Att möta och vårda patienter med livshotande sjukdomar kan vara en utmanande uppgift framförallt när det handlar om att bemöta patientens existentiella tankar och reaktioner. Då sjuksköterskan är en av dem som arbetar närmast patienten krävs kunskap om patientperspektivet samt förmåga att bemöta dessa människor på ett sätt som kan skapa förutsättningar för välbefinnande. Sådan kunskap och insikt kan erhållas genom att ta del av forskning som beskriver patienters upplevelser av att leva med en livshotande sjukdom. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av att leva med livshotande sjukdom och behovet av vård. En kvalitativ litteraturstudie ( Axelsson, 2008) har utförts på 12 vetenskapliga artiklar där samtliga varit primärkällor och baserade på patienters upplevelse av olika livshotande tillstånd. Resultatet har strukturerats i huvudteman och underteman. Första temat beskriver olika känslor kopplat till att förlora kontrollen och om kampen att försöka återupprätta den. Andra temat omfattar upplevelser av att sörja tidigare liv och identitet, att vara beroende av andra och om olika erfarenheter av att leva i nuet. Det tredje temat beskriver olika upplevelser av rädsla för framtiden, för döden samt andra existentiella tankar. När det gäller patienternas vårdbehov beskriver första temat information och kunskap. Andra temat lyfter fram behovet av att bli behandlad med respekt och bemötas som unik och sista temat om behov av öppenhet. Slutsatsen är att när människan drabbas av livhotande sjukdom förändras livet på många sätt. Det uppkommer då existentiella tankar och känslor som kan vara outhärdliga att leva med. Vissa människor kan även finna en ny mening i livet och uppleva välbefinnande, vilket delvis beror på patientens egna resurser men även på hur de blir bemötta av människor som arbetar inom vården och vilket stöd de får. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Suicid är en vanlig dödsorsak i Sverige idag. Förekommer tidigare försök till suicid ökar risken för ytterligare försök till att ta sitt liv. För att suicid ska kunna förebyggas krävs ingripande från samhället. Sjuksköterskan har en viktig funktion i det hälsofrämjande arbetet för att denna patientgrupp ska kunna uppleva känslan av välbefinnande. Eftersom patienter med suicidtankar återfinns överallt inom vården krävs ökad kunskap gällande bemötandet av den berörda patientgruppen. En ökad kunskap resulterar i ett förbättrat bemötande gentemot patienten, vilket i sin tur kan lindra lidande. Syftet med denna studie är att belysa patientens upplevelse av att vårdas efter ett suicidförsök. Granskningen har skett enligt Fribergs beskrivning av en litteraturöversikt. Efter urval och granskning valdes nio artiklar ut till översikten. En övergripande kategori gick att urskilja - betydelsen av ett vårdande sammanhang. En uppfattning var att upplevelsen av att vårdas ingav trygghet och struktur för patienten eftersom de upplevde ett professionellt stöd. En annan upplevelse av att vårdas var känslan av att bli sedd som en unik individ och att bli tagen på allvar. Dessa känslor infann sig när den subjektiva livshistorien fick möjlighet att delges med andra. Skuld och stigmatisering var också känslor som upplevdes, ofta på grund av vårdpersonalens okunskap i ämnet. Betydelsen av kompetens för att inge trygghet är grundläggande för att se till patientens subjektiva erfarenheter genom ett livsvärldsperspektiv. Det krävs en ökad kunskap gällande bemötandet efter suicidförsök hos vårdpersonal men också hos samhället.

<p>The aim of this descriptive literature study was to describe the patients’ experience of the need for social support and the choice of coping strategies during treatment for eating disorders. Further, the authors wanted to describe the relationship with the parents and also to highlight the caring relationship between nurse and patient. Results that came to light, concerning the patients’ experience, were that patients with eating disorders, in a majority of studies, indicated a deficient social network. The authors´ studies point out a need for social support in the convalescence and a need for assistance when it comes to changing coping strategies in stressful situations or events. Furthermore, the authors also intend to seek strategies for successfully changing the dysfunctional eating behaviour. The family should be seen as a resource in the treatment without challenging the patients’ autonomy. Further, the family plays an important role to encourage new patterns of behaviour and to provide support and help during the patients’ treatment. Building a lasting relationship between patient and nurse is a significant part of the nursing care and thus an important step in the recovery process. The nurses´ caring work with this patient group can consist of help for patients to identify strategies for seeking social support in addition to facilitating the communication between the patient and its family. In order to provide these patients the possibility of good nursing care, it requires that nurses have basic knowledge about eating disorders, which the nurses should be prepared for during their education.</p> / <p>Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att beskriva patientens upplevelser av socialt stödbehov och val av copingstrategier under pågående behandling av ätstörningar. Vidare ville författarna utifrån litteraturen beskriva relationen till familjen samt belysa den vårdande relationen mellan patient och sjuksköterska. Resultat som framkom angående patientens upplevelser var att patienter med ätstörningar i flertalet studier angavs ha bristande sociala nätverk. Studierna påvisar ett uttalat behov av socialt stöd för att kunna tillfriskna samt få hjälp att förändra copingstrategier vid stressfulla situationer eller händelser för att kunna ändra det dysfunktionella ätbeteendet. Familjen bör ses som en resurs i behandlingen utan att patientens autonomi utmanas. Familjen spelar bland annat en viktig roll till att uppmuntra nya beteendemönster och för att ge stöd och hjälp under behandlingsprocessen. Att bygga en hållbar relation mellan patient och sjuksköterska är en betydelsefull del av omvårdnaden och således ett viktigt steg i tillfrisknandeprocessen. Sjuksköterskans omvårdnadsarbete med denna patientgrupp kan innefatta hjälp för patienter med ätstörningar att identifiera strategier för att söka socialt stöd samt underlätta kommunikationen mellan patienten och dennes familj. För att kunna ge dessa patienter en möjlighet till att få god omvårdnad krävs det att sjuksköterskor har grundläggande kunskaper om ätstörningar vilket sjuksköterskan borde förberedas inför redan under sin utbildning.</p>

No description available.

The aim of this descriptive literature study was to describe the patients’ experience of the need for social support and the choice of coping strategies during treatment for eating disorders. Further, the authors wanted to describe the relationship with the parents and also to highlight the caring relationship between nurse and patient. Results that came to light, concerning the patients’ experience, were that patients with eating disorders, in a majority of studies, indicated a deficient social network. The authors´ studies point out a need for social support in the convalescence and a need for assistance when it comes to changing coping strategies in stressful situations or events. Furthermore, the authors also intend to seek strategies for successfully changing the dysfunctional eating behaviour. The family should be seen as a resource in the treatment without challenging the patients’ autonomy. Further, the family plays an important role to encourage new patterns of behaviour and to provide support and help during the patients’ treatment. Building a lasting relationship between patient and nurse is a significant part of the nursing care and thus an important step in the recovery process. The nurses´ caring work with this patient group can consist of help for patients to identify strategies for seeking social support in addition to facilitating the communication between the patient and its family. In order to provide these patients the possibility of good nursing care, it requires that nurses have basic knowledge about eating disorders, which the nurses should be prepared for during their education. / Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att beskriva patientens upplevelser av socialt stödbehov och val av copingstrategier under pågående behandling av ätstörningar. Vidare ville författarna utifrån litteraturen beskriva relationen till familjen samt belysa den vårdande relationen mellan patient och sjuksköterska. Resultat som framkom angående patientens upplevelser var att patienter med ätstörningar i flertalet studier angavs ha bristande sociala nätverk. Studierna påvisar ett uttalat behov av socialt stöd för att kunna tillfriskna samt få hjälp att förändra copingstrategier vid stressfulla situationer eller händelser för att kunna ändra det dysfunktionella ätbeteendet. Familjen bör ses som en resurs i behandlingen utan att patientens autonomi utmanas. Familjen spelar bland annat en viktig roll till att uppmuntra nya beteendemönster och för att ge stöd och hjälp under behandlingsprocessen. Att bygga en hållbar relation mellan patient och sjuksköterska är en betydelsefull del av omvårdnaden och således ett viktigt steg i tillfrisknandeprocessen. Sjuksköterskans omvårdnadsarbete med denna patientgrupp kan innefatta hjälp för patienter med ätstörningar att identifiera strategier för att söka socialt stöd samt underlätta kommunikationen mellan patienten och dennes familj. För att kunna ge dessa patienter en möjlighet till att få god omvårdnad krävs det att sjuksköterskor har grundläggande kunskaper om ätstörningar vilket sjuksköterskan borde förberedas inför redan under sin utbildning.

En av de viktigaste aspekterna i omvårdnad är betydelsen av mänsklig kontakt i interaktionen mellan patienter och vårdgivare. Anorexia Nervosa är en komplex sjukdom av psykisk och fysisk karaktär och vårdpersonal spelar en viktig roll för dessa patienters tillfrisknad. Målet med denna studie var att nå en djupare förståelse för den mänskliga kontaktens betydelse i omvårdnaden av patienter med Anorexia Nervosa samt att belysa essensen i en vårdande relation. Syftet med studien var att beskriva Anorexia Nervosa patienters erfarenheter av den mänskliga kontaktens betydelse i möten med vårdpersonalen. En kvalitativ ansats valdes och datainsamlingen grundade sig på sex självbiografier, skrivna av sex unga kvinnor som har varit sjuka i Anorexia Nervosa. En kvalitativ textanalys användes för att tolka data. Åtta teman framkom i resultatet: ”att känna förtroende” ”att få hjälp med att gå till botten med problemet”, ”att inte bli förstådd”, ”att inte våga öppna sig”, ”att inte bli sedd”, ” att få bekräftelse”, ”att känna maktlöshet” och slutligen, ”att någon talar till den friska delen”. Dessa teman speglade dessa personers erfarenheter av den mänskliga kontaktens betydelse i möten med hälso- och sjukvårdspersonal. Denna studie kan bidra med att ge en ökad förståelse för den mänskliga kontaktens betydelse i omvårdnaden av patienter som lider av Anorexia Nervosa samt att hjälpa vårdpersonal att tillmötesgå dessa patienters behov.

No description available.

Bakgrund: Nightingales idé om vårdande som ett kall för kvinnor är en milstolpe inom sjuksköterskeprofessionen. Innan Nightingale hade män haft en betydande roll i vården men idag representerar manliga sjuksköterskor enbart cirka 10 procent av sjuksköterskorna i Sverige. Eriksson beskriver att människan i grunden är en vårdare samt vikten av den vårdande relationen. Det finns dock upplevelser hos patienter att manliga sjuksköterskor inte lämpar sig att vårda och de föredrar vård från en kvinnlig sjuksköterska. Connells teori om att maskulinitet är kopplat till den manliga kroppen genererar en bild av mannen som stark, känslokall och aggressiv. Syfte: Att beskriva manliga sjuksköterskors upplevelser av att vårda. Metod: Allmän litteraturöversikt av tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre teman skapades; Förhållningssätt i vårdandet, beröring och intimvård samt manlighet och vårdande. Manliga sjuksköterskor behövde ofta utveckla speciella strategier för exempelvis etablerande av en vårdande relation. Den vårdande relationen och vårdandet upplevdes besvärligt för manliga sjuksköterskor och därför betonades vikten av att vara anpassningsbar. Beröring beskrevs som känsligt och många beskrev vikten av försiktighet för att undvika missförstånd. Slutsats: Manliga sjuksköterskor behöver vara försiktiga och anpassa sig både vid vårdande av manliga och kvinnliga patienter. Manliga sjuksköterskor behöver i större utsträckning än kvinnliga sjuksköterskor tänka efter före handlande. / Background: Nightingale’s idea of caring as a call for women is a milestone in the nursing profession. Men had before Nightingale had a significant role in caring but today male nurses only represent approximately 10 percent of registered nurses in Sweden. Eriksson describes in her theory that fundamentally man is a caregiver and the importance of a caring relationship. However there are experiences among patients that male nurses are not suitable for caring and that they prefer care from a female nurse. Connells theory about masculinity as connected to the male body generates an image of the man as strong, insensitive and aggressive. Aim: To describe male nurses’ experiences of caring. Method: A descriptive literature review drawn from 10 qualitative research articles. Results: Three themes emerged through the analysis; Attitude of caring, touching and intimate care and masculinity and caring. Male nurses often had to develop special strategies for example in establishing a caring relationship. The caring relationship and caring could be difficult for male nurses and the importance of being adaptable was therefore emphasized. Touching was described as delicate and many described the importance of being careful to avoid misunderstandings. Conclusion: Male nurses need to be careful and able to adapt both in caring for male and female patients. Male nurses have to think before they take action to a greater extent than female nurses.

Begreppet heteronormativitet användes i litteraturen första gången 1993. Begreppet går att finna i ordböcker och lexikon från 2006, men endast ett par av de moderna ordböckerna och lexikonen har inför begreppet. Idag saknar begreppet en exakt definition. En begreppsanalys syftar till att identifiera karakteristika för ett begrepp genom undersökning av dess användning. Vårdrelationer kan och bör utvecklas till en vårdande relation, vilket bygger på en kontakt innefattande kropp, själ och ande mellan vårdare och patient. Syftet var att beskriva och fördjupa förståelsen av begreppet heteronormativitet utifrån ett omvårdnadsperspektiv. Begreppsanalys enligt Rodgers metod innefattande 23 vetenskapliga artiklar och annan litteratur som resulterade i sju definierade attribut; antaganden, normer, samhällshierarkier, sanktioner för dem som avviker från normen, könsroller, sexuella relationer och stereotyp familjesyn. I analysen identifierades också vad som föregår begreppet, två kvinnor som arbetar med begreppet samt fem relaterade begrepp; jämställdhet, genus, makt, diskriminering och homofobi. En rad konsekvenser av vilka samtliga var negativa för såväl individ som samhälle konstaterades. Sjukvården påverkas negativt på flera sätt av heteronormativitet, bland annat omöjliggörs den vårdande relationen. Konklusion: Heteronormativitet leder till en rad olika problem och alla är både offer och supportrar av systemet. / The concept heteronormativity was used in the literature for the first time in 1993. This term can be found in dictionaries and encyclopedias from 2006 but only in a few of the most modern publications. The term currently lacks an exact definition. The aim of concept analysis is to identify characteristics for a term by studying its use. Healthcare relations can and should be developed into a caring relation, which is dependent on a connection involving body, mind and soul between the caregiver and the patient. The aim of this work was to describe and deepen the understanding of the term heteronormativity from a healthcare perspective. Rodgers’ evolutionary concept analysis of 23 scientific papers and common newspapers resulted in seven defined attributes: assumptions, norms, social hierarchies, sanctions for those deviating from the norm, gender roles, sexual relationships and stereotype family apprehension. The analysis also identified what precedes the concept, two women working with the concept and five related concepts: equality, gender, power, discrimination and homophobia. A number of consequences of which all were negative for both individuals and the society were found. Healthcare is negatively influenced in several ways by heteronormativity rendering the caring relation impossible. Conclusion: Heteronormativity leads to a number of problems and everyone are both victims and supporters of the system.

Att söka hjälp på en akutmottagning kan många gånger innebära ett första intryck i vårdkedjan på ett sjukhus. Mötet på en akutmottagning är ofta kort, därför är det av stor vikt att bemötandet blir så bra som möjligt. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att söka vård på en akutmottagning. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar analyserades med stöd av Burnand (1996) samt en arbetsgång enligt Fribergs (2006) fem steg. Resultatet identifierade sju huvudområden om patienters egna upplevelser på en akutmottagning. Studien påvisar tydliga missnöjen varav det största var väntetiderna samt dålig kommunikation. Andra upplevelser som beskrivs är uppmärksamhet, omhändertagande, kompetens, autonomi/ integritet samt upplevelser av olika beov som inte tillgodosetts. Diskussionen Upplevelserna av väntediderna kan variera beroende på tid, dygn och veckodag. Kommunikationen är ett av våra viktigaste verktyg i arbetet som kräver engagemang och kompetens av vårdpersonalen. Negativ upplevelse av vården kan bero på tidsbrist. Det framkommer i studien att även positiva upplevelser förekommer på en akutmottagning. Patientens egenvärde bör respekteras samt en strävan mot ökad vårdkvalitet. Slutsatsen av studien var att mer fokus bör läggas på bemötande samt omhändertagande av patienterna på en akutmottagning. / To seek help in an emergency department can often mean a first impression of the continuum of care in a hospital. The meeting in an emergency department is often short, so it is of great importance that the hospitality will be as good as possible. The purpose of this study was to describe patients'experiences of seeking care at an emergency department. The method used was a qualitative literature study of 12 scientific articles were analyzed with the aid of Burnand (1996) and a workflow according to Friberg (2006) five stages. The results identified seven key areas of patients' own experiences in an emergency department. The study demonstrates clear dissatisfaction being the largest delays and poor communication. Other experiences described are attention, care, competence, autonomy/ privacy, and experiences of different needs not being met. The discussion experiences of waiting times can vary depending on time, day and day of week. Communication is one of our most important tool in the process that requires commitment and skills of health workers. Negative experiences of care may be due to time constraints. The study reveals that even positive experiences occur in an emergency department. The patient's self-worth must be respected, and a drive for improved quality of care. That study concluded that more focus should be on treatment and care of patients in an emergency department.