Bakgrund: Patientbesöken på svenska akutmottagningar har minskat men väntetider har ökat. Systemet triage används av sjuksköterskor för att prioritera patienter med utifrån deras anamnes och symtom. En god vårdmiljö, regelbunden kommunikation, information, ökad delaktighet och personcentrerad vård kan minska uppkomsten av vårdlidande för patienter som sökt vård på svenska akutmottagningar. Syftet: Syftet var att belysa hur det är att vara patient under väntetiden på svensk akutmottagning. Metod: Studien är en litteraturöversikt som är baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Resultat: Tre huvudkategorier mötet med sjuksköterskan, faktorer som påverkar upplevelsen, konsekvenser av bristande vård. Sex underkategorier positiva erfarenheter, negativaerfarenheter, vårdmiljöns inverkan, grundläggande behov, utsatthet och sårbarhet samt situationen accepteras. Diskussion: I diskussionen redogör författarna patientersupplevelser från akutmottagningen. Det diskuterades kring tre begrepp personcentrerad vård, vårdlidande och delaktighet. Konklusion: Det framkom att när grundläggande behov blev tillgodosedda, information gavs och när sjuksköterskan gav bekräftelse kunde delaktigheten öka och vårdlidande förhindras. / Background: Patient visits at Swedish emergency departments have decreased, but waitingtimes has increased. The triage system is used by nurses to prioritize patients based on their health background and symptoms. A good care environment, regular communication, information, increased participation and person-centered care can reduce the incidence of caregiving for patients who have sought care at Swedish emergency departments. Aim: The aim of this study was to illustrate what it is like to be a patient under waiting time at a Swedish emergency department. Method: This study is a literature review based on ten scientific articles with a qualitative method. Results: Three main categories of meeting with the nurse, factors affecting the experience, consequences of inadequate care. Six subcategories of positive experiences, negative experiences, the impact of the care environment, basic needs, exposure and vulnerability and situation is accepted. Discussion: In the discussion, the authors emphasize patients’ experiences from the emergency department. It was discussed around three concepts person-centered care, caregiving and participation. Conclusion: It emerged that when basic needs were met, information was provided and when the nurse gave confirmation, participation increased, and care sufferers could be prevented.

Bakgrund: Egenskaperna i en vårdmiljö påverkar patienterna som vårdas i den och ärdärför något som sjuksköterskan måste reflektera över. För att kunna erbjuda enhögkvalitativ personcentrerad vård behöver sjuksköterskors tidigare erfarenheteravseende vård i de olika salstyperna belysas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var attbeskriva sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad omvårdnad i en vårdmiljöbestående av enkelsalar och flerbäddssalar. Metod: En allmän litteraturstudie medinduktiv ansats genomfördes med nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod (5)och mixad metod (4). Data sammanställdes genom en innehållsanalys. Resultat:Innehållsanalysen identifierade två kategorier till resultatet: sjuksköterskorserfarenheter av personcentrerad omvårdnad i enkelsal samt sjuksköterskorserfarenheter av personcentrerad omvårdnad i flerbäddssal. Tre underkategorier perhuvudrubrik uppstod också efter analysen. I resultatet framkom både för- ochnackdelar relaterat till personcentrerad omvårdnad i de båda salstyperna. I enkelsalarvar fördelarna större möjligheter till personcentrering och bibehållen integritet, menmed nackdelar som bland annat känslor av isolering för både sjuksköterskor ochpatienter. I flerbäddssalarna var fördelarna en starkare gemenskap ochsjuksköterskorna kände sig närmare sina patienter, medan kränkt patientintegritet varden stora nackdelen. Konklusion: Sjuksköterskan ska arbeta för en hållbar vårdmiljöoch därför behöver vårdmiljöns påverkan på patienter belysas, diskuteras ochreflekteras över av blivande och legitimerade sjuksköterskor. / Background: The characteristics of the environment affects the patients and shouldbe considered by the nursing staff. To enable a person-centered care in the differentpatient rooms, nurses’ experiences must be considered. Aim: The aim with thisliterature study was to describe nurses’ experiences of person-centered care in anenvironment with single rooms and shared rooms. Method: A literature study with aninductive approach was used with nine articles using qualitative method (5) andmixed method (4). Data was conducted through a content analysis. Results: Theanalysis identified two main categories: nurses’ experiences of person-centered carein a single room and nurses’ experiences of person-centered care in a shared roomand a total of six sub-categories. The results showed advantages and disadvantageswith the different types of rooms. Single rooms had advantages as opportunities forperson-centered care and maintained privacy, but patient and nurse isolation asdisadvantages. Shared rooms implied a sense of community, while privacy violationwas the major disadvantage. Conclusion: A nurse is tasked to work for a sustainableenvironment and because of that the importance of the environments’ impact onpatient well-being must be enlightened. The phenomenon must be addressed by bothnursing students and registered nurses.

Bakgrund: Den personcentrerade vården är en strategi för att jämna ut patientens underläge som uppstår när hen besöker sjukvården. Vården ska vara individuellt anpassad och patienten ska respekteras för sina behov, och vården ska präglas av att patienten ska ses som människa och inte som den sjukdom hen bär. En personcentrerad miljö baseras på evidens, delaktighet och erfarenhet och patienten involveras genom sin livsberättelse avseende tidigare upplevelser och förväntningar på miljön. I denna miljö bedömer vårdgivaren vilka behov som finns hos personen. Det personcentrerade klimatet är den fysiska och psykosociala miljön där den personcentrerade vården bedrivs. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka personcentrerat klimat på en avdelning som bedriver högspecialiserad hjärtsjukvård.Metod: Kvantitativ design med enkätstudie. Patienterna tilldelades mätinstrumentet Person-centred Climate Questionaire – Patient version (PCQ-P). I studien ingick patienter vid Verksamhetsområde Thoraxkirurgi och Kärl vid Skånes Universitetssjukhus i Lund. De patienter som inkluderades hade genomgått hjärtkirurgi och vårdades postoperativt på Thoraxkirurgiavdelningen i Lund. Sammanlagt inkluderades 53 patienter i studien.Resultat: Det upplevda personcentrerade klimatet som helhet (maxpoäng för PCQ-P) visade ett resultat med medianvärdet 91,0 (maxpoäng 102).Medianvärdet för subdimensionen Climate of Safety var 58,0 (maxpoäng 60), för subdimensionen Climate of Everydayness 18,0 (maxpoäng 24), samt 16,0 för subdimensionen Climate of Hospitality (maxpoäng 18).Inga signifikanta skillnader kunde ses i upplevt personcentrerat klimat utifrån kön, vårdtid eller ålder.Slutsats: Personcentrerat klimat kan existera på en avdelning för högspecialiserad hjärtsjukvård och är en viktig förutsättning för att kunna ge en personcentrerad vård. Det är därmed också ett viktigt mått på patienternas nöjdhet med den vård de får. / Background: Person-centered care is directed towards the person with an illness and not the disease in the person. The care should be individually adapted, and the patient should be respected for his or her needs. A person-centered environment is based on evidence, participation and experience. The patient is involved through his or her life narrative, involving past experiences and expectations of the environment. In this environment, the healthcare provider performs an assessment of the needs of the person. The person-centered climate is the physical and psychosocial environment in which the person-centered care is conducted.Aim: The aim of this study was to investigate person-centered climate in a highly specialized toracic department.Design: A Cross-sectional study. Method: Quantitative design by a survey using the instrument Person-centred Climate Questionnaire – Patient version (PCQ-P). The patients were included after cardiac surgery and were hospitalized at the Transplant and Heart Department in Lund. A total of 53 patients were included in the study.Results: The perceived person-centered climate (total score for PCQ-P) showed a result of the median value of 91.0 (maximum score 102). The median value for the subdimension Climate of Safety was 58.0 (maximum score 60), for the subdimension Climate of Everydayness 16.0 (maximum score 24) and for subdimension Climate of Hospitality 16.0 (maximum score 18). No significant differences was found in perceived person-centered climate due to sex, hospital time or age.Conclusion: A person-centred climate is an important prerequisite for being able to provide a person-centred care, thus also an important measure of patient satisfaction with the care they receive.

Bakgrund: Palliativ vård är ett förhållningssätt där patienter med obotlig sjukdom behandlas i syfte att främja välbefinnande och lindra lidande. Sjuksköterskans roll i den palliativa vården innefattar en beredskap inför oväntade och oförutsägbara situationer.  Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativa patienter i livets slutskede på sjukhus.   Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. 12 artiklar inkluderades till resultatet. Analysen skedde med hjälp av Fribergs fem-stegsmodell.   Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman som beskriver sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativa patienter i livets slutskede på sjukhus. Det första temat var känslomässiga utmaningar med följande subteman skilja på det professionella och personliga och känslan av otillräcklighet. Det andra huvudtemat var patientens förespråkare med följande subteman att kämpa emot och känna ansvar. Det tredje och sista huvudtema som framkom var begräsningar med följande subteman barriärer i vårdandet och frånvaro av kunskap och erfarenhet.   Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativa patienter i livets slutskede upplevdes huvudsakligen negativa som att vara otillräcklig och att möta hinder i vårdandet i form av tidsbrist och bristande vårdmiljö. Framtida forskning kan ytterligare belysa vad sjuksköterskor upplever som utmaningar och barriärer men också vad som upplevs som möjligheter i vårdandet med palliativa patienter i livets slutskede. / Background: Palliative care is an approach where patients with terminal illness is treated with the purpose to alleviate suffering and promote well-being. The nursing role in end-of-life care involves being prepared for unexpected and complex situations.   Aim: To describe nurses’ experiences of palliative care in the final stages of life in a hospital setting.   Result: The analysis resulted in three main themes that describe nurses’ experiences of caring for palliative patients in the final stages of life in a hospital setting. The first theme was emotional challenges with the subthemes separating professional and private life and feeling inadequete. The second theme was patients advocate with the subthemes fighting against and feeling responsibilities. The third theme was limitations with the subthemes barriers in the caring process and lack of knowledge and experience.  Conclusions: Nurses’ experiences of caring for palliative patients in the final stages of life in a hospital setting are mainly negative. Experiences of feeling helplessness and meeting limitations such as lack of time and a care environment that is not designed for palliative care in the final stages of life. Future research could focus on nurses’ experiences of what possibilities a hospital setting has that can have a positive effect on the caring of palliative patients in the final stages of life.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Vårdmiljön kan beskrivas som både fysisk och mellanmänsklig. Allt från hur lokalerna är utformade till de relationer som skapas i mötet mellan patienter och vårdpersonal, kan i olika omfattning påverka patienters återhämtningsprocess och välbefinnande. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer i vårdmiljön som påverkar patienters återhämtning. Metod: Allmän litteraturöversikt, där 13 utvalda artiklar analyserades. Nio av artiklarna var kvalitativa, tre var kvantitativ och den återstående artikeln var mixad metod. Resultat: Vårdmiljön visade sig påverka patienters välbefinnande och återhämtning, främst positivt men i vissa fall även negativt. De faktorer som identifierades presenterades i fyra teman; relationer, estetiken, omgivningen samt faciliteter. En trevlig hemlik miljö med naturligt ljus och naturinslag var positivt för återhämtningsprocessen, samtidigt som ljud och utformningen av lokalerna spelade in i patienters välbefinnande. Tavlor, aktiviteter och konst skapade sociala band mellan patienter och personal vilket ökade glädjen och känslan av tillhörighet. Stöttning av personal sågs vara viktigt för återhämtningen och välbefinnandet hos patienter. Slutsats: En genomtänkt anpassad vårdmiljö där såväl den fysiska som den mellanmänskliga miljön uppmärksammas kan bidra till en gynnsam återhämtning och gott välbefinnande hos patienter. / ABSTRACT Background: The care environment can be described as both physical and interpersonal. Everything from the design of premises to the relationships between patient and healthcare staff can affect patients' recovery process and well-being to varying degrees. Aim: The aim was to describe factors in the care environment that affect patients' recovery. Method: General literature review, where 13 selected articles were analyzed. Nine articles were qualitative, three was quantitative and the remaining article were mixed method. Results: The care environment was found to affect patients' well-being and recovery, mainly positively but sometimes also negatively. The factors that were identified was presented in four themes: relationships, esthetics, surroundings, and facilities. A pleasant homelike environment with natural light and elements was positive for the recovery, while sound and the design of the premises played a part in the patients' well-being. Paintings, activities, and art created social bonds between patients and staff, which increased joy and a sense of belonging. Support from staff was seen as important for the recovery and well-being of the patients. Conclusion: A well-thought-out adapted care environment in which the physical as well as the interpersonal environment is planned, can contribute to a favorable recovery and well-being for patients.

Bakgrund Demens är ett samlingsnamn för flera kognitiva sjukdomar. Det är en obotlig sjukdom som blir allt vanligare ​i hela världen. Vårdandet består främst av olika omvårdnadsåtgärder som bör anpassas efter individens behov. Ett vanligt problem är att personen med demenssjukdomen blir allt mer begränsad i det senare sjukdomsförloppet. I samband med sjukdomsprogressionen är det vanligt att deras autonomi begränsas till följd av bristande kommunikation. Personer med demenssjukdomar trivs som bäst inom hemmiljön. Vård inom akutsjukvården är även vanligt förekommande, trots att den sällan är anpassad för patientgruppens behov. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med demenssjukdomar inom akutsjukvård. Metod ​​En litteraturöversikt utformades utifrån information hämtat från kvalitativa och kvantitativa artiklar från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Dataanalysen utfördes enligt Fribergs fyra steg.​ Resultat Författarna fann fyra teman i​ resultatet; en otrygg vårdmiljö, kommunikation mellan patient och sjuksköterska, ett gott bemötande samt organisationens påverkan. Ur dessa teman framkom det att miljön inom akutsjukvården inte var anpassad för personer med demenssjukdomar. Utöver det beskrev deltagarna vikten av att kunna föra god kommunikation och att bemöta patienten med respekt och förståelse. Slutsats Vårdmiljön inom akutsjukvården ansågs vara svåranpassad. Bristfällig kommunikation mellan sjuksköterska och patient kunde leda till att patientens autonomi begränsades. Ett gott bemötande genomsyrades av ett personcentrerat förhållningsätt. Slutligen framkom det att samarbetet inom arbetsteamet ansågs vara bristande och att adekvat kunskap saknades.​ / Background Dementia is the collective name of several cognitive disorders. Dementia is an incurable disease that is becomming increasingly more common throughout the world. Care mainly consists of various nursing measures adapted to the needs of the individual. A common issue is that the person with the disease becomes increasingly limited in the later stages of the disease. With the progression of the disease, their autonomy is commonly limited as a result of a lack of communication. People with dementia feel the best in a homelike environment, care within an acute care setting is also common, despite the fact that it is seldom a care setting adapted to the patient groups needs. Aim The aim of this study was to describe nurses experiences of caring for people with dementia in an acute care setting. Method A literary review was designed based upon information from qualitative and quantitative articles from the databases Cinahl Complete and PubMed. The data analysis was performed according to Friberg's four steps. Results The authors found four themes in the results; an unsafe care environment, communication between the patient and nurse, good treatment, organizational impact. From these themes it was concluded that the environment within a emergency healthcare setting was not adapted for people with dementia. In addition, the study participants described the importance of being able to communicate with and to treat the patient with respect and understanding. Conclusions The emergency care environment was considered difficult to adapt. Poor communication between nurses and patients could lead to restrictions of the patients autonomy. Good treatment was characterised by a person-centred approach. Lastly, it was considered to be inadequate co-operation within the workforce and that there was a lack of adequate knowledge.

Introduktion: Den psykiatriska vården har förändrats över tid med olika idéer för vad som är bäst för patienten. Dessa patienter har vårdats, och fortsätter att vårdas, i olika vårdformer och på olika instanser. Den psykiatriska heldygnsvården ska vara trygg, meningsfull, främja patientens återhämtning och minska behovet av tvångsåtgärder. Specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård ansvarar för patientens vårdmiljö. Därmed är det av intresse att undersöka patienters upplevelser av vårdmiljön och vilka aspekter som har betydelse för deras återhämtning. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur patienter inom psykiatrisk heldygnsvård upplever aspekter i vårdmiljön som har betydelse för återhämtning. Metod: Litteraturöversikt baserad på 16 originalartiklar, som analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: I resultatet uppstod tre huvudkategorier och sex underkategorier. Huvudkategorierna var Den fysiska vårdmiljön, Vårdpersonal och medpatienter som en del av den psykosociala vårdmiljön och Struktur och rutiner i vårdmiljön. Resultatet påvisar att patienternas upplevelser är överhängande negativa men positiva aspekter går att finna, båda dessa aspekter påverkar återhämtningsprocessen. Slutsats: Patienternas upplevelse av aspekter i vårdmiljön som har betydelse för deras återhämtning verkar vara multifaktoriell, både på ett psykosocialt, strukturellt och ett fysiskt plan. Patienterna är i behov av stimulerande aktiviteter, meningsfulla relationer, en hemlik inredning med naturinslag, en trygg omgivning och tydlighet kring rutiner och regler. Ett viktigt fynd som har uppkommit är vårdpersonalens betydelse. Det synes som att vårdpersonalens agerande har en betydande roll i patientens upplevelse av vårdmiljön och i patientens återhämtningsprocess. / Introduction: Psychiatric care has evolved over time with varying ideas on what's best for the patient. These patients have been, and continue to be, treated in different forms and at various facilities. Psychiatric inpatient care should be safe, meaningful, promote patient recovery, and reduce the need for coercive measures. Psychiatric specialist nurses are responsible for the patient's care environment. Therefore, it is of interest to investigate patients' experiences of the care environment and which aspects are important for their recovery. Aim: The purpose of the essay is to describe how patients in psychiatric health facility care experience aspects of the care environment that are important for recovery. Method: A literature review based on 16 original articles, analyzed using qualitative content analysis with an inductive approach. Results: In the result, three main categories and six subcategories emerged. The main categories were The physical care environment, Care staff and fellow patients as part of the psychosocial care environment and Structure and routines in the care environment. The results show that the patients' experiences are overwhelmingly negative, but positive aspects can be found, both of these aspects affect the recovery process. Conclusion: The patients' experience of aspects of the care environment that are important for their recovery appears to be multifactorial, both on a psychosocial, structural and physical level. The patients need stimulating activities, meaningful relationships, a homelike interior with elements of nature, a safe environment and clarity around routines and rules. An important finding that has emerged is the importance of the healthcare staff. It seems that the care staff's actions have a significant role in the patient's experience of the care environment and in the patient's recovery process.

Bakgrund: Andelen äldre i befolkningen ökar nationellt och internationellt, och med ökande ålder ökar både fysisk och psykisk ohälsa. Äldre personer med ohälsa i form av kognitiv svikt (oftast demenssjukdom) kan bli beroende av vård och omsorg i särskilda boenden för äldre för att kunna känna trygghet och välbefinnande samt ha ett gott liv, i gemenskap med andra. Dock visar utvärderingar av särskilda boenden för äldre att vården ofta kan vara uppgiftscentrerad och inte motsvara de äldres individuella behov och önskemål. Personcentrerad vård är en vårdmodell som beskrivs kunna tillgodose äldre personers multidimensionella behov och önskemål, genom att personens livshistoria, personlighet, kapacitet och perspektiv uppmärksammas, respekteras och inkluderas i vården. Den vetenskapliga litteraturen inom området visar dock att det finns begränsad kunskap om förekomsten av personcentrerad vård i särskilda boenden för äldre i Sverige och internationellt, liksom om vilka faktorer som är mest betydelsefulla för att särskilda boenden för äldre ska bedriva en personcentrerad vård. Syfte: Syftet med denna avhandling var att beskriva faktorer som samvarierar med förekomst av personcentrerad vård i särskilda boenden för äldre i Sverige. Metod: Samtliga delstudier var tvärsnittstudier och data samlades in genom enkäter till äldre med kognitiv svikt och personal i särskilda boenden för äldre i Sverige. I studie I bestod insamlad data av skattningar av personcentrerad vård från vårdpersonal (n=1465) i 182 särskilda boendeenheter. I studie II insamlades data i form av vårdpersonalens (n=1169) skattningar av personcentrerad vård och proxyskattningar av de äldres (n=1261) livskvalitet, ADL-förmågor, smärta, depressiva symtom och agitation i 151 särskilda boendeenheter. Delstudie III baserades på data i form av personalskattningar (n=1169) av personcentrerad vård, tillfredställelse med arbete och vård, samvetsstress, arbetsbelastning och psykosocialt klimat i samma 151 särskilda boendeenheter. Även delstudie IV baserades på data från de 151 särskilda boendeenheterna och inkluderade skattningar av de äldre och vårdpersonal, men också skattningar av organisation och miljö vid dessa enheter (n=151). Samtliga studiernas data analyserades med hjälp av statistiska analyser, beskrivande, bivariata och multivariata analysmetoder. Resultat: Studie I visade att enkätinstrumentet The Person-Centred Care Assessment Tool (P-CAT) har tillfredställande psykometriska egenskaper för intern konsistens och test-retest-reliabilitet. Instrumentet består av två subskalor: Individualisering av vården och Stöd från organisation och miljö. Delstudie II visade att de boendes ADL-förmågor och livskvalitet skattades bättre vid enheter som kan beskrivas som mer personcentrerade. Delstudie III visade att en mer personcentrerad vård har samband med att personalen upplever ett positivt psykosocialt klimat, mindre samvetsstress, lägre arbetsbelastning samt högre tillfredställelse med vård och arbete. Studien visade också att personcentrerad vård var positivt relaterat till i vilken omfattning vårdarna hade vidareutbildning i demensvård. Delstudie IV visade att vårdmiljön var mest betydelsefull för förekomsten av personcentrerad vård vid boendeenheterna och att en gynnsam vårdmiljö innebar att personal upplevde att det var ett positivt psykosocialt klimat på enheten, att de hade tid att prata med eller bara vara med de boende samt att de upplevde sig ha en gemensam värdegrund, låg arbetsbelastning och en fysisk miljö som var anpassad till de boendes behov. Slutsatser: Resultaten i avhandlingen visar att den svenska versionen av P-CAT kan användas för valida och reliabla utvärderingar av personcentrerad vård samt att den kan rekommenderas för fortsatt forskning och vårdutveckling inom särskilda boenden för äldre. Resultatet visar också att den vård- och arbetsmiljö som omger de äldre och vårdpersonal i särskilda boenden för äldre är betydelsefull för förekomsten av personcentrerad vård. Dessa aspekter behöver fokuseras ytterligare för att kunna erbjuda en personcentrerad vård. Vidare är det psykosociala klimatet och förekomsten av en upplevd gemensam värdegrund viktig att förstå och prioritera om vården ska utvecklas mot en ökad personcentrering. Fortsatt forskning och kliniskt utvecklingsarbete behövs för att operationalisera och implementera de komponenter som bidrar till ett positivt psykosocialt klimat och en personcentrerad värdegrund på särskilda boenden för äldre. Dessutom behövs en ökad förståelse för hur en sådan värdegrund kan omsättas i personcentrerade interaktioner, handlingar, aktiviteter och prioriteringar. Det vore alltså önskvärt att äldrevården utvecklades mot ett mer personcentrat förhållningssätt, eftersom avhandlingens resultat visar att högre grad av personcentrerad vård i särskilda boenden för äldre var positivt relaterat till välbefinnande och tillfredställelse för såväl de äldre som för vårdpersonal. / Introduction: The proportion of older people in the population increases nationally and internationally, with a declining physical and mental health often accompanying older age. Older people with health issues such as cognitive impairment or dementia often become dependent upon residential aged care to feel safe, experience well being and a good life with others. However, it has been shown that residential aged care can largely be taskoriented and not tailored to residents' needs and wishes. Person-centred care is a contemporary best practice model of care that can meet the multidimensional needs and preferences of older people dependent on care, by acknowledging, respecting and including each person’s life story, personality, capacities, and perspective in care. Nevertheless, the research literature indicates a limited knowledge on the extent to which residential aged care units are person-centred in Sweden and internationally, as well as a limited knowledge into factors of importance for person-centred care in residential aged care units. Aim: The overall aim of this thesis was to describe factors that associate with person-centred care in Swedish residential aged care units. Methods: The thesis consists of four studies with cross-sectional designs, and data was collected through resident and staff surveys in Swedish residential aged care units. Study I collected data consisting of ratings of person-centred care from staff (n=1465) in 182 residential aged care units. Study II collected data consisting of staff (n=1169) ratings of person-centred care and proxy ratings of resident (n=1261) quality of life, ADL-capacity, pain, depressive symptoms and agitated behaviours, in 151 residential aged care units. Study III was based on staff (n=1169) ratings of person-centred care, satisfaction with care and work, job strain, stress of conscience, and perceived psychosocial climate in the same 151 residential aged care units as in study II. Study IV was also based on data from the 151 residential aged care units as described in study II and III, and included ratings of resident and staff variables, as well as variables related to the organization and environment at the units. Data was analyzed using statistical analyses such as descriptive, bivariate, and multivariate methods. Results: Study I showed that the Person-Centred Care Assessment Tool (PCAT) has satisfactory psychometric properties relating to internal consistency and test-retest reliability. The tool consists of two subscales: Extent of personalizing care and Amount of organizational and environmental support. Study II showed that residents were rated as having higher quality of life and better ability to perform activities of daily living in units described as being more person-centred. Study III highlighted that person-centred care was associated with higher staff satisfaction, less job strain, less stress of conscience, and a positive psychosocial unit climate. Person-centredness of care was also positively associated with the extent to which staff had continuing education in dementia care. Study IV showed that the environment is the most influential factor for person-centred care, and that an environment facilitating person-centred care consists of a positive psychosocial unit climate, where staff perceives having time to spend being with residents, where staff perceives a shared philosophy of care, a low job strain, and a physical environment adapted to residents’ needs. Conclusions: The results of the thesis show that the Swedish version of the P-CAT can be used for valid and reliable assessment of unit personcentredness, and that it can be recommended for further research and practice development in residential aged care. The results of the thesis also show that the environment of care and work that encapsulates residents and staff in residential care units is important for person-centred care. These aspects need further focus to enable person-centred care in residential aged care units. Furthermore, the psychosocial climate and the presence and content of a shared philosophy of care are important to understand and prioritize if care is to move towards increased person-centredness. Further research and practice development work is needed to operationalize and implement the components that contribute to a positive psychosocial climate and a person-centred philosophy in residential aged care units, as well as to increase the knowledge of how such a philosophy of care can be translated into person-centred actions, interactions, activities and priorities. strive towards developing person-centredness further within aged care is desirable, as the results in this thesis indicate that residential aged care units

Omvårdnaden utgår ifrån det humanistiska perspektivet, som säger att människan skall ses i ett helhetsperspektiv och inkluderar även den miljö som människan befinner sig i. Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdmiljöns betydelse för patientens hälsa och välbefinnande, på institution. Människan påverkas av platser, lika mycket som människor påverkar varandra och därför är det av stor betydelse att omvårdnaden även inkluderar vårdmiljöns påverkan på patienten. Resultatet visade att olika faktorer i miljön, både i den fysiska och den psykosociala, kan underlätta för patienten och främja hans eller hennes hälsa och välbefinnande. De största faktorerna som kan underlätta patientens hälsa är interaktionen mellan patient och sjuksköterska, trygghet i den nya platsen, en hälsofrämjande estetisk vårdmiljö, kontinuitet genom en hemlik miljö, distraktion från sjukdomssituationen och underlättandet av känsla av kontroll hos patienten. Forskning påvisar att vårdmiljön inverkar på patientens hälsa och välbefinnande, dock finns inga klara generella riktlinjer för hur en god vårdmiljö skall kunna skapas i det praktiska vårdarbetet. Det skulle vara positivt för sjuksköterskans hälsofrämjande vårdarbete om mer kunskap och klarare generella riktlinjer med fokus på vårdmiljön togs fram. / Nursing care is based on the humanistic perspective, which says that man should be seen in a holistic way, in which the environment is included. The purpose of this study was to illuminate the meaning of the health facility environment to the patients’ health and well-being. People are affected by places, as much as people affect each other and therefore it is important that nursing care also includes the impact of health facility environment on the patient. The results showed that various factors in the environment, both in the physical and psychosocial, can help the patient and promote his or her health and well-being. The most significant factors that can facilitate the patients’ health is the interaction between patient and nurse in the environment, safety in the new place, aesthetics in the health-care environment, continuity from the safe location to the new environment, distraction from the disease situation and facilitation of sense of control within the patient. Research shows that healthcare environment affects patients' health and well-being, however, there are no clear general guidelines on how good a health care environment should be created in the practical nursing work. It would be good for the nurses’ health care work for more knowledge and clearer general guidelines with focus on health facility environment were developed.

Abstrakt Bakgrund: Vårdmiljön på operations- och intensivvårdsavdelningen är avancerad och högteknologisk. Att vara patient och behöva vårdas på sjukhus innebär att komma till en främmande miljö med risk att förlora kontroll över sig själv och behöva överlämnas till andra. Förhållandet mellan patient, vårdpersonal, närstående, teknik, omgivning samt omvärld anses vara avgörande för hur patienten kommer att uppleva vårdmiljön.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av vårdmiljön på operations- och intensivvårdsavdelning. Metod: Systematisk litteraturstudie med induktiv och kvalitativ ansats. Analysen utfördes genom att syntetisera och summera innehållet i 17 kvalitativa primärstudier.  Resultat: Resultatet består av 3 huvudteman och 8 underteman. Tema nr 1: Att vara patient i en främmande och teknisk vårdmiljö - patienternas förändrade upplevelser av sig själva, att befinna sig mellan fantasi och verklighet, att ha och inte kontroll över sin situation samt familjens betydelse för patienternas upplevelser. Tema nr 2: Patienternas upplevelser av rädsa - att vara rädd samt rädsla mot existensen. Tema nr 3: Personalens betydelse för patienternas upplevelser - att vara väl eller icke väl omhändertagen samt att behandlas som subjekt eller objekt.  Slutsats: Patienternas upplevelser av vårdmiljön på operations- och intensivvårdsavdelningen beskrevs som både positiva och negativa, betryggande och skrämmande men var framförallt individuella. Relationen med vårdpersonalen och att som patient känna sig väl omhändertagen samt att bli bemött och behandlad med respekt, där patientens integritet och individualitet låg till grund för vårdandet, var den viktigaste aspekten i patienternas möte med vården.