt ställs inför många utmaningar. Bristande kompetens, tids- och resursbrist och dåligt samarbete i arbetsteamet är några av de hinder som sjuksköterskor står inför. / Background: Myocardial infarction is a narrowing in one or more of the coronary arteries, which results in hypoxia in the myocardium. Many patients experience anxiety and fear when suffering from myocardial infarction. The nurse has an important function in the care of these patients. A big part of the nurse role is to support patients and care person-centered. Aim: The aim of this study is to describe nurses’ experiences of nursing patients suffering from myocardial infarction. Method: This examination paper is a literature review. The paper has a qualitative approach where eleven articles has constituted as the base to the result. Results: Three main themes are presented in the result: Positive aspects in the nursing, Challanges in the nursing and Limitations in the nursing. Nurses values to nurse person-centerered, though this is hard due to lack of knowledge, fears and shortage of time. Nurses regard bad teamwork, patients ambiguous behaviors and shortage of resources as obstructive elements in the nursing. Conclusion: Nurses that nurse patients suffering from myocardial infarction faces many challenges. Shortage of knowledge, lack of time and resources and bad collaboration in the team are a few of the obstacles that the nurses face.

Patientens känsla av välbefinnande är relaterat till om det finns en fungerande vårdrelation som utvecklas i ett vårdande möte, mellan vårdare och patient. Vårdrelationen i mötet kan främja eller motverka hälsa. Båda parter i vårdrelationen är aktiva i någon mening och det är distriktssköterskans ansvar att det blir ett vårdande möte. Barnet som besöker vården är, som varje patient i en vårdsituation, utsatt - dels beroende på sårbarhet och dels beroende på underlägsenhet gentemot vårdgivaren, i det här fallet distriktssköterskan. Utsatthet hos barn kan leda till att tillit, både till andra och till sig själv, rubbas. Barnets delaktighet och förmåga att uttrycka sig är delvis beroende av de vuxna i det vårdande mötet. Kommunikation är av stor betydelse i det vårdande mötet med barn. Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskor gör för att skapa förutsättningar för ett vårdande möte med barnet på BVC. Metoden för studien är kvalitativ datainsamling i intervjuform. Undersökningsgrupp är åtta distriktssköterskor som arbetat med Barnhälsovård mellan 1,5 och 38 år. Resultatet har framkommit genom kvalitativ innehålls analys. Det visar hur distriktssköterskor erfar sitt görande i det vårdande mötet med barnet. Egenskaper och olika sätt att bemöta påverkar det vårdande mötets innehåll. Egenskaper av vikt är att vara lugn, intresserad, lyhörd och följsam gentemot barnet. Det betyder att de etablerar kontakt genom struktur och förhållningssätt, att de använder kunskap om vad som påverkar barnets välbefinnande och att de är följsamma i mötet. Distriktssköterskorna erfar också att familjen påverkar hur de gör i det vårdande mötet. I diskussionen påtalar vi förhållningssätt, följsamhet och kunskap om barn och deras miljö som betydelsefullt i det vårdande mötet. Den kvalitativa intervjuns betydelse för hur den kan sätta igång reflektion hos den intervjuade diskuteras också. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

I den psykiatriska vården lider cirka en femtedel av patienterna av samsjuklighet. Det vill säga förutom psykisk sjukdom har de också någon form av beroendeproblematik. Många av dessa patienter vittnar om mindre bra vårdande möten. Syftet med denna studie är därför att beskriva innebörden av ett vårdande möte så som det erfars av personer med psykisk sjukdom och beroendeproblematik. Genom livsvärlden utspelar sig hälsa, välbefinnande, lidande och sjukdom. Som metod har vi därför använt oss av nio intervjuer ur ett livsvärldsperspektiv. Efter att ha analyserat textmaterialet utifrån en innebördsanalys framkom tre teman: att bli sedd som en vanlig människa bortom beroendet, att våga och vilja möta sig själv ger kraft att växa, samt en äkta närvaro som berör ger välbefinnande. Att bli sedd som en vanlig människa bortom beroendet innefattar bland annat en strävan efter att ibland få känna sig som alla andra, hjälp med att återta det som förlorats, ges tid och få stöd utan att be om det. Att våga och vilja möta sig själv ger kraft att växa berör kraften i att reflektera, få kunskap och insikter för att kunna förändra sitt liv. En äkta närvaro som berör ger välbefinnande beskriver bland annat vårdarens egenskaper som upplevs vårdande av patienten. I diskussionen diskuterar vi vår metod samt vårt resultat och vår slutsats är att vårdaren har en större betydelse än vad vi tidigare förstått. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot psykiatrisk vård

I ett samhällsperspektiv är organiserad Gynekologisk cellprovtagning (GCK) en kostnadseffektiv metod för att förebygga samt minska dödligheten i livmoderhalscancer, vilken är den näst vanligaste cancerformen hos kvinnor världen över. Genom GCK kan förstadium till livmodershalscancer upptäckas. Dödligheten i livmoderhalscancer har minskat i Sverige sedan organiserad GCK infördes och tidigare studier visar att denna cancerform förekommer oftare hos kvinnor som inte deltar i organiserad GCK. Många kvinnor väljer dock att avstå från att delta. Syftet med denna studie är att beskriva kvinnors tankar om organiserad gynekologisk cellprovtagningskontroll när de valt att avstå från deltagande i sådan. Informanter rekryterades genom två datainsamlingsmetoder. Fyra informanter rekryterades från kallelseregistret och sju via snöbollsmetoden. Intervjuer med tre kvinnor och telefonintervjuer med åtta kvinnor genomfördes. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet åskådliggörs genom fyra kategorierna vilka är Att göra det sedan, Att det inte gäller mig, Att undvika en utlämnande situation samt Att inte bli bekräftad i mötet med barnmorskan vid provtagningstillfället. Kvinnornas tankar tyder på att de gjort ett aktivt ställningstagande att inte delta i organiserad GCK och att de sköt beslutet om deltagande till framtiden. Därutöver framkom att de avstått deltagande i organiserad GCK på grund av rädsla för att inte bli bekräftade i mötet med barnmorskan vid provtagningstillfället. Gemensamt för kvinnorna i studien var att de alla kunde tänka sig att delta i organiserad GCK i framtiden om förhållandena kring GCK vore annorlunda. Inom ramen för den organiserade cellprovtagningskontrollen bör utrymme finnas för att tillgodose kvinnors olika behov då vissa kvinnor behöver extra stöd och motivation för att hörsamma kallelsen. / Program: Barnmorskeutbildning

Den sexuella hälsan är ofta betydelsefull för människans välbefinnande. Studier visar att det också gäller för äldre människor även om sexualiteten kan ta sig andra uttryck med åren. Forskning motbevisar stereotyper om en asexuell ålderdom och synen på äldre som en homogen grupp. Det är ofta inte åldern i sig, utan andra livs- och hälsorelaterade faktorer som påverkar upplevelsen av sexuell hälsa. Ett viktigt arbetssätt för distriktssköterskan är att kommunicera med patienter genom vårdande samtal utifrån ett helhetsperspektiv. Forskning tyder på att äldre uppfattar primärvården som den instans dit de helst skulle vilja vända sig med frågor om sexuell hälsa. Syftet med studien har varit att belysa distriktssköterskors erfarenheter av vårdande samtal med äldre om sexuell hälsa. En kvalitativ innehållsanalys utifrån induktiv ansats valdes som metod och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sju distriktssköterskor. Resultatet presenteras under tre kategorier. Deltagarna ansåg att sexuell hälsa kunde vara viktigt för äldre, men deras erfarenheter visade att det var ett ämne som ofta inte uppmärksammades och förknippades med osäkerhet. Bland annat vårdcentralernas uppdrag och distriktssköterskans attityder och beteenden inför ämnet påverkade om ämnet prioriterades. Oftast togs ämnet upp i förbifarten på patientens initiativ. Läkemedelsrelaterade frågor hos män fokuserades. Äldre kvinnors sexualitet var ett osynligt ämne där framtida forskningsbehov identifierades. Deltagarna efterfrågade mer utrymme för sexuell hälsa i vårdutbildningar liksom arbetsverktyg och riktlinjer för att underlätta i det vårdande samtalet. Författarna har hittat ett förslag på ett arbetsverktyg som skulle kunna tillämpas av distriktssköterskor på vårdcentraler i vårdande samtal med äldre om sexuell hälsa. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska