Die Regionalvermarktung durch Regionalinitiativen ist vielfach eine Erfolgsgeschichte, in deren Folge sich auch regionales Lebensmittel-Marketing im Lebensmittel-Einzelhandel etabliert hat. Voll entwickelte Regionalinitiativen folgen dem „dualen Modell“, sind gleichzeitig Netzwerk und Unternehmen. Der Nachhaltigkeit der Produkte kommt in vielen Konzepten eine höhere Bedeutung zu. Was macht nachhaltige regionale Wertschöpfungsorganisationen erfolgreich? Zur Beantwortung dieser Frage werden in dieser Arbeit - aufbauend auf Theoriegrundlagen zu Innovation und Kooperation, Sozialkapital und Netzwerken, kleinen und mittleren Unternehmen sowie regionaler Governance - drei regionale Fallstudien-Projekte sowie ein Referenzprojekt untersucht, deren Entwicklungsprozesse analysiert und visualisiert. Neben der Akteurs- und Handlungstheorie werden Begriffe systemischer Theorien zur Erklärung genutzt. In diesem Zuge werden 70 Erfolgsfaktoren als Elemente dieser Systeme hergeleitet, identifiziert und beschrieben, die acht Ebenen eines qualitativen System-Modells nachhaltiger regionaler WSO zugeordnet werden; dessen Aufbau wird in dieser Arbeit systematisch dargestellt. Diese Erfolgsfaktoren und das System-Modell werden für vertiefende Analysen genutzt, deren weitere Ergebnisse beschrieben. In der Diskussion werden Anregungen zur gezielten Weiterentwicklung nachhaltiger regionaler Wertschöpfungsorganisationen formuliert. / Regional and local food-marketing, driven by regional initiatives of farmers and other activists, are a success story, which has been followed up by regional marketing-strategies in retail markets. Fully developed regional initiatives are „dual models“; they are networks as well as enterprises. Sustainability of production plays a big role in many initiatives and in a growing market. But what makes „sustainable regional value-adding organizations“ successful? The answer to this question in this study has been built on theories of innovation and cooperation, networks and social capital, small and medium enterprises and regional governance. The development-processes of three case-study- and one reference-project have been intensively analysed and partly visualized, explained with patterns of actors- as well as systems-theory. In this process 70 success factors have been deduced, identified and described as elements of these systems, which have been assigned to eight levels of an qualitative system-model. Both, success factors and the system-model, have been used and testet for some deeper studies, the findings are displayed here. In the discussion suggestions for the further development of sustainable regional value-adding organizations are made.

<p>Denna studie utreder vilka funktioner och roller som byggvaruhuskedjor efterfrågar att deras leverantörer från träindustrin bör ha i marknadskanalen. Vidare förklaras hur dessa leverantörer bör agera för att möta dessa krav och förväntningar. Sålunda skapas gynnsamma utvecklingsmöjligheter av nya produktlösningar för att svara upp till nya krav på teknik och produktutveckling för att öka försäljningen av trävaror till de viktiga GDS (Gör-Det-Själv)- och byggmaterialmarknaderna i både Sverige och Europa. Byggvaruhuskedjorna anser att träindustrin har ett alldeles för stort produktions- och volymfokus och inriktar sig för mycket på export av trävaror. Byggvaruhuskedjor efterfrågar alltmer en leverantör från träindustrin med en hög anpassningsförmåga som kan medverka i kedjans utvecklingsarbete och som samtidigt har stor lyhördhet gentemot marknadens behov och har möjlighet att göra anpassningar till lokala GDS- och byggmaterialmarknader. Leverantörer från träindustrin måste sålunda gå ifrån produktions- och volymfokusering till kundutveckling och kundfokus. Deras produktivitetsutveckling och samarbetsvillighet har en stor betydelse för att generera en välfungerande interaktion med sina kunder. Sålunda kan en koppling mellan deras egen produktion och deras kunders behov utvecklas. Det kommer sannolikt att bli mycket kostsamt och svårt för träindustrin att försöka bearbeta den svenska och europeiska marknaderna utan att använda byggvaruhuskedjorna som marknadskanal. Byggvaruhuskedjornas ökade konsumentfokus och riktade marknadsföring medför enligt dem själva en expansion av marknaden samtidigt som prismedvetenheten och kraven från GDS- och byggmaterialmarknaderna ökar. Byggvaruhuskedjorna verkar alltmer fungera som systemintegratör och anser själva att de känner av en större makt gentemot sina leverantörer. Byggvaruhuskedjorna förefaller dock svårare att definiera som antigen mega-retailers eller category-killers. Branschgränserna blir alltmer oklara och det blir sålunda svårare att avgöra vilka företag som specifikt kan klassificeras att tillhöra bygghandeln Den nationella bygghandeln blir samtidigt alltmer internationell och sammanfattningsvis verkar en marknadskanal med nya funktioner och strukturer att utvecklas.</p>

Denna studie utreder vilka funktioner och roller som byggvaruhuskedjor efterfrågar att deras leverantörer från träindustrin bör ha i marknadskanalen. Vidare förklaras hur dessa leverantörer bör agera för att möta dessa krav och förväntningar. Sålunda skapas gynnsamma utvecklingsmöjligheter av nya produktlösningar för att svara upp till nya krav på teknik och produktutveckling för att öka försäljningen av trävaror till de viktiga GDS (Gör-Det-Själv)- och byggmaterialmarknaderna i både Sverige och Europa. Byggvaruhuskedjorna anser att träindustrin har ett alldeles för stort produktions- och volymfokus och inriktar sig för mycket på export av trävaror. Byggvaruhuskedjor efterfrågar alltmer en leverantör från träindustrin med en hög anpassningsförmåga som kan medverka i kedjans utvecklingsarbete och som samtidigt har stor lyhördhet gentemot marknadens behov och har möjlighet att göra anpassningar till lokala GDS- och byggmaterialmarknader. Leverantörer från träindustrin måste sålunda gå ifrån produktions- och volymfokusering till kundutveckling och kundfokus. Deras produktivitetsutveckling och samarbetsvillighet har en stor betydelse för att generera en välfungerande interaktion med sina kunder. Sålunda kan en koppling mellan deras egen produktion och deras kunders behov utvecklas. Det kommer sannolikt att bli mycket kostsamt och svårt för träindustrin att försöka bearbeta den svenska och europeiska marknaderna utan att använda byggvaruhuskedjorna som marknadskanal. Byggvaruhuskedjornas ökade konsumentfokus och riktade marknadsföring medför enligt dem själva en expansion av marknaden samtidigt som prismedvetenheten och kraven från GDS- och byggmaterialmarknaderna ökar. Byggvaruhuskedjorna verkar alltmer fungera som systemintegratör och anser själva att de känner av en större makt gentemot sina leverantörer. Byggvaruhuskedjorna förefaller dock svårare att definiera som antigen mega-retailers eller category-killers. Branschgränserna blir alltmer oklara och det blir sålunda svårare att avgöra vilka företag som specifikt kan klassificeras att tillhöra bygghandeln Den nationella bygghandeln blir samtidigt alltmer internationell och sammanfattningsvis verkar en marknadskanal med nya funktioner och strukturer att utvecklas.

Abstracts in English, Afrikaans and Zulu / This thesis investigates gender relations in agricultural value chains by examining gender differentials in terms of gender roles in agricultural production and marketing, gender division of labour within the household, gendered daily and seasonal activities in the household, decision-making power within the household, and access to productive resources and agricultural support services. The study also assessed historical, socio-cultural, and institutional factors constraining gender equality and women’s empowerment in agricultural value chains. Employing critical theory, the study used a qualitative research approach, specifically basic classical ethnographic methods - participant observation, field notes, in-depth interviews, semi-structured interviews, key informant interviews, focus group discussions and secondary documents. The study also used a time-use survey and seasonal calendar as its primary source of data. The study revealed that women are generally underrepresented in most profitable nodes of the value chains. However, agricultural value chain interventions have different outcomes for women in female-headed households (FHHs) and women in male-headed households (MHHs). The commercialization of agriculture, particularly in MHHs, has led women to lose control over the commodities they traditionally used to control, as these commodities have fallen into the hands of men. Therefore women in this category are either disempowered or at least not empowered by the value chain interventions. Nevertheless, for women of FHHs, gender mainstreaming in agricultural value chains has contributed to improving gender equality, employment, and women’s empowerment by boosting their economic, social, and personal empowerment levels, though they still lag behind the men in many aspects. The participation of women in managing and controlling high-value crops is constrained by unequal power relations within the household and society. This could be explained in terms of limited resources, low level of literacy, shortage of labour and time, limited access to productive inputs, technologies, market information and agricultural extension services, restriction of mobility, and other socio-cultural and institutional barriers. / Hierdie studie handel oor genderverhoudings in landbouwaardekettings deur genderkenmerke te ondersoek ten opsigte van genderrolle in landbouproduksie en -bemarking, die verdeling van take by die huis op grond van gender, daaglikse en seisoenale werksaamhede tuis volgens gender, besluitnemingsbevoegdheid in die huishouding, en toegang tot produktiewe hulpbronne en landbouhulpdienste. Die studie verreken ook die historiese, sosiaal-kulturele en institusionele faktore wat gendergelykheid en die bemagtiging van vroue in landbouwaardekettings belemmer. Genderverhoudings word deur die lens van die kritiese teorie bekyk. ʼn Kwalitatiewe navorsingsbenadering is gevolg en klassieke etnografiese metodes is toegepas, waaronder deelnemerwaarneming, veldaantekeninge, deurtastende en halfgestruktureerde onderhoude, onderhoude met sleutelinformante, fokusgroepbesprekings en sekondêre dokumente. ʼn Tydbenuttingsopname en seisoenale kalender was die primêre databronne. Uit die studie het geblyk dat vroue by die mees winsgewende skakels van die waardeketting grotendeels onderverteenwoordig is. Die uitkomste van landbouwaardekettingintervensies vir vrouehuishoudings (VH) (huishoudings waarin ʼn vrou die broodwinner is) verskil van dié vir mannehuishoudings (MH) (huishoudings waarin ʼn man die broodwinner is). Weens die kommersialisering van die landboubedryf, in veral MH’s, het beheer oor die kommoditeite van vroue se hande in dié van mans oorgegaan. Gevolglik word vroue in hierdie kategorie ontmagtig of ten minste nie deur die waarde van kettingintervensies bemagtig nie. Ofskoon ʼn groter genderbewustheid in die landbouwaardeketting gelyke indiensneming en die ekonomiese, maatskaplike en persoonlike bemagtiging van vroue bevorder het, het vroue steeds ʼn groot agterstand. Ongelyke magsverhoudings tuis en in die samelewing beperk vroue se bestuur van en beheer oor lonende gewasse. Die redes hiervoor is onder meer beperkte hulpbronne, ongeletterdheid, ʼn tekort aan arbeid en tyd, beperkte toegang tot produktiewe insette, tegnologieë, markinligting en landbouverlengingsdienste, beperkte mobiliteit en talle ander sosiaal-kulturele en institusionele struikelblokke. / Lolu cwaningo luphenya ubudlelwano kwezobulili kwezemisebenzi yokukhiqiza ngasemkhakheni wezolimo , lokhu kwenziwa ngokuthi kuhlolwe izimpawu ezahlukile kwezobulili, mayelana nezindima ezidlalwa ubulili emkhakheni wezemikhiqizo yezolimo kanye nokuthengiswa kwemikhiqizo, ukwehlukaniswa kwabasebenzi ngokobulili ngaphakathi kwekhaya kanye nokutholakala kwemithombo yokukhiqiza kanye nemisebenzi yokuxhasa ezolimo. Isifundo futhi sihlola izinto ezithinta umlando, inhlalakahle yabantu kwezolimo kanye nezimo/nezinto ezikumaziko ezidala ukungalingani kobulili kanye nokuhlonyiswa ngamandla kwabesimame emisebenzini yezokukhiqiza kwezolimo. Ukusebenzisa umqondo ogxekayo (critical theory), kusetshenziswe indlela yokucwaninga eyencike kwingxoxo, ikakhulukazi izindlela zokuqala ze-ethinogilafi, phecelezi (basic classical ethnographic methods) – ukubhekisisa izenzo zabadlalindima, ukuthatha amanothi wokwenzeka ezinkundleni zokusebenza ezingaphandle, ukwenza izinhlolo vo ezijulile, ukwenza izinhlolo vo ezimbaxambili, ukwenza izinhlolovo zomuntu onolwazi olunzulu, izingxoxo zeqembu eliqondiwe kanye nemibhalo yesigaba sesibili. Isaveyi yesikhathi ebizwa nge (time-use survey) kanye nekhalenda yenkathi (seasonal calendar ) zisetshenziswe njengemithombo yokuqala yedatha. Ucwaningo luveze ukuthi abesimame ngokwenjwayelo bamele inani elincane labesimame emikhakheni eminingi yezokukhiqiza, okuyimikhakha engenisa inzuzo eningi. Yize kunjalo, imizamo yokuxhasa imisebenzi yokukhiqiza kwezolimo inemiphumela eyehlukahlukene kwabesimame kumakhaya aphethwe abesimame (FHHs) futhi le mizamo inemiphumela eyehlukahlukene kwabesimame kumakhaya aphethwe ngabesilisa (MHHs). Ukufakwa kwemboni yezolimo kwibhizinisi, ikakhulukazi kwimizi ephathwe ngabesilisa (MHHs), sekuholele ekutheni abesimame balahlekelwe yilawulo kwimithombo yezomnotho ebebejwayele ukuyiphatha, njengoba le mithombo yezomnotho seyiwele ngaphansi kwezandla zabesilisa. Ngakho-ke abesimame kulo mkhakha mhlawumbe bephucwe amandla noma mhlawumbe abahlonyisiwe ngokwanele ngamandla ngamakhono okuxhasa imisebenzi yezokukhiqiza. Yize-kunjalo, ngasohlangothini lwabesimame abaphethe imizi FHHs, ukulinganisa amanani ngokobulili kwimisebenzi yezolimo sekube negalelo ekuthuthukiseni ukulingana ngokobulili, kwezemisebenzi kanye nokuhlomisa ngamandla kwabesimame ngokuxhasa amazinga abo ezomnotho, ukuhlonyiswa kwamazinga abantu kanye nomuntu ngamunye, yize abesimame basahamba emuva kwabesilisa emikhakheni eminingi. Ukubandakanyeka kwabesimame ekuphatheni kanye nasekulawuleni kwezitshalo zecophelo eliphezulu kukhinyabezwa ukungalingani ngamandla ngaphakathi kwekhaya kanye nomphakathi. Lokhu kungachazwa ngokwemithombo yomnotho emincane, ngokwamazinga aphansi emfundo, ngokusweleka kwabasebenzi kanye nesikhathi, ngokwamathuba amancane okufinyelela izinsiza zokukhiqiza, ngokwezixhobo zobuchwepheshengokuswela ulwazi lwezimakethe kanye nokwandiswa kwemisebenzi yezolimo, ngokwemigomo evimbezela ukuhamba kanye nezinye izihibe ezivimbela inhlalakahle yabantu kwezolimo kanye nezihibe zamaziko. / Development Studies / D. Phil. (Development Studies)

In dieser Dissertation wird der Einfluss von Transaktionen zur Wiederverwendung von Nährstoffen und gereinigtem kommunalen Abwasser auf die Wertschöpfungsketten der Abwasserbehandlung und Pflanzenproduktion untersucht. Ziel ist es, Kosten und Nutzen sowie die Wertschöpfung von Transaktionen in verknüpften Wertschöpfungsketten der Abwasserbehandlung und Pflanzenproduktion zu analysieren. Darüber hinaus wird untersucht, wie Transaktionen und Interdependenzen zwischen Akteuren in verknüpften Wertschöpfungsketten die lokalen Governance-Strukturen für die Wiederverwendung von Abwasser beeinflussen. Die Analyse wird hauptsächlich durch das Wertschöpfungskettenkonzept, das Konzept der Kreislaufwirtschaft und die Theorie der Transaktionskostenökonomie geleitet. Mit verschiedenen Methoden, wie der Kosten-Nutzen-Analyse, der Wertschöpfungskettenanalyse und der Transaktionskostenanalyse, werden zwei Fallstudien in Deutschland untersucht: (1) die Fällung von Struvit (Magnesium-Ammonium-Phosphat) und dessen Verwendung als Dünger in Berlin-Brandenburg und (2) das Modell der landwirtschaftlichen Abwasserwiederverwendung in Braunschweig. Die Ergebnisse zeigen, dass die Wiederverwendung von Nährstoffen und Abwasser zu geringeren Kosten für die Abwasserbehandlung, höherer Rentabilität und Wertschöpfung in der Pflanzenproduktion und zu einem hohen Anteil an regionaler Wertschöpfung führen. Die Ergebnisse verdeutlichen aber auch, dass die Wiederverwendung von Abwasser zu Einschränkungen, Verdrängungseffekten und Veränderungen in der Verteilung der Wertschöpfung führen kann. Des Weiteren zeigen die Ergebnisse, dass differenzierte Governance-Strukturen erforderlich sind, um den unterschiedlichen Eigenschaften der Transaktionen zwischen Abwasserbehandlung und der Pflanzenproduktion gerecht zu werden. Interdependenzen zwischen Abwasseranbietern und Landwirten erhöhen den Bedarf an hybriden und hierarchischen Elementen in den Governance-Strukuren für die Wiederverwendung von Abwasser. / This dissertation explores the impact of transactions for reusing nutrients and treated municipal wastewater on the value chains of wastewater treatment and crop production. It aims to analyze what costs and benefits and what added-value can result from transactions in linked value chains of wastewater treatment and crop production. Furthermore, it aims to analyze how transactions and interdependences between actors in linked value chains shape the governance structures for reusing wastewater at the local level. The analysis is mainly guided by the value chain concept, the concept of the circular economy and the theory of transaction costs economics. Different methods including cost-benefit analysis, value chain analysis and transaction cost analysis are used to investigate two case studies located in Germany: (1) the precipitation of struvite (magnesium ammonium phosphate) in the wastewater treatment plant in Waßmannsdorf and its application as fertilizer in Berlin-Brandenburg, and (2) the agricultural wastewater reuse scheme of the Wastewater Association Braunschweig. The results show that transactions for reusing nutrients and wastewater result in the development of linked regional value chains with lower costs of wastewater treatment, higher profitability and added-value in crop production, and a high share of regional added-value. However, the results also highlight that the reuse of wastewater can lead to restrictions (e.g., cultivation bans on certain crops), crowding out effects and changes in the distribution of the added-value. Furthermore, the findings suggest that different governance structures are needed to match the different properties of the transactions between wastewater treatment and crop production. Interdependences resulting from transactions between wastewater providers and farmers increase the need for hybrid and hierarchical elements in the governance structures for reusing wastewater.