<p><strong>Syfte: </strong>Studiens syfte var att ta del av teamets samlade erfarenheter av deras uppfattningar om vilka känslor, existentiella tankar och reaktioner döende patienter kan ge uttryck för, hur team-medlemmarna bemöter dessa samt deras uppfattning om teamets betydelse. <strong>Urval:</strong> Tio deltagare ur vårdteamet på hospice, nio kvinnor och en man, deltog i studien.<strong> Metod: </strong>Data samlades in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer. <strong>Analysresultat: </strong>Analysarbetet resulterade i tre teman. Dessa teman var <em>Döende patienters existentiella tankar och reaktioner, Personalens bemötande </em>samt <em>Teamets betydelse</em>. <strong>Resultat:</strong> Döende människors tankar och reaktioner kan yttra sig på flera olika sätt. Detta beroende på exempelvis individens personlighet, var i sjukdoms- respektive anpassningsprocessen patienten befinner sig samt möjligheten till stöd från närstående. Informanterna beskrev ett gott bemötande som; att vara närvarande, ge fysisk beröring, prioritera, se individen, vara lyhörd, respektera individen, bekräfta, inge hopp, skapa trygghet samt skapa förtroende. De nämnde även teamets betydelse för patienten, de närstående samt team-medlemmarna själva. <strong>Slutsats: </strong>Grundläggande för ett gott bemötande är att patienten känner förtroende för personalen. Detta förtroende kan skapas genom att bland annat stanna upp och lyssna på patienten, se och bekräfta denne, ge fysisk beröring samt vara ärlig och uppriktig. Ett gott bemötande kräver också att personalen flyttar fokus från sig själv till patienten och möter individen där denne är.</p> / <p><strong>Aim:</strong> The aim of this study was to investigate the team members collected perception of the feelings, existential thoughts and reactions expressed by terminal patients, how the different team members respond to such feelings and their perception of the importance of the team. <strong>Sample:</strong> Ten members of the healthcare team at the hospice, consisting of nine women and one man, participated in the study. <strong>Method:</strong> Data was collected during the spring of 2009 through semi-structured qualitative interviews. <strong>Analysis Results:</strong> The analytical process resulted in three themes. These themes were: <em>Terminal patients’ thoughts and reactions to existential questions</em>, <em>Interaction with the personnel</em> and <em>The importance of the healthcare team</em>. <strong>Results:</strong> Terminal patients express their thoughts and reactions in different ways. Many factors contribute to the patient’s individual response: his/her personality, how long the patient has been ill, as well as support received from family and friends. The informants described a good response like; to be present, giving physical touch, prioritize, see the individual, listening, respecting individual, acknowledge, inspire hope, creating a haven and creating confidence. They also mentioned the team's importance to the patient, family and friends and the team members themselves. <strong>Conclusion:</strong> It is fundamental that the patient has confidence in the personnel. According to some of the participants, this confidence is earned by: listening to the patient, respecting and affirming the patient, answering his/her questions, physical contact, and by being honest and frank. Good care requires that the caregiver does not focus on himself but on the patient, meeting each patient as an individual.</p>

Studies show that older is an increased proportion patients in hospital and that it is a patient group that can be difficult to communicate with because of older patients' often multiple disease picture. Relatives to the patient can be help for caregivers in the communication and the care of the patient. The aim with the study was to examine relative's experience of participation, meeting/support, accessibility and information on a geriatrics rehabilitation care unit. The study had a descriptive design and was designed as a questionnaire study. It was implemented on one geriatrics rehabilitation care unit on the countryside in central Sweden, belong to Uppsala University hospital. The number questionnaires that were distributed out were 49 and the reply frequency was 82 %. The result showed that most relatives in the study were satisfied with participation, meeting/ support, accessibility and information. The result showed also on a significance correlation between participation and meeting/ support, accessibility and information. The study did not reveal any difference between men and women concerning the experience of participation. Likewise, no correlation was revealed on between how long time the patient where in hospital and the experience of participation. Relatives experienced to have a relative good contact with the doctor, but a part stated however that they did not have any opinion about it. Our conclusion is that the concept to participation is meeting/ support, accessibility and information. / Studier visar att äldre är en ökande andel patienter i vården och att det är en patientgrupp somkan vara svår att kommunicera med på grund av äldre patienters ofta multipla sjukdomsbild. Närstående till patienten kan vara till hjälp för vårdgivaren i kommunikationen och vården av patienten. Syftet med studien var att undersöka närståendes självskattade upplevelse av delaktighet,bemötande, tillgänglighet och information på en geriatrisk rehabiliteringsavdelning. Studien hade en deskriptiv design och var utformad som en enkätstudie. Den genomfördes på en geriatrisk rehabiliteringsavdelning på landsbygden i centrala Sverige tillhörande Akademiska sjukhuset. Antalet enkäter som delades ut var 49 stycken och svarsfrekvensen var 82 %. Resultatet visade att de flesta närstående i studien var nöjda med delaktighet, bemötande, tillgänglighet och information. Resultatet visade även på en signifikans gällande samvariation mellan delaktighet och bemötande, tillgänglighet och information. Studien visade inte på någon signifikans gällande skillnaden mellan män och kvinnor avseende upplevelsen av delaktighet. Likaså påträffades ingen signifikans mellan hur lång tid patienten var inneliggande och den närståendes upplevelse av delaktighet. Närstående upplevde sig ha en relativt bra kontakt med ansvarig läkare men en stor del uppgav dock att de inte hade någon uppfattning. Vår slutsats är att nyckeln till delaktighet är bemötande, tillgänglighet och information.

Syfte: Studiens syfte var att ta del av teamets samlade erfarenheter av deras uppfattningar om vilka känslor, existentiella tankar och reaktioner döende patienter kan ge uttryck för, hur team-medlemmarna bemöter dessa samt deras uppfattning om teamets betydelse. Urval: Tio deltagare ur vårdteamet på hospice, nio kvinnor och en man, deltog i studien. Metod: Data samlades in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Analysresultat: Analysarbetet resulterade i tre teman. Dessa teman var Döende patienters existentiella tankar och reaktioner, Personalens bemötande samt Teamets betydelse. Resultat: Döende människors tankar och reaktioner kan yttra sig på flera olika sätt. Detta beroende på exempelvis individens personlighet, var i sjukdoms- respektive anpassningsprocessen patienten befinner sig samt möjligheten till stöd från närstående. Informanterna beskrev ett gott bemötande som; att vara närvarande, ge fysisk beröring, prioritera, se individen, vara lyhörd, respektera individen, bekräfta, inge hopp, skapa trygghet samt skapa förtroende. De nämnde även teamets betydelse för patienten, de närstående samt team-medlemmarna själva. Slutsats: Grundläggande för ett gott bemötande är att patienten känner förtroende för personalen. Detta förtroende kan skapas genom att bland annat stanna upp och lyssna på patienten, se och bekräfta denne, ge fysisk beröring samt vara ärlig och uppriktig. Ett gott bemötande kräver också att personalen flyttar fokus från sig själv till patienten och möter individen där denne är. / Aim: The aim of this study was to investigate the team members collected perception of the feelings, existential thoughts and reactions expressed by terminal patients, how the different team members respond to such feelings and their perception of the importance of the team. Sample: Ten members of the healthcare team at the hospice, consisting of nine women and one man, participated in the study. Method: Data was collected during the spring of 2009 through semi-structured qualitative interviews. Analysis Results: The analytical process resulted in three themes. These themes were: Terminal patients’ thoughts and reactions to existential questions, Interaction with the personnel and The importance of the healthcare team. Results: Terminal patients express their thoughts and reactions in different ways. Many factors contribute to the patient’s individual response: his/her personality, how long the patient has been ill, as well as support received from family and friends. The informants described a good response like; to be present, giving physical touch, prioritize, see the individual, listening, respecting individual, acknowledge, inspire hope, creating a haven and creating confidence. They also mentioned the team's importance to the patient, family and friends and the team members themselves. Conclusion: It is fundamental that the patient has confidence in the personnel. According to some of the participants, this confidence is earned by: listening to the patient, respecting and affirming the patient, answering his/her questions, physical contact, and by being honest and frank. Good care requires that the caregiver does not focus on himself but on the patient, meeting each patient as an individual.

No description available.

Bakgrund: Palliativ vård är ett förhållningssätt som syftar till att främja livskvalitet hos patienter och deras närstående när de drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Många döende önskar att få vårdas i hemmet och utvecklingen av den palliativa vården har lett till att allt fler människor också avlider i det egna hemmet. Närstående är en central del i den palliativa vården i hemmet och det beskrivs att de är i en utsatt situation när de tar på sig dubbla roller i att både finnas där som partner, vän eller familj samtidigt som de tar på sig ansvar att vårda den sjuke i hemmet. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelse av palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturöversikt har genomförts med sökning i databaserna SwePub, PubMed och PsycINFO. Åtta vetenskapliga artiklar, samtliga kvalitativa och baserade på forskning från Sverige inkluderades för resultatet. Artiklarna var publicerade mellan 2003 och 2014. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman; Upplevelse av ansvar, , upplevelse av att närståendes egen situation påverkas, upplevelse av den kommande förlusten och upplevelse av stöd från vårdteam och omgivningen. Att vårda en svårt sjuk i hemmet med det ansvar som följer leder ofta till negativa konsekvenser på närståendes egen hälsa. Vårdteamet spelar en viktig roll i hur närstående upplever sin situation. Diskussion: Närstående möter nya situationer när de tar på sig rollen att vårda en svårt sjuk i hemmet, för att kunna hantera den nya situationen behöver de stöd av vårdteamet och förståelse för den transition de går igenom. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge stöd åt närstående, tillsammans med det vårdteam som hon ingår i. Stödet kan se ut på olika sätt och en viktig uppgift för sjuksköterskan är att våga ge stöd i de existentiella frågorna likväl som de medicinska. / Background: Palliative care is an approach that aims to promote quality of life of patients and their relatives when life threatening problems occur. People wish to be carried for at home in the last phase of life and the development of palliative care in Sweden led to that many people also dies in their own homes. Next of kin’s has a central role in palliative home care and research had shown that the situation is burdensome for the next of kin’s, when they want to be there for the seriously ill person as a partner, family or friend and at the same time take responsibility of caring. Aim: The aim of this literature review was to describe next of kin's experience of palliative home care. Method: The literature review was performed with search in databases; SwePub, PubMed and PsycINFO. Eight scientific articles, all with qualitative design and based on research in Sweden were included for the literature review. The articles were published between 2003 and 2014. Results: The results are presented in four main themes; Experience of responsibility, next of kin’s experience of that their own situation is changing, the experience of the forthcoming loss, and the experience of the support from the care team and the surroundings. The great responsibility to care for a seriously ill at home often led to negative consequences for the next of kin’s own health. The care team has an impact of how next of kin’s perceive their situation. Discussions: Next of kin’s encounter new situations when they care for a seriously ill at home. In order to handle the new situation, they need support from the care team and understanding of the transition they are going through. The nurse has a responsibility to provide support to next of kin’s, together with the care team. The support can vary, an important task is to emphasize the existential questions nevertheless the medical.

Det har framkomit i forskningen att det i västvärlden är ett problem med att allmänheten söker akutmottagningen via ambulanssjukvården när de istället kunde söka sig till annan vårdnivå. När behovet av ambulanstransport uppstår så kan den kontakten innebära istället för en vidare transport, en avancerad vård på plats av en patient. Personal som arbetar inom ambulanssjukvård är oftast specialistutbildade inom prehospital akutsjukvård och har stor erfarenhet av denna typ av vård. Det har dock visat sig i tidigare forskning att i en tredjedel av ambulansuppdragen finns det inget behov av ambulanstransport. Det är därför av stor vikt att studera vilka faktorer som påverkar det prehospitala vårdteamets bedömning av patient och hur bedömningen påverkar beslut som att vårda patient på plats istället för en vidare transport till sjukhus. Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som påverkar det prehospitala vårdteamets bedömning i att inte transportera patienten till akutmottagning. Studien var en litteraturöversikt med metoden integrativ review, denna metod tillåter att både kvalitativa och kvantitativa artiklar används. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL och PubMed samt manuella sökningar genomfördes. 15 artiklar ingår i litteraturöversikten. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. Dataanalys genomfördes i enlighet med integrativ review. I resultatet framkom det två kategorier samt sju underkategorier. Den första kategorin var prehospitala vårdteamet med fem underkategorier, utbildning och erfarenhet, samarbete med andra professioner, beslutsstöd, patientinformation och upplevelse av rädsla och frustration. Den andra kategorin var patienten men två underkategorier, patientens autonomi samt tillstånd och orsaker till icke transport. Litteraturstudiens resultat tyder på att viktiga faktorer som påverkar det prehospitala vårdteamets bedömning är baserat på erfarenhet och utbildning, samarbete med andra professioner och patientens autonomi. Antal uppdrag där patienten inte är i behov av ambulans ökar, vilket kan leda till att det prehospitala vårdteamet är i behov av mer utbildning i att göra dessa bedömningar och samarbetet med andra professioner. Ökningen av dessa uppdrag leder även till känsla av frustration hos det prehospitala vårdteamet och att patientens autonomi inte alltid kan tillgodoses. Resultatet tyder på att utbildning är önskarvärt i att bedöma dessa patienter som inte är i behov av ambulanstransport till akutmottagning, utan istället kan hänvisas till annan vårdnivå. Nyckelord: prehospitalt vårdteam, icke transport, bedömning, annan vårdnivå, patientens autonomi

The aim of this study is to describe and analyse an elderly care team’s prerequisite to anchor a salutogenic perspective and approach in an elderly care team in Kalmar municipality. The study identifies factors that could impede or promote the anchoring and examine how the organisation aims to work in a single direction even if the multidisciplinary team processes a diversity of knowledge, education and abilities. The study is based on qualitative semi-structured interviews from representatives of all professions in the multidisciplinary team; social workers, paramedical professions, nurses and care-givers. The theoretical frame consisted of a translating perspective, leadership and ideas of interaction and power. The anchoring will be impact by the team’s member’s background and relation to the new method and organization. Therefore is it vital that the multidisciplinary care team strive to achieve a consensus, a consensus of how the salutogenic perspective and approach in different ways will affect their work.

Introduktion: Antalet svårt sjuka som vårdas under kommunal hälso- sjukvård ökar, vilket ställer krav på ett fungerande vårdteam kring patienten. Distriktssköterskan har fördjupade kunskaper i att samverka med det multiprofessionella teamet och ses som en betydelsefull komponent. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av sin roll i vårdteamet inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: En systematisk litteraturstudie som grundades på tolv vetenskapliga artiklar som söktes fram i de elektroniska databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet utmynnade i fyra kategorier; Funktionen av att ge och ta emot stöd, Funktionen av att förmedla och utbyta kunskap, Funktionen av att leda och koordinera omvårdnadsarbetet samt Omständigheter som försvårar rollen.  Konklusion: Sjuksköterskans roll i vårdteamet upplevs flerdimensionell. Sjuksköterskan stödjer patient, anhöriga och teammedlemmar, samt tar emot stöd från vårdteamet. Rollen består likaledes av att utbyta kunskap, undervisa i egenvård samt leda och koordinera omvårdnadsarbetet. Det finns även omständigheter som kan leda till att rollen blir svår att utföra, vilket är brist på kommunikation, brist på arbetsledning samt ökad arbetsbelastning. / Introduction: The number of seriously ill people who are cared for during municipal health care is increasing, which places demands on a functioning care team around the patient. The district nurse has an in-depth knowledge of collaborating with the multi-professional team and is seen as an important component. Aim: The aim was to describe the district nurse’s experience of her role in the multidisciplinary care team within home nursing. Method: A systematic literature review based upon twelve scientific articles that were identified through electronic searches within databases of PubMed and Cinahl. The articles were analyzed according to Graneheim and Lundman’s (2004) method of qualitative content analysis. Result: The study resulted in four categories; The function of giving and receiving support, The function of conveying and exchanging knowledge, The function of leading and coordinating the nursing work and Circumstances that complicate the role. Conclusion: The nurse's role in the care team is perceived as multidimensional. The nurse supports patients, relatives and team members, and receives support from the care team. The role also consists of exchanging knowledge, teaching self-care and leading and coordinating nursing work. There are also circumstances that can lead to the role becoming difficult to perform, which is a lack of communication, lack of work management and increased workload.

Background: The purpose of drug treatment is to reduce morbidity and mortality, and to improve health-related quality of life. However, there are frequent problems associated with drug treatment, especially among the elderly. The aim of this thesis was to investigate the impact of clinical pharmacy services within a multiprofessional healthcare team on quality and safety of patients’ drug therapy, and to study the frequency and nature of medication history errors on admission to hospital. Methods: A model for clinical pharmacy services within a multiprofessional healthcare team (the Lund Integrated Medicines Management model, LIMM) was introduced in three hospital wards. On admission of patients to hospital, clinical pharmacists conducted medication reconciliation (i.e. identified the most accurate list of a patient’s current medications) to identify any errors in the hospital medication list. To identify, solve and prevent any other drug-related problems, the clinical pharmacists interviewed patients and performed medication reviews and monitoring of drug therapy. Drug-related problems were discussed within the multiprofessional team and the physicians adjusted the drug therapy as appropriate. Results: On admission to hospital, drug-related problems, such as low adherence to drug therapy and concerns about treatment, were identified. Different statistical approaches to present results from ordinal data on adherence and beliefs about medicines were suggested. Approximately half of the patients were affected by errors in the medication history at admission to hospital; patients who had many prescription drugs had a higher risk for errors. Medication reconciliation and review reduced the number of inappropriate medications and reduced drug-related hospital revisits. No impact on all-cause hospital revisits was demonstrated. Conclusion: Patients admitted to hospital are at high risk for being affected by medication history errors and there is a high potential to improve their drug therapy. By reducing medication history errors and improving medication appropriateness, clinical pharmacy services within a multiprofessional healthcare team improve the quality and safety of patients’ drug therapy. The impact of routine implementation of medication reconciliation and review on healthcare visits will need further evaluation; the results from this thesis suggest that drug-related hospital revisits could be reduced. / Läkemedelsgenomgångar och läkemedelsavstämning - LIMM-modellen