Bakgrund: Sjukhus upplevs för många som en främmande plats där vårdmiljön innehåller flera sömnstörande intryck. En störd sömn kan på sikt orsaka ohälsa, obehag och försämrad läkning hos patienter. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienternas upplevelser av hur vårdmiljön påverkar sömnen på vårdavdelningar, samt utforska sjuksköterskornas upplevelser av hur vårdmiljön påverkar patienternas sömn. Metod: Syftet har besvarats med hjälp av en litteraturöversikt. De ingående artiklarna som inkluderats har varit av kvalitativ ansats samt multimetodsstudier med kvalitativa inslag. Litteratursökningen har genomförts i databaserna PubMed, CINAHL, PsycInfo, Svemed+ och Google Scholar. De inkluderade studierna i detta arbete har genomgått en kvalitetsanalys där de erhållit medel till hög kvalité. Resultat: Resultatet har sammanställts i fyra huvudkategorier med tillhörande underkategorier. I resultatet framkom det att vårdavdelningens klimat med allt från ljud och buller till ljus och en skiftande temperatur påverkade patienternas sömn. Avdelningens omvårdnadsrutiner och den medicintekniska utrustningen var orsaker till sömnstörningar och rubbad dygnsrytm. Det egna upplevda hälsotillståndet med såväl fysiska som psykiska aspekter, till följd av symtom och påfrestande tankar gjorde det svårt att sova. Patienterna och sjuksköterskorna upplevde att möten och interaktionen med andra patienter och vårdpersonal väckte känslor som i olika avseenden påverkade sömnen. Slutsats: Med anledning av studiens resultat kan slutsatser dras att området är komplext och att mer forskning behövs, i synnerhet på sedvanliga vårdavdelningar. En bredare kunskapsbild gällande sömn skulle därmed innebära att fler åtgärder tillämpas kliniskt i syfte att främja patienters sömn. / Background: The health facility environment is an unaccustomed place which is filled with sleep disturbing impressions. Disturbed sleep contributes to illness, discomfort and a decreased healing process for the patients. Aim: The aim of this study was to illustrate the patients experiences of how the health facility environment affects the sleep of patients in hospital wards and explore nurses experiences of how the health facility environment affects the patients sleep. Method: To answer the aim of this study a literature review was conducted with qualitative and multimethod studies. The literature search used the databases PubMed, CINAHL, Psycinfo, Svemed+ and Google Scholar. The included articles in this study has passed through a quality analysis and have received average- to high quality. Results: The results have been put together in four main categories with associated subcategories. The results showed that the ward climate with sound and noise to light and a changing temperature affected the patients sleep. Nursing care routines and the medical equipment were causes of sleep disorders and deranged circadian rhythm. The own state of health with physical and mental aspects, as symptoms and stressful thoughts were experiences that made it hard to sleep. The patients and nurses experienced that encounters and interactions with other patients and staff evoked emotions which in different ways affected the sleep. Conclusion: With reason to this study conclusions can be made that this field of care is complex and more research is needed, especially at customary wards. A wider knowledge regarding sleep would mean that more measures can be applied clinically to promote patients sleep.

Bakgrund Suicid är ett folkhälsoproblem som förbises av samhället. Suicid står för 25% av dödsorsakerna bland ungdomar. Män begår oftast suicid medan kvinnor främst begår suicidförsök. Ett suicidalt beteende påverkas av flera olika faktorer, såsom tidigare suicidförsök, psykiska sjukdomar, alkohol eller droger, negativa traumatiska livshändelser, ärftliga faktorer och/eller tillgång till suicidala medel. Det ultimata är att förebygga suicid, inte endast vårda och ingripa när det redan hänt. Syfte Studiens syfte var att belysa patienters upplevelser i samband med vård efter ett suicidförsök. Metod Studien är en litteraturbaserad studie med tyngdpunkt i självupplevda berättelser. För dataanalys har en modifierad kvalitativ innehållsanalys använts. Resultat Individernas skildringar resulterade i tre teman; Lidande, Bemötande och vård samt Vårdmiljö. Lidandet utgjorde en central del i de egenupplevda berättelserna, och var kopplade både till individerna själva och till vården. Bemötandet och vården var i många fall bristfällig, då den inte såg till deras behov, och vårdmiljön ansågs ofta som ogynnsam för tillfrisknandet. Slutsats Suicid är ett komplext problem, vilket gör att vården av suicidala patienter blir komplex. Lidandet är en central del hos suicidala patienter. Genom ett holistiskt perspektiv och ett sympatiskt bemötande kan vårdpersonalen minska lidande hos denna patientgrupp. Klinisk betydelse Hälso- och sjukvården har en betydande roll vid vård av suicidala patienter. Den här studien visar att sjukvården behöver ha ett mer holistiskt perspektiv vid vård av suicidala personer. Ett patientperspektiv kan öka förståelsen för dessa personers lidande och upplevelser av vården i samband med ett suicidförsök. / Background Suicide is a public health problem that is often ignored by society. Suicide stands for 25% of the cause of deaths among adolescents and young adults. Males tend to commit suicide whereas females mainly commit suicide attempts. A suicidal behavior is influenced by several factors, like previous attempts, mental illness, alcohol or drugs, negative traumatic occurrences in life, hereditary factors or access to suicidal implements. The most ultimate is to prevent suicide, and not only nurse and intervene when it has already happened. Aim The aim of this study was to illuminate patient experiences connected to health care after a suicide attempt. Method This study is a literature based study, with literature emphasized in self-experienced stories. A modified qualitative content analysis has been used to analyze data. Findings The stories resulted in three themes, Suffering, Treatment and nursing and Health care environment. Suffering was a central part in their stories and was connected to the individuals themselves and to the health care. The treatment and nursing was defective in many cases, because it did not see to their needs, the health care environment was often considered as having an unhealthy impact to recovering. Conclusion Nursing of suicidal patients is a complex problem. Suffering is a fundamental part among suicidal patients. Through a holistic perspective and a sympathetic treatment nursing staff may reduce these patients' suffering. Clinical value Health care has a significant part in nursing suicidal patients. This study shows that health care needs to have a more holistic perspective in the care of suicidal patients. A patient perspective may enhance the understanding for these patients' suffering and experiences connected to a suicide attempt.

Den specialistutbildade sjuksköterskans förutsättningar för att vårda patienter har förändrats till följd av Covid-19 pandemin. Förändringen innebär att den specialistutbildade sjuksköterskan i större utsträckning vårdar patienter i en smittsam vårdmiljö, vilket innebär att de möter och vårdar patienter bärandes skyddskläder. Det saknas kunskap gällande skyddsklädernas påverkan på den specialistutbildade sjuksköterskans vårdande och vilka problem skyddskläderna genererar och motiverar därför författarna till att genomföra en kvalitativ intervjustudie där syftet var att beskriva vilka problem den specialistutbildade sjuksköterskan upplever sig möta när vårdandet sker i en smittsam vårdmiljö. Nio specialistutbildade sjuksköterskor från ambulanssjukvården i Västra Götaland deltog i intervjustudien. Resultatet bearbetades genom en innehållsanalys och utmynnade i två kategorier, Ett begränsat vårdande och Oro för smittan. Resultatet antyder att en smittsam vårdmiljö bidrar till ett förändrat vårdande för den specialistutbildade sjuksköterskan, det uttrycks en frustration i att inte kunna bedriva den vård som den specialistutbildade sjuksköterskan tidigare kunnat utöva utan skyddsklädernas hämmande effekt. Den specialistutbildade sjuksköterskan känner sig begränsad i sin kropp och syn vilket resulterar i en sämre patientkontakt då patienten inte kan se och höra den specialistutbildade sjuksköterskans ansikts- och kroppsuttryck samt verbala kommunikation. Denna fysiska begränsning och försämrade patientkontakt medför en inre etisk stress hos den specialistutbildade sjuksköterskan.

Bakgrund: Sömn är inte bara ett grundläggande behov för överlevnad utan ocksåav stor betydelse för hälsa och återhämtning. Vårdmiljön är central för att främjahälsa för patienter inlagda på sjukhus. För att ge god omvårdnad och skapaförutsättningar för patientens välbefinnande och återhämtning är ett personcentreratförhållningssätt fördelaktigt.Syfte: Att beskriva faktorer i vårdmiljön som kan påverka sömnkvaliteten förpatienter inlagda på sjukhus.Metod: En litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar, där 15 varkvantitativa och en var kvalitativa. Artiklarna publiceras mellan 2009–2020 ocherhålls från databaserna PubMed och CINAHL. Data analyserades enligt Friberg(2017) metod.Resultat: Faktorer som påverkade patienters sömn presenteras i trehuvudkategorier med tillhörande underkategorier: faktorer relaterat till miljö ochomgivning var ljud, belysning, lokaler och utrustning. Faktorer relaterat till patientvar känslomässiga och fysiska aspekter. Slutligen var faktorer relaterat till personalmedicinska och omvårdande åtgärder och bemötande. Resultaten visade också attljud var den faktor som hade mest negativa betydelse för god sömn.Slutsats: Sömn är avgörande för människors hälsa, välbefinnande och möjlighetentill återhämtning. De flesta patienter på sjukhus kan ha en påverkad sömnkvalitet.Sammanfattningsvis är många faktorer i vårdmiljön, inklusive ljud, ljus, fysiska ochkänslomässiga aspekter, väsentliga för patientens sömnkvalitet. Sjuksköterskan haren central roll eftersom de orsakar många störande faktorer. / Background: Sleep is a basic need for survival and of great but importance forhealth and recovery. The care environment is central to promote health for patientsadmitted to hospitals. To provide good nursing care and create conditions for thepatient's well-being and recovery. A person-centered approach is beneficial.Aim: To describe factors in the care environment that may affect sleep quality forpatients in hospitals.Method: A literature review based on 16 scientific articles, 15 were quantitative,and one was qualitative. The articles are published between 2009–2020 and obtained from the databases PubMed and CINAHL. Data were analyzed accordingto Friberg (2017) method.Results: Factors that affected patients' sleep are presented in three maincategories with associated subcategories: factors related to the environment andphysical environment were sound, light, premises and equipment. Factors relatedto the patient were emotional and physical aspects. Finally, factors related to staffwere medical and nursing measures and treatment. The results also showed thatsound was the factor with the most negative significance for good sleep.Conclusion: Sleep is vital for human health, well-being and the possibility ofrecovery. Most patients in the hospital may have an impaired sleep. In summary,many factors in the care environment, including sound, light, physical, andemotional aspects, are essential for patients' sleep quality. The nurse has a centralrole as they cause many disturbing factors.

Bakgrund Sömn är ett basalt behov för människan och har stor betydelse för tillfrisknandet hos patienter. Påslutenvårdsavdelningar kan patienters sömn påverkas av faktorer i vårdmiljön samt av patientenspatofysiologiska- och psykiska tillstånd. Brist på sömn har påvisat negativa effekter på hälsan,både fysiskt och psykiskt. Sömnbrist riskerar bland annat att ge ett högre blodtryck, försämradläkningsprocess, nedsatt ork, fördröjd mobilisering, risk för fall och ökad oro. Sjuksköterskan harett nyckelansvar att främja patientens sömn utifrån ett holistiskt perspektiv, vilket betonadesredan på 1800-talet av Florence Nightingale. Genom att identifiera faktorer i vårdmiljön somutgör ett hinder mot patientens sömn, ges sjuksköterskan möjlighet att utvecklaomvårdnadsåtgärder för att främja en god natts sömn utifrån patientens individuella behov. Syfte Syftet med uppsatsen var att utifrån ett patientperspektiv identifiera faktorer i vårdmiljön somskapar hinder för en god natts sömn i samband med övernattning på en slutenvårdsavdelning. Metod Studiens design är en litteraturöversikt. Litteraturöversikten lutar sig på manuella samt systematiska sökningar i olika databaser, i detta fall PubMed och CINAHL. Artiklarna som inkluderats är skrivna någon gång mellan åren 2010 - 2020. Efter noggrann granskning har totalt 16 vetenskapliga artiklar, publicerade inkluderats i studien. Artiklarna är både utav kvalitativ och kvantitativ sort. Resultat Resultaten från artiklarna visade på flera faktorer som skapade svårigheter för patienterna attsova. Faktorerna delades in i externa faktorer vilka utgjordes av faktorer i vårdmiljön och övriga faktorer. Slutsats Slutsatsen som dras utifrån resultaten är att det krävs striktare rutiner på sjukhus runtom i världen gällande anpassning av vårdmiljön nattetid för att främja patienternas sömn utifrån patienternas individuella behov. / Background Sleep is a basic human need and has a significant impact on the recovery in patients. In inpatientwards, patients' sleep is characterized by disturbing factors in the health facility environment. The patient's pathophysiological and mental state can also affect. Lack of sleep has shown negative effects on health, both physically and mentally. Sleep loss increases risk for high blood pressure,immobility, falls, anxiety and decreased healing process. The nurse plays a key role to promote patient sleep from a holistic perspective, which was stated already in the 1800th century by Florence Nightingale. By identifying disturbing factors in the healthcare environment, the nurseis given the opportunity to develop nursing measures to promote a good night's sleep from the patient's individual needs. Aim The aim of the study was to identify factors in the healthcare environment from a patient perspective that create obstacles to a good night's sleep in connection with an overnight stay in aninpatient ward. Method The design of the study is a literature review. The literature review is based on manual andsystematic searches in various databases, in this case PubMed and CINAHL. The included articles are written sometime between the years of 2010 - 2020. After careful review, a total of 16 scientific articles were included in the study. The articles are both qualitative and quantitative. Results The results showed that there are numbers of factors in the hospital environment that aredisruptive for patient sleep. The factors have been divided into external environmental factorsand internal causes.

Bakgrund  Den fysiska vårdmiljön och dess påverkan på patienten har inom modern omvårdnadsforskning tagit ett kliv fram från att tidigare ha varit eftersatt. Baserat på tidigare forskning står det klart att den fysiska vårdmiljön korrelerar direkt med patientens hälsa och upplevda välbefinnande. Förhållanden som påverkar patientens välbefinnande är ljus, fönster, natur, konst, enskildhet samt oljud och buller. Vårdmiljön kan med enkla medel utformas för att främja bland annat lugn, trygghet och känslan av sammanhang. Därför finns ett behov av forskning inom ämnet för att ge sjuksköterskor och annan vårdpersonal värdefull kunskap som kan bidra till ökat välbefinnande, snabbare återhämtning samt kortare vårdtider. Syfte  Syftet med denna studie var att undersöka vilka förhållanden i den fysiska vårdmiljön som påverkar patientens välbefinnande. Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes. Med hjälp av databaserna PubMed och CINAHL kunde 16 vetenskapliga originalartiklar hittas. Artiklarna av både kvalitativ och kvantitativ ansats har genomgått kvalitetsgranskning enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Sammanställning och analys av resultatet har gjorts med integrerad dataanalys. Resultat  Resultatet visade att dagsljus var ett basalt behov för patienternas välbefinnande och ljuset hade en positiv effekt, men kunde även vara störande exempelvis vid sömn och vila. Fönstervy gav patienterna en känsla av samhörighet med omvärlden. Naturen skapade ett lugn hos patienterna, likaså konst som kunde skapa känslan samhörighet och trygghet. Vidare gav enskildhet lugn och en känsla av autonomi och kontroll, samtidigt som det kunde bidra till känslan av isolering. Buller och oljud var något som påverkade patienternas välbefinnande negativt, främst gällande sömn och återhämtning. Slutsats  Många av huvudfaktorerna i Nightingales omvårdnadsteori gällande vårdmiljö såsom ljus, fönstervy, natur, konst, enskildhet och oljud är fortfarande aktuella i dagens sjukvård. Vetenskapliga belägg visar att rätt utformad vårdmiljö kan höja livskvaliteten för patienten vilket i sin tur gynnar läkningsprocessen, hälsa och välbefinnande. / Background Based on previous research it is stated that the physical care environment has a correlation to the patient's health and well-being. Conditions that affect the patient's well-being are shown to be light, windows, nature, art, privacy, and noise. The care environment can be designed to facilitate calmness, security and feeling of belonging through simple means. There is a need for research within the field to give nurses and other healthcare professionals valuable knowledge to facilitate well-being, faster recovery, and shorter hospital stays. Aim The aim of this study was to investigate which conditions within the physical care environment that affect the patient’s well-being. Method Non-systematic literature review was carried out. 16 scientific articles were found through the databases PubMed and CINAHL. The articles with both qualitative and quantitative approaches have undergone a quality review based on Sophiahemmet University assessment basis for scientific classification and quality. The results were compiled and analyzed with an integrated data analysis. Results The result has shown that daylight was a basic need for the patient’s well-being. The light had a positive outcome for the patients. Some patients found it disturbing when unwanted during sleep or rest. Window view gave the patients a feeling of belonging. The nature created a feeling of calmness, art had the same effect in addition to creating feelings of security and social connections. Privacy increased the feeling of calmness, autonomy and control, thus it could also lead to a feeling of isolation. Noise had a negative effect on the patient's well-being, especially during night-time. Conclusions Many of Florence Nightingales head findings within her theoretical framework is still relevant to modern nursing research. Scientific evidence shows that a well-designed care environment can increase the quality of life for the patient which is beneficial for the healing process, health and well-being.

Background: Dementia progression is an active subject in Sweden and the world, that makes it more than important for nurses to adjust the work and care to these patients. Nurses have a responsibility, to keep the care personal to the patient’s needs, but also keeping the care patient safe by following related laws. Patients who have dementia or a relative to a patient with dementia describes the importance of the help the nurses bring when they meet each other in different environments. Aim: The aim of this study is to describe nurses’ experiences of caring for patients with dementia. Method: A literature review based of on Friberg, with an analysis of 11 qualitative articles and 2 quantitative articles. Results: The analysis showed 4 subjects, the importance of knowledge, the importance of communication, the importance of person-centered care and lastly the importance of recourses in the care environment. Conclusion: The connections that got made was mainly about how communication needed more experience than what the nurses had. Different methods were used to make sure the care that was given to the patients are safe and person-centered, but also costume made or the patient’s own needs and diagnosis, this was something that the nurses found inadequate. The effects from the workload made obstacles for the nurses while giving care to patients, because of that the necessary recourses needed to be available for the nurses to ease the care work for both patients and their relatives. When nurses had different aspects about the dementia care environment it related to what patients and relatives experienced, both similarities and differences.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är mångsidig och relevanta bedömningsverktyg saknas i sjukvården. Vård på akutmottagning ses av en del patienter med psykisk ohälsa som ett sista alternativ. Patienter erfar att sjukvårdspersonal på akutmottagning är dömande. Patienter erfar brister i vård och kommunikation på grund av vårdmiljön och tidsbrist hos sjukvårdpersonal. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa på akutmottagning. Metod: Allmän litteraturöversikt där tio artiklar analyserades, varav åtta var kvalitativa och två var kvantitativa. Resultat: Sjuksköterskors yrkeserfarenhet påverkade tryggheten i att vårda patienter med psykisk ohälsa på akutmottagning. Sjuksköterskor erfor svårigheter i att kommunicera med patienter med psykisk ohälsa på grund av bristande kompetens. Utbildning inom psykisk ohälsa önskades således av sjuksköterskor på akutmottagning. Slutsats: Sjuksköterskor erfor brister i kompetens och utbildning inom området psykisk ohälsa, vilket begränsade sjuksköterskor att ge en adekvat vård till patienter med psykisk ohälsa. Mer utbildning inom ämnet behövs, vilket kan öka sjuksköterskors trygghet i vård av patienter med psykisk ohälsa.

Bakgrund Sömn är ett nödvändigt behov hos alla människor som fyller en viktig funktion förkroppens stärkande och regenererande funktioner. Nedsatt sömnkvalitet som exempelvis fler uppvaknanden, kortare sömnduration och/eller irreguljär fördelning av sömnstadier medför negativa konsekvenser för hälsa både på lång och kort sikt. Vårdpersonal tenderar att överskatta patientens sömn och underskatta påverkande faktorer men med hjälp avpatienternas uppfattning och objektiva mätmetoder kan nyfunnen kunskap hjälpa vården att utvecklas i en positiv riktning. Syfte Syftet var att belysa faktorer med negativ påverkan på sömnkvalitet inom slutenvården baserat på patientens subjektiva upplevelser och objektiva mätmetoder. Metod Litteraturöversikten är av icke-systematisk design och är en sammanställning av 15 vetenskapliga artiklar i både kvalitativ och kvantitativ utformning. Genom kombination av söktermer gjordes i februari 2021 sökningar i databaserna PubMed och CINAHL som genererat 12 artiklar och resterande tre artiklar framtogs genom manuell sökning. Artiklarna har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsinstrument, sedan har integrerad analys av artiklarna utförts. Resultat Resultatet är indelat fyra kategorier; vårdmiljö, omvårdnadsåtgärder, komfort och fysiologiska samt psykologiska aspekter med tillhörande underkategorier. Litteraturöversiktens resultat visade att samtliga kategorier var områden med faktorer som påverkade sömnkvaliteten. En nyanserad bild av problemområdet påträffades där patienter bland annat uppgav olika former av larm, blinkande medicinsk utrustning, smärta, ljud från vårdpersonal och nattliga omvårdnadsåtgärder med negativ påverkan på sömnkvalitet. Slutsats Samtliga belysta faktorer påverkade sömnen i varierande utsträckning beroende påvårdavdelning. Ytterligare forskning efterfrågas utifrån olika vårdmiljöer samt avexperimentell design. Sömnfrämjande interventioner som öronproppar, ögonmask ochdämpad belysning upplevdes som positivt och gav en ökad sömnkvalitet. Litteraturöversikten innehåller värdefull kunskap för sömnfrämjande arbete som kan liggagrund för en salutogen sjukvård och ett hälsosammare samhälle. / Background Sleep is a necessary need for all people that fulfill an important function for the body's strengthening and regenerating functions. Reduced sleep quality, for example, more awakenings, shorter sleep duration, and/or irregular distribution of sleep stages, has negative consequences for the patient’s health in both the long and short term. Nursing staff tends to overestimate patients 'sleep and underestimate influencing factors, but with the help of patients' perceptions and objective methods of measurement, newfound knowledge can help healthcare to develop in a positive direction. Aim To shed light on factors with negative impact on sleep quality in inpatient care based on the patient's subjective experiences and objective measurement methods. Method The literature review is of non-systematic design and consists of a compilation of 15 scientific articles in both qualitative and quantitative design. By combining search terms, searching the PubMed and CINAHL databases in February 2021 which generated 12 articles and the remaining three articles through manual search. The articles have been quality reviewed based on Sophiahemmet University's assessment instruments, then an integrated analysis of the articles has been performed. The result is divided into four categories with associated subcategories. Results The result is divided into four categories: care environment, nursing measures, comfort, and physiological as well as psychological aspects with associated subcategories. The results of the literature review showed that all categories were areas with factors that affected sleep quality. A nuanced picture of the problem area was found where patients reported various forms of alarms, flashing medical equipment, pain, noise from care staff, and nocturnal nursing interventions with a negative impact on sleep quality. Conclusion All of the factors highlighted affected sleep to varying degrees depending on the ward. Further research is requested based on different care environments and experimental design. Sleep-promoting interventions such as earplugs, eye masks and subdued lighting were perceived as positive and gave an increased quality of sleep. The literature review uses valuable knowledge for sleep-promoting work that can form the basis for salutogenic healthcare and a healthier society.

Bakgrund: Vård i livets slutskede syftar till att lindra lidande och främja väl­befin­nande för den unika patienten och dess närstående. Sjuksköterskor bör vårda caritativt och personcentrerat gentemot patienten, samt stödja närstående under och efter dödsfallet. Lagar och styrdokument syftar till att säkerställa vårdkvaliteten, patient och närståendes rättigheter samt stödja för sjuksköterskorna i vården vid livets slutskede. De medför också krav på autonomi, integritet och delaktighet samt kommunikationsförmåga, lyhördhet och empati. Tidigare forskning visar dock att vården brister enligt patienter och närstående. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda i livets slutskede inom en somatisk vårdmiljö. Metod: Allmän litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa, två kvant­ita­tiva samt en mixad ansats. Resultat: Sjuksköterskorna eftersträvade en idealisk vård för patienter och närstående, men konfronterades med olika utmaningar när de vårdade i livets slutskede i den somatiska vårdmiljön. Emellertid framkom även vissa möjligheter, såsom kompetensutveckling, vårdplanering, prioritering och att arbeta personcentrerat. Att vårda i livets slutskede kunde medföra professionella konsekvenser som fordrade strategier för att hantera dem. Slutsats: Det multiprofessionella samarbetet behöver förbättras liksom priorit­ering av gemensamma mål med vården. Sjuksköterskorna behöver formellt stöd för att bearbeta känsloreaktioner och upprätthålla energi. Vidare behövs mer utbildning och mer tid för att idealet ska nå verkligheten.